YTTRANDE 1(13) Dnr: Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Samråd om förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer, förslag till förvaltningsplan och förslag till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Redogörelse för ärendet Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har begärt samråd med Länsstyrelsen om förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer (MKN) och förslag till åtgärdsprogram, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, för Norra Östersjöns vattendistrikt I samrådet ingår också detaljerade åtgärdsprogram för ett antal olika åtgärdsområden som berör Uppsala län. Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen lämnar nedan allmänna synpunkter på åtgärdsprogrammen, dess fastställande och finansiering, specifika åtgärdsförslag m.m. I bilaga 1 lämnas detaljerade synpunkter och frågeställningar på avsnitt om Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem. Länsstyrelsens synpunkter på dokument Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag lämnas i bilaga 2 och synpunkter på ändringar av MKN i bilaga 3. Allmänna synpunkter på åtgärdsprogrammen, dess fastställande och finansiering Länsstyrelsen uppskattar det gedigna arbetet som Vattenmyndigheten har genomfört bl.a. genom att ta fram miljökvalitetsnormer (MKN), utarbeta ett stort urval av åtgärder för att uppnå MKN och beskriva miljöproblemen i distriktet. Åtgärdsförslagen är många, berör många aktörer och visar på att betydande insatser måste till från alla berördaför att MKN ska uppnås. Länsstyrelsen konstaterar att om man ser förslaget som ett underlag för prioritering och fastställande av åtgärder är det relevant och till stora delar väl genomtänkt. Problemet är den process Sverige har för fastställande av åtgärdsprogrammen. Länsstyrelsen är starkt kritisk till en ordning där Vattenmyndigheterna fastställer åtgärder som behöver vidtas av andra myndigheter och som är tvingande att följa enligt 5 kap 8 miljöbalken (MB). För att Sverige, som medlemsstat i EU, på ett ansvarfullt sätt, ska verka för att miljökvalitetsnormerna för vatten följs så bör beslut om åtgärder och tilldelning av resurser vara sammankopplat och beslutas av regeringen. Det är också regeringen som får ta eventuella konsekvenser om Sverige inte uppfyller vattendirektivet. POSTADRESS Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON FAX E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 YTTRANDE 2 (13) Länsstyrelsen konstaterar att åtgärdsföreslagen medför behov av kraftiga resursförstärkningar för flertalet myndigheter, inklusive länsstyrelserna. Den troliga utgången bedöms vara att de flesta av åtgärderna som åligger myndigheter inte kommer att följas i den utsträckning som är nödvändig. Länsstyrelsen vill också tydliggöra att utrymmet för prioriteringar inom befintlig ram är ytterst marginell både vad gäller omfördelning av resurser och att flytta fokus inom t.ex. tillsynen. Länsstyrelsen anser också att det inte framgår av åtgärdsprogrammen när och i vilken ordning genomförandet av åtgärderna bör ske. Denna brist borde kunna avhjälpas genom att regeringen fastställer åtgärdsprogram samtidigt med beslut om tilldelning av medel. Då kan prioriteringar och val av styrmedel göras mot bakgrund av en ekonomisk realitet. Kompletterande synpunkter på åtgärdernas genomförande i tid Länsstyrelsen konstaterar att det inte framgår av huvuddokumentet när och i vilken ordning genomförandet av åtgärderna bör ske. De centrala myndigheterna bör lämpligen ta fram sina vägledningar tidigt i förvaltningscykeln för att de ska hinna tillämpas inom perioden. I de detaljerade åtgärdsprogrammen framgår när olika åtgärder senast bör vara genomförda. Där framgår att de centrala myndigheterna måste prioritera vägledningar under 2016 och Länsstyrelsen i vissa fall prioritera tillsyn fram till och med Länsstyrelsen ifrågasätter om tidplanerna är realistiska och anser att det ska klargöras vilken tidplan som ska gälla. Dessutom hänvisas till tidigare resonemang om att beslut om resurser måste vara kopplat till beslut om åtgärder. Generella synpunkter på förslag om utökad tillsynsverksamhet Länsstyrelsen konstaterar att många åtgärdsförslag innebär utökad tillsyn för både länsstyrelserna och kommunerna. För Länsstyrelsen i Uppsala läns del ger en konservativ bedömning att de resurser som åtgår till åtgärdsförslag som berör vår tillsyn och tillsynsvägledning, samt som en konsekvens även prövning, motsvarar minst sex tillkommande handläggartjänster. Detta trots att det är relativt få tillsynsobjekt miljöfarliga verksamheter, dammar och kraftverk i vårt län jämfört med andra län. Länsstyrelsen anser att åtgärdsprogrammen avspeglar en övertro på vad tillsyn och regional tillsynsvägledning kan åstadkomma. Tillsyn är i först hand ett styrinstrument för att skapa följsamhet kring de lagar och regelverk som finns. Ju tydligare dessa är desto effektivare tillsyn kan bedrivas. Ofta åberopas dock tillsyn som ett medel att driva utveckling inom områden där tillsyn inte tidigare bedrivits, men där det finns en ambition av att ställa krav. Länsstyrelsen kan konstatera, av egen erfarenhet, att utökad tillsyn inom nya områden är mycket arbetsintensivt. Ofta sammanfaller det också med att praxis och vägledning från centrala myndigheter är bristfällig eller till och med obefintlig. Dessutom är de verksamhetsutövare som berörs ofta ovana med tillsyn och myndighetskrav. Resultatet blir ofta att myndighetens beslut överklagas så långt det går. Därmed inte sagt att tillsyn inte kan vara ett relevant styrmedel för att MKN ska kunna följas, men för att tillsynen över bland annat vattenverksamheter ska bli effektiv

3 YTTRANDE 3 (13) behöver både nytt regelverk och vägledning från centrala myndigheter vara på plats innan en utökad tillsynssatsning görs på bred front. Vad gäller åtgärder inom jordbruket vore det bra om dessa initialt utförs genom frivilliga åtgärdsaktiviteter istället för att regelverk, exempelvis genom att stärka Greppa Näringens aktiviteter samt frivilliga och beprövade fysiska åtgärder. Synpunkter på åtgärdsförslagen riktade till främst statliga myndigheter Nedan lämnas konkreta synpunkter på åtgärdsförslagen som kompletterar de allmänna synpunkter som framförts i inledningen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV), åtgärd 1b och Länsstyrelsen, åtgärd 2 Länsstyrelsen anser att det är ett ineffektivt resursutnyttjande att HaV ska vägleda länsstyrelserna som i sin tur ska vägleda kommunerna. Det ligger inte inom länsstyrelsens ordinarie arbetsuppgifter att arbeta med tillsyn och prövning av enskilda avlopp. Att gå en omväg via länsstyrelsen, inom ett område där vi inte har egen tillsyn, riskerar också en otydlig vägledning. Däremot har länsstyrelserna en viktig regional roll att samordna tillsynen mellan kommunerna i länet och stötta vad gäller prioriteringar utifrån vattenförekomsternas status. Boverket, åtgärd 1 och Länsstyrelsen 8 a och d, 11 om översikts- och detaljplaner Länsstyrelsernas granskning och vägledning av MKN i kommunala planer, görs redan idag enligt plan- och bygglagen (PBL) och MB. Länsstyrelsen ser dock positivt på vägledning från Boverket i både detalj- och översiktsplaneringe, men menar att även lagstiftningen kan behöva ses över för att medge långsiktigt och tydligt säkerställande av vattenfrågorna i detaljplaneringen. Länsstyrelsen vill lyfta att processerna att ta fram både översiktsplaner och detaljplaner samt genomförandet av planerna kan vara långa och ta tid. Det innebär att fysiska åtgärder som medför någon positiv effekt på statusen sker på lång sikt och sannolikt inte inom förvaltningsperioden. De främsta verktygen, åtgärderna, under denna period är råd, stöd och vägledning mot kommunerna. Boverket, åtgärd 1 om vägledning till regionala vattenförsörjningsplaner Länsstyrelsen anser att om åtgärder som berör översyn av regionala vattenförsörjningsplaner inkluderas i åtgärdsprogrammet bör dessa innefatta klimatanpassningsperspektivet. Klimatförändringen bör integreras för att förebygga negativ påverkan på dricksvattenförsörjningen, dels vid höga flöden på kort sikt och dels på grund av långsiktiga effekter på vattenkvalitén som uppstår på grund av stora amplituder mellan torra och blöta år m.m. (SMHIs Klimatanalys för Uppsala län, rapport NR ). Generalläkaren, åtgärd 2 Länsstyrelsen anser att föreslagen åtgärden blir verkningslös om inte Vattenmyndigheten tillämpar SGU:s förskrift (SGUFS 2013:2) och fångar upp nya substanser i arbetet med att sätta MKN. De föroreningar som har uppdagats de senaste åren inom Generalläkarens ansvarsområde och där allvarliga konsekvenser kan konstateras är PFAA. Sex brunnar inom Uppsalas vattentäkt har fått stängas till följd av höga halter av

4 YTTRANDE 4 (13) PFAA. Föroreningen rör sig mot nästa brunnsområde, Sunnersta, 6 km nedströms det avstängda brunnsområdet. Fyrisåns bidrag av PFOS till Mälaren är också stort (SLU/IVL). Jordbruksverket, åtgärd 3 Jordbruksverket föreslås ta fram styrmedel, exempelvis föreskrifter för att ett antal åtgärder ska genomföras i tillräcklig omfattning för att bidra till att MKN följs. En av dessa föreslagna åtgärder är strukturkalkning. Länsstyrelsen är tveksam till om det finns tillräckligt med kunskapsunderlag för att bedöma åtgärdens kostnadseffektivitet och effekt. Det vore värdefullt om ny kunskap kommer fram som bättre beslutsunderlag. För att åtgärden ska få en hög effekt behövs en hög precision och bra underlag exempelvis om jordens befintliga struktur, lerhalt och kalkens kvalitet. Länsstyrelsen anser att ovanstående bedömning och resonemang gäller även för åtgärden kalkfilterdiken. Länsstyrelsen bedömer att det redan finns regler för lagring och spridning av stall- och handelsgödsel inom nitratkänsliga området i länet och ifrågasätter om det behövs ytterligare eller förändrade regler (åtgärd g, h och i). I åtgärdspaketet ingår också våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention (j). Länsstyrelsen fick under föregående landsbygdsprogramperiod endast ett fåtal investeringsansökningar för fosfordammar. Det kan bero på att ersättningsformen inte är tillräckligt attraktiv. Tvåstegsdiken är oprövat i Sverige och Länsstyrelsen saknar underlag för att bedöma åtgärden. Länsstyrelsen saknar miljöskyddsåtgärder i åtgärdspaketet. Dessa berör växtnäringsfrågor och växtskyddsfrågor och kräver underlag bl.a. markkartering, växtodlingsplan och växtnäringsbalans, vilka är bra verktyg även för att genomföra några av ovan nämnda åtgärder. Länsstyrelsen anser därför att det är värdefullt att det tillsätts resurser så att lantbrukarna kan få ersättning för att ta fram dessa underlag. Jordbruksverket, åtgärd 5 Länsstyrelsen har i avsnittet om Generella synpunkter på förslag om utökad tillsynsverksamhet lyft fram bl.a. att tillsyns- och tillsynsvägledning inte alltid är de mest effektiva och lämpliga verktygen för att förbättra statusen. Länsstyrelsen anser att effekten kan bli större om användningen av växtskyddsmedel, godkända sådana som har orsakat eller kanske kommer att orsaka sänkt status, regleras genom exempelvis mängd, hantering, förutsättningar vid sprutningstillfällen. MSB åtgärd 1, Naturvårdsverket åtgärd 4, Länsstyrelserna åtgärd 10 och kommunerna, åtgärd 1 Länsstyrelsen anser att problematiken kopplat till översvämningar och påverkan på vattenmiljön bör inkluderas i följande föreslagna åtgärder: MSB åtgärd 1, Naturvårdsverket åtgärd 4, Länsstyrelserna åtgärd 10 och kommunerna åtgärd 1. Bakgrunden är att i många områden med översvämningsrisk finns också förorenad mark

5 YTTRANDE 5 (13) som måste åtgärdas för att förhindra ökad spridning och läckage av föroreningar och giftiga ämnen till följd av översvämningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), åtgärd 1 Länsstyrelsen anser att åtgärd 1a behöver formuleras tydligare vad gäller vägledningen av länsstyrelserna och kommunen då det inte tydligt framgår om vägledningen sker kontinuerligt eller vid händelse av en inträffad olycka eller naturhändelse. Länsstyrelsen anser vidare att måste det vara en tydligare koppling till översvämningsrisker och att det kan tydliggöras att risk för naturhändelse skulle kunna vara risk för översvämning. Naturvårdsverket, åtgärd 9 Länsstyrelsen anser att det behövs ett tillägg till denna åtgärd kopplat till ett förändrat klimat, eftersom det är viktigt att få med klimatanpassningsaspekten i planering, hantering och rening av dagvatten i ett tidigt skede för att bygga upp ett robust dagvattensystem som kan hantera ett förändrat klimat. Föreskrifter, tillsynsvägledning eller styrmedel för dagvattenhantering bör ta hänsyn till förändrade nederbördsmönster och förändrade återkomsttider för exempelvis skyfall. Synpunkter på åtgärdsförslagen riktade främst till Länsstyrelsen Länsstyrelsen, åtgärd 1 Miljökvalitetsnormer för vatten beaktas redan i de ärenden Länsstyrelsen handlägger inom tillsyn och prövning enligt 9 och 11 kap MB. Länsstyrelsen anser att begreppet bidrar till att en vattenförekomst inte följer eller riskerar att inte följa är svårtolkat. När det är skäligt med stöd av 2 kap 7 MB att ställa krav utifrån MKN är tämligen oprövat. Länsstyrelsen har tillsynen över tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tillståndets rättskraft kan innebära en begränsning av vilka krav tillsynsmyndigheten kan ställa krav på t.ex. en förbättrad reningsprocess. I vissa fall kan omprövning av tillstånd vara möjligt. Inom miljöfarlig verksamhet är det ett mycket arbetstungt instrument och för vattenverksamheter är det med nuvarande lagstiftning i princip inte genomförbart. Länsstyrelsen, åtgärd 2 Länsstyrelsen är mycket tveksam till åtgärden, se även kommentar ovan om HaVs åtgärd 1b. Länsstyrelsen vill även lyfta fram att det knappast är brist på tillsynsvägledning som utgör flaskhalsen för att åtgärda de enskilda avloppen. Länsstyrelsen bedömer att det är en resurs- och prioriteringsfråga där flertalet av kommunerna inte fullt ut utnyttjar sin taxa för att få kostnadstäckning i tillsynsarbetet. Länsstyrelsen, åtgärd 3 Länsstyrelsen delar bedömningen att tillsynen av vattenkraftverk och dammar är eftersatt och behöver stärkas. Det är dock mycket tveksamt om en tillsynskampanj av storleken 20 % av anläggningarna per år är rätt väg att gå. I nuläget finns i första hand ett behov av att lagstiftningen ses över för att tillsynen ska bli effektiv. Vidare är åtgärdsförslaget, så som det är formulerat, inte genomtänkt. Att göra inspektion/tillsyn på anläggningar är bara steg ett i en mycket lång process. Syftet, så som Länsstyrelsen uppfattar det, är i första hand att vandringshinder åtgärdas och att flöden miljöanpassas.

6 YTTRANDE 6 (13) Länsstyrelsens erfarenhet är att varje enskilt ärende kan ta flera år i anspråk med betydande tillsynsinsatser i potten. Enligt de detaljerade åtgärdsprogrammen ska tillsynen i vissa åtgärdsområden vara klar senast Länsstyrelsen anser att det måste klargöras vilket som gäller. Länsstyrelsen, åtgärd 4 Länsstyrelsen anser att det är bra att påverkan från hästhållning och hästhållningsfrågor uppmärksammats. Dessa frågor har också lyfts i SWOT-analys för landsbygden i Uppsala län och i handlingsplanen inför det nya landsbygdsprogrammet ( ) som utformats i samverkan med länets partnerskap. Tillsyn av hästhållning är dock ytterligare ett område där länsstyrelsen inte har egen operativ tillsyn. Det finns idag heller ingen upparbetad rådgivningsmodul inom t.ex. Greppa Näringen. På samma sätt som Länsstyrelsens resonemang kring enskilda avlopp, se kommentar till HaV åtgärd 1 och Länsstyrelsens åtgärd 2, kan argumenteras att det inte är resurseffektivt att Länsstyrelsen ansvarar för tillsynsvägledning inom områden där myndigheten utifrån sitt ordinarie uppdrag saknar kompetens. Landsbygdsprogrammet gav stöd för åtgärder i vattenmiljön. Länsstyrelsen bedömer att de medel som preliminärt har tilldelats inom det nya landsbygdsprogrammet troligtvis inte kommer att räcka för intensifierad rådgivning och värvning av nya lantbrukare. Länsstyrelsen anser att det även fortsättningsvis är viktigt att ha en finansiering och att behålla de lantbruksföretagare som är aktiva samt värva nya medlemar utifrån de målgrupper som är avsatta för projektet, samt de prioriterade avrinningsområdena som inte har god ekologisk och kemisk status. Länsstyrelsen konstaterar att åtgärder för att minska fosfor- och kväveläckagen ingår i åtgärdsprogrammet. Cirka 450 rådgivningsrapporter från Uppsala län, inom projektet Greppa Näringen, visar på att ca 85% av gårdarna effektivt utnyttjar fosfor medan kväveeffektiviteteten är lägre (ca 75%). Länsstyrelsen anser att det bör utredas om fler åtgärder bör riktas mot att öka kväveeffektiviteten. Länsstyrelsen, åtgärd 5 Länsstyrelsen anser att det är positivt att Vattenmyndigheten tycker att rådgivningen ska utvecklas. I dag bidrar länsstyrelserna till utveckling av rådgivningsmoduler inom projektet Greppa Näringen tillsammans med Jordbruksverket och rådgivare. Länsstyrelsen vill kommentera att utöver rådgivning till jordbruksföretag är det viktigt att ha gruppaktiviteter i avrinningsområdena och har flera goda exempel på sådana. Länsstyrelsen, åtgärd 7 När det gäller tillsynen enligt 9 kap. MB bedöms åtgärden huvudsakligen kunna ske inom befintlig tillsynsverksamhet. Dock uppfattar Länsstyrelsen att läget är oklart beträffande hur långt verksamhetsutövarens ansvar sträcker sig vad gäller att undersöka förhållandena i recipienten och vägledning kan behövas. Länsstyrelsen åtgärd 8 a, d Se även synpunkter under Boverket, åtgärd 1.

7 YTTRANDE 7 (13) Länsstyrelsen, åtgärd 10 Länsstyrelsen är tveksam till om åtgärdsförslaget är lämpligt eller kommer att få något genomslag i praktiken. Den metodik som har utvecklats, både när det gäller arbete med bidragsansökningar och prioritering av tillsyn, inbegriper risken för påverkan på yt- och grundvatten. Det finns dock även andra relevanta prioriteringsgrunder som måste beaktas, företrädesvis risken för påverkan på människors hälsa. Länsstyrelsen, åtgärd 12 a) Länsstyrelsen vill uppmärksamma att det knappast är vattenskyddsområden som ska tillsynas utan verksamheter och/eller åtgärder som bedrivs inom ett vattenskyddsområde. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av att vattenskyddsföreskrifterna följs. b) Det faller inte under tillsynsvägledning att ge stöd och råd till kommun som önskar inrätta ett vattenskyddsområde. Stöd och råd ges dock i samband med det samråd kommunen är skyldig att ha med länsstyrelsen. c) Länsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta regionalt och mellankommunalt för att långsiktigt ta hänsyn till de vattenresurser som nu används som dricksvattenresurs och som kan komma att användas i framtiden. I arbetet bör också klimatförändringarna integreras, se kommentarer till Boverket, åtgärd 1. Länsstyrelsen konstaterar att i dagsläget finns inga medel till att utarbeta en vattenförsörjningsplan. d) Åtgärden bedöms relevant men inte högst prioriterat av de tillsynsinsatser som Länsstyrelsen behöver göra inom 11 kap miljöbalken. Länsstyrelsen, åtgärd 14 och 15och HaV, åtgärd 9 Länsstyrelsen anser att Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och det Åtgärdsprogram för havsmiljön som Havs- och vattenmyndigheten ska fastställa måste samordnas tydligare med avseende på främmande arter. Ansvar för de nödvändiga åtgärderna måste riktas mot rätt myndighet och rätt nivå i förvaltningen (nationell, regional, lokal). Länsstyrelsen anser att i remissförslaget har problemen med främmande arter inte analyserats i tillräcklig mån för att kunna bedöma omfattningen och åtgärdsbehoven för detta miljöproblem. Det enda förbättringsbehov som anges i remissen gäller sjögull i fyra vattenförekomster. Miljöproblemet främmande arter är inte heller konsekvent behandlat mellan vattendistrikt och, när det gäller kustvatten, inte heller inom vattendistriktet. Stora och välkända problem med främmande arter, i synnerhet signalkräftans påverkan på flodkräftan har inte behandlats i åtgärdsprogrammen. Trots denna bristfälliga analys föreslås flera åtgärder riktade mot HaV och länsstyrelserna, som avser åtgärdsplanering, informationssystem samt råd, riktlinjer och information till handelsbranschen. En grundläggande åtgärd mot främmande arter är att förebygga introduktion i nya vattenområden. Detta handlar till stor del om nationella och internationella styrmedel inom bland annat sjöfart och handel med kommersiella arter, ett arbete som bör drivas inom ramen för havsmiljöförvaltningen. Länsstyrelsen anser att informationsinsatser är en central åtgärd (åtgärdsförslag 14) för att stoppa spridningen av främmande arter.

8 YTTRANDE 8 (13) HaVs planerade informationsinsatser till handelsbransch, konsumenter, allmänhet med flera bör finnas med som en åtgärd i havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen anser att HaV bör ansvara för Länsstyrelsernas åtgärd 15, utveckling av informationssystem, och att åtgärden bör flyttas till havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram. Sjöfarten har en betydande roll för spridning av främmande organismer via skrovpåväxt och barlastvatten. Länsstyrelsen anser att HaV och Vattenmyndigheterna bör överväga att rikta lämpliga åtgärder mot de nationella myndigheter som ansvarar för sjöfarten (Transportstyrelsen, Sjöfartsverket) i åtgärdsprogrammet för Havsmiljöförvaltning, men med en tydlig koppling till vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Allmänna synpunkter på åtgärdsförslagen per åtgärdsområde Länsstyrelsen anser att de detaljerade åtgärdsförslagen för åtgärdsområdena är värdefulla för många aktörer främst kommunerna. Förslagen ger dels en bra bild av problemen inom ett avgränsat område samt vilka åtgärder som är nödvändiga. Kartorna i dokumenten bör förbättras så att namn på vattendrag, sjöar m.m. framgår. Namn i texten bör generellt kunna återfinnas i kartorna. Vidare är det värdefullt att se om åtgärdsområdena gränsar till sjö, hav eller omgivande land. Även kartorna i huvuddokumentet, åtgärdsprogrammet bör förtydligas för att de ska vara värdefulla för förståelsen av programmen. Synpunkter på avsnitt om Åtgärder, aktiviteter och förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande Länsstyrelsen anser att termerna åtgärder och aktiviteter behöver förklaras tydligare i både inledning och avsnittet Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande. Länsstyrelsen anser att många av aktiviteterna som myndigheter behöver göra för att de fysiska åtgärderna och styrmedelsåtgärderna i åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras snarare bör anges som skarpa åtgärder i Åtgärdskapitlet. Exempel på sådana är Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens aktivitet om nationellt ställningstagande för bakgrundshalter av kvicksilver eller vägledning för att hantera kvicksilverproblematiken. Orsaken till varför vissa aktiviteter inte klassats som egna åtgärder bör också framgå. Ytterligare en föreslagen aktivitet är att utveckla databasen Åtgärder i vatten. Länsstyrelsen anser att denna åtgärd inte räcker, utan att behoven av att hantera åtgärdsinformation kräver en helhetslösning. Genomförda åtgärder lagras idag på många olika ställen beroende på typ av åtgärd. Länsstyrelsen ifrågasätter hur det säkerställs att all data registreras på adekvat vis i olika databaser och att de sedan kan kopplas till VISS för att kunna analysera åtgärdstakt och effekter. Länsstyrelsen anser att kapitlet bör utökas med aktiviteter med syfte att öka kunskaperna och förbättra datahantering kring fysisk påverkan i kustvattnet. Exempelvis saknas samlad information om vattenverksamheter i kustvattnet och kunskaperna om koppling mellan fysisk påverkan och biologiska effekter bedöms som mycket

9 YTTRANDE 9 (13) bristfälliga. Sådana aktiviteter bör även knytas till Havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram, då även detta förslag till åtgärdsprogram saknar åtgärder för att skydda de grunda bottnarna från fysisk påverkan som försämrar miljöstatusen. Länsstyrelsen är positiv till att aktiviteterna som rör kartläggning och analys av förorenade och syrgasfria havssediment genomförs. Dessa aktiviteter har en koppling till Havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram (HaV åtgärd 10) vilket bör förklaras för att öka förståelsen för hur de båda åtgärdsprogrammen hänger samman. Synpunkter på förslag till klassificeringar och miljökvalitetsnormer Synpunkter på förslag till ändringar av miljökvalitetsnormer presenteras i bilaga 3. Länsstyrelsen vill dock lyfta fram klassning av kemisk status och risk där Länsstyrelsen ifrågasätter tillvägagångssättet för riskklassificeringen av kemisk status. Risken är endast kopplad till själva statusen i en vattenförekomst och speglar inte den risk som föreligger utifrån påverkanstryck eller där data över gränsvärden finns men i otillräcklig frekvens för att kunna klassa ner en vattenförekomst. Det vore mer pedagogiskt och värdefullt att riskbedömningen speglar den faktiska risken även för de vattenförekomster där dataunderlaget för statusklassning är undermåligt, vilket ofta är fallet. Att sedan tillvägagångssättet för riskbedömningen av grundvatten är ett helt annat gör det hela än mer svårgreppbart. Länsstyrelsen ifrågasätter också att Vattenmyndigheten inte har satt MKN för föroreningen PFAA trots att SGU:s förskrift (SGUFS 2013:2) är skriven så att nya substanser ska fångas upp inom ramen för arbetet med ramdirektivet för vatten, se även kommentarer under Generalläkaren, åtgärd 2. I dokumentet Statusklassning och förslag till miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt redovisas bl.a. statusen för grundvattenförekomsterna. Enligt SGUs föreskrift SGUFS 2013:12 ska MKN fastställas för förekomster som riskerar att inte nå god status. Det är också riskklassningen som föranleder åtgärder och inte aktuell status. Länsstyrelsen anser därför att tabellen behöver förändras och antingen endast visa de förekomster som riskerar att inte nå god status och för vilket/vilka ämnen som MKN avser. Ett alternativ är att tabellen kompletteras med en kolumn där MKN för specifika ämnen tydligt framgår för förekomster i riskzonen att inte nå god status. Synpunkter på VISS Länsstyrelsen konstaterar att det finns mycket värdefull information i VISS, men att databasen är komplicerad. Den kan förbättras för att bli mer användarvänlig. Utöver de övergripande kartorna för hela vattendistriktet vore det bra om det finns länsvisa kartor med avrinningsområdena. Detta underlättar för de som arbetar enbart inom ett län och/eller inom ett visst avrinningsområde.

10 YTTRANDE 10 (13) Åtgärdsprogrammets konsekvenser för hotade arter Flera akvatiska arter som ingår i Länsstyrelsens arbete med Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP-arter) påverkas kraftigt av de miljöproblem som pekas ut i åtgärdsprogrammen. De aktuella arterna i Uppsala län är flodkräfta, asp och småsvalting. I vissa fall föreslås åtgärder för MKN som motverkar de hotade arterna, exempelvis flodkräftan. I andra fall, exempelvis för småsvalting, samverkar åtgärderna. Länsstyrelsen anser att åtgärdsprogrammets konsekvenser för hotade arter bättre bör framgå av underlagen. Länsstyrelsens upplysningar Översvämningsrisker Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar med att ta fram en riskhanteringsplan för översvämningsrisker för Fyrisån enligt översvämningsförordningen. Riskhanteringsplanen för översvämningsrisker för Fyrisån är ute på samråd 6 mars till 6 maj 2015 ( I samrådsunderlaget har de föreslagna åtgärderna från Vattenförvaltningens åtgärdsprogram som kan relateras till problematiken med översvämningsrisker inkluderats. Deltagare Landshövding Peter Egardt har beslutat i detta ärende. Planhandläggare Åsa Blomster har varit föredragande. I den slutliga handläggningen av ärendet har också länsarkitekt Eva Bergdahl, miljöskyddsdirektör Tomas Waara, handläggare klimatanpassning Greta Hebel, miljöutredare Ingrid Wänstrand, ansvarig för projektet Greppa Näringen, Asnaketch Woldetensaye, och rådgivare inom projekt Greppa Näringen, Ann-Sofie Björklin, deltagit. Peter Egardt Åsa Blomster BILAGOR Bilaga 1: Synpunkter på åtgärdsprogrammet åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Bilaga 2: Synpunkter på dokumentet Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status Bilaga 3 a: Förslag till ändringar på miljökvalitetsnormer (MKN) Kopia: Länsledningen, SUE, Miljösk, NME, ESB, JU, ELB (e-post), Akten (1 ex)

11 YTTRANDE 11 (13) Bilaga 1 Synpunkter på åtgärdsprogrammet åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Kapitlet Övergödning (sid 73-85) Länsstyrelsens övergripande synpunkter är att termerna åtgärdsbehov, förbättringsbehov och reduktionsbehov bör förklaras tydligt och användas konsekvent i dokumenten. Detta gäller förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet, åtgärdsområdesbilagor samt dokumentet Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Belastning, förbättringsbehov och åtgärdseffekt har enheten kg eller ton i dokumenten. Eftersom man avser en årlig belastning eller reduktion bör siffrorna redovisas med enheten kg eller ton per år och tydligt ange hur många år som avses. Länsstyrelsen anser vidare att det är ett generellt problem att åtgärdsbehov och potentiella åtgärders utrymme, effekter och kostnader för kväve inte beräknas och presenteras lika ingående som för fosfor, eftersom det finns ett förbättringsbehov för kväve till havet. Sidan 73 diagram B1 (gäller även för åtgärdsområdesbilagorna): Det är viktigt att förklara att källfördelningsdiagrammen för fosfor- och kvävebelastning visar bruttobelastning till vatten, d.v.s. att bakgrundbelastning ingår i för jord- och skogsbruk och även att retention inte är inräknad. Detta är avgörande för att kunna diskutera vilken åtgärdspotential som finns inom jord- och skogsbruk. I figuren eller i tillhörande text bör belastningen framgå även i absoluta tal (ton/år) så att man kan relatera de förbättringsbehov som presenteras på s 75 till den totala belastningen (se även Förvaltningsplanen s 78-79). Beskrivningen av förbättringsbehovet är missvisande (sid. 75) eftersom det ser ut som om inga reduktionsbehov finns i Mälarens närområde, där regionen har det absolut intensivaste jordbruket med effektiv dränering direkt ut i Mälaren, men där de flesta vattendragen är för små för att definieras som vattenförekomster. Om vi tar hänsyn till hur olika områden bidrar till övergödningen av Östersjön så bidrar ju dessa förmodligen förhållandevis betydligt mer än de som ligger högre upp i de större avrinningsområdena. En annan orsak till detta problem är Mälarens form med de stora fjärdarna just innanför utloppet i Östersjön. Detta medför att statusen blir bättre ju närmare Östersjön man kommer vilket dels beror på rena utspädningseffekter i de större vattenmassorna och dels på den sedimentation som sker i de stora fjärdarna. Kartan C1 (sid. 76) behöver förklaras utförligare, så att man förstår att den visar reduktionsbehovet för att åtgärda övergödningen inom åtgärdsområdena och att ytterligare behov finns för att åtgärda övergödning i Mälar- och kustbassänger. Reduktionsbehovet för fosfor i Mälarens och kustens närområden bör dock också presenteras, samt (för kusten) även kvävereduktionsbehovet. I tabell A5 (sid. 85) bör enheten för effekt vara ton/år istället för kg.

12 YTTRANDE 12 (13) Kapitlet Miljögifter i yt- och grundvatten (sid ) Det finns kustvattenförekomster inom distriktet som har sänkt kemisk status med avseende på TBT, detta framgår inte av diagrammet B4 (sid 99). Fråga: Varför visas inte antalet kust- och övergångsvatten som har bedömts med avseende på SFÄi diagram B5 (sid. 99)? Det finns kustvatten med måttlig ekologisk status med avseende på zink. Länsstyrelsen har en synpunkt på diagram B3 på sid. 97 där förbättringsbehovet visas. Tabellen är otydlig eftersom flera av de ämnen som listas är pesticider. Frågan uppstår om de ämnen som även listas separat ingår i gruppen pesticider eller är det andra förekomst som avses med andra pesticider. Tabellens innehåll måste utredas och förtydligas. Kapitlet - Förändrade habitat genom fysisk påverkan (sid ) I Förvaltningsplanen (sidan 86) konstateras att Utbredningen av problemet med hydrografiska förändringar i kustområdena har inte bedömts i kartläggningsarbetet eftersom det inte har funnits några tydliga bedömningskriterier för detta miljöproblem. Detta är en stor brist som behöver åtgärdas, men åtgärder eller aktiviteter kopplade till detta saknas i Åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen anser därför att kapitlet Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande bör utökas med aktiviteter med syfte att öka kunskaperna och förbättra datahantering kring fysisk på verkan i kustvattnet. Exempelvis saknas samlad information om vattenverksamheter i kustvattnet och påverkan från fartygstrafik på bottnar och stränder. Kunskaperna om koppling mellan fysisk påverkan och biologiska effekter är dessutom mycket bristfälliga. Sådana aktiviteter bör även knytas till Havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram, då även detta förslag till åtgärdsprogram saknar åtgärder för att skydda de grunda bottnarna från fysisk påverkan som försämrar miljöstatusen.

13 YTTRANDE 13 (13) Bilaga 2 - Detaljerade synpunkter på dokumentet Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen anser att det är ett generellt problem att åtgärdsbehov och potentiella åtgärders utrymme, effekter och kostnader för kväve inte beräknas och presenteras lika ingående som för fosfor, eftersom det finns ett förbättringsbehov för kväve till havet. Länsstyrelsen har flera frågeställningar om beräkningarna och förutsättningarna som anges i dokumentet: Har samma schabloner använts för hela landet, d.v.s. har t.ex. potential för kväverening beräknats även för områden utan behov av kväverening (t.ex. i Norrland)? Sidan 26 Tvåstegsdiken, under Åtgärdsutrymme: Är det öppna diken som avses med längden vattendrag i jordbruksmark? Sidan 16 Strukturkalkning, Länsstyrelsen anser att man bör räkna en viss effekt även för kvävereduktion. Sidan 53: Åtgärdsbehovet för Mälaren, Hjälmaren och havet saknas i åtgärdsprogrammet. Sidan 53 och figur 16 sid. 64: Kostnadseffektiviteten är bara beräknad för fosfor. Kostnader för effekter på kväve, biologisk mångfald, minskad spridning av bekämpningsmedel och smittämnen bör också tas i beaktande för att t ex kostnadseffektivitetet för våtmarker ska vara rättvisande.