"Jag står kvar även när det blåser"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen "Jag står kvar även när det blåser" En kvalitativ intervjustudie om social brottsprevention i ett strukturerat öppenvårdsprogram för ungdomar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Juuli Eriksson

2

3 Sammanfattning Denna studie har haft som syfte att se ifall det går att finna inslag av individanpassad social brottsprevention på ett specifikt strukturerat öppenvårdsprogram för ungdomar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts på fyra stycken kontaktpersoner på en öppenvårdsverksamhet. Kontaktpersonernas beskrivningar av arbetsmetoderna i det strukturerade öppenvårdsprogrammet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen som använts på det framkomna materialet är de två kontrollteorierna, Hirschis sociala bandteori och Gottfredson & Hirschis självkontrollteori. Den sociala brottspreventionen har även inslag av dessa två kontrollteorier, då den innehåller både förstärkning av individens självkontroll och de sociala banden till samhället. Teorierna har använts för att synliggöra den sociala brottspreventionen i arbetsmetoderna, utifrån kontaktpersonernas beskrivningar. Den kvalitativa innehållsanalysen bidrog till att två huvudkategorier skapades. Den ena berörde innehållet i det strukturerade öppenvårdsprogrammet, och den andra behandlade relationen mellan kontaktperson och ungdom. Resultatet visade att innehållet i det strukturerade öppenvårdsprogrammet kunde belysas utifrån sociala bandteorin medan relationen mellan kontaktperson och ungdom kunde åskådliggöras med hjälp av självkontrollteorin. Eftersom den sociala brottspreventionen är influerad av båda kontrollteorierna, visade resultatet att inslag av social brottsprevention antas förekomma i det strukturerade öppenvårdsprogrammet som studerats. Nyckelord: social brottsprevention, ungdomar, öppenvård, strukturerat öppenvårdsprogram, sociala bandteorin, självkontrollteorin

4

5 Innehållsförteckning 1.Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Begreppsdefinitioner Tidigare forskning Forskning om ungdomsbrottslighet och social kontroll i finska skolor Forskning om brott bland ungdomar i årskurs nio Forskning om socialtjänstens öppenvård för ungdomar Teori Hirschis sociala bandteori Hirschi & Gottfredsons självkontrollteori Kritik mot sociala bandteorin och självkontrollteorin Metod Kvalitativ metod Tillvägagångssätt och urval Etiska överväganden Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet Genomförande Kvalitativ innehållsanalys Resultat och analys Strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" Relationen mellan kontaktperson och ungdom Diskussion Framtida forskning Referenslista...31 Bilaga 1 Intervjuguide

6

7 1. Inledning Socialstyrelsen (2006) genomförde en nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. En tydlig strävan syntes från socialtjänsten att skapa alternativ till den institutionella vården i Sverige. Detta började redan under 1990-talet då det skedde en tillväxt av öppenvårdsinsatser samtidigt som institutionsvården ökade. Tillväxten bottnade i en strävan att öka hemmaplansvården, då bl.a. institutionsvårdens effekter ifrågasatts samt utifrån en efterfrågan om nya metoder bland professionerna inom socialt arbete. Öppna insatser kan beskrivas som de former av insatser, som inte klassificeras som heldygnsvård. De benämns bl.a. som strukturerad öppenvård, hemmaplanslösningar, öppenvårdsinsatser, tidiga insatser m.fl. En statistisk undersökning jämförde beviljandet av strukturerade öppenvårdsprogram, behovsprövat personligt stöd och kontaktperson/kontaktfamilj för barn och ungdomar mellan år 1998 och 2004 i Sverige. En ökning av beviljade öppenvårdsinsatser konstaterades år 2004 jämfört med år För de strukturerade öppenvårdsprogrammen där man åsyftar program som är målinriktade, tidsbegränsade och där inskrivna klienter vistas under hel dag eller del av dag, skedde en påtaglig ökning (Socialstyrelsen, 2006:7ff, 12-15). Denna ökning av öppna insatser skapar ett intresse för att lyfta fram en kriminologisk aspekt i ett specifikt strukturerat öppenvårdsprogram där målgruppen inkluderar ungdomar med kriminalitetsproblematik, eller individer i riskzonen för kriminalitet. Företaget "Pelaren" 1 har en öppenvårdsverksamhet och det är deras strukturerade öppenvårdsprogram "Klivet" 2, som ligger till grund för denna uppsats. Genom att studera det beskrivna praktiska arbetet mellan kontaktperson och ungdom, kan ett brottspreventivt inslag belysas. Målet är att åskådliggöra om brottspreventionen finns med som en integrerad del i de befintliga arbetsmetoderna. 1.1 Bakgrund Det privat drivna företaget "Pelaren", har en öppenvårdsverksamhet som lyder under Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) (Notisum, 2014a) enligt 7 kap. 1 4 p., som bekräftar tillståndspliktig öppenvård. Sveriges kommuner och landsting (SKL) beskriver socialtjänstens verksamheter i alternativ drift, där vård för barn och ungdom genom beslutat bistånd eller vård utan samtycke kan verkställas i både offentlig och privat verksamhet. Kommuner kan upphandla vårdverksamhet från enskilda vårdgivare (SKL, 2011:1), vilket är fallet för företaget "Pelaren" och de kommuner i Stockholms län, som de är verksamma i. Företagets strukturerade öppenvårdsprogram "Klivet" är en tydlig och målstyrd insats, där en daglig verksamhet ingår i form av praktik eller skola och med fokus på en bra fritid som är det centrala. Ungdomen får med hjälp av en kontaktperson möjlighet att skapa en strukturerad vardag, där arbetet sker utifrån ett 1 "Pelaren" är ett fingerat namn. Jag valde att inte publicera företagets egentliga namn då detta inte upplevdes vara av relevans för studiens genomförande. 2 Även "Klivet" är ett fingerat namn på det strukturerade öppenvårdsprogrammet. 1

8 individuellt planerat veckoschema. Kontaktpersonen har ett helhetsansvar för ungdomens vardag och de kontakter som ingår. Den dagliga verksamheten kan bestå av en individanpassad praktik eller skola och tillsammans ska de se till så att den planerade vardagsstrukturen upprätthålls. Dessa ska i sin tur skapa förutsättningar, som bryter negativa beteenden. Företaget "Pelaren" arbetar utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, där fokus ligger på styrkor istället för svagheter. Insatserna skräddarsys efter klienternas behov och konkreta mål definieras. Styrkor och resurser hos individen och dess nätverk identifieras, vilka i sin tur kan bidra till att målen kan nås. Chanserna till en bestående förändring hos ungdomarna anser de öka, när insatserna är öppna, frivilliga och sker på hemmaplan. Målgruppen för det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" är ungdomar från 16 år och uppåt med följande problematik; neuropsykiatriska diagnoser, psykosocial-, missbruks- och kriminalitetsproblematik och annat socialt nedbrytande beteende. Det är kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" som studeras i denna uppsats och därmed de som intervjuas. 1.2 Syfte och frågeställning Estrada & Flyghed (2007) diskuterar ungdomsbrottsligheten i Sverige, och betonar hur den inom svensk samhällsdebatt och inom kriminologi framstår som ett av de mest centrala problemområden. De ledande frågorna kring ungdomsbrottsligheten berör bl.a. dess omfattning, karaktär, riskfaktorer, samhälleliga åtgärder, samt orsaker och förklaringar (Estrada & Flyghed, 2007:14f). Med tanke på dess betydelse samt kombinerat med framväxten av öppna insatser och speciellt ökningen av strukturerade öppenvårdsprogram i Sverige, finner jag det intressant att studera dessa faktorer tillsammans. Jag vill se huruvida det går att finna inslag av individanpassad social brottsprevention 3, vars avsikt med insatser är att påverka riskfaktorerna, som kan leda till kriminalitet hos ungdomar och skapa förändring (BRÅ, 2003:8) i ett strukturerat öppenvårdsprogram, som arbetar med ungdomar som har kriminalitetsproblematik eller ligger i riskzonen för kriminalitet. Företaget "Pelaren" riktar sig mot ungdomar med blandad problematik, där kriminalitetsproblematik lyfts fram som en specifik målgrupp. Det målstyrda arbetet med strukturerade tjänster anpassade efter ungdomarnas behov, är det som står i forskningsfokus och huruvida det går att finna inslag av social brottsprevention i deras dagliga arbete. Mitt syfte blir därmed att studera kontaktpersonernas arbetsmetoder med ungdomarna inom det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" och se vad som kan hänföras till social brottsprevention. Eftersom den sociala brottspreventionen är influerad av sociala bandteorin och självkontrollteorin, då de båda framkommer i begreppet kommer jag att belysa den sociala brottspreventionen utifrån dessa två kontrollteorier. 3 Social brottsprevention beskrivs i 1.3 Begreppsdefinitioner 2

9 Frågeställning: "Är arbetsmetoderna i "Klivet" influerade av social brottsprevention? I så fall, på vilket sätt framgår detta?" 1.3 Begreppsdefinitioner Social brottsprevention: Riktar sig främst mot barn och ungdomar och åsyftar de insatser som berör försök till att påverka riskfaktorer, som styr individen mot en kriminell livsstil för att skapa förändring. Det är genom att stärka de sociala banden till samhället och förstärka individens förmåga till självkontroll, som förändringen av personers benägenhet att begå brott sker (BRÅ, 2003:8 & BRÅ, 2009:14f). Det är förstärkningen av sociala banden till samhället som kan hänföras till sociala bandteorin, och förstärkningen av självkontrollen som anknyts till självkontrollteorin. Strukturerat öppenvårdsprogram: Individuellt målinriktade program där klienterna är inskrivna. De vistas under hel- eller del av dag i dessa regelbundna program, som är begränsade i tiden (Socialtjänsten, 2006:9, s18). Öppenvårdsinsatser: När det inte är nödvändigt med placering för vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (Notisum, 2014a & Notisum, 2014b) kan socialtjänsten erbjuda öppenvård i olika former då behov för insats finns för barnet/den unge och dennes familj. Socialtjänstens öppenvård och dess insatser ges oftast i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Detta kan innebära exempelvis en särskilt utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj, som ska ge stöd och hjälp till klienten eller dess familj eller individuellt anpassade målinriktade program för barnet/den unge, som sker på bestämd tid (Ibid.:8). 2. Tidigare forskning 2.1 Forskning om social kontroll i finska skolor Ellonens (2008) studie Ungdomsbrottslighet och social kontroll i finska skolor - en multilevel analys lyfter fram skolans roll i forskningen på lokalsamhällen och kriminalitet. Enligt Ellonen så kan skolan ha en viktig roll för att förebygga ungdomsbrottslighet. Studien undersöker ifall skolans sociala kontroll som en samhällsnivåvariabel kan förklara allvarligt ungdomsbeteende, samt ifall det finns könsskillnader och ifall de i sin tur, kan förklara skillnader mellan nivån på ungdomsbrottsligheten i olika skolor (Ellonen, 2008:47f, 50f). Undersökningen baserades på finska självrapportsstudier på brottslighet där data samlades in genom ett slumpmässigt klusterurval 4 av finska åringar. Mätningarna från självrapportsstudierna gjordes på följande variabler; ungdomarnas brottslighet, sociala kontrollen på skolnivå samt på individnivå och individbaserade 4 Klusterurval innebär att man väljer ut grupper av enheter, exempelvis olika lärosäten utifrån vilka man sedan slumpmässigt väljer studenter. Varje lärosäte kan då ses som ett kluster (Bryman, 2011:186ff). 3

10 bakgrundsuppgifter (Ibid.:52ff). Ellonen beskriver social kontroll som den mest studerade förebyggande faktorn mot ungdomsbrottslighet. Hon lyfter fram Hirschis sociala bandteori med de fyra elementen, som gör att individen får ett band till samhället genom anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Den teori som Ellonen applicerar på sin studie är Sampson & Laubs teori om social kontroll, som bygger på sociala bandteorin, men den inkluderar ett livslångt perspektiv där de sociala banden varierar i olika stadier i livet och är därmed mer passande för studier på ungdomar enligt henne. Även studier om könsskillnader och brottslighet samt i förhållande till både formell och informell kontroll beaktades (Ibid.:48f). Resultatet av Ellonens studie påvisade att den sociala kontrollen i skolor kombinerat med avgörande individbaserade egenskaper bidrar till att minska pojkars aktiva brottslighet. En positiv effekt på aktiv brottslighet syntes när pojkarna upplevde social kontroll på individnivå vare sig om det skedde alltid, ofta eller ibland. Den negativa effekten uppkom i de fall ungdomarna upplevde social kontroll sällan eller inte alls. Den skolrelaterade sociala kontrollen visade sig även vara av stor betydelse för pojkars brottslighet. Ju högre nivå av social kontroll på skolnivå, desto mindre benägna var pojkarna att delta i ett aktivt brottsligt beteende. När de kombinerade den upplevda sociala kontrollen på individnivå med den sociala kontrollen på skolnivå visade det sig att bristen på social kontroll i skolor ökar risken för pojkars brottslighet, även då de upplever social kontroll på individnivå och vice versa. För flickor hade även den upplevda sociala kontrollen på individnivå positiva effekter, i vissa fall starkare än för pojkar. När det kom till skolans sociala kontroll var betydelsen av den obetydlig och flickornas brottslighet påverkas därmed inte av den (Ibid.:55-59). Ellonens (2008) studie blir intressant att beakta eftersom vi båda belyser den sociala kontrollen på ungdomar. Vi gör dock detta utifrån olika aktörer, där hon med en kvantitativ metod fokuserar på skolan, medan jag med en kvalitativ metod inriktar mig på kontaktpersonernas beskrivna arbetsmetoder i "Klivet". 2.2 Forskning om brott bland ungdomar i årskurs nio Brottsförebyggande rådet (BRÅ) undersökte ungdomars delaktighet i brott och problembeteenden i Brott bland ungdomar i årskurs nio. Rapporten byggde på en kvantitativ metod med självdeklarationsundersökningar, som genomfördes vartannat år mellan där eleverna fick besvara frågeformulär anonymt. Urvalet för första undersökningen år 1995, gjordes av Statistiska centralbyrån (SCB). Ett systematiskt urval av klasser i årskurs nio i landet gjordes, där klasserna sorterades efter län och klasstorlek. De efterföljande undersökningarna byggde på systematiska urval av grundskolor med årskurs nio (BRÅ, 2010:6,:15). Resultatet visade att det inte är en sällsynt företeelse för ungdomar att ha begått ett brott vid något enstaka tillfälle. Det är dock få ungdomar, som gjort det ett större antal gånger och de som har begått handlingar rörande narkotika eller våld, tycks även ha begått stöld eller skadegörelse. Grövre våld mot person, samt narkotikaprovning 4

11 tycks vara mer sällsynta företeelser jämfört med stöldrelaterade handlingar, som verkar mer vanliga. Studien påvisade även skillnader mellan pojkar och flickors delaktighet i brott, där pojkar oftare begår brott än flickor. Skillnaden blir mer framträdande för handlingar som är mer allvarliga eller ovanliga, förutom vid narkotikabruk där användningen tycks vara mer jämnt fördelad. När det kommer till utvecklingen sedan år 1995 fram till första åren in på 2000-talet, tyder resultaten på att brottsligheten totalt sett minskat bland ungdomar i årskurs nio, med en större minskning för pojkarna än för flickorna. Inga påtagliga förändringar för de studerade brottshandlingarna tycks finnas mellan åren När det kommer till mer brottsbelastade ungdomar visade studien på en samvariation med andra förhållanden, som rör bl.a. mindre bra relation till föräldrar, utåtriktad livsstil med brett kamratumgänge samt tillåtande attityder till brott. Den del av studien, som rörde utsatthet för brott visade att utsattheten för stöld är fem gånger högre än för utsatthet för grövre våld. Utsattheten för fysiskt våld visade sig vara större bland pojkarna, där skillnaden mellan könen blir mer tydlig (Ibid.:8-11). BRÅ:s (2010:6) rapport är betydelsefull i relation till min studie, då den bidrar med kunskap kring ungdomsbrottslighetens omfattning och struktur. P.g.a. att jag belyser den sociala brottspreventionen i arbetet med ungdomar inom öppenvård, är det viktigt att den berörs. 2.3 Forskning om socialtjänstens öppenvård för ungdomar Ahlgrens (2007) studie Ungdomsbehandling - hemmaplanslösning som idé och praktik undersöker öppenvårdsinsatserna utifrån hur och varför de utvecklas och ifall de kan ses som en institutionaliserad idé. En fördjupad kunskap om målgruppen, som är ungdomar i åldrarna år står i fokus för studien samt även behandlingsmetoder och redogjorda resultat. Studien delades upp i två delar, dels med en intervjustudie och dels med en aktstudie som bestod av olika sorters dokumentation. Intervjustudiens tillvägagångssätt genomfördes med att olika personalkategorier inom socialtjänsten intervjuades på den kommun där studien ingick. Individuella intervjuer med tidigare chefer genomfördes, för att ta reda på framväxten av verksamheten. Gruppintervjuer utfördes för att ta reda på den behandlande personalens förhållningssätt till behandlingsmetoder, aktuella ungdomar samt verksamhetens förutsättningar. Även telefonintervjuer utfördes med socialsekreterare, som arbetat med att remittera och samarbeta med öppenvårdsverksamheter för att höra deras uppfattning om det. Aktstudiens tillvägagångssätt baserades på en tidigare tvärsnittstudie där ungdomar mellan år, som var aktuella inom de olika öppenvårdsverksamheterna undersöktes. För vidare studie genom granskning av personakter samt digital dokumentation valdes 97 ungdomar ut, som avslutat sin kontakt med de verksamheterna. Huvudsyftet var att undersöka hur idéerna om öppenvårdsbehandling för ungdomar åskådliggörs i det praktiska arbetet. Man ville även beskriva behandlingsinnehållet, målgruppen samt för redovisade resultat (Ahlgren, 2007:8f, 13f, 29-34). Det teoretiska perspektivet som anlagts på Ahlgrens (2007) studie är nyinstitutionell 5

12 teori. Den utgår från att människors handlingar delvis styrs av institutioner som är inlärda och insocialiserade tankekonstruktioner. Skapandet av dessa är en social process, som leder till trygghet och förutsägbarhet, som ger en gemensam beskrivning av verkligheten och det som är acceptabelt. Teorin hävdar bl.a. att organisationer, som är osäkra på sitt resultat och sin existens är de som påverkas när de strävar efter legitimitet och anpassar sig till institutionella krav. Detta gör att de belönas och verksamheten utvärderas inte, eftersom genomförandet av de institutionella kraven upplevs som det rätta. Teorin användes i studien huvudsakligen för att ge en förklaring till hur det mellan organisationer överförs och sprids olika idéer samt mottagandet, tolkningen och bearbetningen av dessa. Vilket i sin tur kan förklara organisationsförändringar (Ibid.:51-57). Intervjustudiens resultat pekar på att drivkrafterna bakom utvecklingen av lokala öppenvårdsbehandlingar framförallt bottnat i en vilja att erbjuda bättre vård, samt utveckla professionen. De intervjuade visade en stark tilltro till öppenvårdsbehandling, dock betonades bristen av dess resultat då det saknas utvärderingar av detta område. Målgruppen, som ansågs mest lämpad för öppenvårdsbehandling var ungdomar med bra nätverk, motivation för att förändra sig och tillräcklig intellektuell begåvning 5. Den kritik som framkom belyste verksamheternas metoder, som till större del ansågs vara anpassade till utvecklingsbehov inom yrket eller rådande mode, istället för till ungdomarnas faktiska behov. I aktstudien framkom det svårigheter att finna tydliga mönster i undersökningsgruppen p.g.a. avsaknaden av systematisk dokumentation. Perspektivet i utredningarna lägger fokus på föräldrarnas brister, som ofta leder till att familjeinriktade behandlingsinsatser föreslås. Utöver avsaknaden av systematik i dokumentationen så utvärderas insatserna mycket sällan. Det fortsatta stödet som ges i ca 60 procent av fallen är i form av försörjningsstöd, som följs av en ny öppenvårdsinsats. Ahlgren (2007) beskriver även hur dessa resultat visar att den lokala öppenvårdsbehandlingen består av en klientkonstruktion samt uppfattningar om vad som är effektiva metoder enligt socialarbetare. De tecken som uppvisas om öppenvårdsbehandling är en begynnande institutionalisering som tas för givet. Detta trots att man inte vet ifall öppenvårdsbehandling är en bättre behandlingsform för ungdomar jämfört med dygnsvård i olika former (Ibid.:8f, 115ff). Ahlgrens studie är intressant att lyfta fram vid sidan av min studie då den belyser både öppenvårdsinsatser och ungdomar som målgrupp. Eftersom detta ligger i linje med det jag undersöker, blir det därmed betydelsefullt att uppmärksamma i relation till kontaktpersonernas beskrivningar av arbetsmetoderna i "Klivet". 5 Den tillräckliga intellektuella begåvningen beskrivs i relation till att ungdomen har en förmåga att kunna förstå och reflektera. Denna "tillräckliga begåvningen" påstås i sin tur påverka ungdomens förmåga att kunna tillgodogöra de erbjudna insatserna (Ahlgren, 2007:76). 6

13 3. Teori Valet av sociala band- och självkontrollteorin i denna studie bottnar dels i att den sociala brottspreventionen är impregnerad av de båda kontrollteorierna, och dels i att de ligger i linje med det praktiska arbetets syfte som kontaktpersonerna genomför med ungdomarna. Kontrollteorierna som beskrivs nedan, hjälper mig att synliggöra den kriminologiska aspekten i det sociala arbetet med ungdomarna. 3.1 Hirschis sociala bandteori Hirschi (2002) förklarar hur man utifrån kontroll- eller bandteorier hävdar att anledningen till individers brottsliga handlingar beror på att banden till den konventionella ordningen i samhället är svaga eller blivit brutna. De fyra banden anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse är relaterade till brottsligt beteende men även till varandra (Hirschi, 2002:3, 16). Anknytning beskrivs i förhållande till internalisering; hur samhällets normer har införlivats samt samvetet, vilka ses som kontentan i individens anknytning till andra. Genom att bryta samhällets normer, som enligt teorin delas av samhällsmedlemmar strider en individ emot andra människors förväntningar och önskemål (Ibid.:16-19). Åtaganden beskrivs i förhållande till rädslan för konsekvenserna av att bryta mot reglerna och är en rationell beståndsdel i konformiteten. En person som är engagerad i konformiteten investerar sig själv inklusive tid och energi i olika åtaganden, som exempelvis utbildning eller jobb. Detta leder till att tankar om brottsligt beteende inkluderar överväganden av dess pris och risken att förlora alla investeringar, som satsats på det konventionella beteendet (Ibid.:20f). Delaktighet beskrivs i förhållande till de konventionella aktiviteter som individen är delaktig i, som sport, jobb, hobbyn eller skolrelaterade aktiviteter. När fritiden består av tid till något av dessa, finns det varken tid för brottsligt beteende eller ens tankar på det (Ibid.:21ff). Övertygelse åsyftar till den gemensamma värdegrunden som antas finnas i samhället och den skillnad som finns i uppfattningen om övertygelse till den moraliska kraften av de sociala reglerna. Den individ som begår en brottslig handling är omotiverad och antar därmed inte normerna, syftet med detta är att underlätta förverkligandet av de olagliga avsikterna. När man är övertygad om att samhällets normer bör lydas, minskar risken för att bryta mot dem (Ibid.:23-26). Det är kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" som kommer att belysas utifrån de fyra sociala banden för att se huruvida ungdomarnas sociala band till samhället kan stärkas i programmet. Detta sätts sedan i relation till den sociala brottspreventionen där förändringen av individers benägenhet att begå brott beskrivs grunda sig i de sociala banden till samhället och förmågan till självkontroll (BRÅ, 2003:8 & BRÅ, 2009:14f). Precis som i Ellonens (2008) studie är det den sociala kontrollen genom de fyra banden, som är relevant att studera. Den aspekt som skiljer vår teoretiska applicering åt är att Ellonens fokus låg på skolans sociala kontroll, medan mitt fokus 7

14 ligger på den sociala kontrollen genom det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" och kontaktpersonernas inverkan på ungdomarnas liv. 3.2 Gottfredson & Hirschis självkontrollteori I den klassiska teorin betonas beroendet mellan priset för brottet samt individens band till samhället. Det är den sociala och externa kontrollen, som Gottfredson & Hirschi (1990) kopplar ihop med skillnader i självkontroll, det vill säga individers sårbarhet mot ögonblickets frestelser. Genom att sammanfoga dessa två idéer framstår det både sociala och individuella begränsningar på beteenden. Enligt Gottfredson & Hirschi (1990) behöver inte låg självkontroll hos en individ innebära brottslighet och den kan motverkas genom egenskaper hos individen, eller till följd av situationsförhållanden. Hög självkontroll däremot, anser de minska möjligheten till brott effektivt (Gottfredson & Hirschi, 1990:87ff). Kriminella handlingar skapar omedelbar tillfredställelse av begär. Individer med låg självkontroll har en tendens till att svara på påtaglig stimulans i den omedelbara omgivningen. Detta är för att skapa en "här och nu" känsla. Personer med hög självkontroll tenderar i sin tur att skjuta upp tillfredställelsen. Individer som saknar självkontroll kännetecknas ofta av impulsivitet, okänslighet och kortsiktighet. De tenderar att vara mer fysiska än mentala, mer risktagande samt vara icke-verbala. Det är dessa egenskaper, som i sin tur gör att de har en benägenhet att ägna sig åt kriminella handlingar. Även icke-kriminella handlingar, som t.ex. att röka, dricka alkohol och skaffa barn utom äktenskapet skapar omedelbar tillfredställelse för dessa individer. Tolerans mot frustration har visat sig vara svag för individer med låg självkontroll. Även förmågan att hantera konflikter verbalt är liten då de tenderar att handskas med dessa genom fysiska medel (Ibid.:89ff). Låg självkontroll förklarar författarna, skapas inte genom vare sig träning, undervisning eller socialisation. Karaktärsdragen som associeras med låg självkontroll visar sig istället vara kopplade till frånvaron av omvårdnad, disciplin eller övning. Omfattningen av självkontroll är enligt dem förenade med faktorer som påverkar uträkningen av konsekvenser av handlingar. De individuella skillnader som finns i egenskaper och kopplingen till brott kan ha en inverkan på utsikterna för en effektiv socialisation. Medan en effektiv socialisation däremot alltid är möjlig, oavsett vilken sammanställning de individuella egenskaperna har betonar författarna (Ibid.:94ff). I den sociala brottspreventionen ser man förstärkningen av självkontroll som en bidragande faktor till att förändra individers benägenhet att begå brott i kombination med betydelsen av sociala banden till samhället (BRÅ, 2003:8 & BRÅ, 2009:14f). När jag studerar kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" kan jag med hjälp av självkontrollteorin synliggöra den sociala brottspreventionen och se hur den yttrar sig i det praktiska arbetet mellan kontaktperson och ungdom. 8

15 3.3 Kritik mot sociala bandteorin och självkontrollteorin I dessa två kontrollteorier tas samhällets struktur för givet, och anses därmed ha en funktion. Eftersom tankeramen bakom den sociala brottspreventionen grundar sig i sociala bandteorin och självkontrollteorin, och därmed även synen på samhället är det av betydelse att framföra kritik mot detta tankesätt. I sociala bandteorin finns det en underliggande sanning kring vad samhällets normer och värdegrund förväntas vara och vad effekterna av att bryta mot dem skulle kunna leda till. I självkontrollteorin sätts en given norm i relation till självkontroll, vilket i sin tur definierar specifika beteenden som icke lämpliga, utifrån den världssyn som finns i teorin. När man utgår ifrån att något är givet och att det finns en förutbestämd funktion kan det blir problematiskt i andra sammanhang genom att det blir moraliserande. Vissa aspekter i teorierna kan därmed ifrågasättas när de sätts i förhållande till ett annat samhälle med en annan struktur och funktion, p.g.a. annorlunda kontext. 4. Metod 4.1 Kvalitativ forskningsmetod Silverman (2010) förklarar hur man bör se metoder som våra tjänare snarare än våra härskare och att de därför ska därför användas som verktyg. Valet av metod ska inte förbestämmas utan väljas i förhållande till det man vill ta reda på i studien eftersom ingen metod är bättre än den andra (Silverman, 2010:10). Eftersom mitt syfte är att se ifall arbetsmetoderna i "Klivet" har inslag av social brottsprevention är det kontaktpersonernas erfarenheter, tillvägagångssätt och tankar jag är ute efter. Detta görs bäst med kvalitativa intervjuer, då den kvalitativa forskningens tillvägagångssätt är mindre strukturerad och flexibel än den kvantitativa metoden, vilket ökar möjligheterna att fånga intervjupersonernas perspektiv enligt Bryman (2011). Det är den intervjuades ståndpunkter och egna uppfattningar, som intresset ligger i samt betydelsen av att låta intervjun röra sig i olika riktningar för att kunna ta del av intervjupersonens uppfattning om vad som är av betydelse och centralt. Fokus på det som sägs under intervjun, för möjlighet till uppföljningsfrågor samt flexibilitet beroende på svaren är något som kännetecknar kvalitativa intervjuer (Bryman, 2011:366f, ). Den kvalitativa forskningen tillåter mig att utveckla kunskap under resans gång och anpassa frågorna efter det som framkommer under intervjuerna. Detta tillvägagångssätt bidrar även till en möjlighet att fånga upp den sociala verklighet som beskrivs, vilket är målet med intervjuerna i relation till studiens syfte. Den kvalitativa intervjun kännetecknas av enkla och raka frågor enligt Trost (2010:25) på vilka man kan förvänta sig komplexa och innehållsrika svar. Detta är en förutsättning för att jag ska kunna komma åt de anställdas sociala verkligheter under intervjuerna. Även valet av metod ska ske i koppling till både frågeställningen och det teoretiska perspektivet eftersom det är intervjupersonens uttryckta verkligheter som vi bör se, för att sedan anlägga det teoretiska perspektivet vid tolkningen av det 9

16 som sagts (Ibid.:33). För att kunna besvara min frågeställning; "Är arbetsmetoderna i "Klivet" influerade av social brottsprevention? I så fall, på vilket sätt framgår detta?" behöver jag får ta del av kontaktpersonernas berättelser om deras praktiska arbete med ungdomarna, vilket jag tillåts att komma åt med kvalitativa intervjuer. Jag får även möjlighet att "gräva djupare" i svaren genom följdfrågor och därmed lyfta fram det som är relevant. Den sociala brottspreventionen kan då synliggöras med hjälp av de valda kontrollteorierna på kontaktpersonernas beskrivningar av arbetsmetoderna. Min studie syftar till att se och tolka det sociala arbetets praktik, vilket kräver ett flexibelt tillvägagångssätt och jag anser den kvalitativa metoden som passande utifrån syftet i min studie, och i relation till frågeställningen. Ellonens (2008) studie genomfördes med kvantitativ metod, eftersom fokus låg på att mäta den sociala kontrollen på de finska skolorna. I min studie däremot, vill jag använda kontrollteorierna för att synliggöra den sociala brottspreventionen utifrån rika beskrivningar av kontaktpersonernas arbetsmetoder, snarare än att mäta den. Detta medför att den kvalitativa metoden blir ett verktyg för att nå det som krävs, i relation till min studies syfte. Mitt fokus ligger inte i att beskriva förekomsten, utseendet eller strukturen kring brottsligheten i sig. Jag vill ta reda på hur kontaktpersonerna arbetar med ungdomarna, för att se ifall det går att tyda en social brottsprevention utifrån deras befintliga arbetsmetoder. 4.2 Tillvägagångssätt och urval För att besvara frågeställningen på bästa sätt valde jag att utföra semi-strukturerade intervjuer. Bryman (2011) beskriver denna form av intervju som flexibel. En intervjuguide med teman som ska beröras ingår, men intervjupersonen tillåts att utforma sina svar på eget sätt och man har möjlighet att ställa andrafrågor och avvika från ordningen på frågorna (Bryman, 2011:415). Ryen (2004) belyser hur en förhandsstruktur kan vara av betydelse då man vet vad man är ute efter. Genom att planera hur man ska samla informationen undviker man att samla in överflödig information (Ryen, 2004:44f) Min intervjuguide 6 hade av denna anledningen en tydlig plan för genomförandet av intervjuerna, eftersom jag visste i förväg vad jag ville studera. Utförandet av intervjuerna hade en öppen karaktär eftersom jag ville ha möjlighet att fånga upp nya vinklar och betydelsefulla områden utifrån kontaktpersonernas berättelser. Under intervjuerna framkom det andra intressanta ämnen vilket förde mig bort från intervjuguiden så frågorna anpassades efter vad som sades under den pågående intervjun. Detta bidrog även till att intervjuguiden utvecklades inför varje ny intervju då ny kunskap hade framkommit. Trost (2010) beskriver sitt tankesätt när det kommer till kvalitativa intervjuer och lyfter fram intervjuarens ambition om att få svar på frågan hur samt anstränga sig till att förstå intervjupersonens känslor, tankar, handlingar, beteenden och motiv. Det är inte själva 6 Se bilaga 1 för komplett intervjuguide 10

17 berättelsen som är målet, utan snarare att kunna komma åt "livet" som är det väsentliga (Trost, 2010:53). Mitt syfte med studien går därmed hand i hand med de kvalitativa intervjuerna, eftersom jag är ute efter att förstå hur kontaktpersonerna jobbar, vilket även berör förståelsen kring bl.a. deras tankar, handlingar och känslor. Det är just "livet" av det som sker, som är av betydelse i förhållande till min studie. Med detta tillvägagångssätt kunde jag välja teman som skulle beröras samt skapa öppenhet kring frågorna och låta dynamiken under intervjun påverka dess riktning. Ahlgrens (2007) intervjustudie innehöll individuella intervjuer som skulle undersöka framväxten av verksamheterna, samt gruppintervjuer vars syfte var att komma åt personalens förhållningssätt till behandlingsmetoderna, verksamhetens förutsättningar och aktuella ungdomar. Telefonintervjuer utfördes även för att undersöka hur öppenvårdsbehandlingen uppfattades av remitterade socialsekreterare (Ahlgren, 2007:29f). Han ville med de individuella intervjuerna förstå framväxten av verksamheterna, vilket kan liknas med min vilja att förstå kontaktpersonernas arbetsmetoder. Ahlgren (2007) ville med grupp- och telefonintervjuerna förstå uppfattningar och förhållningssätt vilket kan liknas med min vilja att komma åt hur kontaktpersonerna faktiskt arbetar i relation till ungdomarna och deras förutsättningar. Hit hör även uppfattningar om arbetsmetoderna samt hur de förhåller sig till dem i det praktiska arbetet, vilket skapar en djupare förståelse för vad de faktiskt gör. Jag valde dock att enbart utföra enskilda intervjuer med de anställda inom öppenvård eftersom detta enligt mig kunde ge en inblick i deras arbete, som jag var ute efter. För att kunna besvara min frågeställning, var det personalen inom öppenvård på företaget "Pelaren" som jag ville intervjua. Jag valde ut en spridd representation av fyra stycken kontaktpersoner utifrån företagets hemsida, där alla hade samma positioner inom öppenvård. Detta klassificeras som ett bekvämlighetsurval, där de som för tillfället råkade vara tillgängliga blev kontaktade (Bryman, 2011:194f). Storleken på urvalet bör begränsas till ett mindre antal så att materialet inte blir ohanterligt, och skapar svårigheter att få en överblick (Trost, 2010:143). Antalet intervjuade valdes med bakgrund till detta, samt begränsade möjligheter att intervjua samtliga kontaktpersoner p.g.a. den tid jag hade till mitt förfogande. Ryen (2004:77) betonar betydelsen av att få tillgång till den enskilde undersökningspersonen då det är dennes sätt att se på världen och komma djupt i intervjun, som är det centrala. Varje intervju såg jag som ett unikt tillfälle att nå just den individens världsbild med dess erfarenheter och upplevelser, för att kunna fånga deras sociala verklighet. De valda intervjupersonerna, som beskrivs vara en del av ett "ungt gäng" på "Pelaren" kontaktades via e-post där jag introducerade mig själv, min studie och bjöd in dem till en intervju. 4.3 Etiska överväganden Vid genomförandet av min undersökning var det viktigt att belysa etikens roll för intervjudeltagarna. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra allmänna huvudkrav inom det 11

18 grundläggande individskyddskravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagarna angående syftet, villkor för medverkandet samt att den samlade informationen inte kommer att användas till något annat syfte än för forskningen. Även information om frivillighet att medverka ska ges, samt att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när de vill (Vetenskapsrådet, 2002:7f). I e-posten som skickades till de utvalda kontaktpersonerna belystes ovanstående punkter för att vara säker på att de fick ta del av informationen. Frivilligheten betonades åter igen vid intervjuns start, för att påminna dem om deras rättigheter. Samtyckeskravet innebär att de som deltar har själva rätt att bestämma över sin medverkan, där både uppdragsgivarens och undersökningsdeltagarens samtycke ska inhämtas. Deltagarna ska även ha rätt att avbryta sin medverkan när de vill, eftersom de får självständigt bestämma över hur länge de vill delta samt på vilka villkor (Ibid.:9ff). Samtycket från VD:n som är uppdragsgivaren, fick jag vid vårt första möte då jag presenterade min idé kring examensarbetet. När kursen hade startat och jag hade en ungefärlig tidsplan för intervjuerna kontaktade jag VD:n igen och fick samtycke till att genomföra dem enligt min plan. Intervjudeltagarnas samtycke inhämtades då de valde att delta, utifrån all information som givits via e-post. Vid början av intervjun betonade jag även deras rätt att avbryta, samt att intervjun skulle ske på deras villkor. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga deltagare i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet, samt att alla uppgifter om identifierbara personer ska avidentifieras vid anteckningar, lagring och avrapportering (Ibid.:12f). Denna etiska aspekt berörde jag vid flera tillfällen. Vid urvalet av intervjudeltagarna valde jag att inte gå genom uppdragsgivaren, så att deltagarna skulle förbli anonyma. De fyra kontaktpersonerna utsågs av mig personligen för att kunna garantera dem konfidentialitet. Även vid valet av intervjuplats behandlades denna etiska aspekt. När de tackat ja till intervjun erbjöd jag dem att själva välja ifall de ville ses på kontoret, eller på en alternativ, neutral plats för att inte riskera deras anonymitet. Trost (2010) betonar det viktiga med att respektera den intervjuade och dess integritet vid redovisningen av resultatet. Direkta citat från talspråket kan uppfattas som integritetskränkande förklarar han vilket var något jag hade i åtanke när jag redovisade materialet. De enda uppgifter som ska finnas med är de som behövs för analys och förståelse, resten kan avidentifieras (Trost, 2010:127ff). Efter att ha genomfört samtliga intervjuer upplevde jag ganska tydligt att intervjupersonerna fokuserade på olika aspekter och hade i vissa fall olika tillvägagångssätt trots att jag upplevde dem ha samma värdegrund. Detta var något jag fick ha i bakhuvudet vid redovisningen för att inte lyfta fram något för detaljrikt, som kunde avslöja identiteten hos de deltagande. För att dölja språkval som kunde tänkas härledas till specifika individer valde jag att justera dessa i citaten. Jag fick även ha i åtanke att inte lyfta fram något som kunde anses unikt för ungdomarna så inte rollen som kontaktperson kunde identifieras utifrån dem. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 12

19 2002:14). Denna etiska aspekt framkom vid första kontakten då de fick all information kring studien via e-post och informerades om syftet med min studie. 4.4 Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet Vid kvalitativa intervjuer strävar man efter att förstå tankar, känslor och beteenden hos den intervjuade. Människan ses inte som statisk utan som deltagare och aktör i en process där vi skapar erfarenheter, förändrar vår föreställningsvärld och är delaktiga i nya situationer. Det är den intervjuades uppfattning om ett ord eller en företeelse som är målet. Dessa aspekter gör att begreppen reliabilitet och validitet blir annorlunda vid kvalitativa studier, än då de härrör från kvantitativ metodologi. Att vid skilda tillfällen få samma svar på frågor (reliabilitet) eller att man mäter det man är avsedd att mäta (validitet) blir vid kvalitativa intervjuer av ovan nämnda definitioner inte applicerbara på samma sätt (Trost, 2010: ). Bryman (2011:352f) beskriver alternativa begrepp för reliabilitet och validitet vid kvalitativ forskning, som utvecklats av Lincoln & Guba vilka jag väljer att applicera på min studie, eftersom de upplevs som mer passande. Den interna validiteten, som har med forskarens överensstämmelser mellan observationer och de utvecklade teoretiska idéerna ersätts med trovärdighet. Tillförlitligheten här har att göra med trovärdigheten i forskarens beskrivning av en social verklighet, och huruvida den är acceptabel i andras ögon. Trovärdighet i resultaten är kopplat till ett säkerställande av att forskningen utförts på ett korrekt sätt, samt ge de delaktiga individerna en chans att bekräfta forskarens uppfattning av deras verklighet (Ibid.:354f). I min studie gav jag intervjudeltagarna chansen att berätta fritt kring de berörda områdena och jag undvek att ställa ledande frågor. Jag strävade efter att fånga den sociala verklighet som de beskrev utifrån deras upplevelser. I själva analysen av resultatet beaktade jag ständigt detta, att hela tiden sätta deras beskrivning i rätt sammanhang för att förstå djupet och därmed både tolka och beskriva den sociala verklighet jag studerade. De som deltog fick inte möjligheten att granska det framkomna resultatet p.g.a. tidsbrist, men jag strävade ständigt efter att utföra forskningen på ett korrekt sätt, bl.a. genom att ta de etiska aspekterna på stort allvar. Den externa validiteten, som berör generaliseringen av resultaten till andra sociala miljöer eller situationer ersätts inom kvalitativ forskning med begreppet överförbarhet (Bryman, 2011). Genom att skapa fylliga redogörelser eller täta beskrivningar av de detaljer man studerat, kan andra personer bedöma huruvida resultaten är överförbara till en annan miljö (Ibid.). För att kunna öka överförbarheten var jag noga med att tänka igenom mina beskrivningar för att fånga upp så mycket som möjligt på bästa möjliga sätt. Målet att skapa rätt formuleringar, samt fylliga redogörelser fanns ständigt med under analysens gång och vid redovisningen av resultatet. Den externa reliabiliteten handlar enligt Bryman (2011) om i vilken grad 13

20 undersökningen kan upprepas, medan den interna reliabiliteten berör forskarlagets gemensamma beslut över hur det de ser, och hör, ska tolkas. Dessa begrepp ersätts inom kvalitativ forskning med pålitlighet, som innebär att forskarna antar ett granskande synsätt, vilket innebär att alla faser av forskningsprocessen ska ha fullständiga och tillgängliga redogörelser. Kvaliteten på proceduren ska bedömas och forskningsprocessen ska granskas av kollegor (Ibid.). För att säkerställa en god pålitlighet var jag noga med att beskriva samtliga steg i metoden på ett utförligt sätt. Även handledarens råd efter genomgångna granskningar vid inlämningstillfällena togs på allvar och beaktades under arbetets gång. 4.5 Genomförandet Intervjuerna av kontaktpersonerna utfördes på platser som de medverkande gavs en chans att styra över och tog ca min. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades av mig själv. Bryman (2011) beskriver hur man inom kvalitativ forskning är intresserad av både vad intervjupersonerna säger, och hur de säger det. Detta förutsätter att man får ta del av den växling som sker i intervjun och att man inte distraheras av anteckningsförandet, då det kan leda till att man bl.a. missar att följa upp på viktiga punkter (Bryman, 2011:428f). Transkriberingen medför att man ändrar från en form till en annan, där utskriften är en sammansättning från muntligt tal till skriven text (Kvale & Brinkmann, 2009:193f, 200). Det är intervjuarens uppgift att motivera intervjupersonerna att uppge sin berättelse och försöka finna information, som är kunskapsrik från i princip vem som helst (Ibid.:181). Under intervjuerna upplevde jag väldigt tydligt att alla intog olika roller som intervjupersoner vilket speglades i svarens utformning. Det var därmed viktigt för mig som intervjuare att vara flexibel och försöka fånga upp information i de fall då det behövdes utvecklas. Kvale & Brinkmann (2009) diskuterar hur kunskap i kvalitativa forskningsintervjuer produceras i ett socialt samspel mellan intervjuare och intervjuperson. Kvaliteten på kunskapen som produceras, har att göra med forskarens kompetens och hantverksskicklighet (Ibid.:98ff). Här skulle man även kunna hävda att den kunskap jag producerade genom mina intervjuer påverkades av interaktionen mellan mig och intervjupersonerna. Kombinationen av intervjupersonernas intagna roller under intervjuerna och interaktionen mellan oss påverkade den dynamik som uppstod. Alla intervjuer såg olika ut vilket kunde innebära både begränsningar och fördelar i förhållande till den kunskap som producerades under det sociala samspelet. Efter transkriberingen påbörjade jag den kvalitativa innehållsanalysen, som jag hade bestämt i förväg. Kvale & Brinkmann (2009) belyser vikten av att ha valt analysmetoden redan innan intervjuerna genomförs. Valet kan sedan styra sammanställningen av intervjuguiden, intervjuprocessen och transkriberingen vilket gör analysen mer hanterlig och enklare (Ibid.:206). Den kvalitativa innehållsanalysen och de valda teorierna fanns med mig i bakhuvudet under hela processen, vid skapandet av intervjuguiden, under 14

21 intervjuerna samt i förhållande till intervjufrågorna. Schreier (2012) beskriver hur den kvalitativa innehållsanalysen är en metod som systematiskt beskriver kvalitativa materialets innebörd. Analysen fokuserar på valda delar av materialet som betecknas av forskningsfrågan som placeras i kategorier utifrån kodningsramen. Den kvalitativa innehållsanalysen är en systematisk och flexibel metod som reducerar data (Schreier, 2012:8f). Jag genomgick en lång process med den kvalitativa innehållsanalysen och dess steg med att skapa kodningsramen med huvudkategorier och underkategorier. Eftersom jag gick igenom materialet många gånger för att finna mönster, drev det mig till att kombinera tillvägagångssättet till ett datadrivet och en konceptdriven metod. Denna process bidrog till att jag lärde känna materialet väl. I slutskedet såg jag tydligt framför mig en röd tråd mellan kategorierna och även en koppling till de valda teorierna, vilket vägledde mig under resultatredovisningen och diskussionen. Bryman (2011) beskriver hur de ostrukturerade inslagen i kvalitativa undersökningar kombinerat med att de är subjektiva, gör att det blir svårt att replikera en undersökning. Han påstår även att det finns en bristande transparens i kvalitativa undersökningar (Bryman, 2011:368ff). I relation till Brymans (2011) ifrågasättande kring objektivitet och transparens skulle jag vilja belysa min upplevelse av dessa aspekter. När två subjekt interagerar och samverkar med varandra, delas och regleras deras erfarenheter och upplevelser. Detta medför att det växer fram något mellan subjekten, vilket benämnas som intersubjektivitet. Denna intersubjektivitet är ständigt närvarande när subjekt möts och kommunicerar med varandra och sker omedvetet. Det handlar om ett slags delaktighet som är ohjälplig (Blom & Wrangsjö, 2013:25f). Intersubjektiviteten går därmed inte att komma ifrån och var närvarande vid de kvalitativa intervjuerna mellan mig som intervjuare och intervjupersonen. Brymans (2011) tolkning av den bristande objektiviteten i förhållande till kvalitativa intervjuerna anser jag inte stämma. Den gemensamma tolkningsramen vi människor skapar i relation till bl.a. språk eller föreställningar medför att vi lägger liknande meningar på saker som sker genom intersubjektiviteten. Eftersom det handlar om att fånga intervjupersonens verklighet och tolka den, behöver inte intervjusituationen göra den subjektiv, eftersom den gemensamma förståelsen skulle uppstå i vilket fall som helst. När jag som forskare håller mig transparent under hela processen och beskriver mitt tillvägagångssätt på ett tydligt sätt kan min studie upplevas vara objektiv. Detta berör då även den analytiska objektiviteten utifrån den kvalitativa innehållsanalysen och tolkningen av resultatet. En tydligt beskriven analysmetod kan även skapa en analytisk objektivitet av resultatet och de kopplingar som görs till teorierna. 4.6 Kvalitativ innehållsanalys Den kvalitativa innehållsanalysen beskrivs av Schreier (2012:1, 3f), som en metod där det kvalitativa materialets betydelse beskrivs på ett systematiskt sätt. Endast de avseenden som 15

22 specificeras utifrån forskningsfrågan är de delar av materialet som sedan beskrivs. Mitt fokus ligger på att förstå kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" för att försöka koppla dem till den sociala brottspreventionen. Jag är således ute efter att förstå specifika delar av materialet från intervjuerna, som grundar sig i detta för att kunna göra kopplingen. Den kvalitativa innehållsanalysen blir därmed en passande metod att genomföra på mitt material. Genom att tilldela segment av materialet till kategorier av kodningsramen, skapas en systematisk beskrivning (Schreier, 2012). Fokus ligger på vissa nyckelaspekter av materialet som man vill veta mer om, de blir så kallade huvudkategorier av kodningsramen. När huvudkategorierna har valts ska underkategorier skapas till dessa, vilka ska identifiera vad det är som sägs om nyckelaspekterna, själva betydelsen i materialet. Man kan arbeta konceptdrivet (deduktivt) baserat på det man redan vet, eller ett datadrivet tillvägagångssätt där man letar igenom materialet för att finna kategorier. En kombination av båda metoderna är också möjlig (Ibid.:58-61, 84). Jag valde en kombination av metoderna där det konceptdrivna bottnade dels i det jag redan visste var viktigt i förhållande till min forskningsfråga, och dels utifrån den kunskap som jag fått under resans gång vid intervjuerna. Jag visste vilken linje jag ville följa men samtidigt ville jag komplettera kodningsramen utifrån en datadriven metod. Genom att gå igenom materialet vid flera tillfällen, sortera och försöka finna mönster kunde jag bidra till kodningsramen på detta sätt. Jag valde två huvudkategorier; "Strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet"" och "Relationen mellan kontaktperson och ungdom". I den första huvudkategorin, som skulle ge en helhetsbild av "Klivet" och kontaktpersonernas arbetsmetoder utsåg jag följande underkategorier; "beskrivning av insatsen", "praktik och fritid", "kontaktpersonsrollen" och "delmål". I den andra huvudkategorin ville jag belysa betydelsen av relationen mellan kontaktperson och ungdom och det som sker däri. Jag valde följande underkategorier för att representera detta; "förutsättningar och grunden för relationen", "påverkan och förändring" samt "motivation". Schreier (2012:146f) belyser även vikten av att provkoda en del av materialet för att kunna justera de problem som kan uppstå med bl.a. kategorier som överlappar eller aspekter av material, som inte går att placera i de valda kategorierna. Provkodningen av mitt material resulterade i att jag upptäckte överflödiga kategorier samt avsaknaden av andra, vilket kunde justeras och därmed göra mig mer säker på processen under huvudanalysens fas. Presentationen av resultatet utifrån huvudanalysen valde jag att utföra på ett kvalitativt vis utifrån specifika fall som beskrivs i förhållande till kodningsramen. Genom en sammanhängande text framförs resultaten, med användning av citat som beskriver fallen på bästa sätt utifrån kategorierna (Ibid.:220ff). Samtliga citat i resultatet avidentifierades och jag angav inte vem som sagt vad eftersom det inte var av betydelse. Trost (2008:57) betonar att det väsentliga vid kvalitativa studier är företeelsen av ett mönster och inte hur många gånger den gällt. Kontaktpersonerna i min studie kan därmed sägas ha buntats ihop i en professionell grupp utifrån vilka citaten inhämtats. Flexibiliteten i den kvalitativa innehållsanalysen uppstår då kodningsramen 16