Vad tycker eleverna?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad tycker eleverna?"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Vad tycker eleverna? - en studie om bedömningens betydelse i skolans vardag What do the students think? - a study of the importance of assessment in school Pamela Berntsson Lärarexamen 300hp Lärarutbildning 90hp Slutseminarium Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Elisabeth Söderquist

2

3 Sammanfattning/Abstract Detta arbete är en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet är att belysa elevernas syn på bedömning och på så sätt även belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lärare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur så har jag kommit fram till att fördelarna med att använda formativ bedömning har nått ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning så efterfrågar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lärarna, elevexempel och kontinuitet för att lära sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg. Det krävs med andra ord ett medvetet och utvecklande arbete inom skolan för att få alla att förstå bedömningens betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Nyckelord: Bedömning, betydelse, elevens syn, formativ bedömning, lärande, samband, utveckling

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund 8 2. Syfte och problemställning Metod Kvantitativ och kvalitativ metod Kvalitativ metod - intervju Urval - informanter Tillvägagångssätt Etik Reliabilitet och validitet Litteratur Bedömningens betydelse Formativ och summativ bedömning Verktyg för formativ bedömning Feedforward Relation och kommunikation Teori - bedömning - praktik 25

6 5. Resultat Synen på bedömning Tydlighet och öppenhet Dialog och relation Kontinuitet och engagemang Analys och diskussion Synen på bedömning Tydlighet och öppenhet Dialog och relation Kontinuitet och engagemang Slutsats 37 Referenser 39 Bilagor 41

7 1. Inledning Bedömning. Ett ord som hör hemma i skolans värld. Bedömning är en del av skolan, ett verktyg, som alltid har funnits där och alltid kommer att finnas där. Ett verktyg som kan främja elevers utveckling och lärande om det hanteras på rätt sätt. Bedömning är med andra ord en stor del av skolans vardag. Utveckling, även ett ord som hör hemma i skolans värld. Vi vill att eleverna ska utvecklas och vi vill främja deras lärande. För att nå dit så är det viktigt att vi inte glömmer bort lärarnas utveckling och framförallt deras vilja till att utvecklas. Deras vilja över att reflektera och utveckla sin profession för elevernas skull och framförallt tillsammans med eleverna. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används. Genom min litteraturgenomgång så kommer även detta att framgå men min stora fråga är vad eleverna tycker. Jag gick till vart mitt intresse ligger. Det har skrivits mycket om bedömning de senaste åren där man skiljer på en summativ och formativ bedömning. Den summativa bedömningen innehåller ofta poäng eller ett betyg medan den formativa står för kommentarer med feedback på vad man har gjort och feedforward på vad man kan göra bättre till nästa gång. Bedömning har alltså, och framförallt då den lärande, formativa bedömningen, varit på tapeten de senaste åren. Det finns mycket forskning, alltså teori om det, samt så har jag även i min genomgång inför examensarbetet stött på lärarens bild av bedömning. Det är dock en sak som jag känner att jag saknar och där även mitt engagemang och största intresse ligger; vad tycker eleverna? Jag har själv varit elev en gång som fick ta del av den summativa bedömningen som jag själv uppskattade väldigt mycket men vi är inne i en föränderlig tid där mycket av forskningen tyder på att ett formativt tänk kring bedömning är det bästa för elevens lärande. Det är viktigt att poängtera att jag i det här arbetet inte fokuserar på bedömning i form av det slutgiltiga betyget utan att det är den kontinuerliga bedömningen som sker under hela året som jag syftar på. Jag har alltså valt att skriva om bedömning och då framförallt ur elevens perspektiv men jag kommer även att beröra en lärares reflektioner kring utveckling och bedömning. Jag har valt att göra en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer med fyra elever som går i nionde klass samt en av deras lärare. Det känns som ett 7

8 ganska naturligt val av ämne när det kom till examensarbetet. Både intresset för elevens åsikt, samt det praktiserande om bedömning är något som har följ mig genom denna utbildning. Jag kom att intressera mig för bedömning redan under min första VTF omgång och det har varit ett växande intresse och engagemang. Det har också varit intressant att se hur praktiserandet av bedömning på min VFT-skola överlag har förändrats och utvecklats och gått i en riktning där man märker att bedömningen blir en del av undervisningen och används som ett verktyg för elevernas lärande. 1.1 Bakgrund Bakgrunden till mitt intresse kring bedömning är att jag tycker att det behövs mer kunskap inom bedömning, kunskaper som gör bedömningen till en del av undervisningen och en del av lärandet. Jag vill förankra teorin i verkligheten, alltså veta hur teorin fungerar i verkligheten och hur eleverna upplever lärarens visioner om bedömning. Jag känner också som jag skrev i inledningen att det fattas ett perspektiv genomgående i den undersökning som jag har stött på, vilket är elevens. Det skulle även vara väldigt intressant att få reda på hur mycket av debatten som har sjunkit in. Det har varit mycket förändring kring skolan den senaste tiden och min uppfattning är att en del lärare har kunnat arbeta in ett formativt tänk kring bedömning, med utgångspunkt från min erfarenhet från VFT. I början av min praktik fick jag känslan av att lärarna kände att eleverna efterfrågade en summativ bedömning men jag tycker att det är väldigt aktuellt att få fram elevens syn nu när förändringen inte är så ny och man har kunnat landa mer i det nya tankesättet kring bedömning. Är det fortfarande ett summativt bedömningssätt som efterfrågas eller känner eleverna av dem, i forskningen, bevisade positiva aspekterna på ett formativt bedömningssätt. Som jag har varit inne på så har den svenska skolan gått igenom förändringar och bedömningsaspekten är med i den förändringen. Jonas Aspelin och Sven Persson menar på i sin artikel "Lärares professionella/personliga utveckling" (2008) att lärare får ta större ansvar för utformningen av den pedagogiska verksamheten som en konsekvens av att skolan har genomgått en förändring. Det har gått från ett mer regelstyrt samhälle till ett mer målstyrt, vilket även har förts över på skolans värld (s. 28). Bedömning är en del av skolan där det målstyrda bör stå i fokus och Bo Lundahl skriver i sin bok Engelsk 8

9 språkdidaktik (2012) att det är viktigt att man låter processer bli lika viktigt som produkter när det kommer till bedömning. Anders Jönsson har skrivit boken Lärande bedömning (2010) och även han menar på att Sverige har bytt från normrelaterad bedömning till så kallad målrelaterad bedömning (s. 15). Den nya läroplanen som kom 2011 genomsyrar även detta. I styrdokumenten för grundskolans senare år som kom med den nya läroplanen 2011 så finns det en tydlig bild av lärarens uppdrag när det kommer till bedömning. Detta uppdrag ligger i att bedöma varje elevs utveckling (Lgr 11). Skolverket har även gett ut stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan (2011) där dem skriver att: Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling. Det går alltså inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås (s. 11). De olika ämnena har ett syfte där tyngdpunkten ligger på att undervisningen ska grunda sig på att utveckla elevers förmågor och kunskaper. Det är utvecklingen som står i centrum (Lgr 11). Det står även klart och tydligt i läroplanen att Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper /.../ (ibid, s. 9). I stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan (2011) så är det också utvecklande tankar kring bedömning med den lärande, formativa bedömningen som står i centrum. Skolverket menar på att en lärare som bedriver en god bedömningspraktik bl.a. utvecklar former för att använda summativ bedömning formativt (ibid, s. 62). Dem tycker även att Ett bedömningsmaterial som har ett summativt syfte kan användas formativt både före och efter den summativa bedömningen har gjorts (ibid, s. 17 f.). Diskussionen kring bedömning och ett formativt tänk har alltså gått hela vägen och genomsyrar den läroplan som vi har idag. Skolverket anser att När bedömning används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerad i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande (ibid, s. 6). Därför är det intressant att följa upp och se om det har nått ut till eleverna som är slutstationen för läroplanen. För att nå eleverna så går det igenom läraren och Skolverket skriver att: En utgångspunkt för förändring av bedömningspraktiken utgörs av didaktiska reflektioner hos den enskilda läraren (ibid, s. 59). Det är därför även intressant att se hur läraren tänker när det kommer till bedömning. Jag valda att inte intervjua fler lärare eftersom det är elevernas perspektiv som är utgångspunkten och målet med den här uppsatsen. 9

10 2. Syfte och problemställning Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna ser på bedömning. Ytterligare ett syfte är att se om det finns några samband mellan lärarens tankar och idéer, litteraturen samt elevernas syn kring bedömning. Syftet är också att förbättra kunskapen om bedömning och förståelsen för hur viktigt det är med utveckling i skolan. Följande frågor ställs: 1 Vilken syn har eleverna på bedömning? 2 Tänker eleverna på bedömning som en del av sitt lärande? 3 Vad föredrar eleverna, en summativ eller formativ bedömning? Förstår dem skillnaden? 4 Finns det ett samband mellan lärarens, teorins och elevens tankar kring bedömning? 10

11 3. Metod I detta kapitel så kommer den metod som har valts till detta examensarbete att behandlas. Kvalitativ och kvantitativ metod kommer att diskuteras och det kommer att framgå varför det blev den kvalitativa metoden som tillämpas i detta examensarbete och inte den kvantitativa. Informanterna kommer att presenteras och även hur urvalet och intervjuerna gick till. Reliabilitet och validitet kommer att tas upp samt argument för och emot. Det kommer även att framkomma hur de etiska övervägandena har tagits hänsyn till vilket måste tas i beaktande när man skriver ett examensarbete och väljer att arbeta med intervjuer. 3.1 Kvantitativ och kvalitativ metod Metod är enligt nationalencyklopedin ett planmässigt tillvägagångssätt, för att uppnå visst resultat ( En metod är alltså något man använder för att komma fram till något. I boken Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa metoder så styrker man denna definition och menar på att metod är något som används som ett verktyg och som krävs för att komma fram till något i sitt forskningsarbete (Holme & Solvang, 1997, s. 11). Det finns olika benämningar på metoder inom forskning och inom samhällsvetenskaperna så är det ofta kvantitativ och kvalitativ metod. Dessa benämningar är olika arbetssätt som man använder sig av när man angriper sin forskning. Nationalencyklopedin definierar den kvantitativa metoden som något där forskaren samlar in och analyserar data och presenterar den i en statistisk form ( Den kvalitativa metoden definieras som en metod där forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras och att forskaren försöker förstå människors handlingar ( Steiner Kvale har skrivit boken Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) och han menar också att en kvantitativ metod oftast används när det handlar om statistiska undersökningar och en kvalitativ lämpar sig vid djupare tolkning. Han menar även på att metoderna ofta blandas och att man måste veta vad det är man vill åt med sin forskning när man väljer sin forskningsmetod samt vara medveten om vad sitt val innebär (s. 67ff.; 186f.). 11

12 Judith Bell har även hon i sin bok Introduktion till forskningsmetodik (2006) gett liknande förklaringar till kvantitativ och kvalitativ metod. Förenklat sätt kan man säga att de som väljer en kvantitativ metod vill samla in fakta och mäta något. De som väljer en kvalitativ inriktning är mer intresserade av individen och hur den uppfattar olika saker. Bell skiljer de både metoderna åt genom att skilja på deras mål. De som väljer en kvantitativ metod har statistisk analys som mål medan de som väljer kvalitativ metod snarare är ute efter insikt. Det finns olika sätt att gå tillväga när man använder sig av de olika metoderna. När det gäller den kvantitativa metoden så är enkäten ett vanligt val och i den kvalitativa metoden så används ofta intervjun för att få en djupare förståelse av den undersökning som man vill åt (Bell, 2006). 3.2 Kvalitativ metod - intervju I detta examensarbete så är det en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer som har använts. Anledningen till detta var för att få ett djup i undersökningen och att verkligen nå eleverna och höra vad dem har att säga när det kommer till bedömning. Hur ser dem på det? Tänker dem på det som en del av sitt lärande? Vad föredrar dem, en summativ eller formativ bedömning? Genom denna metod får man ta del en process där intervjuer ger mest och djupast information om bakomliggande tankar och idéer. Den kvantitativa metoden med enkäter användes inte i detta arbete eftersom det då inte hade funnits möjlighet att ställa följdfrågor. För att återknyta till Bell så var målet inte att mäta något utan att nå insikt om vad eleverna egentligen tycker. Bell menar också på att man inte kan arbeta vidare med svaren i en enkätundersökning medan man i en intervju kan komma med följdfrågor och svaren kan utvecklas och fördjupas (2006, s. 158). Under intervjuerna användes samma frågor som utgångspunkt men sen styrde svaren och var elevens intresse låg mest, vad följdfrågorna skulle bli. Det blev i stora drag samma saker som diskuterades men med olika infallsvinklar och olika saker som det talades mer och mindre om. Att låta elevens svar styra intervjun var något som var positivt för intervjun för att få en bredare inblick om deras syn på bedömning. Det var alltså öppna frågor (se bilaga 1) som välkomnade öppna svar. Kvale menar på att den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet och att det skapar 12

13 möjligheter för att utveckla kunskap och insikt (1997, s. 82). Genom att använda öppna frågor i en intervju och vara öppen för svaren så finns det större chans att få en djupgående förståelse för vad informanterna verkligen tycker (Kvale, 1997). Denna typ av intervju kallar Bell för ostrukturerad intervju, där man utgår från vissa teman men ger den intervjuade friheten att prata om det som är av intresse för honom eller henne. Det finns dock en risk för att man inte får med sig den information man behöver och därför krävs det att intervjun samspelar mellan ostrukturerad och strukturerad (Bell, 2006, s. 162 ff.). Det fanns en tendens till att det ibland blev något repetitivt bland frågorna men det var för att verkligen få fram vad eleverna tyckte. Risken med detta var att eleverna skulle tröttna men att låta dem få frihet i deras svar för att sedan komma tillbaka till mer strukturerade frågor, resulterade i djupare information kring de olika frågeställningarna. Samma intervjuteknik användes under lärarens intervju, dock något mer strukturerad, då den innehöll fler fasta frågor. Frågorna var riktade till samma teman som elevernas för att undersöka sambandet mellan lärarens tankar och elevernas upplevelser, samt för att få en ökad kunskap om bedömning. Även om det fanns fler strukturerade frågor åt läraren (se bilaga 2) så gavs hon ändå frihet att diskutera och reflektera så mycket som hon ville. Det är även viktigt att man som intervjuare har goda kunskaper om sitt undersökningsområde (Bell, 2006, s. 162). Även Kvale är inne på detta och menar på att goda kunskaper om ämnet är väsentliga i en intervjuundersökning för att använda intervjumetoden på bästa sätt (1997, s. 103). Ämnet som behandlas i arbetet var något som jag har varit i kontakt med väldigt mycket under hela min utbildning och det fanns en klar bild på vad jag ville få fram. Det pratas mycket om objektivitet och subjektivitet när det kommer till de olika metoderna som man använder, vilket diskuteras mer under kapitlet som handlar om reliabilitet och validitet. Bell menar dock på att den kvalitativa metoden handlar mycket om en subjektiv teknik och genom att veta mycket om ämnet innan man går in i den praktiska biten av forskningen, så vet man var man står (2006, s. 158 ff.). På detta sätt så skapar man en objektivitet i subjektiviteten. I många fall så hade det varit optimalt att blanda kvalitativ och kvantitativ metod. Att använda olika metoder inom samma undersökningsområde kallas triangulering och hade man här fått ett överensstämmande resultat så hade man haft mer som underbygger 13

14 tesen (ibid, s. 155 ff.). Detta är något som man kan funderare över i en vidare forskning. Tidsramen för detta examensarbete gjorde det inte möjligt att använda sig av mer än en metod och då valdes den metod som gav syftet mest mening. Tidsramen lade även grunden för hur många informanter som har använts i detta examensarbete. 3.3 Urval - informanter Fyra elever samt en lärare har enskilt blivit intervjuade för detta arbete. Som nämnts tidigare så var det endast en lärare som blev intervjuad eftersom det är elevernas perspektiv som är utgångspunkten och målet med den här uppsatsen. Eleverna är slumpmässigt utvalda i en nionde klass. Anledningen till det slumpmässiga urvalet var att elevernas bakgrund inte skulle påverka resultatet och analysen. Det var fyra elever som ville ställa upp men hade det varit fler så hade det varit lotten som fått avgöra vilka elever som skulle bli informanter. Det fanns alltså inga bakgrundsfakta om eleverna, ingenting om deras betyg och eller sociala status när urvalet gjordes. Slumpmässigt blev det så att två killar och två tjejer valde att frivilligt ställa upp, och enligt läraren skilde de sig åt betygsmässigt också. I efterhand så skulle kanske denna fokusering gjorts från början eftersom att man enligt Bell ska sträva efter att ha ett så representativ urval som möjligt (2006, s. 147 ff.). Det finns en medvetenhet om att det är en liten undersökning och att det i och med detta kan vara svårt att generalisera (Kvale & Svend, 2009, s. 129 ff.). Genom intervjuerna så framkom dock en klar bild av vad eleverna efterfrågade och genom att urvalet blev så representativ så gav det en bredare och djupare analys av resultatet. Klassen som är utvald är baserad på det faktum att jag genom min VFT fick reda på att läraren i klassen jobbade aktivt med formativ bedömning och hade ändrat sitt sätt att bedöma på senare år. Det fanns även vetskap om att eleverna hade lärare som jobbade summativt med bedömning och genom detta så fanns det möjlighet att få ut en preferens av eleverna. Valet föll på att intervjua nior och inte sjuor eller åttor eftersom dem ofta har kommit längre i sitt lärande och lärt sig att reflektera och utveckla tankar. Anledningen till att en lärare blev intervjuad var för att få hennes syn på varför hon så aktivt jobbar med utvecklande tankar kring bedömning samt att få en bild av hur hennes 14

15 uppfattning stämde med elevens uppfattning när det kommer till bedömning. Det blev alltså även en intressant aspekt på lärarens vision kontra elevernas upplevelser, vilket var ett av syftena med arbetet. 3.4 Tillvägagångssätt Första kontakten togs via mail med läraren där det förklarades vad arbetet gick ut på och att jag skulle vilja intervjua fyra elever i hennes svenskklass samt henne själv. Läraren hade sedan tagit upp det med klassen och förberett på att jag skulle komma och informera vidare. Jag gjorde ett besök på skolan, innan intervjuerna tog plats, och informerade muntligt om vem jag var, vad jag skulle skriva om, att det var frivilligt att ställa upp och att man skulle vara anonym. Fyra elever samt läraren valde att frivilligt ställa upp och eleverna fick med sig ett informations och medgivande papper (bilaga 3) hem. Genom detta så fick dem möjlighet att en gång till läsa vad arbetet skulle handla om och fundera på om dem verkligen ville ställa upp. Det gavs inte ut några frågor innan intervjuerna, eftersom eleverna då hade fått möjligheten att reflektera under en längre tid och kanske blivit påverkade av omgivningen. Det var deras spontana åsikt som jag ville komma åt. Innan intervjuerna startade så informerade jag om att det var bedömning under hela året som jag ville fokusera på och inte det slutgiltiga betyget. Jag spelade in intervjuerna via datorn och mobilen för att ha en backup om något skulle gå fel. Jag valde att spela in intervjuerna så att jag inte skulle missa något och för att intervjun skulle flyta på så smidigt som möjligt. Att välja att använda sig av anteckningar kan distrahera samtalsflödet och man skapar begränsningar om man väljer att inte spela in intervjuerna då man snabbt glömmer bort exakt vad som sagt (Kvale & Svend, 2009, s. 195). Vi fick låna ett grupprum på skolan som var lugnt, där vi kunde utföra intervjun ostört men som även var en miljö som informanterna var vana vid. Varje intervju varade ca 30 minuter vilket jag fann var en lagom tid för att hålla elevernas intresse vid liv. Efter intervjuerna var gjorde så lyssnade jag igenom dem och transkriberade samtliga för att få strukturerade intervjusamtal som är lämpliga att använda när man går vidare och ska analysera vad som har sagts under intervjuerna (ibid, 2009, s. 196). 15

16 3.5 Etik De etiska aspekterna är en viktig och obligatorisk del att ta hänsyn till när man bedriver ett forskningsarbete. Bell beskriver att det idag finns olika etiska forskningsråd som har formulerat etiska riktlinjer som man ska följa inom olika områden (2006, s. 54). Vetenskapsrådet är vårt svenska organ och dem har sammanställt dokumentet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002) där fyra huvudkrav ställs på all forskning. Kraven att ta hänsyn till är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (s. 6). Kraven syftar främst till att man värnar om de människor som ställer upp som informanter. Det är viktigt att berörda parter får reda på vad arbetet ska handla om och att man klargör syftet för att uppfylla informationskravet. Med samtyckeskravet så menar man att det är viktigt att det framgår att det är helt frivilligt att ställa upp och att man i vissa fall behöver föräldrars samtycke också. Det är också viktigt att man bevarar informanternas anonymitet och att man inte kan lista ut vem informanten är enligt konfidentialitetskravet. Man ska även vara medveten om, enligt nyttjandekravet, att alla de uppgifter som man samlar in om enskilda personer endast får användes för det syfte som man har med sin forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Jag besökte som sagt klassen en gång innan intervjuerna tog fart och informerade om mitt syfte med arbetet, att det var helt frivilligt att ställa upp och att elevernas, lärarnas och skolans namn inte skulle framkomma i arbetet. Ett informations och medgivande papper (se bilaga 3) gavs även ut till de personer som valt att ställa upp som informanter. Av detta informationspapper så framkom samma information som klassen och läraren redan muntligt hade fått ta del av. Eleverna fick även ta hem pappret och föräldrarna fick ge sitt medgivande. Eleverna och läraren fick alltså ta del av muntlig och skriftlig information och Bell diskuterar detta och anser att det inte räcker med muntlig genomgång. Hon anser att informationen bör komma skriftligt också och att informanterna ska få tid på sig att fundera över på om de verkligen vill ställa upp (Bell, 2006, s. 157). 16

17 3.6 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är två definitioner inom forskningen som syftar till hur tillförlitlig och giltig den forskning man för är. Reliabiliteten är ett mått på tillförlitligheten i arbetet, hur tillförlitlig metoden man använt är och även ett visst mått på objektivitet. Validiteten står för giltigheten och syftar på i vilken utsträckning som man faktiskt framställer det man ämnar redogöra för, alltså hur väl man förhåller sig till syftet med forskningen (Kvale & Svend, 2009). Det var ett medvetet val att ta upp att det var den kontinuerliga bedömning under året som arbetet skulle fokusera på och inte det slutgiltiga betyget, innan intervjuerna skulle starta. Eleverna fick inte heller någon förklaring till vad summativ och formativ bedömning var innan intervjuerna startade eftersom det hade påverkat reliabiliteten i arbetet och objektiviteten hos eleverna. Varje intervju inleddes med en väldigt öppen fråga som handlade om vad eleverna allmänt tänkte om bedömning. Detta medförde spontana och objektiva tankar kring de olika bedömningssätten utan att eleverna visste att det fanns definitioner på det. Det var först i slutet av intervjuerna som det sattes termer på det som eleverna redan förklarat och på detta sätt kunde det dras en slutsats om vad eleverna föredrog. Reliabiliteten är hög eftersom det medvetet inte lades några värderingar i några bedömningssätt utan eleverna tilläts att själva tänka fritt. Jag anser också att arbetet har en hög reliabilitet då mina förutfattade meningar om vad eleverna efterfrågade och deras tankar kring bedömning inte stämde överens med resultatet, vilket var väldigt intressant och givande. Man skulle kunna hävda att urvalet av skola skulle kunna påverka reliabiliteten eftersom det fanns en vetskap om att läraren jobbade aktivt med formativ bedömning. Om det hade varit på en skola som inte kommit så långt med sin utveckling inom bedömning så hade kanske resultatet inte blivit detsamma. Detta påverkar dock inte reliabiliteten eftersom den syftar till att mäta att man hade fått samma resultat vid ett annat tillfälle men under samma omständigheter. (Bell, 2006, s. 177) Detta visar även på att validiteten är hög eftersom jag förhåller mig till mitt syfte. Jag vill få fram elevens tankar kring bedömning och vad dem efterfrågar och föredrar och då måste man också ha upplevt både ett summativ och formativt bedömningssätt för att kunna förhålla sig till båda. 17

18 Jag anser även att arbetets validitet är hög eftersom jag genom intervjuerna fick många påstående som underbygger varje tema. Det blev som sagt något repetitivt ibland med frågorna men det var något som krävdes för att ge syftet en mening och verkligen få fram hur eleverna kände för bedömning. Jag tror inte att resultatet hade ändrat sig vid ett annat tillfälle om det var en annan forskare som ställt frågorna. Den enda anledning skulle i så fall vara om eleverna skulle byta åsikt helt, vilket jag inte tror eftersom jag fick många påstående och uttalande av varje elev inom samma tema. Ledande frågor är något som skulle kunna påverka reliabiliteten. Utgångspunkten var att inte ställa för mycket ledande frågor men genom transkriberingen så framkom det att det var en del episoder som blev ledande. Kvale och Svend menar dock att ledande frågor kan passa väl när man använder sig av en kvalitativ forskningsintervju och till och med ibland öka reliabiliteten (2009, s. 188). Det kan vara bra att ställa en ledande fråga för att pröva tillförlitligheten i intervjupersonens svar och verifiera intervjuarens tolkningar (ibid). Jag anser att reliabiliteten är hög eftersom det för mig var viktigt att vara medveten om detta vid analysen så att det inte skulle påverka resultatet. Jag valde att endast ta med uttalande i resultatet och analysen, där eleven själv tagit upp det som var väsentligt för mitt syfte utan att jag hade nämnt det tidigare och där den ledande frågan fungerade som Kvale och Svend syftade till. Validiteten ökade också genom att de ledande frågorna syftade på forskningens ämne och syfte (ibid). Genom att kritisk granska frågorna gav det arbetet både hög reliabilitet och validitet. 18

19 4. Litteratur I detta kapitel så kommer den litteratur som har använts i detta examensarbete att behandlas. Litteraturkapitlet är indelat i sex olika underrubriker som skapar en röd tråd samt belyser de väsentliga delarna i detta arbete och ger ett underlag som gör det möjligt att undersöka frågeställningar och analysera resultatet i arbetet. Tillsammans med annan litteratur så är det framförallt fem huvudreferensen som har använts och det är Anders Jönssons bok Lärande bedömning (2010), Dylan Wiliams bok Att följa lärande (2013), Bo Lundahls bok om Engelsk Språkdidaktik (2012) samt Lars Lindströms text Pedagogisk bedömning (2005) och Jonas Aspelin och Sven Perssons artikel Lärares professionella/personliga utveckling (2008). Relativt ny litteratur har använts genomgående genom arbetet för att belysa det aktuella värdet i debatten om bedömning. Även styrdokument och material från Skolverket har bearbetats såväl här som i bakgrunden för att få en förståelse för att bedömning är något som verkligen måste tas hänsyn till då det är med i den arbetsbeskrivning som skolväsendet måste rätta sig efter. 4.1 Bedömningens betydelse I Kunskapsbedömning i skolan utgivit av Skolverket (2011) så står det som sagt att När bedömning används på ett medvetet och systematiskt sätt, väl integrerad i undervisningen, ges eleven goda förutsättningar för lärande (s. 6). Det kan tyckas som att undervisningen är det centrala när det kommer till elevers utveckling men bedömning spelar en stor roll när det kommer till lärandet. Gudrun Erickson och Lena Börjesson tar upp detta i Språkboken (2001) och menar på att lärande, undervisning och bedömning har med varandra att göra och skriver: De olika företeelserna har givetvis [...] relationer till varandra: lärande till undervisning, undervisning till bedömning och kanske inte minst lika viktigt, bedömning till lärande (s. 257). Bedömning är med andra ord en faktor i läraryrket som påverkar elevernas utveckling och skolgång. Enligt Bo Lundahl, författaren till boken Engelsk språkdidaktik (2012), är det viktigt att medvetandegöra för lärarna hur viktigt det är att vara pedagogisk i sin bedömning och förstå att eleverna formar sig mycket efter bedömning. Han menar på att: För 19

20 elever sänder bedömning mycket kraftfulla signaler om vad läraren värdesätter (s. 483). Med detta menar han att om läraren endast utgår från vad elever presterar på prov så fokuserar eleverna på det. Det är därför viktigt att man som lärare verkligen förklarar att det är hela utvecklingen som kommer att bedömas. Genom att medvetandegöra bedömningens betydelse för eleverna och ta med dem in i processen så ökar deras motivation för deras egen utveckling (ibid). Dylan Wiliam har skrivit boken Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken (2013) och även han är inne på samma linje när det kommer till bedömningens betydelse. Han menar på att bedömning är bron mellan undervisning och lärande (s. 61) och att undervisning baseras på tre nyckelprocesser: att ta reda på var eleverna befinner sig i sitt lärande, att ta reda på vart de är på väg och att ta reda på hur man ska komma dit (s. 60f.). Detta gör att bedömning innehar en central position i bra undervisning [...] (s. 61) samt innehar en stor betydelse i skolans värld. Bedömningens betydelse är med andra ord stor i elevers lärande och inte minst för elever med särskilda behov. Genom att bedöma för att kartlägga så kan man se om elever behöver särskilda stöd för att sedan sätta in åtgärdsprogram (Skolverket, 2011, s. 7). Även om elever har särskilda behov så är tanken om att bedömningen spelar stor roll för utvecklingen densamma. Om man som eleven döms efter en norm och hela tiden jämförs med andra så kommer den egna prestationen och utvecklingsmöjligheten i skymundan (Jönsson, 2012, s. 15f.). En målinriktad bedömning med återkoppling och feedforward gagnar alla elevers utveckling lika mycket. 4.2 Formativ och summativ bedömning Formativ och summativ bedömning är något som sätter bedömningens utveckling i perspektiv. Skolan och lärare har sedan länge jobbat mycket med summativ bedömning, där prov med poäng har stått i fokus. Lundahl skiljer på dessa två benämningar och definierar formativ bedömning som något som är för lärande medan summativ bedömning är av lärande (2012, s. 485). Jönsson har tagit fokus på formativ bedömning i Lärande bedömning (2010) och han skriver i inledningen att det syfte med bedömning som presenteras här, är just att underlätta elevernas lärande (s. 5). 20

21 Poäng eller betyg på prov, som är en summativ bedömning, säger inget om hur eleven ska nå längre nästa gång utan eleven får själv lista ut det, vilket inte alltid är så lätt. Den lärande, formativa bedömningen ger informationen till eleverna var de befinner sig och hur de ska nå längre (Jönsson, 2012, s. 5 ff.). Både Jönsson och Wiliam menar att termen formativ bedömning skulle kunna bytas ut till lärande bedömning eftersom det är på lärandet som fokuseringen sker. Wiliam menar på att vi aldrig kan bli av med ett slutgiltigt betyg men hänvisar till forskning som visar på att så fort eleven får ett betyg så slutar lärandet (2013, s. 136). Elevers lärande är målet i skolan och därför måste undervisningen inriktas mot förståelse istället för mot minneskunskaper, bedömningen måste bli formativ istället för summativ (Jönsson, 2010, s. 34 ff.). Forskning visar även på att en undervisning baserad på en formativ bedömning skapar motivation i klassrummet och hjälper alla elever fram. Det skapar en skola för alla där man bedöms utifrån sina egna prestationer och sin egen utveckling (ibid, s. 128 ff.). De olika ämnena i den nya läroplanen har som tyngdpunkt att utveckla elevers förmågor och kunskaper. Genom att använda ett formativt bedömningssätt så uppnår man denna kunskapsutveckling på ett mest framgångsrikt sätt (Wiliam 2013; Jönsson 2010) Verktyg för formativ bedömning En central del av den formativa bedömningen är att eleverna får ta del av kommentarer efter ett prov, inlämning, en redovisning mm, som talar om hur det gick. Detta är något som kallas för feedback (Jönsson, 2010, s. 75). När feedback ges så är tydlighet ett viktigt ledord att ta hänsyn till som lärare. Öppenhet och tydlighet kring mål och kriterier är aspekter som både Jönsson (2010, s. 34 ff.) och Wiliam (2013, s. 67 ff.) tar upp som två av de viktigaste delarna när det kommer till formativ bedömning. Jönsson skriver bland annat om vi verkligen vill att eleverna ska lära sig (2010, s. 38) så måste vi vara öppna och tydliga så att eleverna vet vad som förväntas av dem (s. 34 ff.). För att lärare ska kunna vara tydliga med vad dem förväntar sig av eleverna så måste dem vara tydliga med sig själva också. Det är viktigt att man som lärare på förhand vet vad det är man vill uppnå med sitt arbetsområde (ibid, s. 22 ff.). 21

22 För att nå ut med tydligheten till eleverna så är elevexempel ett sätt som har visat sig vara bra för eleverna. Eleverna får något att förankra informationen med samt så får även eleverna en möjlighet att skapa sig en förståelse för vad som förväntas av dem för att komma längre i sin kunskapsutveckling (ibid, s. 9, 42). Detta går även hand i hand med vad Skolverket har kommit fram till då de menar på att den mest effektiva återkopplingen är den som kan generaliseras till andra uppgifter [...] (2011, s. 21). Ett annat sätt för att få med eleverna i processerna och förstå betydelsen av bedömningen för deras lärande är att jobba med elevrespons. Genom att ge respons, feedback, till andra elever så skapar man en eftertanke i det egna lärandet (Jönsson, 2010, s. 9). Lundahl tar upp det faktum att formativ bedömning bör uppmuntra eleverna att själva värdera sina insatser (2012, s. 504). Detta är något som är viktigt och vi måste träna elever på att bedöma sig själva och andra, genom att göra dem en del av bedömningsprocessen (Lundahl, 2012, s. 504; Jönsson, 2010, s. 9). För att tydliggöra kunskapskraven för eleverna så är matriser ett bra verktyg att jobba med. Matriserna är ett system på papper, ett schema, där betygskriterierna blir information istället för bara en bokstav. Det är bra att man som lärare bryter ner kunskapskraven och arbetar fram egna matriser som fungerar för att både förtydliga för läraren och eleven var eleven befinner sig i sitt lärande samt vad som krävs för att nå längre i sin kunskapsutveckling (Jönsson, 2010, s. 66; Wiliam, 2013, s. 137). Ett mer utarbetat och bra sätt att jobba med matrisen är att förlänga mallen med utrymme för att även lämna en personlig kommentar. Matriser är alltså något som är ett bra verktyg och det ger även läraren en viktig eftertanke i ett förnyat och utvecklat bedömningssätt (Jönsson, 2010, s. 66ff.). Tydlighet är något som går som en röd tråd genom idén bakom feedback när man arbetar med formativ bedömning men även andra delar är väsentligt att tänka på. Lundahl skriver att: Det viktigaste sättet att kommunicera bedömningsresultat är genom kontinuerlig återkoppling (feedback) (2012, s. 503). Han tar upp specifika saker att tänka på och menar på att feedbacken ska ges så snart som möjligt efter att eleven presterar och att återkopplingen bör vara specifik och undvika vagheter (ibid, s. 504). Om återkoppling är för allmängiltigt så är det svårt för eleven att ta till sig det och därför är det viktigt att lärare tar och ges den tiden att reflektera över varje elevs 22

23 enskilda bedömning för att hjälpa dem framåt i deras utveckling (ibid). Lars Lindström som skrivit texten Pedagogisk Bedömning (2005) är även han är inne på återkopplingens vikt när det gäller bedömning för lärande men konstaterar att det inte räcker med att stanna vid feedback. Återkoppling måste även innebära feedforward Feedforward Feedback är ett uttryck som har tagit fasta i skolan och det är viktigt att vi ger eleverna information om hur de har lyckats i sina prestationer. Jönsson menar att utmärkande för den formativa bedömningen är att man ger feedback men att framförallt den informationen hjälper eleverna att fortsätta mot målet (2010, s. 5, 133). Det är viktigt att man förklarar för eleven vad som blev fel och varför men det är även väl så viktigt att förklara vad han eller hon ska tänka på till nästa gång. Lindström hänvisar till undersökningar som visar på att om man endast får feedback så främjar det inte lärandet utan det är när återkopplingen, alltså när feedbacken används för att informera hur eleven kan förbättra sig, feedforward, som bedömningens roll i utvecklingen blir betydande (2005, s. 15). Detta tas även upp av Skolverket som menar på att: en återkoppling som stödjer lärandet kännetecknas av att den är framåtblickande och tar sin utgångspunkt i den bedömning som gjorts av elevens prestation eller förståelse (2011, s. 20). Även Wiliam är inne på samma sak och tar upp forskning som visar hur viktigt det är att eleverna förstår hur man går vidare i sitt lärande (2013, s. 67 ff.). Wiliam menar att eleverna måste äga sitt eget lärande (ibid, s. 145) och att feedbacken fungerar formativt endast om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer (ibid, s. 134). För att nå en bra kommunikation med eleverna där den formativa bedömningen fungerar och feedforwarden blir användbar så krävs det att läraren skapar en bra relation till eleverna. Wiliam driver en hård linje om lärarkvalitet och menar att för att höja elevprestationerna så måste vi förbättra lärarkvaliteten (ibid, s. 174). Det handlar inte endast om att kunna sitt ämne utan om att hantera relationen till eleverna (ibid, s. 37 ff.). 23

24 4.3 Relation och kommunikation Margareta Normell menar på i sin bok Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan (2008) att för att utvecklas i lärarprofessionen så är det tre faktorer som spelar en stor roll. Det är elevers lärande, lärarnas egen utveckling och relationen till eleverna (s. 107). Precis som Lev Vygotskij menar på med sitt sociokulturella perspektiv och som Jonas Aspelin och Sven Persson tar upp i sin artikel Lärares professionella/personliga utveckling (2008), så lär människor genom sitt deltagande i praktiska och kommunikativa samspel med andra (s. 39). Det är viktigt att vi skapar en relation till eleverna och att det även är en del av professionen. Normell tar upp detta och hon menar på att man i många sammanhang skiljer på professionell och personlig utveckling men att den distinktionen inte går att göra när man diskuterar lärarprofessionen. Hon berör också det faktum att det är viktigt att man i lärarutbildningen och fortbildningen inte bara satsar på ämnesfördjupning utan även uppmärksammar lärares emotionella och relationella kompetens (2008, s. 108) Det är just den professionella/personliga utvecklingen som även Aspelin/Persson (2008) uppmärksammar i sin artikel. Precis som Wiliam är inne på så tar Aspelin/Persson upp att Lärarstudenter och lärare fostrar sig själva, och det gör de i relation till andra människor i den sociala kontext de verkar, framför allt i kontakt med de barn och ungdomar som utgör deras huvudsakliga [...] motparter (2008, s. 42). Det är viktigt att skapa en bra relation till eleverna och Aspelin/Persson skriver i mot-sats till vad många lärare föreställer sig handlar hindren mot lärprocesser mindre om de ungas bristande sociala kompetens än om lärares svårighet att skapa och upprätthålla relationer till barnen (ibid, s. 33). Wiliam hänvisar till forskning som visar att en ökad ämneskunskap hos lärare inte medför en förbättring av elevresultat (2013, s 48) men att lärare spelar en avgörande roll för att skapa de miljöer där lärande sker (ibid, s. 171). Den formativa bedömningen fungerar som en framgångsrik del av elevens lärprocess och när läraren fungerar som ett stöd så har det visat sig att bedömning ger mest resultat och den lärande effekten bli maximal (Jönsson, 2012, s. 37ff.; Wiliam, 2013, s. 171ff.). 24

25 4.4 Teori - bedömning - praktik Forskning visar som sagt på att när ett formativt bedömningssätt tillämpas så får man den största framgång när det kommer till elevers kunskapsutveckling. Det finns dock undersökningar som visar på att formativ bedömning inte brukas i den stora omfattning som man kan tycka att den skulle, baserat på hur den gagnar elevers utveckling. Lindström berör detta i sin text och ger en teori om att det kan ha att göra med en rädsla inför att förändring i sättet att bedöma kan medföra en ökad arbetsbörda och osäkert bortfall (2005, s. 14). Han slår dock bort dessa farhågor genom att konstatera att formativ bedömning medför utveckling om man jämför med traditionella prov och att det inte ökar arbetsbördan utan det effektiviseras genom att man inriktar sina ansträngningar på de områden där de gör störst utdelning (ibid, s. 14). Det är viktigt för lärare att tänka över hur de arbetar med bedömning om det ska till en förändring och i Kunskapsbedömning i skolan uttrycker man detta väldigt väl: En utgångspunkt för förändring av bedömningspraktiken utgörs av didaktiska reflektioner hos den enskilda läraren (Skolverket, 2011, s. 59). I läroplanen för grundskolan så finns det mål och riktlinjer som rektorn ansvara för. En del av det ansvaret ligger i att se till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska unna utföra sina uppgifter (Lgr 11, s. 19). I läroplanen står det också att skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion [...] om hur kunskapsutveckling sker (ibid, s. 10), det krävs diskussioner och att man medvetandegör för alla lärare hur viktig bedömning faktiskt är för elevers utveckling. I Aspelin/Perssons artikel så diskuterar de något som de kallar kreativ kompetens inom läraryrket. Med detta så menar de att lärare måste använda deras förmåga att förnya och inte ta efter redan använda strategier om det inte är det bästa för eleven (2008, s. 30). Aspelin/Perssons artikel belyser det faktum att läraren inte befinner sig i utveckling om man bara reproducerar vad andra har gjort. Dem menar på att utveckling förutsätter kreativitet; och att läraren gestaltar verkligheten på ett nyskapande sätt (2008, s. 43). 25

26 5. Resultat För att göra det lättare att hantera intervjuernas innehåll så skapade jag intervjutexter för varje intervju genom transkriberingen. Jag läste igenom varje intervjutext och genom detta så kunde jag urskilja olika teman, som även bildade rubrikerna. Jag har inte använt mig av någon specifik analysmetod utan mitt mål var att skapa mening bakom intervjuerna. Eleverna som varit föremål för fyra av de fem intervjuerna benämns med elev A, B, C samt D och läraren som blivit intervjuad benämns som läraren och är elevernas svensklärare. Läraren har arbetat som lärare i 18 år och jobbar aktivt med formativ bedömning sedan några år tillbaka och ännu tydligare sedan den nya läroplanen antogs Resultatet presenteras för sig själv och inte tillsammans med analysen för att resultatet ska få stå helt fritt att tolkas för läsaren. 5.1 Synen på bedömning Det första som elev A och B tänker på när det kommer till bedömning är betyg, elev C tänker på prestation och elev D tycker inte att det fungerade som det ska. Elev A anser inte att bedömningen är en del av undervisningen eller lärandet och säger jag ser bedömningen mest som ja som efter ett prov där den bara säger hur bra det gick för oss. Både elev B och C uttrycker att bedömningen ligger lite utanför och ser det inte heller som en del av undervisningen. När läraren får frågan om vilka tankegångar som kommer upp när jag säger bedömning så är det inte i form av ett betyg utan som ett lärande. Läraren menar: det är det onda det [slutbetygen] som jag inte kommer undan men allt jag lär dem lär jag dem för framtiden och för mig är det närmaste gymnasiet [...] dem ska lära sig stå på egna ben, stå för sina åsikter, kunna argumentera och kunna framföra skriftliga åsikter på olika sätt [...] Eleverna vet inte vad termerna summativ och formativ bedömning är men diskuterar det utan att sätta etiketter på det. Elev A tycker att poängsättning är ok för det blir tydligt hur det har gått men ser ändå ett dilemma: jag tror jag gillar en kommentar bäst för vi får reda på hur vi presterat och gjort och vad vi kan förbättra, på det andra [poängsättning] så får vi bara reda på vad vi klarat. Elev B känner också att en positiv 26

27 sak med den summativa bedömningen är att den är tydlig men menar på att den är bara tydlig för stunden och behöver förtydligas med en kommentar på vad man kunde gjort bättre. Eleven tycker att summativ bedömning, nej den tycket jag inte man lär sig så mycket av, den bara visar. Elev C ser stora fördelar med att få en kommentar: då har jag ju lärt mig efter bedömningen att detta kan jag göra bättre till nästa gång men elev C ger även uttryck, precis som elev A och B, för att bedömningen är lite ämnesrelaterad och att poängsättning fungerar bra i matten. Elev C uttrycker det så att i matte kan hon själv se vilka uppgifter hon har räknat fel på och fundera på vad hon kunde gjort annorlunda. Elev A känner att på matteprov så blir det alltid så här liksom så här tolv av tolv, så och så och så bra jobbat eller så, du kan inte skriva liksom på något annat sätt tyvärr. Elev D tycker precis som läraren att man kunde slopa poängsättning helt och istället bedöma elevers kvaliteter, poängsättning ger enligt utsaga av eleven inte ett skit. Detta är även något som elev B är inne på och menar på att även om poängen är tydliga så har inte läraren riktigt tänkt på helheten, att ok du klarade ju faktiskt provet, du gjorde det bra och det här är ju egentligen bättre än C. Eleven nämner även vid ett senare tillfälle att det är innehållet som borde räknas. Eleverna gör också en koppling till tidsaspekten och elev B säger men sen förstår jag också, det är många elever och sådär, så dem har, det blir svårt och kanske för läraren att få tid, men det [skriftlig kommentar] hade ju uppskattats. Elev D tycker att kommentarerna bör fördjupas med mer utvecklad text men ser dilemmat med tiden och framhäver vikten av att lärarna ges mer tid till bedömning. Läraren resonerar också om tidsaspekten och säger: [...] i och med att man går in i ny läroplan, så måste man jobba på ett annat sätt, du kan inte bara lägga på nya saker för då går du under utan du måste plocka bort vissa saker, för det är ju det felet, tror jag, många gör, att man bara lägger på allt det nya man fick ovanpå det man redan gör och det går inte, du måste ta bort lite av det gamla för det är ett annat sätt att tänka. När läraren får frågan om det är så att den formativa bedömningen gör att eleverna lär sig mer så menar läraren på att man se direktkonsekvenser och fortsätter: alltså om vi tar den klassen som du har träffat idag, visst nu är det en halvklass [...] men utan halvklass och att jag hade jobbat med formativ 27

28 bedömning så är jag helt övertygad om att jag hade haft minst tre F i den klassen [...] när dem kallar på mig också säger dem, jag känner att jag är färdig, och då tittar jag på texten och då säger jag nej du är inte färdig, då tar vi ett stycke i taget, hur ser det ut här tycker du, också jobbar vi med det, alltså hade jag inte gjort det och dem bara hade lämnat in ett arbete efter tre veckor pang det är färdigt, då hade det inte varit godkänt, det vet jag säkert. 5.2 Tydlighet och öppenhet Elev B framhäver vikten av att det måste finnas en tydlighet i vad läraren vill med arbetsområdet och vad som ska bedömas och säger bara de förmedlar det som de vill förmedla. Både elev B och C talar om vikten av öppenhet och att det inte ska vara någon överraskning vad läraren förväntar sig av eleverna. Elev C ser även detta samband men tycker inte att det fungerar: jag tror dem vill att man ska veta exakt vad man ska göra, så man vet, om du skriver så här, då får du det här betyget, men så fungerar det inte. Elev A tycker att tydlighet är bra ibland, när dem t ex får ett papper, en mall att jobba efter men ser även ett dilemma: fördelar är att det blir, liksom du får mer strukturerad jobb du ska göra men nackdelar är ju lite att du, du liksom du kan inte jobba lite på din egna på ditt eget såhär [...] vi liksom får ju betyg efter hur bra vi följt den här [mallen] i stort sett, vi får ju inte betyg efter vad våra kunskaper var eller hur bra vår text var liksom. Eleverna talar också om matriser och elev A, B och C gillar idén men känner precis som elev D att dem är ganska otydliga. Elev C säger jag gillar dem [matriserna] man kan hela tiden se var man ligger någonstans men ibland är dem oklara och elev D menar att det fungerar ju helt ok men dem är ganska krångliga av sig. Elev D säger också att dem skulle ju kunna ta exempel, för att få bättre fram det. Eleven är även inne på elevrespons och tycker det fungerar bra för då får man se hur andra elever har gjort och kan jämföra sig. Elev C uttrycker samma tanke om att elevexempel är väldigt bra men anser att elevrespons är väldigt svårt. Eleven menar att det är väldigt svårt och man är rädd att man ska såra någon eller shit jag kan ju inte vara för taskig eller något sådant när man skriver ner kritiken [...] nej jag tycker det är bäst när lärarna gör det samtidigt som hon tycker men man märker ju hela tiden, om dem [andra elever] skrev, ja jag tycker din krönika var lite oklar, då måste jag ju göra om detta. 28

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

matrisertext: Cristina Nordman

matrisertext: Cristina Nordman Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Program: 13.00 Inledning, syfte och bakgrund 14.00 Lärande samtal (inkl. fika) 15.30 Avslutning och sammanfattning Inledning, syfte och bakgrund

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish

The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Modersmålets betydelse för lärandet - En studie om hur man arbetar för att främja inlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska The importance

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt

Läs mer

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Enbart ämneskunskaper? Personliga egenskaper/affektiva kompetenser/icke-kognitiva kompetenser?

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag

Läs mer

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Examensarbete. Matriser i svenska som andraspråk. - ett verktyg i undervisningen

Examensarbete. Matriser i svenska som andraspråk. - ett verktyg i undervisningen Examensarbete Matriser i svenska som andraspråk - ett verktyg i undervisningen Författare: Ulrik Lindahl Handledare: Per-Eric Nilsson Examinator: Lena Stenmalm Sjöblom Termin: HT13 Ämne: Utbildningsvetenskap

Läs mer

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Innehållet i svenskämnet

Innehållet i svenskämnet LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

En granskning av betygsbedömningen inom Fotografisk bild

En granskning av betygsbedömningen inom Fotografisk bild En granskning av betygsbedömningen inom Fotografisk bild Kan man kvalitetsbedöma en bild? Magnus Degerman VT 2013 Examensarbete, 30 hp Lärarprogrammet Handledare:Gunilla Näsström I slutändan blir det alltid

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012-06-06 Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Patrik Klüft Handledare: Göran Lindblom Sammanfattning Efter att ha haft ett smärre huvudbry

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer