The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish"

Transkript

1 ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Modersmålets betydelse för lärandet - En studie om hur man arbetar för att främja inlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska The importance of the mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish Författare: Elin Spångberg Examensarbete i lärarutbildningen Vt 2007 Handledare: Marja-Terttu Tryggvason Examinator: Niclas Månsson

2 ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Examensarbete 10 poäng SAMMANFATTNING Elin Spångberg Modersmålets betydelse för lärandet - En studie om hur man arbetar för att främja inlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska The importance of mother tongue in learning - A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish VT sidor Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten av modersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3. För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessa har jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville ta reda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål än svenska. Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig av någonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernas modersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i det ordinarie klassrummet. Nyckelord: modersmål, arbetssätt, lärande 2

3 Innehåll: 1. Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Litteraturgenomgång Metod Metod val och forskningsansats Insamlingsmetoder och urval Databearbetning och analysmetod Reliabilitet och validitet Etiska ställningstaganden Resultat Resultatpresentation Sammanfattning Analys Diskussion och slutsatser metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Nya forskningsfrågor Referenser Bilagor Bilaga 1: Missivbrev Bilaga 2: Missivbrev 3

4 1. Inledning Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle är elever med ett annat modersmål än svenska vanligt förekommande i dagens skola. Vikten av att elever med ett annat modersmål får modersmålundervisning i skolan har visat sig stor. Det som menas med modersmål i detta arbete är att modersmål är det språk som en person först lär sig tala. Modersmålet är det redskap som barn lär sig nyttja för att kunna använda symboliska begrepp och för att koda sin omvärld. En person kan ha fler än ett modersmål om personen lärt sig flera språk samtidigt, till exempel genom att ha föräldrar som talar olika språk. Skolan erbjuder undervisning i modersmål. Syftet med modersmålsundervisningen är att elever med annat modersmål än svenska skall kunna bevara och utveckla kunskaper i det språk de använder i sin dagliga omgivning för att därmed få möjlighet att utveckla en effektiv tvåspråkighet. Genom modersmålsundervisningen ska elevernas känslomässiga och mentala utveckling främjas på samma sätt som deras delaktighet i olika kulturer. (Nationalencyklopedins Internettjänst) I Skolverkets rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (2004) skrivs det att för att man ska kunna vara aktivt deltagande i samhällsutvecklingen behöver man kunna använda språket, det språk som är modersmål i landet man befinner sig i, i tal och skrift. Även Lpo 94 belyser vikten av att kunna majoritetsspråket som talas. I Lpo 94 står det att språket är en viktig väg till kunskap och språket har stor betydelse för lärandet. Med hjälp av språket erövrar eleverna nya begrepp, de lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt och värdera. Deras förmåga att reflektera och att förstå omvärlden växer genom språket. På skolan jag gjorde mina intervjuer finns svenska som andraspråk som ämne. All personal som undervisar i ämnet har utbildning i svenska som andra språk. De elever som läser svenska som andraspråk, gör det istället för den vanliga undervisningen i svenska. Svenska som andraspråk är inte ett stödämne utan ett eget ämne som eleven får betyg i. Alla barn som har ett annat modersmål än svenska erbjuds på denna skola modersmålsundervisning. Är fallet så att det är färre än fem elever som vill ha modersmålsundervisning i ett språk blir det samordning i kommunen. Modersmålsundervisning är undervisning i och på själva modersmålet för att eleverna ska utveckla språket. Under min lärarutbildning läste jag en fempoängs kurs om bl.a. kommunikationens beroende av etnicitet. Det var genom denna kurs jag fick upp ögonen för modersmålsundervisningens betydelse. Innan denna kurs antog jag att det var bra att elever med ett annat språk än det svenska som modersmål fick ha modersmålsundervisning, men jag visste inte hur viktigt det var. Nu när jag ska skriva detta examensarbete känner jag att jag ville ta chansen att få gå in lite djupare i hur modersmålsundervisningen fungerar ute i skolan. 4

5 1.1 Syfte Med detta arbete vill jag belysa hur några lärare upplever vikten av modersmålsundervisning. Jag vill även undersöka hur lärarna på skolan arbetar för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år Frågeställningar På vilket sätt är språket viktigt för lärandet? I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för lärandet? Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? 1.3 Avgränsningar För att begränsa detta arbete har jag valt att fokusera undersökningen på endast en skola. Att jag valde den aktuella skolan beror på att jag sedan tidigare visste att det är en mångkulturell skola med många utländska elever. Därför ansåg jag att skolan var passande för min undersökning. Undersökningen omfattade lärare i år 1-6. Observationerna gjordes när lärarna hade lektioner med barn i år 1 och år 3. 5

6 2. Litteraturgenomgång I detta kapitel har jag valt att strukturera det som står i litteraturen efter mina forskningsfrågor. Jag sammanfattar även varje genomgång kort. På vilket sätt är språket viktigt för lärandet? I boken Kultur och språkmöten skriver Nauclér, Welin och Ögren (1988) att språket och kulturen hör intimt ihop, att man i varje kultur genom orden får tillgång till tidigare generationers kunskaper och erfarenheter. Genom orden riktas uppmärksamhet på det som i miljön är väsentligt. Även i Skolverkets rapport Fler språk fler möjligheter (2003) anses det att vi genom språket uttrycker vår kultur, vår tillhörighet och våra värderingar. Språk är också verktyg för att lära. Språket bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma och kommunicera. Språket ger oss självkänsla och gör oss till människor. För att växa som människor, vidga våra vyer och öppna oss för världen, behöver vi kunna språk. Det bedöms även att det är viktigt att behärska ett språk för att kunna utvecklas och fungera väl, leva gott och bidra i ett demokratiskt samhälle. Nauclér m.fl. (1988) menar att språket är en så självklar del av våra liv att det ibland kan vara svårt att se vad det är vi kan när vi kan ett språk. De menar att det är först när kommunikationen störs som vi blir medvetna om hur beroende vi är av vårt språk för att kunna fungera tillsammans med andra människor och utvecklas själva. Detta blir extra tydligt tillsammans med människor som talar ett främmande språk. I Fler språk fler möjligheter (2003) skrivs det att allt fler barn växer upp i flerspråkiga familjer och att på många platser i landet är förskolor och skolor idag miljöer där skilda språk möts. Hur väl förskolan och skolan kan ta tillvara barns flerspråkighet har därför en avgörande betydelse för barns och ungdomars utveckling. Språk och identitet hänger samman liksom språk och lärande. I rapporten Komma till tals (2004) påpekas även att språket är en del av identiteten. Det menas att genom att behärska språket, vare sig det är ett eller fler, ger det barnen självkänsla och utvecklingsmöjligheter. Det påstås också att språk, identitet och lärande är sammanlänkade. Om man har ett väl utvecklat modersmål ger det bättre förutsättningar för att man ska kunna utveckla ytterligare ett språk. Nauclér m.fl. (1988) hävdar att språkinlärning är en del av barns socialisation. Barn deltar tillsammans med andra människor i en mängd olika situationer som ställer skilda språkliga krav på barnet. I Fler språk fler möjligheter (2003) skrivs det att flerspråkiga barn inte alltid klarar sig bra i den svenska skolan. Även om en del klarar sig utomordentligt bra finns andra som klarar sig dåligt. En förklaring till detta är att modersmålsundervisningen har minskat i alla skolformer de senaste tio åren. Modersmålsundervisningen ingår inte längre som en naturlig del i skolans arbete. En annan förklaring kan vara de generella neddragningarna i skolan under 90-talet som bidrog till att det blev mindre personal i klasserna och därmed sämre möjligheter att möta elevernas olika behov. 6

7 Ladberg (1996) anser att språk hjälper oss både att känna igen och komma ihåg sådant som vi ser. Hon menar att det är lättare att minnas saker om man har ord för det man ser. Sammanfattning Språket är viktigt för lärandet eftersom språket är ett verktyg för att lära. I alla kulturer får man genom orden tillgång till tidigare generationers kunskap. Om en person behärskar språket ger det personen i fråga självkänsla och utvecklingsmöjligheter. Genom att ha ett väl utvecklat modersmål ger det bättre förutsättningar för att man ska kunna utveckla ytterligare ett språk. I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för lärandet? I Skolverkets rapport Gemensamt ansvar (2001) skrivs det att modersmål, det som tidigare kallades hemspråk ända till 1997, är ett skolämne. En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål och som använder detta i dagligt umgänge med minst en förälder/vårdnadshavare har rätt att studera modersmålet i grundskolan och gymnasieskolan. Undervisningen är frivillig för eleverna men kommunen har skyldighet att erbjuda ämnet. Dessa regler gäller även idag. I Fler språk fler möjligheter (2003) står det att Modersmål är ett eget ämne som det finns både kursplaner och betygskriterier för. Betyg ges i år 8, år 9 och i gymnasiet. I Fler språk fler möjligheter (2003) anser skolverket att elever som har behov av särskilda åtgärder för att nå kunskapsmålen i olika ämnen måste få stöd på sitt eget språk. De anser även att modersmålets status behöver stärkas, så att det blir en integrerad del i förskola och skola. Även Tuomela (2002) menar att modersmålsämnet länge har haft låg status. Han menar att synen på modersmålsundervisning kan vara negativ hos andra lärare och att modersmålsundervisningen ofta äger rum i bristfälliga lokaler. Skolverket föreslår i Fler språk fler möjligheter (2003) att alla barn med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsstöd redan i förskolan. Skolverket vill också att modersmålsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan integreras i den vanliga undervisningen och att eleverna ska kunna erbjudas undervisning i olika ämnen på modersmålet. Ladberg (1996) har som åsikt att ett väl utvecklat modersmål hos ett invandrarbarn även stödjer inlärningen av det svenska språket. Med detta menar hon att lärare som talar barnets modersmål kan vara ett stort stöd genom att de kan förklara och hjälpa eleven med förståelsen av det svenska stoffet. På så sätt kan eleven arbeta intellektuellt med skolstoffet på ett djupare sätt. Hon tycker även att man bör fortsätta att utveckla modersmålet som tankespråk på skolnivå eftersom det är en hjälp för eleven även i den svenska undervisningen. Det som eleven lär sig på sitt språk kan eleven sedan överföra till svenska. 7

8 Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att det finns faktorer och områden som är särskilt centrala i minoritetsspråkselevers skolframgång. Dessa är: det socialpolitiska sammanhanget sociala och kulturella processer i de miljöer barnet befinner sig i förskolan och skolans organisation förstaspråkets användning och status i förskolan och skolan utformningen av undervisningen i och på andraspråket den pedagogik som bedrivs i förskolan och skolan utformningen av den bedömning av barnets utveckling som görs i förskolan och skolan förskolans och skolans kontakt med föräldrar eller målsman barnets tankeutveckling, kunskaps- och identitetsutveckling (sid 505). Från barnets perspektiv är tankeutveckling samt kunskaps- och identitetsutveckling särskilt väsentliga menar Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser att varje barn bör ges möjlighet till utveckling och lärande på en ålderspassande nivå. Om barnet har ett annat förstaspråk än majoritetsspråket och detta förstaspråk är starkare än andraspråket är det viktigt för barnet att få möjlighet till fortsatt utveckling av tänkande och lärande på detta språk. Detta eftersom det är på sitt starka språk man lär och förstår bäst. Samtidigt påpekar Hyltenstam och Lindberg (2004) att barnets utveckling av andraspråket måste börja så tidigt som möjligt för att också det språket ska kunna fungera för tänkande och lärande i framtiden. Lindberg (1996) skriver att det är viktigt att tvåspråkiga elever får använda och utveckla båda språken. De olika språken utvecklas olika och kommer på så sätt att komplettera varandra. Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att det tar minst fem år eller mer för andraspråksinlärare att språkligt komma ifatt sina enspråkiga kamrater i skolans läsämnen. Om andraspråksinlärare under denna tidsperiod enbart har möjlighet att tillägna sig ämneskunskaper på ett andraspråk som de inte behärskar fullt ut ställer det stora krav på lärarna. Lärarna måste stödja ämnesinlärningen genom varierande arbetsformer och gemensamt utarbetade strategier för att underlätta andraspråkselevernas förståelse och deltagande i undervisningen. Att inkludera elevers förstaspråk i skolarbetet kan reducera graden av språk- och kulturchock och stärka elevens självkänsla och identitet anser Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser också att om eleverna uppmanas att lämna förstspråket utanför skolans dörrar kan det leda till att skolan uppfattas som ett tvång och att eleverna gör motstånd genom att inte lära sig. Ett barns utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk och att detta barn kanske aldrig hinner ifatt det enspråkiga barnet. Det finns en tendens att glömma att språkinlärning tar tid menar Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser att man som lärare inte kan bedöma andraspråksinlärare på samma sätt som förstaspråkstalare. Istället anser de att bedömningen i undervisningen bör baseras på den individuella elevens första och andraspråksutveckling snarare än årskursnivåer eller förutbestämda kriterier. Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att elever som studerar på sitt andraspråk ställs inför en stor utmaning när de ska tillägna sig ämneskunskaper på ett språk de inte fullt ut behärskar. De menar att elever som endast varit en kort tid i Sverige är tvungna att lägga mycket tid åt 8

9 själva språkinlärningen, vilket kan leda till att de går miste om ämneskunskaper som övriga elever tillägnar sig under samma tid. Detta kan ske om eleverna inte får ämneskunskaper på sitt modersmål samtidigt. Hyltenstam och Lindberg (2004) tycker att modersmålslärarna måste lokalanställas och att modersmålsundervisningen måste tas in i det ordinarie schemat på tider som är gynnsamma. Detta innebär att ämnesutvecklingen på modersmålet kommer i fokus. Alla lärarkategorier som är inblandade i en elevs utveckling ges härigenom en möjlighet till dialog och samplanering för att på bästa sätt tillsammans stödja eleven. Hyltenstam och Lindberg hävdar att eleven ska få möjligheter att växelvis göra uppgifter på sina båda språk och dessa arbeten ska ges en jämlik bedömning och värderas lika högt. Sammanfattning Utbildning i och på modersmålet är viktigt eftersom ett barns utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk. Det är på sitt starka språk man lär och förstår bäst. Om en elev får utveckla och använda sig av båda språken kommer eleven att utveckla språken olika och på så sätt kommer de att komplettera varandra. Att inkludera elevens förstaspråk reducerar även graden av språk- och kulturchock och stärker elevens självkänsla och identitet. Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? Det är viktigt att man som lärare visar en allmänt positiv inställning till barnets förstaspråk och kultur eftersom detta stödjer barnets identitet och självkänsla (Hyltenstam & Lindberg 2004). I boken Barn med flera språk skriver Ladberg (1996) att det är viktigt att man som lärare uppmuntrar flerspråkighet och ser det som självklart och värdefullt. Gör man detta anser hon att det blir naturligt för barnen att använda alla sina språk. Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att svenska som andraspråk är en central del av undervisningen för invandrarelever. I detta ämne får minoritetseleverna en speciellt riktad språkundervisning med ett innehåll som planeras efter deras behov och erfarenheter. Här får de lära sig språkliga regler och öva sina färdigheter i olika muntliga och skriftliga genrer. Men det räcker inte. Andraspråkseleverna måste också utveckla sina olika skol- och ämnesrelaterade språkfärdigheter i samband med undervisningen i de övriga ämnena. Det är dessa som tar upp största delen av skoldagen. Här förmedlas en mängd nya ord och begrepp via läromedel och undervisning som har stor betydelse för förståelsen av ämnesinnehållet. Därför behöver alla lärare grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en språkutvecklande ämnesundervisning, så att de på bred front kan möta elevernas olika behov. Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att alla lärare och all undervisning måste samverka på ett sådant sätt att eleverna kan tillägna sig ämneskunskaper långt innan andraspråket är fullt utvecklat. Här spelar modersmålslärarna en stor roll. Tillgången till undervisning i och på modersmålet har visat sig avgörande för andraspråkselevernas skolframgång. När samspelet mellan olika ämnen fungerar finns det stora förutsättningar för en positiv språk- och kunskapsutveckling under skoltiden. De anser även att ett samarbete mellan modersmål, svenska som andraspråk och ämnesundervisning gynnar flerspråkiga elever. I klasser med elever med varierande språklig och kulturell bakgrund och skiftande referensramar måste läraren ha en dialog med var och en av eleverna för att kunna möta dem på den nivå de 9

10 befinner sig, både språkligt och kunskapsmässigt. De anser också att lärarna måste försöka finna länkar mellan elevernas vardagskunskaper och det nya ämnesinnehållet och tillhandahålla det stöd som gör att eleverna förstår och kan ta till sig innehållet i undervisningen. Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att man genom att använda en tematisk integrering mellan ämnen eller kurser låter elever möta texter som innehållsmässigt ligger nära varandra flera gånger. Man låter dem också möta ord och begrepp som är speciella för ämnesområdet många gånger och med olika användning, vilket ger en bra förståelse för orden. De menar också att integreringen gör att eleverna får mer tid att bearbeta ett innehåll och processa på djupet, vilket också hjälper dem att förstå och minnas bättre. De tycker också att både ämne och språk bör integreras i undervisningen eftersom det då skapas nya och fler möjligheter att utveckla språket. Sammanfattning När man arbetar med elever med ett anat modersmål än svenska är det viktigt att man uppmuntrar flerspråkigheten och ser den som viktig. Som lärare bör man även ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en språkutvecklande ämnesundervisning så att man kan möta elevernas olika behov. I skolan bör man samverka på ett sådant sätt att eleverna lär sig ämneskunskaper innan andraspråket är fullt utvecklat. 3. Metod 3.1 Kvalitativ forskningsansats Jag valde att undersöka hur några lärare upplever vikten av modersmålsundervisning samt undersöka hur de arbetar för att stödja inlärningen hos dessa elever. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville ta reda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna byggde på respondenternas erfarenheter och upplevelser vilket Denscombe (2000) menar är en kvalitativ intervju. Med min kvalitativa undersökning vill jag försöka att förstå det jag undersökt inte förklara det. Jag har inte försökt att få fram rätt lösning utan istället försökt att beskriva och hitta mönster. Denscombe (2000) menar att den kvalitativa metoden är personlig och tillåter forskaren att gå på djupet och se vad varje respondent har för åsikter och uppfattningar. Som forskare har man även chans att ställa följdfrågor. Han skriver att det som kan vara negativt är att den som blir intervjuad kan bli påverkad av den som intervjuar. I en kvalitativ undersökning blir resultatet svårare att analysera eftersom det redovisas i ord till skillnad mot den kvantitativa där resultatet redovisas i siffror. Detta leder till att den kvalitativa studien blir mer subjektiv. 10

11 3.2 Insamlingsmetoder och urval Jag valde att använda mig av både intervjuer och observationer detta för att få ett mer trovärdigt resultat i min studie. Observationerna gjordes för att komplettera intervjuerna. Denscombe (2000) menat att genom att både ha observationer och intervjuer får man två olika vinklar vilket ökar validiteten i studien. Intervjuer För att genomföra mitt arbete valde jag att göra tre intervjuer. Jag valde att intervjua en kvinnlig biträdande rektor, en kvinnlig svensklärare samt en manlig modersmålslärare. Jag började med att ta kontakt med den biträdande rektorn på skolan. Genom henne fick jag förslag på personer att intervjua och även förslag på var jag kunde göra mina observationer. Jag fick e-postadresserna till dessa personer och mailade en förfrågan om de ville bli intervjuade (bilaga 1). Jag informerade i förväg dem jag ville intervjua att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna endast kommer att användas för denna studie. Mina intervjupersoner är två lärare som arbetar med elever med ett annat språk än svenska som sitt första språk. Jag har även intervjuat en av de biträdande rektorerna som arbetar mycket för att stödja barn som har ett annat modersmål än svenska. Dessa personer valdes ut eftersom jag anser att jag genom dem kan få svar på mina frågor. Innan intervjun ägde rum delades preliminära frågor ut till intervjupersonerna för att de skulle kunna förbereda sig och tänka igenom frågorna ordenligt. Jag valde att lämna ut mina frågor i förväg eftersom några av frågorna krävde en viss kunskap. I boken Det värderande ögat (2005) av Björndal skrivs det att om en intervju förutsätter kunskaper kan den intervjuade känna sig obekväm i situationen och informationen kan bli sämre. Att minimera risken för obehag för personen som blev intervjuad var också ett skäl att lämna ut mina intervjufrågor i förväg. Jag informerade om att jag önskade spela in intervjuerna på band om tillåtelse gavs och att banden efter intervjun skulle förvaras så ingen annan än jag själv skulle ha tillgång till dem. När intervjuerna ägde rum berättade jag än en gång om varför jag valt att göra dessa intervjuer och talade även om vilka frågor jag ville ha besvarade. Jag spelade in dessa intervjuer på band. Inspelningarna ägde rum för att allt intervjupersonerna sa skulle bli dokumenterat otolkat. En annan fördel med att spela in intervjuerna är att hela intervjun är dokumenterad. Då man kan gå tillbaka och lyssna flera gånger på vad som har sagts och då få möjlighet till fler infallsvinklar kring det insamlade materialet (Repstad 1999). Två av intervjuerna ägde rum i ett klassrum efter att skoldagen var slut. Den tredje ägde rum på intervjupersonens kontor. Var och en av intervjuerna varade i ca 30 minuter. Intervjuerna jag gjorde var kvalitativa. Enligt Davidson och Patel (2003) är syftet med denna metod att upptäcka och identifiera egenskaper och strukturer hos något, till exempel den intervjuades uppfattning om en situation. I mitt fall handlar det om hur man på den undersökta skolan arbetar för att för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska samt hur man på den undersökta skolan upplever vikten av modersmålsundervisning. Frågorna jag använde mig av var öppna, vilket innebär att man inte formulerar svarsalternativ. Davidson och Patel menar att i den kvalitativa intervjun skapar intervjuare och intervjupersonen tillsammans ett givande samtal. Det som är positivt med öppna frågor är att 11

12 svaren blir uttömmande och informationsrika. Anledningen till att jag valde den kvalitativa intervjumetoden var för att jag behövde utförliga svar. Denna metod gav mig även möjlighet att ställa följdfrågor vilket gav möjlighet till resonemang runt om kring den ställda frågan. Denscombe (2000) menar att man genom att ställa öppna frågor minimerar risken för styrning och man får istället respondenternas syn på sitt arbete. Mina intervjuer var vad Denscombe kallar semistrukturerade d.v.s. en lista med frågor fanns men tyngdpunkten låg respondenternas svar, svaren var öppna. Observationer Förutom intervjuer valde jag att göra observationer för att själv kunna få se vad lärarna på den undersökta skolan verkligen gör för att stödja eleverna med ett annat modersmål. Kunskapen blir härigenom hämtad från sammanhanget och man kan se och uppleva saker som respondenten kan ha svårt att uttrycka i ord (Denscombe, 2000). De lärare jag observerade vad två av dem jag tidigare intervjuat dvs. en modersmålslärare och en svensklärare. Jag frågade dessa lärare efter intervjun om det skull vara möjligt att jag kom och observerade dem när de hade lektioner. Lärarna sa att det var okej men jag valde att även skicka ut ett missivbrev (bilaga 2) för att följa de etiska principerna. Lärarna valdes eftersom de arbetar i studieverkstaden för att hjälpa elever med ett annat modersmål än svenska. När jag gjorde mina observationer valde jag att vara deltagande observatör, vilket innebär att jag var med under lektionerna och deltog i verksamheten. Jag gick runt och hjälpte eleverna i klassen med det de behövde hjälp med. Jag antecknade det jag sett och upplevt direkt efter lektionernas slut, när eleverna gått tillbaka till sitt ordinarie klassrum. Jag gjorde även minnesanteckningar under den pågående lektionen, när tillfälle gavs, detta för att det är svårt att komma ihåg allt som hänt under en lektion utan någonting att se tillbaka på. Jag gjorde sex observationer och alla ägde rum i samma klassrum, klassrummet där studieverkstaden äger rum. Eleverna som observerades var elever i år 1 och 3. Alla lektionerna varade i 30 minuter. Jag valde att observera olika tider för att se om lektionerna skilde sig beroende på hur dags på dagen den var. När jag träffade de olika barngrupperna informerades de om vem jag var och vilket syfte min närvaro hade. Vid den första observationen observerade jag elever i år 1, gruppen bestod av fyra elever, två flickor och två pojkar. Den första lektionen var direkt på morgonen klockan 8:30 den andra precis innan lunch 10:30 och den sista på eftermiddagen vid 13:00. Vid den andra observationen observerade jag barn i år 3, här bestod gruppen av fem elever tre flickor och två pojkar. Även denna grupp valde jag att observera vid olika tider på dagen. Den första lektionen började 9:00, den andra var direkt efter lunch 12:00 och den tredje på eftermiddagen 13:30. Observationerna förekom olika dagar. När observationerna genomfördes satt jag med i klassrummet och observerade hur lärarna arbetade. Vilka metoder och vilket arbetssätt användes för att stödja eleverna som alla hade ett annat modersmål än svenska. Jag hade inget speciellt observationsschema utan antecknade det jag sett efter att lektionerna var slut. 12

13 3.3 Databearbetning och analysmetod Direkt efter intervjuerna skrev jag först ner hur jag upplevt dem. När jag fått material från intervjuerna transkriberade jag dem ordagrant. Direkt efter observationerna skrev jag ner det jag hade sett. När jag kom hem tittade jag på resultaten igen och skrev till saker jag kom på. Sedan letade jag efter saker som inträffat under observationen för att se om det stämde överens med det som sagts under intervjuerna jag tidigare gjort. 3.4 Reliabilitet och validitet Reliabilitet mäter hur tillförlitligt mätinstrumentet är och om resultaten blir desamma om undersökningen görs igen (Stukát 2005). Eftersom min studie är kvalitativ till karaktären anses reliabiliteten inte vara så relevant då det är svårt att frysa den sociala miljön. Därmed är det svårt att få samma resultat om studien upprepas senare eftersom respondenterna har kunnat uppleva sådant som har påverkat deras uppfattningar eller så kan omständigheterna ha förändrats. Validitet innebär att undersökningen mäter, identifierar, observerar det undersökningen är avsedd att mäta, identifiera, observera (Stukát 2005). Jag har mätt det jag haft som mål att mäta. Mina insamlingsmetoder täcker forskningsfrågorna på så sätt att forskningsfrågorna ingick i intervjufrågorna. Ärligheten hos respondenterna kunde jag se var stor eftersom jag deltog vid lektioner och gjorde observationer där jag kunde se hur väl respondenternas svar stämde överens med hur de arbetar. 3.5 Etiska ställningstaganden När man genomför en undersökning är det viktigt att man tar hänsyn till de etiska principerna. Det finns riktlinjer som Vetenskapsrådet (1990) har utgivit som innehåller fyra huvudkrav att beakta genom hela forskningsprocessen. Informationskravet som innebär att de som berörs av studien ska informeras, både om studiens syfte och att deltagandet är frivilligt samt att de har rätt att avbryta sin medverkan om de vill. I förhandsinformationen ska den forskningsansvariges namn och institutionsanknytning framgå. Undersökningens syfte och tillvägagångssätt bör i stora drag beskrivas för dem som medverkar i studien. Den forskningsansvarige bör presentera för de medverkande hur kommer att användas och pressenteras. Eventuella risker för obehag och skada ska redovisas. Samtyckeskravet som innebär att de personer som deltar i undersökningen själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Den som medverkar ska självständigt ha rätt att bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. I vissa fall där undersökningen inte innefattar frågor om privat eller eriskt känslig natur kan samtycke inhämtas via företrädare för undersöknings deltagarna. Om de undersökta är under femton år och undersökningen är av etisk känslig karaktär bör samtycke erhållas från förälder/vårdnadshavare. 13

14 Konfidentialitetskravet som innebär att den forskningsansvarige måste ta hänsyn till de medverkandes anonymitet. Personen som ska undersökas ska vara införstådd med att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att de privata data som kan identifiera informanten inte kommer att redovisas (om annat inte överenskommits). Om studien innefattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör en förbindelse om tystnadsplikt undertecknas. Alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Forskaren bör ge uppgiftslämnare tillfälle att ta del av etiskt känsliga avsnitt, kontroversiella tolkningar etc. i forskningsrapporten innan den publiceras. Man rekommenderar även forskaren att fråga de som deltagit om de är intresserade av att få veta var forskningsresultaten kommer att publiceras och av möjligheten för att få en rapport eller sammanfattning av undersökningen. Nyttjandekravet innebär att den information som samlats in endast får användas för forskningsändamål. Informationen får inte utnyttjas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Den information som ingår i forskningsrapporten är givetvis tillgänglig för läroböcker, tidningsartiklar etc. Jag har tagit hänsyn till dessa krav genom att jag informerat uppgiftslämnarna och undersökningsdeltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Jag har upplyst om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan utan att det medför några negativa följder. De som medverkade i undersökningen fick själva bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ville delta. Uppgifterna om identifierbara personer antecknades, lagrades och avrapporterades på ett sådant sätt att enskilda människor inte skulle kunna identifieras av någon utomstående. För att garantera de medverkandes anonymitet används inga namn. Detta talades även om för de medverkande i undersökningen. Det insamlade materialet används bara i forskningssyfte. När denna undersökning gjordes informerades inte elevernas föräldrar. Jag och lärarna som observerades kom tillsammans fram till att elevernas föräldrar inte behövde informeras. Anledningen till detta var att undersökningen inte handlade om någonting känsligt samt att det inte var eleverna som i huvudsak observerades. 14

15 4 Resultat I resultatpresentationen presenteras mina resultat utifrån mina forskningsfrågor. 4.1 Resultatpresentation På vilket sätt är språket viktigt för lärandet? Svaren intervjupersonerna gav på denna fråga var att genom kommunikation med andra människor lär man sig mycket. Man lär sig genom att själv prata, lyssna på andra och läsa av deras gester. I dagens samhälle läser och skriver man mycket och genom detta lär man sig nya begrepp, att se sammanhang, tänka logiskt och granska kritiskt. Detta är viktigt att kunna för att man ska kunna värdera saker som man lär sig. När det gäller invandrarbarn som inte varit i Sverige så länge så är språket väldigt viktigt. Det kan vara svårt för barnen att ta till sig undervisning på svenska om de inte har orden. Kan barnen däremot sitt modersmål kan de genom detta få förkunskaper på sitt modersmål som de senare kan ta till sig på svenska. En av de intervjuade beskriver vikten av språk på följande sätt: Det är klart att det är viktigt eftersom det är genom språket man får kunskap, så är det ju. Klarar man inte av språket är det väldigt svårt att ta till sig kunskap därför anser jag att språket är A och O. I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för lärandet? Alla intervjupersoner menade att det är omöjligt för ett barn att skaffa sig kunskaper om man inte behärskar språket. Många av barnen som kommer till Sverige är ungefär 7-8 år. Sedan tar det ungefär 5-7 år innan de kan svenska något så när eller ganska bra. Under den tid det tar för barnen att lära sig svenska slösas ganska mycket tid bort om barnet ska försöka att traggla sig fram på svenska. Istället anser dessa lärare att man ska ta tillvarata på barnets modersmål genom att handleda dem på modersmålet. Får de använda sitt modersmål kan de på dessa fem år få massor av ämneskunskaper som de inte skulle få annars. Om barnen får hjälp genom sitt modersmål när de ska lära sig olika ämnen får de genom sitt modersmål betydande förkunskaper som gör att det blir lättare för dessa barn att ta till sig svenskan. Intervjupersonerna som medverkade i denna studie anser att det även är viktigt att barnen utvecklar sitt eget språk, d.v.s. modersmålet, för att de ska kunna ha kontakt med sina närmaste släktingar och föräldrar. Barnen behöver även kunna sitt modersmål för att bibehålla kontakten med sitt känsloliv. Kan man inte uttrycka sina känslor på sitt modersmål blir det svårt att uttrycka dem över huvud taget. Känslospråket är ofta det språk man vuxit upp med. En lärare säger Kan man inte uttrycka känslor på sitt närmaste språk blir det väldigt konstigt. Dessa lärare anser också att språk kompletterar varandra istället för att kompensera varandra. De menar att forskningen förr sa att man måste kunna ett språk för att kunna tillägna sig ett nytt, idag säger man att det går att lära sig många språk samtidigt och att de hjälper varandra. Dessa lärare tror att språken stödjer varandra och att det därför alltid är bra att kunna många språk. 15

16 Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? Det är viktigt att ha kunskap om vad barnen pratar för språk hemma, det är även väsentligt att veta vilka skillnader det finns mellan svenskan och det aktuella språket. Genom detta är det lättare att förstå vad eventuella svårigheter som kan uppstå kan bero på och på så sätt lättare kunna hjälpa barnet ifråga att rätta till felet. Utländska barn uppfattar ofta ljud på ett annat sätt än vad svenskfödda barn gör. Detta gör de för att de lärt sig tänka på ett visst sätt på sitt modersmål på grund av modersmålets uppbyggnad. Om vikten att kunna lite om de utländska barnens språk säger en lärare: Och sedan är det ju också väldigt viktigt språkligt att vi kan lite om deras språk det finns ju mycket som kan påverka det, det kan ju vara vokalerna t.ex. man kan ha olika sorts vokaler. De kanske har många vokaler och vi få och så ska de kunna placera in och veta hur man uttalar våra vokaler. Betoningen är ju så väldigt speciell i de olika språken. Så finns de många ljud som de inte har eller tvärt om. T.ex. i sorani är y svårt det brukar ofta bli i. Det är viktigt att som klasslärare kunna ta hänsyn till ett barns kulturella bakgrund och barnets tidigare upplevelser. Det är även betydelsefullt att ha kunskap om att alla svenska ord kanske inte förekommer i ett annat språk vilket kan ha stor betydelse när ett barn ska lära sig något. Känner man till detta kan man ta upp det till diskussion tillsammans med barnen för att göra dem medvetna om detta. Intervjupersonerna berättar att skolan har velat effektivisera modersmålsundervisningen genom att starta någonting de kallar studieverkstad. Där får eleverna arbeta utifrån den ordinarie undervisningen med undantaget att de kan få stöd på sitt modersmål. Den som arbetar i studieverkstaden är en svensklärare och en lärare som talar barnens modersmål. Eleverna kan genom detta få ord och begrepp som de inte förstår översatta till sitt modersmål. Genom att använda sig av studieverkstad kan barnen även få använda sin tidigare kunskap som de ännu inte klarar av att uttrycka på svenska. Någonting som poängteras är att tiden i studieverkstads inte får gå till modersmålsundervisning. Dessa tillfällen ska vara ett sätt för eleven i fråga att kunna få hjälp för att bättre klara av den ordinarie undervisningen. Tanken med studieverkstaden är ge eleverna förkunskaper. Genom detta menar lärarna att det är lättare för eleverna att sitta i klassrummet och lyssna när läraren talar om ett visst ämne eftersom de förstått vad det handlar om, det har fått någonting att hänga upp det på. Grundtanken är som sagt att läraren i studieverkstaden ska ligga lite före och ge eleverna förkunskaper, men om en elev kommer och säger att den inte förstår någonting de arbetar med i klassrummet får den självklart hjälp med det i studieverkstaden. Intervjupersonerna berättar vidare att de på skolan även har läxläsning i studieverkstaden och det har visat sig att det är många barn som kommer till läxläsningen och verkligen har behov av den. Läxläsningen är ett stöd på barnens villkor. Eleverna får tala om vad det är de vill ha hjälp med och både den flerspråkiga läraren och svenskläraren finns då till förfogande för dem När jag observerade hur de arbetade i studieverkstaden uppfattade jag bl.a. att de är väldigt måna om att eleverna ska förstå. T.ex. läste svenskläraren högt för eleverna ur boken Bröderna Lejonhjärta. Innan läraren började läsa fick barnen berätta vad som hade hänt i boken tidigare. När detta var avklarat började läraren läsa och stannade upp då och då för att se efter om alla förstod vad som hände. För att försäkra sig om att barnen förstod vad som inträffade ställde läraren olika frågor under läsningens gång. Efter att läsningen avslutats diskuterades vad som hänt i kapitlet. Läraren ställde även efter läsningen olika frågor till 16

17 eleverna för att se om de förstått, tex. Kommer ni ihåg varför bröderna gick hit? Vem var Katla nu igen? Vid ett annat observationstillfälle arbetade gruppen med matematik, begreppen hälften och dubbelt, eleverna satt för sig själva och arbetade. En flicka behövde hjälp och svenskläraren kom för att förklara, men flickan förstod inte i alla fall. Svenskläraren kallade då på den andra läraren som även talar flickans modersmål. Läraren förklarade för flickan på hennes modersmål och hon förstod och kunde fortsätta. Genom mina observationer fick jag även se hur de arbetar för att ligga steget före den ordinarie undervisningen. T.ex. skulle eleverna i år 1 arbeta med katten, vad de olika kroppsdelarna heter vad deras ungar heter med mera. På studieverkstaden tittade de på bilder av en katt och läraren pekade på olika kroppsdelar och frågade barnen vad de trodde att de kallades. Detta gick de igenom på svenska men modersmålsläraren fanns till hands om problem med förståelse skulle uppstå. De gick igenom ord som morrhår och varför katterna har dem. När eleverna sedan hade lektionen i den ordinarie klassen kunde de hänga med i det som sades. Detta sätt att arbeta kan ibland vara lite upprepande för eleverna. Intervjupersonerna menar dock att det är ett bra sätt för att eleverna ska få en ordentlig förståelse för det de lär sig. 4.2 Sammanfattning Intervjupersonerna på den undersökta skolan var positivt inställda till modersmål och modersmålsundervisning. De menar att det är viktigt att ha en positiv inställning till barnens modersmål för att visa dem att deras språk är viktigt. Intervjupersonerna menar också att det är genom språket vi lär oss vilket gör det viktigt att kunna det språk som är modersmål i det land man befinner sig i. De intervjuade är av den åsikten att språk stödjer varandra vilket gör det viktigt att kunna flera språk. Intervjupersonerna tar upp att det tar ungefär 5-7 år innan eleverna med ett annat modersmål än svenska behärskar det svenska språket. Detta innebär att det slösas bort mycket tid om dessa elever ska traggla sig genom undervisningen på svenska eftersom det kan vara svårt för dessa elever att ta till sig undervisning på svenska om de inte har orden. De intervjuade menar att det är viktigt att kunna handleda dessa elever på deras modersmål. Behärskar eleverna sitt modersmål kan de genom detta få förkunskaper på sitt modersmål genom det som de på den undersökta skolan kallar studieverkstad. Grundtanken med studieverkstaden är att läraren i studieverkstaden ska ligga lite före den ordinarie undervisningen och ge eleverna de förkunskaper de behöver för att bättre förstå den ordinarie undervisningen. En av de intervjuade menar att man som lärare bör veta vilka skillnader det finns mellan svenska och det aktuella språket. Vet man detta anser intervjupersonen att man lättare kan förstå eventuella svårigheter som kan uppstå och på så sätt lättare kunna hjälpa eleven att rätta till felet. 17

18 5. Analys Enligt Fler språk fler möjligheter (2003) har modersmålsundervisningen minskat i alla skolformer de senaste tio åren. I rapporten står det även att modersmålsundervisning inte längre ingår som en naturlig del i skolarbetet. På den undersökta skolan har man dock valt att schemalägga modersmålsundervisningen under skoltid för de elever som behöver modersmålsundervisning. Skolan har valt att schemalägga modersmålsundervisningen eftersom man på skolan tycker att det är viktigt att eleverna tränar sitt modersmål samt att man vill att så många elever som möjligt ska närvara vid dessa tillfällen. Även om studieverkstadstiden inte används för modersmålsundervisning blir modersmålet en naturlig del vid dessa lektioner eftersom eleverna även använder sitt modersmål på dessa lektioner. I Fler språk fler möjligheter (2003) står det att Skolverket vill att modersmålsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan integreras i den vanliga undervisningen och att elever med ett annat modersmål ska kunna erbjudas undervisning i olika ämnen på modersmålet. På den undersökta skolan använder man sig av studieverkstad, eleverna får där en möjlighet att få stöd i den ordinarie undervisningen med hjälp av modersmålet. Eleverna som har tillgång till studieverkstaden är elever som har ett annat modersmål än svenska samt behöver extra stöd för att klara av den ordinarie undervisningen. Hyltenstam och Lindgerg (2004) menar att det är viktigt att man som lärare visar en positiv inställning till barns förstaspråk och kultur eftersom detta stödjer barnets identitet och självkänsla. Även de intervjuade understryker att det är viktigt att man har en positiv inställning till modersmål och modersmålsundervisning. De anser att inställningen till modersmål är avgörande för att eleverna ska vilja fortsätta lära sig sitt modersmål. Även Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att våra attityder till olika språk, kulturer och till varandra är mest avgörande för hur väl skolarbetet ska lyckas och för att eleverna ska få en positiv utveckling. I Komma till tals (2004) står det att språket är en del av identiteten och att när man behärskar språket oavsett om det är ett eller fler ger det eleven självkänsla och utvecklingsmöjligheter. I Fler språk fler möjligheter (2003) skrivs det att många barn växer upp i flerspråkiga familjer och att förskolan och skolan är platser där olika språk möts. Beroende på hur barnens flerspråkighet tas tillvara på är avgörande för hur barnets utveckling kommer att gestalta sig. De intervjuade menar att man bör intressera sig för elevernas språk. Man bör som lärare ha kunskap om vad barnen pratar för språk hemma samt veta lite om vad som skiljer svenska och barnets modersmål. Detta menar intervjupersonerna är viktigt för att man ska kunna förstå eleverna. De utländska barnen uppfattar ofta ljuden på ett annat sätt, utifrån det sätt de lärt sig tänka på med utgångspunkt i hur deras modersmål är uppbyggt. Inställningen till hur man lär sig språk var hos de intervjuade lärarna att språk kompletterar varandra istället för att kompensera varandra. Även Lindberg (1996) skriver att det är viktigt att tvåspråkiga elever får använda och utveckla båda språken. De olika språken utvecklas olika och kommer att komplettera varandra. Enligt de intervjuade menade forskningen förr att man måste kunna ett språk för att kunna tillägna sig ett nytt, idag säger man att det går att lära sig många språk samtidigt och att de hjälper varandra. De intervjuade är som tidigare nämnts av åsikten att olika språk stödjer varandra och de menar därför att det alltid är bra att kunna många språk. Även i Komma till tals (2004) kan man läsa att ett väl utvecklat modersmål ger bättre möjligheter till att man ska kunna utveckla ytterligare ett språk. 18

19 På skolan där undersökningen gjordes samverkar man genom studieverkstaden för att eleverna ska kunna ta till sig ämneskunskaper fastän de möjligen inte klarar av det svenska språket fullt ut. Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att alla lärare och all undervisning måste samverka på ett sådant sätt att eleverna kan tillägna sig ämneskunskaper långt innan andraspråket är fullt utvecklat. Ladberg (1996) anser att elever med ett annat modersmål än svenska bör fortsätta att utveckla modersmålet som ett tankespråk på skolnivå. Detta hjälper eleven även i den svenska undervisningen på så sätt att det eleven lär sig på sitt språk kan eleven sedan överföra till svenska. På den undersökta skolan arbetar man för att ta tillvara på elevernas modersmål genom att handleda dem på modersmålet. De intervjuade anser att det slösas bort mycket tid under den tid det tar för barnen att lära sig svenska om barnet ska försöka att traggla sig fram på svenska. Får de däremot använda sitt modersmål kan de under samma tid det tar för dem att lära sig svenska dessutom få massor av ämneskunskaper som de inte skulle ha fått annars. Nauclér m.fl. (1988) menar att språkinlärning är en del av barns socialisation. Barn deltar i flera olika situationer som ställer skilda språkliga krav på dem. Om barnen får hjälp genom sitt modersmål när de ska lära sig olika ämnen får de genom sitt modersmål betydande förkunskaper som gör att det blir lättare för dessa barn att ta till sig svenskan. Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att tillgången till undervisning i och på modersmålet har visat sig avgörande för andraspråkselevernas skolframgång. När samspelet mellan olika ämnen fungerar, finns det stora förutsättningar för en positiv språk- och kunskapsutveckling under skoltiden. På den undersökta skolan har man inte kunnat se om studieverkstadens arbete gett något resultat i de lägre åren ännu eftersom de inte deltagit så länge. De intervjuade har däremot märkt skillnader i de högre åren på så sätt att flera elever än tidigare har fått godkända betyg. Betygen sätts inte av lärarna i studieverkstaden utan av ämneslärarna. De påpekar även att det inte finns någon kontrollgrupp att mäta med men lärarna och eleverna själva säger att de märker en positiv utveckling. När man innefattar elevers förstaspråk i skolarbetet kan det reducera graden av språk- och kulturchock och stärka elevens självkänsla och identitet anser Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser också att om eleverna uppmanas att lämna förstspråket utanför skolans dörrar kan det leda till att skolan uppfattas som ett tvång och att eleverna gör motstånd genom att inte lära sig. Ett barns utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk och att detta barn kanske aldrig hinner ifatt det enspråkiga barnet. Genom studieverkstaden samverkar man för att göra skolgången till det bästa för eleven genom att ta hänsyn till deras olika språkliga behov. I Fler språk fler möjligheter (2003) anser Skolverket att språk och identitet hänger samman på samma sätt som språk och lärande. Personerna jag intervjuade menar att det är viktigt att barnen utvecklar sitt eget språk, d.v.s. modersmålet, för att de ska kunna ha kontakt med sina närmaste släktingar och föräldrar. Barnen behöver även kunna sitt modersmål för att bibehålla kontakten med sitt känsloliv. Kan man inte uttrycka sina känslor på sitt modersmål blir det svårt att uttrycka dem över huvud taget menar de intervjuade. Känslospråket är ofta det språk man vuxit upp med. De menar också att man som lärare måste ta hänsyn till den kulturella bakgrunden och barnens upplevelser. Fler språk fler möjligheter (2003) menar att vi genom språket uttrycker vår kultur, våt tillhörighet och våra värderingar. 19

20 De intervjuade anser att språket är viktigt eftersom det är genom språket man i hög grad tar till sig kunskap. De intervjuade menar att det är väldigt svårt att ta till sig kunskap om man inte behärskar språket. De menar att man lär sig genom att själv prata, lyssna på andra och läsa av deras gester. I dagens samhälle läser och skriver man mycket och genom detta lär man sig nya begrepp, att se sammanhang, tänka logiskt och granska kritiskt. Detta anser de intervjuade är viktigt för att man ska kunna värdera saker som man lär sig. I Fler språk fler möjligheter (2003) anses det att språk är ett verktyg för att lära. Det anses även att vi behöver ett språk för att kunna tänka, drömma och kommunicera och att språket ger oss självkänsla samt gör oss till människor. 20

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Pedagogers arbete med andraspråkselever

Pedagogers arbete med andraspråkselever Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers arbete med andraspråkselever How educators work with second language learners Eljesa Maliqi

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Åtgärdsprogram i skolan

Åtgärdsprogram i skolan Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Åtgärdsprogram i skolan användning, samsyn och delaktighet? Anna-Karin Karlsson Ulla Nordahl Examensarbete på grundnivå i lärarutbildningen Handledare:

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Utvecklingssamtal i förskoleklass

Utvecklingssamtal i förskoleklass Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Utvecklingssamtal i förskoleklass Ett viktigt samtal Rebecca Franklind & Therese Norén Examensarbete på avancerad nivå Handledare: Carin Benjaminson Examinator:

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Hur motiveras och inkluderas elever i matematik i årskurs 6?

Hur motiveras och inkluderas elever i matematik i årskurs 6? Hur motiveras och inkluderas elever i matematik i årskurs 6? En intervjustudie med lärare och elever Jenny Callin Thomas Åberg Examensarbete i matematik Vt 2013 Handledare: Katalin Földesi Examinator:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Takk. Det er godt å være her sammen med dere

Takk. Det er godt å være her sammen med dere Takk Det er godt å være her sammen med dere Lust til å laere-muligheter til å lykkes Språklig og kulturelt mangfald i barnehage og skole 13 november 2012 Moss/Norge Borås Stad Folkmängd 2012 104000 personer,varav

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Examensarbete. Matriser i svenska som andraspråk. - ett verktyg i undervisningen

Examensarbete. Matriser i svenska som andraspråk. - ett verktyg i undervisningen Examensarbete Matriser i svenska som andraspråk - ett verktyg i undervisningen Författare: Ulrik Lindahl Handledare: Per-Eric Nilsson Examinator: Lena Stenmalm Sjöblom Termin: HT13 Ämne: Utbildningsvetenskap

Läs mer

Tvåspråkiga barn i förskolan En undersökning om hur några pedagoger och föräldrar arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn

Tvåspråkiga barn i förskolan En undersökning om hur några pedagoger och föräldrar arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn Tvåspråkiga barn i förskolan En undersökning om hur några pedagoger och föräldrar arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn Zainab Jamal Inriktning: Lau390 Handledare: Anne Dragemark Oscarson Examinator:

Läs mer

Svenska språkets betydelse

Svenska språkets betydelse Akademin Akademin för utbildning kultur och kommunikation Examensarbete HSV407 15 hp Höstterminen 2011 Svenska språkets betydelse Lärarens ämnesspråk i ett flerspråkigt klassrum The significance of the

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 TVÅSPRÅKIGHET Pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring tvåspråkighet i en mångkulturell förskola och förskoleklass Nansi Eshmail

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Vad tycker eleverna?

Vad tycker eleverna? Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Vad tycker eleverna? - en studie om bedömningens betydelse i skolans vardag What do the students think? -

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Innehållet i svenskämnet

Innehållet i svenskämnet LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Läxor utifrån elevers och lärares perspektiv

Läxor utifrån elevers och lärares perspektiv Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation OAU008 15 hp VT 2013 Läxor utifrån elevers och lärares perspektiv Homework from pupils and teachers perspective Cecilia Schramm och Emma Källbäck

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur går det? Sent anlända elever i grundskolan, exempel från Luleå. Maria Ollikainen

EXAMENSARBETE. Hur går det? Sent anlända elever i grundskolan, exempel från Luleå. Maria Ollikainen EXAMENSARBETE Hur går det? Sent anlända elever i grundskolan, exempel från Luleå Maria Ollikainen Filosofie kandidatexamen Svenska med didaktisk inriktning Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Varför lyssnar inte Kim?

Varför lyssnar inte Kim? LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15hp Varför lyssnar inte Kim? - Om att vara lärare för hörselskadade elever Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer