det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds En kvalitativ studie om att avbryta en kriminell karriär Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Rose-Marie Özipekci

2 2

3 ABSTRACT Studiens syfte är att undersöka vad som får personer som har begått brott att avsluta sina kriminella karriärer. Min frågeställning är: Vilken/vilka händelser har legat till grund för upphörandet av brottslighet för intervjudeltagarna? Jag har utgått från Laub och Sampsons teorier om Turningpoints, Situated Choice och Cumulative disadvantage/continuity samt Travis Hirschis teori om sociala band. Resultatet kopplas även till tidigare forskning på området, som mestadels tar upp aspekter som krävs för att en individ ska upphöra med brottslighet och vilka faktorer som kan bidra till att en individ börjar begå brott från första början. För att besvara min frågeställning har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer, där tre före detta kriminella har intervjuats, varav alla är män i åldrar mellan års ålder, och har avtjänat minst ett fängelsestraff. Intervjudeltagarna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och sedan ett snöbollsurval. Resultatet är i linje med de teorier jag har valt att utgå ifrån, samtidigt som det går att koppla till den tidigare forskningen. Det som visat sig vara avgörande för intervjudeltagarnas beslut att upphöra med brottslighet är; ökad ålder, rädsla att förlora sin partner och en tragisk händelse i samband med det sista brottet som begicks. Dessa beslut och händelser bidrog även till andra förändringar i deras liv; byte av bostadsområde och ett nytt lagligt arbete, vilket i sin tur även förstärkte de sociala banden. Motivationen som deltagarna fick av sina flickvänner/fru och familj efteråt, var avgörande för en varaktig beteendeförändring. Nyckelord: Kriminell karriär, livslopp, upphörande, sociala band, vändpunkter, livshistorier. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Syfte och frågeställning Definitioner och Avgränsningar 8 3. Tidigare forskning Kriminalitet och livschanser Fånge i marginalen Före frigivning Att upphöra med brott. Vägar ut ur den kriminella karriären The Decision to Give up Crime Teoretiska utgångspunkter Sociala band Anknytning Åtagande Delaktighet Övertygelse Cumulative Disadvatage, Turningpoints, Situated choice Cumulative Disadvatage of Deliquency Turningpoints (Vändpunkter) Situated choice Metod Val av metod Urval och generalisering Intervjudeltagare Förförståelse och vetenskapsteoretiskt utgångspunkt Intervjuguide Etik Forskningsetik 21 5

6 5.7 Genomförande Validitet och reliabilitet Behandling av material Analysmetod Resultat och analys Uppväxtförhållanden Första brott Livet under kriminella karriären Fängelsetiden Slutet av den kriminella karriären Slutdiskussion Vidare forskning Litteraturförteckning Bilaga intervjuguide 41 6

7 1. Inledning Det har genomförts många studier kring vilka faktorer som bidrar till individers utveckling av kriminalitet, däremot vet vi förhållandevis lite om vad som får personer att upphöra med brottslighet (Laub & Sampson, 2001, s. 1). Longitudinella studier visar även vad som särskiljer de som slutar med brottslighet och de som fortsätter (Soothill, Fitzpatrick & Francis, 2009). Detta kan bero på att vissa vändpunkter inte är tillräckligt starka för att motivera en brottsling till att avbryta brottsligheten, medan andra vändpunkter är så pass starka att en person motiveras till att avsluta den kriminella karriären. Trots att de flesta brottslingar upphör, är upphörandeprocessen inte tillräckligt undersökt (Laub & Sampson, 2001, s. 1). Om vi hade tillräckligt med kunskaper om hur processerna ser ut för de brottslingar som upphör, kanske man kan dra lärdom av dessa för att understödja andra kriminella att avsluta sin brottsliga karriär. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tre män som har upphört med sin brottslighet. Genom deras berättelser vill jag undersöka vad som har gjort att dessa individer avbrutit sin kriminella karriär, samt om upphörandet beror på en händelse/faktor eller en lång process? Har upphörandet en koppling till tidigare händelser i livet? Kan man hitta ett mönster i intervjudeltagarnas berättelser samt var det någon speciell händelse som motiverade dem att sluta begå brott eller fick de hjälp/stöd från någon/några? Kriminalvården försöker exempelvis öka kunskapen kring vilka faktorer och livssituationer som får en individ att avbryta sin kriminella karriär, för att kunna hjälpa andra individer att ändra på sitt kriminella beteende (Rydén-Lodi, 2005, s. 5). Denna studie kan därmed bidra till denna kunskap genom en närstudie med tre före detta kriminella som har upphört med brottslighet. Undersökningen bidrar därmed till forskningen om vad som får personer att sluta begå brott. 2. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka vad som fått intervjudeltagarna att upphöra med brottslighet, och se ifall upphörandet bland annat beror på en händelse eller om det är en lång process. Min frågeställning blir således: Vilken/vilka händelser ligger till grund för upphörandet av brottslighet för intervjudeltagarna? 7

8 2.1 Definitioner och avgränsningar Med kriminell karriär avses en person ha varit verksam i kriminalitet över en tid, det kan vara från några aktiva år i tidig ålder eller till ett liv som kriminell; the longitudinal sequence of offences committed by an individual offender (Soothill, Fitzpatrick & Francis, 2009, s. 2). Även benämningen kriminell kan definieras på olika sätt, dock väljer jag att definiera, i denna studie, som en person som har begått ett eller flera brott, medan icke kriminella är sådana som inte har begått några brott alls (Sarnecki, 2009, s. 152). Benämningen av före detta kriminell är enbart baserad på den information jag fått av mina intervjudeltagare, jag kan således inte veta helt säkert om individerna idag är helt fria från all form av brottslighet. Anledningen till att studien är baserad på få intervjudeltagare beror på att studien är baserad på ett livslopp (life-course). Ett livsloppsperspektiv ger en möjlighet att " is manifested in expectations and options that impinge on decision processes and the course of events that give shape to life stages, transitions, and turning points" (Sampson & Laub, 1993, s. 8). Genom att använda mig av ett livslopperspektiv så har jag haft möjlighet till att fokusera mig på detaljerna i intervjuerna. På grund av min urvalsmetod har jag blivit begränsad enbart till män i åldern och personer som kommer från liknande socioekonomiska förhållanden (se metoddelen). Det skulle dock vara intressant att även inkludera kvinnor, eftersom resultatet troligtvis skulle se annorlunda ut (Steffensmeier & Allan, 1996, s. 460). Jag återkommer till detta synsätt under rubriken vidare forskning. 3. Tidigare forskning Nedan följer en presentation av tidigare forskning som jag anser kan vara till hjälp, när jag ska tolka och analysera mitt insamlade intervjumaterial. 3.1 Kriminalitet och livschanser Nilsson har tillsammans med Estrada (2009) gjort en studie, som går ut på att studera vilka konsekvenser brottslighet i unga åldrar har i vuxen ålder. De studerar både pojkar och flickor, och använder sig av individdata, the Stockholm Birth Cohort Study (SBC), som har gett dem en möjlighet att följa en kohort födda 1953 fram till 48 års ålder (ibid. s. 2). Författarna konstaterar att för stor del av de brott som kohorten begått står personer som har registrerats för brott både som unga och vuxna, och att personer som haft en resurssvag uppväxt har i större utsträckning fortsatt med brottslighet (ibid. s. 33). 8

9 De menar att personer som fortsätter med brottslighet ofta har sämre uppväxt- och välfärdsförhållanden i förhållande till personer som upphörde med brottslighet (ibid. s ). Man kan även konstatera att dessa personer har en mer utsatt social situation, till exempel arbetslöshet och brist på sociala band till familjen (ibid.). Dock bör man påpeka att starka sociala band till familjen även kan vara en faktor för en individ att fortsätta med brottslighet, exempelvis om det finns en familjemedlem som är kriminell. Joan McCord (1973: ) har i sin studie visat att en person kan ha större risk att fortsätta med brottslighet om det finns kriminella personer i familjen. I denna studie har jag valt att titta tillbaka på uppväxtförhållanden för att bland annat få en inblick hur intervjudeltagarna började med brottsligheten, samt för att se hur starka de sociala banden till familjen var. Detta kan hjälpa mig att se om upphörandet har en koppling till det förflutna. Resultatet visar även att arbete och giftermål är två vändpunkter som anses vara faktorer som hjälper en person (oftast män) att avbryta ett brottsligt beteende oavsett missgynnsam uppväxt. Detta skriver även Laub och Sampson (2003) om, och menar att vändpunkter som arbete, giftermål och militärtjänst är händelser som är tillräckligt starka för att en person ska avsluta sin kriminella karriär (Nilsson & Estrada, 2009, s. 35). Även i denna studie (som är baserad på tre män) vill jag se om arbete och giftermål har varit två vändpunkter som hjälpt intervjudeltagarna att upphöra med brottslighet. 3.2 Fånge i marginalen Anders Nilsson har i sin avhandling Fånge i marginalen. Uppväxtvillkor, levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar (2002), studerat återfall och vad som får personer att återfalla i brott. Han intervjuade totalt 411 inskrivna fångar, varav 362 var män och 49 var kvinnor. Författaren menar att brottslighet och brist på resurser är kopplade till varandra. Exempel på resurser kan vara arbete, boende och sociala relationer. Dessutom menar han att fängelsestraff kan minska chansen för att kunna förstärka sina resurser. Andra nackdelar som fängelsestraff kan medföra är att det blir svårare för dessa personer att ordna bostad och att det minskar chansen att få ett lagligt arbete (Nilsson, 2002, s. 131). Teorin Cumulative disadvantage menar att olika problem i livet (oftast åt det sämre hållet) hänger samman med varandra (Sampson & Laub, 1997). Exempelvis kan fängelsestraff vara ett sätt att kapa av de sociala banden, och minimera chansen att få ett lagligt arbete (ibid. s. 15). Detta kan leda till att en person, på grund av arbetslöshet och bristen på sociala band, fortsätter med kriminalitet (se nedan). 9

10 Andra studier konstaterar att sociala relationer, arbete och var man bor är avgörande för om man upphör med brottslighet eller inte (Nilsson, 2002, s. 136). Fångarna som Nilsson studerade menar att ordnad ekonomi, bostad, ordnad familjesituation, egen vilja och sociala kontakter är viktiga för att inte fortsätta med brottslighet. Alltså tydliggörs det att bristande resurser starkt påverkar återfallsrisken (ibid.). 3.3 Före Frigivning Birgitta Rydén-Lodi (2005) har gjort en kvalitativ studie, där hon genom en longitudinell studie intervjuat 100 återfallsförbrytare. Studiens syfte är att ta reda på hur man avbryter ett brottsligt beteende, och vad som särskiljer personer som upphör med brottslighet från dem som fortsätter. I linje med andra studier menar Rydén-Lodi (2005) att för att upphöra med brottsligt beteende, får personen inte ha ett okontrollerat missbruk, eftersom det kan vara svårt för personen som är aktiv missbrukare att avsluta sin kriminella karriär. Dessutom menar författaren att personens sociala nätverk är en viktig faktor för upphörandet, att han/hon har trygga sociala band till individer som inte är kriminella eller missbrukare. Hon poängterar även betydelsen av bostad för en person som överväger att upphöra med brott (ibid.). Personer med grova kriminella karriärer kan behöva förändra sina värderingar till mer lagliga sådana, rörande hur man exempelvis försörjer sig, för att undkomma den kriminella identiteten som har utvecklats under tiden (Rydén-Lodi, 2005, s. 29). Dessa förändrade värderingar kan vara en viktig faktor i upphörande processen. 3.4 Att upphöra med brott. Vägar ut ur den kriminella karriären Pawel Chylicki (1992) har i sin studie visat hur vissa personer som var aktiva brottslingar upphörde med den kriminella karriären. Han betonar bland annat hur viktig samhällets roll är för den kriminelle, eftersom han såg att de individer som fortsatte med brottslighet var utsatta för samhällsingripanden jämfört med personer som inte återföll (ibid. s. 102). Det är viktigt att samhällsingripanden innehåller varaktiga relationer mellan den kriminelle och den som ska hjälpa. Han har även påpekat att personer som sitter i fängelse en längre tid har större risk att återfalla, vilket kan kopplas till Sampson och Laubs (1997) teori om att fängelse är en mekanism som klipper av de sociala banden till samhället och ökar risken att fortsätta med brottslighet (se avsnitt 4 nedan). Ett krav för intervjudeltagarna att delta i denna studie var att 10

11 dessa måste ha suttit i fängelse minst en gång, med andledning av att tiden i fängelset kan försvåra upphörandet av brottslighet. 3.5 The Decision to Give Up Crime Cusson och Pinsonneault (1986) har studerat ett intervjumaterial med 17 före detta rånare i Kanada, om vad som fick dem att upphöra med sin brottslighet. Materialet är enbart baserat på män (ibid.). För att förklara de olika händelserna som fick personerna att upphöra med brottslighet, väljer författarna att använda sig av benämningen desistance- shock, vilket innebär, att en person upplever en chock (en plötslig händelse) och avslutar sin kriminella karriär, på grund av den (ibid. s. 72, 74-75). Resultatet visar bland annat att, upplevelsen av s. k shock uppstår i samband med det sista brott som begås (Cusson & Pinsonneault, 1986, s ). Det kan vara händelser där man själv eller ser sin partner bli skjuten av polisen under ett bankrån, och/eller att ena partnern försöker döda den andra, på grund av fördelningen av pengar. Författarna menar att i samband med en shock, så känner brottslingarna panik, vilket påverkar dem så starkt att de inte vill begå brott igen (ibid. s ). Författarna tror på idén att det är en plötslig händelse (oftast en tragisk händelse i samband med sista brottet man begår) som oftast får en individ att upphöra med brottslighet. Denna idé strider emot tanken om att upphörandet med brottslighet är en process. Cusson och Pinsonneault (1986: 75-77) menar att brottslingar får mycket tid över när de sitter inlåsta, och tänker mycket på vad livet går ut på. Författarna menar att dessa personer inser med tiden att det bara är slöseri med tid (de förstör sina liv) genom att sitta inlåsta, bara för ett par tusen dollar. Rädsla för långa fängelsestraff uppstår bland brottslingarna. Även rädsla att deras fru/partner lämnar dem, på grund av deras kriminella karriär, är också en avgörande faktor för upphörandet av brottsligt beteende (ibid. s. 75). Författarna menar att det finns ett samband mellan ålder och upphörande, och skriver att brottslingar som startar sin kriminella karriär vid 18 års ålder, upphör vid 40 års ålder (Cusson & Pinsonneault, 1986, s ). Blumstein och Cohen konstaterar att upphörandet mellan åldrarna 20 till 30 är ganska vanligt, men att det minskar mellan åldrarna 30-41, för att sedan öka igen mellan års ålder (ibid.). Författarna menar att brottlighet är en tuff bransch som tär på en person både fysisk och psykisk, och tvingar en att gå i pension (ibid.). Cusson och Pinsonneault (1986: 79) skriver att brottslingar blir mer realistiska, försiktiga och mogna med åldern. Enligt vissa intervjudeltagare var det under fängelsetiden 11

12 som de blev mer mogna; att läsa fler böcker och få en utbildning i fängelset, var faktorer som intervjudeltagarna framhävde som ett sätt att se på saker och ting annorlunda (ibid. s. 79). Enligt författarna, så kan faktorer både avhålla en person från att begå brott och leda en person till brott. De menar att ekonomiska problem och arbetslöshet leder en person tillbaka till brottslighet, medan bra jobb med bra lön och familj avhåller en person från att begå brott (Cusson & Pinsonneault, 1986, s ). 4. Teoretiska utgångspunkter Nedan följer en redogörelse för de teorier som jag har utgått ifrån när jag bland annat skapade min frågeställning och intervjuguide. Enligt min förförståelse kan dessa teorier på ett bra sätt hjälpa mig att förstå och tolka mina resultat, eftersom de tar upp relevanta aspekter kring ämnet och som jag kan applicera på denna studie. Jag har valt att analysera och tolka mina resultat utifrån John H. Laub och Robert J. Sampsons teorier (2003) Turning points, Situated Choice och Cumulative disadvantage/continuity och Travis Hirschis (1969) teori om sociala band. Den först nämnda teorin beskriver de förändringar som sker i brottslighet, varför man fortsätter och vad som leder till upphörandet. Den andra teorin beskriver vad som avhåller människor från att begå brott och i linje med denna studie även förklarar varför människor inte återfaller. I generella drag kan man beskriva Hirschis (1969) syn på brottslighet som mer statisk, liksom oföränderlig och konstant under hela livet. Medan Laub och Sampson (2003) ser brottsligheten som dynamisk. Beroende på vilka valmöjligheter som träder fram under livet, påverkar dessa brottsligheten. Laub och Sampson (2003) applicerar sociala bandteorin i ett livslopp medan Hirschi (1969) gör en närmare distinktion mellan de olika aspekterna inom teorin, vilket även är en anledning till varför jag valt att ha med denna teori min studie. 4.1 Sociala band Teorin om sociala band presenterades av Travis Hirschi 1969 i boken Causes of Delinquency och innebär att människor med starka band till det konventionella samhället inte begår brott. Teorin om sociala band ingår under kategorin kontrollteorier och fick ett stort inflytande bland kriminologer under och 1980 talet. Sarnecki (2009: 239,242) menar att tidigare forskare har lagt allt för mycket fokus åt forskningsfrågan om varför människor begår brott, medan Hirschis sociala bandteori fokuserar sig på frågan om varför människor inte begår brott. 12

13 Relationer inom grupper, som individen hör till, kallas för sociala band. Avsaknaden av sådana band ger individen möjlighet att begå handlingar som ligger i dennes intresse, men som dock strider mot samhällsnormerna, exempelvis brott (Hirschi, 1969, s ). Teorin bygger på en empirisk undersökning av självrapporterad brottslighet och har funnit stöd då den testats mot andra empirisk grundade undersökningar, bland annat Sutherlands teori om differentiella associationer (ibid. s. 143). Teorin har även haft stor betydelse för utvecklandet av boken Crime in the Making (1993) av Robert J. Sampson och John H. Laub. Hirschis teori inriktar sig på varför man inte begår brott, och betonar betydelsen av sociala band som avhåller en person från att begå brott. Jag vill med hjälp av denna teori se vilken betydelse teorin haft för mina intervjudeltagare och deras upphörande med brottslighet, eftersom denna teori gör en distinktion mellan dess olika aspekter; anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Dessa fyra aspekter, binder individer till samhället och avhåller dem från att begå brott. Med hjälp av dessa kan jag se både varför intervjudeltagarna började begå brott från första början, och se om sociala band var en bidragande faktor till deras upphörande Anknytning 1 (attachment) Med anknytning avser Hirschi (1969) anknytning till andra personer och konventionella aktiviteter, det kan röra sig om relationer mellan vänner, arbete och föräldrar. Han menar helt enkelt de relationer individen har med människor och till samhället samt hur bra kommunikationen som förs i dessa relationer är. Hirschi (1969: 83) menar att ju starkare banden är, desto mindre risk är det att individen begår brott eller har ett avvikande beteende Åtaganden (commitment) Åtaganden handlar om de investeringar man gör i livet. Att individen investerar tid och energi på olika aktiviteter, så som utbildning, arbete men också ett hederligt liv. Hirschi menar att individer som överväger att begå brott, väger även de konsekvenser som följer med handlingen, liksom de investeringar man gjort mot det som ska tjänas när man bryter mot lagen. Han menar också att en individ med starka åtaganden har svårare att falla för ett avvikande beteende, eftersom de inte tycker att det är värt risken att förlora sina investeringar (Williams & McShane, 1998, s ). 1 Jag väljer att använda mig av samma översättning som Jerzy Sarnecki gör i sin bok. 13

14 4.1.3 Delaktighet (Involvement) Begreppet handlar om delaktighet i konventionella aktiviteter så som arbete, engagemang i skola etc. Hirschi menar att delaktigheten gör att individen inte har tid eller energi att begå brott (Williams & McShane, 1998, s ). Man kan säga att begreppen åtaganden och delaktighet är sammankopplade, eftersom Hirschi helt enkelt menar att delaktighet innebär styrkan av de åtaganden som individen har, liksom hur mycket tid och energi som individen lägger ner på sina åtaganden Övertygelse (Belief) Begreppet handlar om individens syn på samhället och dess medborgare. Att man exempelvis har positiva attityder gentemot lagstiftningar, myndigheter etc. och negativa till brottslighet och missbruk. Hirschi menar att alla människor i ett samhälle delar på ett värdesystem, dock menar han att individers övertygelser om att värdesystemet är rätt, varierar från person till person. Ju svagare övertygelsen är, desto större sannolikhet är det att individer bryter mot dem (Williams & McShane, 1998, s ). Hirschi (1969: 27) skriver att alla dessa punkter är sammankopplade, och menar att ju närmare en individ är till det konventionella samhället, på någon av dessa ovanstående punkter, desto större sannolikhet är det att individen är bunden till resterande punkter. 4.2 Turningpoints, Situated choice och Cumulative Disadvantage/continuity I boken Shared Beginnings, Divergent Lives (2003) studerar John H. Laub & Robert J. Sampson 500 ungdomar från USA Boston och deras brottskarriärer samt livsförlopp fram till 70 års ålder. De utgår från ett dynamiskt perspektiv och försöker förklara förändringar i brottslighet och vad som leder till upphörandet. Individens brottsbenägenhet är enligt dem något som förändras över tid, och inte någon oföränderlig/statisk personegenskap. Därför menar de att det är viktigt att se på förhållanden och livshändelser under hela livet för dessa pojkar, för att kunna förstå de skilda karriärerna och upphörandet i brott. De menar att även om individuella egenskaper och uppväxtförhållanden är viktiga för upphörandet så har erfarenheter och händelser senare i livet också betydelse. Individuella val, vändpunkter, situationella faktorer, rutinaktiviteter, områdesförhållanden etc. är områden som författarna bland annat tar upp i boken (ibid.). 14

15 4.2.1 Cumulative Continuity of Disadvantage En teori som kan förklara framtida brott med tidigare händelser är teorin cumulative continuity of disadvantage 2 (Sampson & Laub, 1997, s. 12). De menar att olika problem 3 i livet hänger samman med varandra och ökar stigmatisering; delinquency incrementally mortgages the future by generating negative consequences for the life chanses of stigmatized and institutionalized youth (Laub & Sampson, 2003, s. 51). Således har brottslighet i ungdomen indirekt koppling till fortsatt brottslighet i vuxenålder (Sampson & Laub, 1997, s ). Sampson och Laub (1997) menar exempelvis att fängelsestraff är en viktig mekanism som försvagar sociala banden, och därigenom ökar risken för fortsatt brottslighet och social exkludering. Det skär av eller begränsar valmöjligheter i framtiden, och bidrar till en framtid med bristande skolgång, arbetslöshet och svaga band till det konventionella samhället. Laub och Sampson (2003: 38) skriver att fortsatt brottslighet under olika livsfaser beror främst på instabilitet, inga övertygelser man vill skydda och avsaknad av band till samhället Turningpoints/vändpunkter Laub och Sampson (2003) skriver, som tidigare nämnt, att brottsligheten är dynamisk, att individer kan förändras över tid. En individ som begår brott idag behöver inte göra det imorgon, utan förändringar sker och människor väljer att inte fortsätta med brottslighet. Genom att studera livshistorier kan man förstå varför vissa brottslingar slutar och andra fortsätter med den kriminella karriären. För individer som upphör med brottslighet inträffar det s.k. vändpunkter (turningpoints), händelser som påverkar individens liv i positiv riktning. Det rör sig oftast om händelser som bland annat stärker sociala banden. Laub och Sampson (2003: 39-40) skiljer ut vissa generella processer, det vill säga vändpunkter; giftermål, militärtjänst, byta bostadsområde och arbete. Vändpunkter hjälper till att klippa banden till det förflutna, och ger stöd till nya rutiner och nya förändringar, till exempel giftermål 4 (ibid. s ). Författarna menar att vändpunkter ständigt uppstår under livets gång, och ger goda skäl för individen att ta beslutet att upphöra med brott eller eventuellt påverka upphörande processen. Christoffer Carlsson (2012: 12) har utvecklat Laub och Sampsons teori, och använder 2 Nilsson och Estrada har valt att använda sig av översättningen kumulativ ofärd, dock har jag valt att inte översätta benämningen på grund av risker för misstolkningar. 3 Problem som hänger samman med varandra kan i detta sammanhang exempelvis vara, att en person tidigare, på grund av ekonomiska svårigheter, begått brott. Detta kan i sin tur försvåra för honom att hitta en anställning på ett jobb m.m. 4 För samtida kontext kan även ett stabilt kärleksförhållande placeras i denna kategori (Carlsson, 2012, s ). 15

16 begreppet vändpunkter som ett verktyg för att förstå delarna av förändringsprocesser ifrån ett kriminellt beteende. Han beskriver hur en vändpunkt utgör en förändring i livet, vilket i sin tur utgör en annan förändring i individens felande. Carlsson (2012: 12) poängterar att man inte ska falla för en helhetssyn, då ingen process eller händelse är viktigare än någon annan, och menar även att man inte ska isolera en händelse från den omgivande sociala kontexten. Carlsson (2012: 3) menar dessutom att det inte är arbete, militärtjänstgöring, bostad eller äktenskap som leder till upphörandet av brottslighet, utan snarare att dessa förändringar, under vissa omständigheter kan leda till andra förändringar. Exempel på förändringsprocesser kan vara att en individ byter bostadsområde vilket kan ge upphov till nya icke kriminella vänner, att spendera mer tid med familjen och/eller ett nytt lagligt arbete Situated Choice Laub och Sampson (2003: 38) poängterar i sin bok att alla har olika valmöjligheter, alltså även en person som har haft en svår uppväxt och anses ha svaga sociala band kan fortfarande välja och känna motivation att inte begå brott. Dessa val menar författarna görs under olika sociala omständigheter, vilket kallas för situated choice. De individer som upphörde med brottslighet hade liknande uppväxtförhållanden som dem som fortsatte men valde att avbryta den kriminella karriären. De menar att alla har olika valmöjligheter, trots omständigheterna väljer vissa att inte begå brott (ibid.). 5. Metod 5.1 Val av Metod För att svara på min frågeställning, valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Kvale och Brinkmann (2009: 43) menar att syftet med kvalitativa forskningsintervjuer är att erhålla beskrivningar av intervjudeltagarens 5 liv, samtidigt som intervjuaren registrerar och tolkar det som sägs. Jag har intervjuat tre före detta kriminella 6 om deras upplevelser och tankar kring den egna brottsligheten och vad som fick dem att sluta. Jag har valt semi- strukturerade intervjuer som intervjuform, och utgick från ett antal frågor, det vill säga en intervjuguide med specifika teman (Bryman, 2001, s ). Dessa teman hjälpte mig att få fram de detaljer i personernas berättelser som kunde vara 5 Jag väljer att använda mig av begreppet intervjudeltagare istället för intervjuperson/informant, då jag inte ser dessa personer som enbart informant, utan en person som jag under intervjun skapar kunskap tillsammans med (Kvale & Brinkmann, 2009, s ). 6 Enligt den information jag har fått från intervjudeltagarna ska de vara fria från brott och eventuella missbruk. 16

17 användbara för studien, alltså att förstå brottsligheten och vad som har fått dem att avbryta den kriminella karriären. Frågorna skapades således utifrån det studerade området, med hjälp av tidigare konstruerade frågor med viss inriktning. Följfrågorna formulerades utifrån intervjudeltagarnas svar (Aspers, 2011, s. 143). För att undvika och/eller minska tolkningsproblem, som kunde uppstå med denna metod, var det viktigt att vara tydlig i formuleringar, och därför valde jag mina ord med omsorg och försiktighet (Bryman, 2001, s ). Intervjuformen kan även underlätta sammanställningen och kodningen av materialet. Den kritik som oftast riktar sig mot kvalitativ forskning är att den sällan går att generalisera till en större population (Karlsson & Petterson, 2003, s. 62), dock menar Kvale och Brinkmann (2009: 43) att metoden inte har kvantifiering som ett mål utan oftast riktar sig mot att enbart söka kvalitativ kunskap. Kvantifiering är inte heller något som jag hävdar att uppnå med denna studie. 5.2 Urval och Generalisering Jag har valt att göra intervjuer med tre före detta kriminella män, som enligt dem själva har upphört med sin kriminella karriär av olika anledningar. Jag har använt mig utav ett bekvämlighetsurval och sedan ett snöbollsurval (Bryman, 2001, s ). Med ett bekvämlighetsurval menar man att man intervjuar en person som finns tillgänglig för forskaren. Min första intervjudeltagare var en bekant till en närstående till mig 7 och därmed en tillgänglig person som jag kunde intervjua. Efter min första intervjudeltagare utgick jag från ett snöbollsurval, som innebär att man genom en intervjudeltagare kommer i kontakt med andra deltagare (Bryman, 2001, s. 115). Detta är ett bra sätt att få tillgång till andra intervjudeltagare eftersom det annars kan vara svårt att få tag på dessa individer (ibid. s. 313). Jag fick således kontakt med min andra intervjudeltagare genom den första, och därefter kom i kontakt med den tredje via min andra intervjudeltagare. En nackdel med urvalsmetoden var att det var andra personer som bestämde/hjälpte till med (beroende på hur man ser på det) vilka personer som skulle intervjuas. Jag riskerade alltså att få kontakt med en viss typ av intervjudeltagare som hade liknande egenskaper. Jag fick exempelvis enbart personer som var ungefär lika gamla, och som huvudsakligen begått 7 Personen ifråga fick under en middag kännedom om att jag sökte efter före detta kriminella för mitt examensarbete, och talade om för mig att han var bekant med en person som hade varit inblandad i brottslighet och kunde hjälpa mig att komma i kontakt med denne. En vecka senare fick jag ett telefonnummer, som tillhörde personen. Jag kontaktade honom dagen efter och fick tillåtelse att intervjua honom. 17

18 brott av ekonomiska skäl, samt personer som har samma socioekonomiska bakgrund. Jag blev således tvungen att förhålla mig till detta under hela undersökningen eftersom det inte var säkert att jag hade fått samma resultat om variationen i åldern var större, exempelvis 30- vs 55-åring, eller om den socioekonomiska bakgrunden var annorlunda för varje intervjudeltagare. Nedan följer en tydligare beskrivning av intervjudeltagarna. Mina resultat kan således inte generaliseras till andra före detta kriminella, vilket inte heller var meningen. Jag var intresserad av hur mina intervjudeltagare upphörde med sin brottslighet. Som tidigare nämnt är det inte heller eftersträvat i kvalitativa undersökningar att generalisera, utan det handlade mer om att hitta speciella och informationsrika fall (Karlsson & Pettersson, 2006, s. 62). 5.3 Intervjudeltagare Intervjudeltagarna var män mellan 36 och 41 års ålder som haft ett kriminellt förflutet under års tid. Enligt dem själva har de avslutat den kriminella karriären 8, och har ett arbete för tillfället, och ett stabilt förhållande. Männen hade liknande socioekonomisk bakgrund och kom från samma kommun. De begick sitt första brott när de var mellan 12 och 13 år, vilket definieras som early onset. Enligt Soothill, Fitzpatrick och Francis (2009: 3) kan onset definieras som när ett barn första gången tar pengar från hans/hennes mamma utan tillstånd, eller så kan brottet vara mer officiellt, det vill säga att polisen exempelvis är inblandad och arresterar en person första gången 9. Dock menade intervjudeltagarna att de började tjäna pengar via kriminaliteten när de var år, vilket enligt dem, var då de började med den kriminella karriären. Intervjudeltagarna hade huvudsakligen begått brott för ekonomiska syften, och poängterade att de inte haft ett annat jobb utöver brottsligheten, då det varken fanns tid för det och/eller för att andra jobb inte gav samma lön. De har alla suttit mer än en gång i fängelse. Intervjudeltagare 1, som jag valt att kalla SY, kom jag i kontakt med via en bekant. SY är 37 år gammal, gift med en kvinna och har barn. Han jobbar både som rörmokare och hjälper ibland syskonen som är egenföretagare. SY uppgav att han försörjt sig via kriminaliteten sedan han var 16 år, och har även avtjänat flera fängelsestraff och enligt honom 8 Hur intervjudeltagarna definierar brott kan vara annorlunda från det juridiska, för dem kanske det inte är ett brott att exempelvis jobba svart, men att det juridiskt sett är ett brott. På så sätt kan jag inte veta helt säkert om dessa personer har avslutat med alla former av handlingar som juridiskt definieras som brottsliga. 9 Enligt författarna är det inte enkelt att definiera begreppet onset, då man kan definiera det på många olika sätt (Soothill, Fitzpatrick & Francis, 2009, s. 3). 18

19 är han helt fri från brott sedan 2-3 år tillbaka (sedan sista fängelsestraffet). SY uppgav även att han främst hade varit inblandad i rån, vapenbrott och narkotikarelaterade brott. Intervjudeltagare 2, som jag har valt att kalla JU, kom jag i kontakt med genom SY. Han är 36 år gammal och bor tillsammans med sin flickvän. JU är en egenföretagare sedan 3 år tillbaka. Han uppgav att han försörjt sig via kriminaliteten sedan han tog studenten, och har varit fri från brott sedan 5 år tillbaka (sedan han blev skjuten). Han hade precis som SY, avtjänat flera fängelsestraff. Till skillnad från SY hade JU förutom de ovan nämnda brotten, även varit inblandat i människosmuggling. Intervjudeltagare 3, även kallad AL, kom jag i kontakt med genom JU, då AL är en bekant till honom. Han är 41 år och bor tillsammans med sin sambo. Till skillnad från JU och SY, så har AL sedan barndomen haft starka band till familjen men varit, enligt honom, blyg för personer utanför familjen. Idag driver han ett företag tillsammans med sina syskon men har dock ingen kontakt med sin far. Han har, enligt honom, avslutat sin kriminella karriär sedan 2009, men försörjt sig via kriminaliteten sedan han var år. 5.4 Förförståelse och Vetenskapsteoretiskt utgångspunkt Den egna förförståelsen har varit en viktig aspekt inom ramen för studien, då förförståelsen påverkat studien genom mina kunskaper och tankar kring ämnet. Förförståelsen kring ämnet grundade sig på min kriminologiska utbildning och teoretiska förankring, förförståelsen kring ämnet var, att en individ som har avslutat ett brottsligt beteende har påverkats av en eller flera händelser, s.k. vändpunkter (Laub & Sampson, 2003, s. 39). Min förförståelse har även påverkat min intervjuguide, vilka frågor jag ställde och hur jag förhöll mig till uttalandena i intervjun. I denna studie har jag utgått ifrån en hermeneutiskt ansats. Hermeneutiken, även kallad tolkningsläran, handlar om att tolka och förstå olika texter i vid mening (Bryman, 2001, s. 370, 25). Genom att ha pratat med mina intervjudeltagare så försökte jag förstå och tolka deras beskrivningar och uppfattningar. Hermeneutisk tolkning är viktig när man ska förstå människor, dess handlingar och resultatet av handlingarna (Thurén, 2007, s. 103). Thurén (2007) menar att vi genom inkännande och empati förstå hur andra människor tänker och känner. Detta synsätt har givetvis påverkat min tolkning av tidigare forskning, teori samt intervjuer, då jag utifrån min förförståelse har försökt tolka dessa olika texter. Eftersom mitt resultat är byggt på en analys relaterad till både tidigare forskning samt empiri som har tolkats, så har resultatet givetvis påverkats av min tolkning och förförståelse. 19

20 5.5 Intervjuguide I min intervjuguide valde jag att utgå ifrån olika teman. Dessa teman bestod av; uppväxtförhållanden (familj, skola, vänner, alkohol/droger), början av den kriminella karriären, fängelsetiden och livet som kriminell (upphörandet med brottsligt beteende) (se bilaga). Mitt syfte med studien var att få reda på vad som fått mina intervjudeltagare att upphöra med brott, dock har jag för att få en mer utförlig bild av deras upphörande med brottslighet även valt att fråga om uppväxtförhållanden och fängelsetiden, då tidigare händelser kan ha ett samband med upphörandet av brottslighet. Jag försökte hålla mig till intervjuguiden för att inte gå utanför ramen, liksom syftet och förförståelsen, dock ställde jag inte frågorna i samma numrering som i guiden (förutom de inledande frågorna om hur gamla de är och bakgrund). Enligt Kvale och Brinkmann (2009: 150) är det viktigt att frågorna ska vara korta och enkla, och att den inledande frågan kan gälla en konkret situation. Jag försökte formulera frågor som var korta och enkla, för att minska missuppfattningar. Mina uppföljningsfrågor var sonderande frågor vilket innebär att följdfrågorna i generellt bestod av kan du säga mer om det? eller kan du förklara mer i detaljer? (ibid. s. 151). Andra uppföljningsfrågor var strukturerade frågor, som innebär att jag som forskare har ett ansvar under intervjun att inte gå utanför ramen. När jag la märke till att intervjudeltagarna började prata om något som inte var relevant för min studie, och därmed syftet och min förförståelse så ställde jag, för att återvända till ämnet, följfrågor som: Jag skulle nu vilja ta upp ett annat ämne (ibid.). Det jag ser som irrelevant för min studie kanske är något viktigt för intervjudeltagaren, och tog därför hänsyn till det och lät honom berätta klart och ostört Etik I Vetenskapsrådets rapportserie God forskningssed tas två viktiga begrepp upp, forskningsetik och forskaretik. Utifrån forskningsetiska kriterier var det viktigt att personer som medverkat i forskningen, det vill säga intervjudeltagarna i denna studie, behandlats på rätt sätt. Intervjudeltagarna ska ha skyddats från skador och kränkningar som kunde uppstå i anslutning till deras medverkan i forskningsprojektet (Hermerén m.fl., 2011, s. 156). God 10 Exempelvis, beskrev en av intervjudeltagarna en brottslig handling på ett detaljrikt sätt, vilket inte var nödvändigt. Dock lät jag, som ovan nämnt, intervjudeltagaren berätta klart. 20

21 forskaretik handlar om att föra resonemang kring etiska frågor som gäller verktyget, alltså forskarens ansvar gentemot forskningen och forskarsamhället Forskningsetik Vetenskapsrådets etiska krav har beaktats i denna studie, med motivering att de gett en bredare etisk referensram. Dessa var; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet utgår ifrån att forskaren informerar intervjudeltagarna om syftet med studien samt vad det empiriska materialet kommer att användas till (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Jag meddelade mina intervjudeltagare både innan och vid intervjutillfället om studiens syfte, samt erbjöd dem att titta på den intervjuguide som var till grund för samtalet precis innan intervjustart. Detta för eventuell ökad tankeverksamhet hos intervjudeltagaren och för att det endast var en guide utan dolda syften. Jag informerade även att intervjun skulle spelas in, enbart för att hjälpa mig som forskare att överföra tal till text. Även konfidentialitet uppfylldes genom att jag informerade intervjudeltagarna innan och vid intervjutillfället att deras identiteter och personuppgifter kommer skyddas, dock nämnde jag att kön, ålder, deras socioekonomiska tillstånd samt vad de arbetar med (utan att avslöja företagsnamn), kommer att nämnas, vilket jag fick deras samtycke till. Konfidentialitetskravet står även för att forskaren har en skyldighet att materialet inte hamnar i orätta händer, vilket jag som tidigare nämnt har tagit stor hänsyn till genom att sätta in materialet i en privat mapp i min privata dator som förvaras oåtkomligt för utomstående, och dessutom avidentifierade jag mina intervjudeltagare. Vidare uppfylldes nyttjandekravet genom att samlad empirisk data endast nyttjas i denna studie (ibid. s. 14). Genom att låta intervjudeltagaren veta att denne också kan avbryta intervjun när som helst och välja att inte besvara frågor uppfylldes även samtyckeskravet (ibid. s. 9) 5.7 Genomförande Intervjuerna skedde på intervjudeltagarnas arbetsplats och caféer, vilket var deras önskemål. Jag tycker att det är viktigt att intervjudeltagaren själv bestämmer intervjuplatsen och där denne känner sig som mest bekväm. Detta kan även bidra till en mer avslappnad stämning (Kvale, 1997). Intervjuerna varade mellan minuter. Jag försökte skapa en förtroendegivande stämning mellan oss, genom att bland annat vara lyhörd och ställa följdfrågor. Hur jag satt, betedde mig osv. spelar stor roll för intervjudeltagaren och intervjusituationen. Jag ville inte betraktas som ointresserad, ofokuserad eller allmänt trött 21

22 eftersom detta kunde påverka intervjudeltagaren. Kvale och Brinkmann (2009: 79) menar att för att undvika konsekvenser som till exempel att intervjudeltagaren upplever stress under intervjun, lyssnade jag på dem och lät de prata ostörd utan att avbryta. För att undvika störningar användes ljudinspelningsprogram med hjälp av en smarttelefon. Detta för att möjliggöra att intervjun blev mer som ett samtal, att jag kunde ha ögonkontakt och ställa valida följdfrågor till de intervjuade, istället för att upptaget notera det som sägs under intervjun. För att på bästa sätt skydda det inspelade materialet så överförde jag det genast till datorn där jag sparade det i en privat mapp som ingen annan förutom jag kunde komma åt, där förvarades det tills undersökningen var klar och därefter raderades dessa. Eftersom jag använde mig av en mobil för att spela in intervjuerna så kan man tänka sig att intervjudeltagarna delvis glömde bort att de intervjuades, eftersom att en mobil på bordet är ett vanligt inslag i människans vardag. Jag märkte dessutom inte att någon av intervjupersonerna blev obekväma, eller besvärade av att intervjun spelades in. Till intervjutillfället klädde jag mig neutralt med jeans och en svart polotröja, för att inte påverka intervjudeltagaren genom min klädsel. Skrinjar (2003: 108) menar att genusföreställningar kan påverka intervjusituationen, liksom vad som är manligt och vad som är kvinnligt, jag försökte därför minska på detta i den mån jag kunde. Om jag istället hade burit en kort kjol, så hade jag möjligtvis iscensatt ett tydligare feminint genus, vilket jag ville undvika. 11 Kvale och Brinkmann (2009) skriver i sin bok att man inte bör betrakta en forskningsintervju som en fri dialog mellan jämlika parter, eftersom en forskningsintervju är ett professionellt samtal som har en tydlig maktasymmetri mellan forskare och intervjudeltagare. Det är intervjuaren som bestämmer intervjuämnet, jag som inleder intervjun och avgör vilka frågor som ska ställas etc. (ibid. s ). Dock har intervjudeltagaren en annan sort makt, liksom makten att undanhålla information och berätta det han vill för mig (ibid. s. 49). 11 Jag utgick från att dessa personer var heterosexuella, en inte oviktig del av min förförståelse. Dock ville jag inte ta risken att påverka intervjusituationen genom min klädsel, oavsett deras sexuella identitet. 22

23 5.8 Validitet och Reliabilitet I kvalitativ forskning handlar validitet om jag undersöker det som jag avser att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 264), och att valideringen bör genomsyra alla stadier i en intervjuundersökning (ibid. s. 259). Man måste alltså ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultaten (ibid. s. 266, 268). Jag har försökt under hela processen att ifrågasätta vad syftet med studien var, och om intervjuguiden, mina följfrågor, teoretiska val etc. besvarade mitt syfte, och detta för att inte hamna utanför ramen. Reliabilitet handlar om forskningens tillförlitlighet och konsistens, det vill säga om man kommer att få samma resultat vid ett annat tillfälle (Kvale & Brinkmann, 2009, 263). Ett problem med reliabilitet inom kvalitativ forskning kan vara att den sociala miljön förändras, och då även de sociala rollerna (Bryman, 2002, s. 257). Man kan tänka sig att intervjudeltagarna kommer att ge annorlunda svar vid ett annat tillfälle beroende på vem som intervjuar dem. Eftersom jag valde semi - strukturerade intervjuer så hade inte en annan forskare ställt exakt samma frågor, och då inte heller tolkat svaren på samma sätt som jag (alla har olika förförståelser). 5.9 Behandling av material Efter att intervjuerna genomförts, transkriberade jag de inspelade intervjuerna, det vill säga intervjun fördes över till textform. Karlsson och Pettersson (2006: 71) menar att transkriberingen inte bara ska ses som överföring från tal till text utan också som ett sätt för forskaren att fundera över vad som sägs, hur det sägs och även se hur samspelet mellan intervjuare och intervjudeltagare har varit. Det transkriberade materialet gav även en tydligare bild av vad intervjudeltagarna sa, eftersom man utöver det som sägs anger skratt, pauser och vissa betonade ord (ibid. s. 72). Dock menas det att ingen transkribering är precis, utan ändringar och justeringar uppstår (ibid. s. 71). Jag exkluderade vissa meningar, ord och pauser som jag inte ansåg vara meningsbärande, vilket underlättade läsningen och kodningen av materialet (Aspers, 2011, s. 156). Dock valde jag att inkludera vissa skratt och pauser eftersom det kan tänkas göra det lättare att förmedla den känsla som fanns vid intervjutillfället till läsaren (Kvale, 1997, s ). Efter transkriberingen gick jag noggrant igenom samtliga intervjuer och tolkade samt sorterade materialet efter teman. 23

24 5.10. Analysmetod I linje med den vetenskapsteoretiska positionen har jag valt att analysera mitt material utifrån meningstolkning (Kvale & Brinkmann, 2009, s 223). Det innebär att man utöver det direkt sagda utvecklar mening och struktur som inte direkt framträder i texten, det vill säga utifrån det som sägs och sättet det sägs på, gör djupare tolkningar av texten, på så sätt försöker man förstå de underliggande och omedvetna uppfattningarna som förmedlas (ibid. s. 223). Karlsson och Pettersson (2009: 73-75) använde sig av tematisering som analysmetod, de använde med andra ord olika teman för att analysera ett material från fokusgruppsintervjuer. Efter att ha genomlyssnat och hört olika tonfall, så formas olika teman utifrån vad som var återkommande i materialet, och efter det gjordes tolkningar och kopplingar till de teoretiska utgångspunkterna. Innan jag övergick till tolkning och förståelse av text så delade jag in, precis som Karlsson och Pettersson (2009), materialet i teman. Detta för att dels underlätta struktureringen av de citat jag skulle använda mig av, dels för tolkningen av materialet. Jag valde att analysera mina transkriberingar utifrån fyra teman; uppväxtförhållanden (första brott, skola, familj etc.), den kriminella karriären (upp och nedgångar), fängelsetiden och slutet av den kriminella karriären (upphörandet med brottslighet). Syftet med dessa teman var bland annat att förtydliga vad som har lett intervjudeltagarna in på den brottsliga banan från början och vad som fått dem att upphöra med brottslighet. Genom att ha fängelset som ett tema så kunde jag se om fängelset haft ett avskräckande effekt, och haft en koppling till upphörandet. Som tidigare nämnt ser jag livsloppet dynamiskt, där olika händelser i livet avgör i vilken riktning man förs, samt att olika händelser i livet har ett samband med varandra. Genom ovanstående teman fick jag en övergripande bild om vad som fått intervjudeltagarna att upphöra med brottsligt beteende. Illustrativa citat plockades utifrån ovanstående teman och tolkades. Sedan kopplades dessa citat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Jag strukturerar upp svaren under rubriken resultat och analys för att lättare analysera och jämföra resultaten. 24

25 6. Resultat och analys 6.1 Uppväxtförhållanden Inom dessa områden bad jag intervjudeltagarna att svara på frågor kring deras uppväxt; familj, syskon, skola och droger, men även om deras första brott. Detta för att en sådan inblick på det förflutna kan anses vara av vikt för att förstå varför intervjudeltagarna börjat med kriminalitet och även hjälpa mig att se ifall det förflutna har haft en koppling till upphörandet. Jag har valt att ha första brott som en underrubrik i detta tema. Alla intervjudeltagare uppgav att de inte har skilda föräldrar, utan växt upp tillsammans med både föräldrarna. Två av deltagarna, AL och SY, menade att det inte var acceptabelt med skilsmässa i deras kultur, utan föräldrarna var tvungna att leva ihop oavsett omständigheterna. Dock menade två av tre intervjudeltagare att relationen med föräldrarna inte var så bra under uppväxten, särskilt under högstadiet och gymnasiet, utan mycket tjafs och bråk uppstod på grund av olika anledningar. SY och JU beskriver det såhär: de la mycket press på mig, det var jobbigt för jag ville inte göra sånt som de ville (paus) jag ville göra saker som jag själv var intresserad av. Och när jag sa emot mina föräldrar kunde det uppstå krig hemma (haha). (SY) farsan var en diktator (haha), allt skulle ske i hans villkor och allt jag gjorde var fel i hans ögon. Eeh så vi hade mycket tjafs och bråk jag och han. (JU) SY och JU beskrev sina relationer med sina föräldrar något ostabilt, jag tolkade det som att SYs föräldrar hade förväntningar på honom eftersom han var äldst och skulle ta hand om familjen senare. Min tredje deltagare, AL, beskrev däremot familjeförhållandet mer stadigt och starkt: Relationen med mamma och syskon var bra, men jag var skit nära farsan. Han sa alltid att jag var andra bossen i huset [ ] han höll på med kriminella grejer så jag träffade inte honom så ofta (paus) men vi hade bra relation, jag var hans stolthet [ ] jag gjorde nästan allt han bad mig om. (AL) Det intressanta med ALs uppväxt var att han hade en familjemedlem som var kriminell, nämligen hans pappa, som han hade väldigt bra relation med. McCord (1973) menar att en person har större risk att börja begå brott om han/hon har en familjemedlem som är kriminell. AL beskrev relationen med sin pappa som väldigt stark, han menade att han gjorde allt som 25

Har fängelset en avskräckande effekt?

Har fängelset en avskräckande effekt? Kriminologiska institutionen Har fängelset en avskräckande effekt? En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare intagna män Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Amanda

Läs mer

"Jag står kvar även när det blåser"

Jag står kvar även när det blåser Kriminologiska institutionen "Jag står kvar även när det blåser" En kvalitativ intervjustudie om social brottsprevention i ett strukturerat öppenvårdsprogram för ungdomar Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen

Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen Kriminologiska institutionen Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen - en kvalitativ studie inom livsloppskriminologin Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen

Läs mer

Vägen till ett drogfritt liv

Vägen till ett drogfritt liv Kriminologiska institutionen Vägen till ett drogfritt liv - En kvalitativ studie om missbrukarklienters och behandlings-assistenters syn på och upplevelser av stödet på det drogfria boendet Examensarbete

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Killar är mer bråkstakar

Killar är mer bråkstakar Kriminologiska institutionen Killar är mer bråkstakar En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande utifrån ett genusperspektiv Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Svensk maffia, TV4, 2011-02-03, kl. 21.00, inslag om bland annat gängmedlemmen NN; fråga om respekt för privatlivet

Svensk maffia, TV4, 2011-02-03, kl. 21.00, inslag om bland annat gängmedlemmen NN; fråga om respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2011-09-19 Dnr: 11/00357 och 359 SAKEN Svensk maffia, TV4, 2011-02-03, kl. 21.00, inslag om bland annat gängmedlemmen NN; fråga om respekt för privatlivet BESLUT Inslaget om NN fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Patrullering och påverkad trygghet

Patrullering och påverkad trygghet Kriminologiska institutionen Patrullering och påverkad trygghet En kvalitativ undersökning om hur polisens färdmedel påverkar allmänhetens trygghet Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp)

Läs mer

Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden

Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden Kriminologiska institutionen Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden En kvantitativ studie Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Alfahannar? Kriminologiska institutionen. En kvalitativ intervjustudie med tre före detta medlemmar i 1 % MC klubbar. Examensarbete 15 hp

Alfahannar? Kriminologiska institutionen. En kvalitativ intervjustudie med tre före detta medlemmar i 1 % MC klubbar. Examensarbete 15 hp Kriminologiska institutionen Alfahannar? En kvalitativ intervjustudie med tre före detta medlemmar i 1 % MC klubbar 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2011 2 Kriminologi III HT 11 Sammanfattning

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN

EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Hälsa och samhälle ATT SE HELA MÄNNISKAN EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN JONNA CHRISTENSEN

Läs mer

Vägen från återfall i brottslighet

Vägen från återfall i brottslighet Kriminologiska institutionen Vägen från återfall i brottslighet En kvalitativ studie om hur fem tidigare straffade män resonerar kring att inte återfalla i brottslighet Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Fotboll, supportrar & rädsla

Fotboll, supportrar & rädsla Kriminologiska institutionen Fotboll, supportrar & rädsla En kvalitativ studie om supportrars rädsla för brott i samband med en fotbollsmatch Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30

Läs mer

Pappas nya jobb. Kriminologiska institutionen

Pappas nya jobb. Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Pappas nya jobb En kvalitativ studie i de konsekvenser en partner till en fängelsedömd kan uppleva som ett resultat av ett fängelsestraff Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi,

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Jo men det är ju en betong

Jo men det är ju en betong Kriminologiska institutionen Jo men det är ju en betong En kvalitativ studie om pojkars syn på och attityd till polisen studerat utifrån socialekologisk teori Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

En bra vän en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv

En bra vän en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv En bra vän en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Katarina Söderqvist och Malin Söderqvist Handledare: Susanne Fransson Abstract Titel: En

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet

Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Språk, kommunikation, lek och lärande Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet

Läs mer

Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd

Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd Den professionella relationen i socialtjänsten - avdelningen för ekonomiskt bistånd Almina Muhic Monika Czartek LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) HT 13 1 Handledare:Johan Cronehed

Läs mer

Examensarbete Våren 2014

Examensarbete Våren 2014 Examensarbete Våren 2014 Sektionen för hälsa och samhälle Kriminologi Orsaker till ungdomsbrottslighet En kvantitativ undersökning om brottslighet bland gymnasieelever Författare Christian Granängen Handledare

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn

Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Olovligt bortförande och kvarhållande av barn Produktion: Utrikesdepartementet Tryck: Edita Stockholm 2009 ISBN: 978-91-7496-398-4 Artikelnr: UD 09.015 Foto: Ariel Skelley, Corbis Innehåll Inledning 3

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Utvecklingssamtal i förskolan

Utvecklingssamtal i förskolan Växjö universitet Lärarutbildningen examensarbete 15 poäng Utvecklingssamtal i förskolan ur föräldrars och pedagogers perspektiv Institutionen för pedagogik Handledare: Per Erik Nilsson Vårtermin 2009

Läs mer

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Narkotika som problem i Eskilstuna

Narkotika som problem i Eskilstuna Kriminologiska institutionen Narkotika som problem i Eskilstuna En analys av polisens roll som narkotikaförebyggare Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Anna Ek Sammanfattning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Björkbergs förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Sida 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår värdegrund... 3 Delaktighet i upprättandet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Mellan hem och institution

Mellan hem och institution Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Mellan hem och institution En studie av somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv Åsa Andersson Charlotta Linderdahl

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET

GÖTEBORGS UNIVERSITET GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällskunskap Kan skoluniform påverka den svenska grundskolan? Examensarbete i samhällskunskap Termin VT 10 Caroline Nilsson Handledare: Johan Hyrén Uppsatsens längd i antal ord:

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Södertörns högskola Lärarutbildningen mot yngre åldrar, 210hp Examensarbete 15hp Utbildningsvetenskap avancerad nivå Hösttermin 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) Ledarskap i klassrummet - Demokratiskt

Läs mer

Attityder, fördomar, provokationer, övervåld?

Attityder, fördomar, provokationer, övervåld? Kriminologiska institutionen Attityder, fördomar, provokationer, övervåld? En undersökning om ungdomarnas attityder samt deras utsatthet för övervåld från polis och väktare. Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Medias framställning av unga kvinnors brottslighet

Medias framställning av unga kvinnors brottslighet Kriminologiska institutionen Medias framställning av unga kvinnors brottslighet - En kvalitativ studie av dagspress 1990-2009 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2010 Alexandra

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Mitt barn behöver hjälp

Mitt barn behöver hjälp Examensarbete Mitt barn behöver hjälp Förälders medverkan i sitt barns behandling Författare: Elin Emanuelsson Sofi Eriksson Handledare: Inger Holm Termin: VT 2013 Kurskod: 2MB332 [ ABSTRAKT Linnéuniversitetet

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Vad tycker eleverna?

Vad tycker eleverna? Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Vad tycker eleverna? - en studie om bedömningens betydelse i skolans vardag What do the students think? -

Läs mer

ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN

ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN - Utifrån ett förskollärarperspektiv PAULINA ADOLFSON Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Avancerad

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Polisens arbete på hot spots

Polisens arbete på hot spots Kriminologiska institutionen Polisens arbete på hot spots En studie om hur polisen arbetar på hot spots, hur de upplever detta arbete, samt vilken effekt de upplever att det ger Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng

De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng Kriminologiska institutionen De kriminellas springpojkar ett försök att klargöra och förstå rekryteringen av unga pojkar till kriminella gäng En kvalitativ intervjustudie Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer