EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ATT SE HELA MÄNNISKAN EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN JONNA CHRISTENSEN CECILIA OTTOSSON

2 ATT SE HELA MÄNNISKAN EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN JONNA CHRISTENSEN CECILIA OTTOSSON Christensen, J & Ottosson, C. Att se hela människan. En studie om beaktandet av en helhetssyn på individen i handläggningsprocessen inom äldreomsorgen vid ansökan om bistånd enligt Socialtjänstlagen. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, Degree project in social work: To see the whole person. A study of how the whole person is taken into consideration in the case handling process in elderly care regarding assistance according to Swedish social legislation. Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADLstatus, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfattande beskrivningarna av uppgifterna är varierar. Våra intervjuer med fyra hemvårdsinspektörer syftade till att förstå hur de resonerar kring helhetssynen i handläggningsprocessen. Resultaten visar att helhetssynen är aktuell innan, under och efter mötet med vårdtagaren. Det finns faktorer i mötet, situationen och relationen mellan hemvårdsinspektör och vårdtagare som har betydelse för hur omfattande helhetssynen blir i en utredning. Organisationens styrning och hur denna styrning kan påverka beaktandet av en helhetssyn positivt och negativt framkom i resultatet. För- och nackdelar med en beställare-utförare organisation i relation till en helhetssyn framkom också. Samtliga resultat har analyserats med utgångspunkt i organisationsteorier av Johansson (2007) samt Lindelöf och Rönnbäck (2004). Nyckelord: bistånd, dokumentation, handläggningsprocess, helhetssyn, organisationsteori, Socialtjänstlagen, äldreomsorg. 2

3 FÖRORD Vi vill tacka samtliga på den berörda myndighetsenheten för social och medicinsk omsorg i Malmö stad som har möjliggjort genomförandet av vår studie. Ett särskilt tack vill vi rikta till de hemvårdsinspektörer som medverkade i vår studie. Vi vill även tacka vår handledare Ingrid Runesson, fil. dr. i socialt arbete, för sitt stora engagemang och de värdefulla råd hon gav oss under arbetet med vårt examensarbete. Maj 2007 Jonna Christensen och Cecilia Ottosson 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...6 Problemformulering...6 Syfte...8 Frågeställningar...8 Tillvägagångssätt och avgränsningar...8 Våra utgångspunkter...9 Uppsatsens huvudbegrepp: helhetssyn...9 Definitioner av övriga begrepp...11 Uppsatsens disposition...12 METOD...12 Metodologiska överväganden...12 Litteratur och material...14 Avgränsningar...14 Förförståelse...14 Val och bortfall...15 Tillvägagångssätt...15 Bearbetning och analys...17 Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet...17 Forskningsetiska överväganden...19 BAKGRUND...21 Den kommunala äldreomsorgen...21 Den offentliga organisationen...21 Innehållet i den kommunala äldreomsorgen...21 Den kommunala äldreomsorgens organisation...22 Socialtjänstlagen...23 Mål och grundläggande värderingar...23 Särskilda bestämmelser gällande äldre människor...23 Rätt till bistånd...24 Handläggning och dokumentation...24 Ett ärendes gång (handläggningsprocessen)...24 Regler som styr handläggning och dokumentation...24 TEORI...25 Handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar...26 Vad är en byråkratisk organisation?...26 Vad är en gräsrotsbyråkrat?...26 Gräsrotsbyråkratens uppgift - att konstruera en klient...27 Strukturella variationer i organisationen i fem dimensioner...28 Specifika kriterier för äldreomsorgens konstruktionsprocess...29 Ett utbudsstyrt handlande...30 Biståndshandläggarens handlingsutrymme inom äldreomsorgen

5 TIDIGARE FORSKNING...31 Studier av dokumentationen inom äldreomsorgen...31 Äldreomsorgens två olika organisationsmodeller...33 Biståndshandläggares upplevelser av de två organisationsmodellerna...34 DOKUMENTATIONSSTUDIEN RESULTAT OCH ANALYS...34 Presentation av materialet...34 Kategoriernas förekomst och frekvens...35 Tabell 1. I hur många av utredningarna förekommer respektive kategori...35 Tabell 2. Kategoriernas förekomst och frekvens i respektive utredning...36 Jämförelse med tidigare studier av dokumentation...37 Hur vårdtagaren konstrueras av hemvårdsinspektören...38 INTERVJUSTUDIEN RESULTAT OCH ANALYS...40 Presentation av informanterna...40 Helhetssynen i handläggningsprocessen...40 Hemvårdsinspektörernas resonemang om helhetssyn...40 Förberedelser inför mötet med vårdtagaren...41 Skillnader beroende på typ av möte...42 Den skriftliga dokumentationen...43 Sociala behov...45 Organisationens styrning: för- och nackdelar...45 Tid per ärende...48 Hemvårdsinspektörernas handlingsutrymme i organisationen...48 Den byråkratiska organisationen och gräsrotsbyråkraten...49 Hemvårdsinspektörens första uppgift att konstruera en vårdtagare...50 Strukturella variationer i organisationen i fem dimensioner...51 Beställare-utförare organisationens konsekvenser...55 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH DISKUSSION...56 Sammanfattning av delstudierna...56 Analys av båda delstudier...57 Diskussion...58 REFERENSER...61 BILAGOR...63 Bilaga 1: Kategorischema med beskrivningar av kategorierna Bilaga 2: Kodningsschema för dokumentationsstudien Bilaga 3. Intervjuguide för intervjustudien

6 INLEDNING Under termin sex av socionomprogrammet på Malmö Högskola praktiserade vi på myndigheter inriktade på äldre och personer med funktionshinder. Myndigheterna vi praktiserade på handlägger ärenden enligt Socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). De ärenden vi fick följa gällde rätt till bistånd i form av hemtjänstinsatser, korttidsplatser och särskilt boende enligt Socialtjänstlagens (SoL) biståndsparagraf 4 kap 1. För oss var praktikterminen vårt första möte med vad biståndshandläggares arbete innebar och innehöll. Vi pratade ofta och gärna med varandra om såväl framsteg vi gjorde som svårigheter vi tampades med. I de verksamheter vi praktiserade inom stötte vi på praktiska problem och etiska dilemman. Vi fick kort sagt uppleva hur mångfacetterad och komplicerad en biståndshandläggares yrkesroll är. Som studenter funderade vi mycket på hur vår teoretiska utbildning kunde överföras till det dagliga arbetet som biståndshandläggare. Då vi är intresserade av socialrätt diskuterade vi hur lagstiftningen och dess intentioner speglades i verksamheterna, och vi fäste stor vikt vid den skriftliga dokumentationen. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd ska en helhetssyn på individens situation beaktas i en utredning gällande rätt till bistånd (Lindelöf & Rönnbäck 2004), och vi upplevde att en sådan syn på hela människan inte alltid var tydlig i utredningar. I våra diskussioner om helhetssynen utgick vi från ärenden vi själva handlagt och dokumenterat tillsammans med våra handledare samt skriftlig dokumentation vi enbart läst, till exempel tidigare utredningar. I olika utsträckning fann vi brister i vissa av utredningarna, men vi fann även många exempel på utredningar som gav en bild av hela människan. Detta till trots upplevde vi att en individs unika och individuella situation ibland inte riktigt fick plats i verksamheten. Vi hade en känsla av att sociala, psykiska samt existentiella aspekter av individens liv ofta upptog mindre utrymme i dokumentationen än dennes fysiska hälsa, medicinska behov och eventuella begränsade funktionsförmåga. Våra upplevelser gällande brister i helhetssynen i vissa utredningar väckte vår nyfikenhet och vi började resonera om möjliga orsaker till bristerna. Vi började även fundera på om det var vanligt förekommande att det saknades uppgifter om vårdtagarens sociala, psykiska och existentiella situation och behov. Dessutom ville vi gärna samtala med biståndshandläggare om just helhetssynen, för att få tillgång till deras kunskap om och erfarenheter av handläggningsprocessen. Problemformulering Vikten av att beakta individens hela livssituation och samtliga behov när dennes rätt till bistånd ska utredas poängteras på nationell nivå i såväl lagstiftning som i Socialstyrelsens allmänna råd. Att principen om helhetssyn ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten poängteras även i förarbeten till Socialtjänstlagen (proposition 2000/01:80). I Socialstyrelsens allmänna råd sägs det att bland annat att sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov ska beaktas vid bedömningen av rätt till bistånd (Lindelöf och Rönnbäck 2004). Vi har fått intrycket av att det inom den kommunala äldreomsorgen i dagsläget talas mycket om helhetssynen i handläggningsprocessen och i den skriftliga 6

7 dokumentationen. De bistånd en äldre individ ansöker om rör ofta insatser som kommer att påverka hela dennes livssituation, till exempel hemtjänstinsatser och korttidsplatser, och således gör sig vikten av en helhetssyn på människan gällande, såväl för organisationen som för den enskilde biståndshandläggaren. Med ett helhetsperspektiv på den äldre individen kan dennes samtliga behov beaktas och - om det är skäligt - tillgodoses. Kollegiegranskningar och forskning har visat att det på flera håll i landet finns vissa brister i helhetssynen i myndigheters skriftliga dokumentation inom äldreomsorgen. Som exempel kan en avhandling skriven av Lindelöf och Rönnbäck (2004) nämnas. De konstaterar att det i de 95 akter de har granskat ofta saknades uppgifter om vårdtagarens sociala situation, till exempel intressen och vanor. Uppgifter om hälsa, bostad och familj förekom ofta. Ett annat exempel är Länsstyrelsens tillsyn, som gjordes år Länsstyrelsen granskade 455 akter och fann att sociala förhållanden sällan var utredda (Socialstyrelsen & Länsstyrelsen 2003). De ovan nämnda studierna har ett par år på nacken. Hur beaktas helhetssynen i handläggningsprocessen och blir hur blir den tydlig i skriftlig dokumentation år 2007? Dessutom vill vi veta hur dokumentationen ser ut på en mer lokal nivå, det vill säga på en myndighetsenhet inom äldreomsorgen på en stadsdelsförvaltning i Malmö stad. Tidigare forskning gällande helhetssynen i den skriftliga dokumentationen har även sökt förklaringsmodeller till varför det i vissa fall finns brister i denna. Lindelöfs och Rönnbäcks (2004) teori om ett utbudsstyrt handlande och Johanssons (2007) teori om konstruktionen av en klient är exempel på två sådana förklaringsmodeller. Såväl organisationens utformning som den enskilde biståndshandläggarens yrkesutövning fokuseras. En biståndshandläggares yrkesroll är komplex och de upplever ofta påtryckningar från flera olika aktörer, menar Norman och Schön (2005). De ska exempelvis tillvarata både organisationens intressen och den enskilde individens intressen. Enligt Blomberg (2004) beskriver sig biståndshandläggare ofta som nyckelpersoner eller spindeln i nätet. De måste ha kunskap kring det formella i myndighetsutövningen och handläggningsprocessen och även förmåga att tillämpa denna kunskap. Empatisk förmåga är en viktig egenskap i en biståndshandläggares dagliga arbete. (Blomberg 2004) Det finns inte ett personligt möte med den enskilde individen/vårdtagaren som är det andra likt. Möjligheterna till att skapa sig en helhetssyn på individen kan variera. Vid vissa tillfälle kan det vara svårt att fråga om sådant som av vårdtagaren kan uppfattas som känsligt eller kränkande, vid andra tillfällen är det betydligt enklare att skapa sig en bild av hela individen. Utöver detta bör även nämnas att situationen ofta kräver snabba beslut inom äldreomsorgen, och att tiden är knapp kan begränsa biståndshandläggarens möjligheter till att anlägga ett helhetsperspektiv. Är situationen inte akut ökar naturligtvis dessa möjligheter. Med tanke på de varierande möjligheter till ett helhetsperspektiv en biståndshandläggare kan ha utifrån organisatoriska aspekter och i det personliga mötet med den enskilde individen ställer vi oss frågan: hur resonerar biståndshandläggare själva kring helhetssynen i handläggningsprocessen? 7

8 Syfte Det övergripande syftet med studien är att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen, samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Detta övergripande syfte bryts ner i två delsyften för de två delstudier vi gör en dokumentationsstudie och en intervjustudie. Syftet med dokumentationsstudien är att genom en granskning av utredningar inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen ta reda på hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i dessa utredningar. Intervjustudien syftar till att förstå hur hemvårdsinspektörer i den kommunala äldreomsorgen resonerar kring helhetssynen i hela handläggningsprocessen. Vi vill ta reda på hur de själva resonerar kring begreppet helhetssyn och hur de arbetar för att skapa sig en bild av hela människan. Frågeställningar Hur beaktas individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov, det vill säga helhetssynen, i de granskade utredningarna inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen? Hur resonerar hemvårdsinspektörerna (biståndshandläggarna) själva kring helhetssynen i hela handläggningsprocessen? Tillvägagångssätt och avgränsningar Vi har gjort två delstudier: en dokumentationsstudie och en intervjustudie. Metoddiskussion går att finna i uppsatsens avsnitt om metod. I dokumentationsstudien granskades 16 utredningar inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen som är handlagda på en av Malmö stads stadsdelsförvaltningar. Detta för att utröna hur beaktandet av helhetssynen i handläggningsprocessen blir tydlig i denna skriftliga dokumentation. Intervjustudien består av intervjuer med fyra hemvårdsinspektörer som handlagt de biståndsärenden som utredningarna handlar om. Genom intervjuerna ville vi ta reda på hur hemvårdsinspektörerna själva resonerar kring helhetssynen i handläggningsprocessen. Ett av målen med våra studier var att genomföra studier med lokal förankring, det vill säga i Malmö stad. I Malmö stad finns tio stadsdelsförvaltningar. Respektive stadsdelsförvaltning har myndighetsenheter som handlägger ärenden gällande rätt till bistånd för livsföring i övrigt enligt Socialtjänstlagen. Vi har valt att genomföra vårt forskningsprojekt på en av dessa myndighetsenheter i Malmö stad. Avgränsningen innebär en lokal förankring men även att våra resultat inte kan generaliseras till andra myndighetsenheter i Malmö stad eller till någon annan enhet som handlägger liknande ärenden. Följande avgränsningar innebär att våra resultat inte kan generaliseras till att gälla hela den aktuella myndighetsenheten. På myndighetsenheten är ett stort antal vårdtagare aktuella. Eftersom tidigare forskning gällande helhetssynen i den skriftliga dokumentationen har ett par år på nacken ville vi att vår studie skulle gälla år 2007 och vara aktuell. Då det inte var genomförbart för oss att granska samtliga utredningar gällande vårdtagares eller 8

9 blivande vårdtagares rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt som skrivits år 2007 var en avgränsning nödvändig för att studien skulle kunna genomföras. Vi har därför valt att granska totalt sexton utredningar gällande ärenden som har handlagts under året I de fall då det i ett ärende fanns mer än en utredning från år 2007 har vi valt att enbart granska den senaste, för att vi ville att vår studie skulle vara så aktuell som möjligt. Vi har alltså valt att inte granska övrig skriftlig dokumentation i ärendena, såsom daganteckningar och annat som kan finnas i vårdtagarens akt. Detta val har vi gjort för att vi anser att en utredning speglar vad som sker i ett ärende väl jämfört med exempelvis övriga dokument i akten. I de fall då vårdtagaren har varit aktuell under en längre tid finns detta dessutom angivet i den senaste utredningen. För vidare diskussion om våra val och generaliserbarhet se avsnitt om metod. Även denna avgränsning innebär att vår studie är begränsad. Vi kan enbart uttala oss om de 16 utredningar vi har granskat. Vi kan inte uttala oss om övrig dokumentation. Våra resultat är alltså inte generaliserbara. På myndighetsenheten arbetar ett flertal hemvårdsinspektörer. Vi ansåg att med tanke på den tid vi hade att förfoga över kunde vi intervjua tre eller fyra informanter. Detta antal kan även anses tillräckligt för att ge goda resultat. Efter att vi informerat samtliga hemvårdsinspektörer om vårt forskningsprojekt anmälde fyra stycken sitt intresse. Dessa hemvårdsinspektörer ombads sedan ta fram vars fyra utredningar efter kriterier som behandlas i avsnittet om metod. Att vi gjorde denna avgränsning innebär att våra resultat enbart kan visa hur just dessa fyra hemvårdsinspektörer resonerar kring beaktandet av en helhetssyn i handläggningsprocessen. Vi kan inte generalisera resultatet till en större population än dessa fyra. Våra utgångspunkter Vi utgår bland annat från ett organisationsteoretiskt perspektiv på uppsatsens frågeställningar, då vi anser att organisatoriska förutsättningar kan påverka huruvida helhetssynen beaktas eller inte beaktas i handläggningsprocessen. Organisationen anger ramarna för biståndshandläggarens yrkesutövning och kan ge biståndshandläggaren både möjligheter och begränsningar i dennes sätt att handla anser vi. Hur organisationen ser ut påverkar även den enskilde individen, som blir en del av den. Vidare påverkar organisationen vad som sker i mötet mellan vårdtagaren och biståndshandläggaren i och med de ramar den anger. Vi vill även undersöka uppsatsens frågeställningar på en individnivå: hur biståndshandläggarna själva resonerar om helhetssynen i handläggningsprocessen, och om sin egen roll i denna. Här kan även deras syn på det personliga mötet och relationen mellan de två parterna nämnas. Vi tror att denna relation är mycket viktigt för att en helhetssyn ska beaktas, och att i detta möte kan såväl möjligheter som svårigheter till en sådan infinna sig. Uppsatsens huvudbegrepp: helhetssyn En förståelse av de begrepp vi använder i vår framställning är nödvändig. Vårt huvudbegrepp är helhetssyn och vad en sådan innebär är inte helt självklart och kan ha olika betydelse beroende på det sammanhang i vilket det används. Därför har vi valt att här presentera varför vi använder detta begrepp samt den definition av begreppet helhetssyn som vi har utgått från i våra studier. Vårt forskningsprojekt utgår från att i bedömningen av en enskild individs behov när dennes rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) prövas ska en helhetssyn på individen göras gällande. Enligt förarbeten till SoL är principen om helhetssyn 9

10 en av de sju vägledande principerna för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten. Socialstyrelsen publicerar handböcker för handläggning, och dessa handböcker kompletterar Socialstyrelsens författningssamling. I en sådan handbok, med titeln Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2006a), sägs att principen om helhetssyn innebär att en enskilds sociala situation och de problem han eller hon har ska ses i förhållande till hela den sociala miljön. Såväl familjen och närmiljön som den enskildes förhållanden i vidare mening hör till denna helhetssyn. I Socialstyrelsens allmänna råd sägs att behovsbedömningar ska bygga på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov ska beaktas (Lindelöf & Rönnbäck 2004). Ytterligare en förklaring till vad en helhetssyn är, särskilt inom äldreomsorgen, går att finna i förarbeten till Socialtjänstlagen. Där preciseras hemtjänstens uppgifter till serviceuppgifter (till exempel praktisk hjälp med skötsel av hem) samt den personliga omvårdnad som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov (till exempel hjälp att bryta isolering). För att ta vara på det unika och individuella i varje individ och pröva rätten till bistånd utifrån den enskildes behov ska bedömningen av rätt till bistånd bygga på en bild av hela människan enligt förarbeten till Socialtjänstlagen och Socialstyrelsen. En helhetssyn på den unika individen kan också anses vara nödvändigt för att komma fram till hur biståndet ska utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Vi utgår alltså i vår uppsats från att en helhetssyn på individen och dennes livssituation enligt gällande lagstiftning ska beaktas vid handläggningen av ett ärende inom äldreomsorgen. Vår definition av vad en helhetssyn är och innefattar tar sitt avstamp från ovan redovisade källor (lagar och riktlinjer), där samtliga behov ska fokuseras. Vi har även till viss del utgått från de faktorer som i tidigare forskning har använts vid aktgranskningar. Utifrån detta har vi således kommit fram till följande definition. Vi använder oss av en definition där en kartläggning av hela människans situation är nödvändig, och såväl möjligheter som begränsningar till att leva ett självständigt liv bör lyftas fram i den utredning som behovsbedömningen resulterar i. Individens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar och funktionshinder samt vad dessa innebär för dennes livsföring bör komma fram. Den fysiska hälsan och medicinsk behandling har även sin plats, liksom uppgifter om andra vårdgivare. En beskrivning av individens ADL-status ingår i helhetssynen. Med ADL (aktiviteter i dagligt liv) menas dagliga aktiviteter, så som att till exempel äta, klä påoch av sig, sköta sin personliga hygien, förflytta sig samt sköta sitt hem, laga mat och andra vardagliga sysslor. Genom att beskriva en individs förmåga att utföra dessa dagliga aktiviteter speglas de funktionella begränsningar en individ upplever till följd av funktionshinder, sjukdom eller ett nedsatt allmäntillstånd (Socialstyrelsen 2002). Rehabilitering och/eller träning bör noteras. Har individen hjälpmedel, till exempel en förhöjd toalettsits, bör uppgifter om detta finnas, och även om individen är i behov av hjälpmedel. Hur individens boendesituation och närmiljö ser ut bör det också finnas uppgifter om. För att få en bild av hela människan kan faktorer som tidigare yrke, livshistoria, utbildning, tidigare och nuvarande intressen och vanor vara av vikt. I vår definition ingår en beskrivning av det sociala nätverket, och även beskrivningar av individens sociala behov, psykiska hälsa och känslor. Individens egna resurser och omgivningens resurser är andra områden det bör finnas uppgifter om. Det bör även framkomma hur denna information har inhämtats och från vem den har inhämtats. 10

11 Utifrån vår definition av vilka uppgifter om individen som krävs för att skapa en helhetsbild av denne har vi tagit fram ett kategorischema med definitioner av kategorierna (se bilaga 1). Vi vill poängtera att vi inser att vår definition av vad begreppet helhetssyn innebär och innefattar troligtvis inte kan anses vara allmängiltig. Det krävs förmodligen mer än så för att anse sig känna en människa på flera plan. Vi anser dock att vår definition kan tillämpas på det område vårt forskningsprojekt utspelar sig, nämligen i handläggningen av ett ärende och i bedömningen av behov, där det inte är fråga om en personlig relation mellan biståndshandläggaren och vårdtagaren. Utifrån de uppgifter vi har angett menar vi att biståndshandläggaren har beaktat hela individen och dennes livssituation. Definitioner av övriga begrepp I vår uppsats används även begrepp som är vanligt förekommande inom socialtjänsten. Dessa begrepp och deras innebörd presenteras här. En biståndshandläggare är en kommunalt anställd tjänsteman som handlägger ärenden och bedömer rätten till bistånd. Vilken yrkestitel denna tjänsteman har varierar från kommun till kommun. I Malmö stad är yrkestiteln hemvårdsinspektör. I uppsatsen används benämningen biståndshandläggare när vi talar om yrkesgruppen i stort. När vi talar om de tjänstemän som har deltagit i våra studier använder vi benämningen hemvårdsinspektör. En klient är enligt Nationalencyklopedin (2007) en person med en relation som kund, patient, rättssökande eller på annat sätt hjälpberoende, ofta till en fackman. Ordet klient används ofta som benämning på en enskild individ som är i kontakt med en myndighet, till exempel socialtjänsten. Vårdtagare används i den kommunala äldreomsorgen i Malmö som benämning på den enskilde individen som ansöker om och har rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt. I uppsatsen har vi valt att använda benämningen klient när vi redovisar Johanssons (2007) teori (se teori) eftersom denne själv använder klientbegreppet. Den han kallar klient kan likställas med äldreomsorgens vårdtagare. När vi redovisar våra resultat och när vi talar om den enskilde individen i andra sammanhang har vi valt att använda begreppet vårdtagare, då vi rör oss i Malmös kommunala äldreomsorg där detta begrepp är vedertaget. Behovs- eller biståndsbedömning är när rätten till bistånd enligt SoL 4 kap 1 prövas. Detta föranleds av öppnande av ärende, utredning, kartläggning och dokumentation. När rätten till bistånd prövas ska följande frågor besvaras: hur ser behovet ut och kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt? Föreligger rätt till bistånd ska frågan om hur biståndet ska utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå ställas. (Socialstyrelsen 2006a) Myndighetsutövning är enligt Nationalencyklopedin (2007) följande enligt den första Förvaltningslagen 1971: utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Nordström (2000) menar att myndighetsutövning är att utöva befogenheter på uppdrag av en myndighet, och det gäller hela handläggandet av ärendet. När biståndshandläggaren handlägger en ansökan om rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen är det med andra ord myndighetsutövning. Handläggning är förfarandet som börjar med att ett ärende öppnas, och efter utredning mynnar ut i ett beslut. Handläggningsprocessen innefattar de olika delar och förfarande i ärendets gång, från det att ett ärende väcks till att beslut har fattats. Med dokumentation avses det som av socialtjänsten skriftligen dokumente- 11

12 ras gällande en enskild. Det kan handla om journalanteckningar, biståndsansökan, utredningar och inkomna handlingar. (Socialstyrelsen 2006a) Uppsatsens disposition Uppsatsen är indelad i huvudrubriker. Efter inledningsavsnittet, i vilket problemformulering, syfte, frågeställningar, tillvägagångssätt, avgränsningar, våra utgångspunkter samt de begrepp som används i uppsatsen presenteras, följer ett avsnitt om metod. I avsnittet om metod redogör vi för våra metodval och våra tillvägagångssätt i hela forskningsprocessen. Fortlöpande förs en metoddiskussion och de forskningsetiska övervägande vi har gjort blir tydliga. Därefter följer ett bakgrundsavsnitt i vilket vi redogör för den kommunala äldreomsorgen, Socialtjänstlagen samt information om handläggning och dokumentation. Kunskap om dessa områden är av vikt för förståelsen av vår uppsats. I avsnittet om teori presenteras de organisationsteorier vi har använt i vår analys av våra resultat. Det nästföljande avsnittet innehåller en presentation av tidigare forskning inom vårt forskningsområde. Påföljande avsnitt visar dokumentationsstudiens resultat, vilka analyseras och jämförs med tidigare studier av dokumentation. Materialet analyseras även med utgångspunkt i organisationsteorier som presenteras i teoriavsnittet. Sedan presenteras intervjustudiens resultat och analys. Även här analyseras materialet utifrån organisationsteorierna och kopplas till tidigare forskning. Därefter följer en sammanfattande analys och diskussion av de två delstudierna, i vilken de respektive studiernas resultat och analys sammanfattas och analyseras tillsammans samt diskuteras. METOD Vi har i vår studie ett fenomenologiskt synsätt vilket möjliggör att vårt syfte uppnås. Detta innebär att vår utgångspunkt är att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är (Kvale 1997). Det finns alltså ett värde i den subjektiva verkligheten. I detta avsnitt redogör vi för vårt val av metod och hur vi har gått tillväga i alla steg i våra delstudier. Vi diskuterar även generaliserbarhet, validitet och reliabilitet. En metoddiskussion förs kontinuerligt i detta avsnitt. Metodologiska överväganden Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i vår studie. Studien har delats upp i två delstudier för att uppnå det övergripande syftet och få svar på våra forskningsfrågor. I studien av dokumentationen i 16 utredningar inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen har vi gjort en innehållsanalys baserad på det som Kvale (1997) kallar kvalitativ utveckling av kategorier för kvantifiering (se avsnitt om tillvägagångssätt) för att göra en innehållsanalys. Intervjustudien består av fyra kvalitativa intervjuer med hemvårdsinspektörer. Vårt huvudsakliga forskningsintresse är det explorativa intresset, vilket innebär att vi vill få kunskap om något vi inte vet någonting om (Rosengren & Arvidson 2002). Den kunskap vi har att utgå från gällande det vi vill studera, det vill säga innehållet i aktuella utredningarna och de fyra hemvårdsinspektörernas resonemang kring helhetssynen, är mycket liten. Vi har med andra ord ett utforskande 12

13 intresse, vi vill upptäcka något, och våra frågeställningar grundar sig i hur det ser ut på fältet. Vi vill beskriva verkligheten så som den upplevs av informanterna och vad utredningarna innehåller. Vi måste kritiskt analysera våra förutfattade meningar och sätta våra föreställningar och vår vetenskapliga förkunskap inom parentes i våra studier (Kvale 1997). Det finns i vår studie av dokumentationen ett inslag av det deskriptiva (beskrivande) intresset, vilket enligt Rosengren och Arvidson 2002) innebär bland annat en vilja att undersöka fenomenets förekomst. Detta beskrivande intresse är underordnat vårt styrande forskningsintresse, det vill säga det explorativa intresset. I vår analys ämnar vi även belysa möjliga förklaringar till det vårt material gör gällande. Vi har valt att använda oss av kvalitativa metoder eftersom de är lämpligast när forskningsintresset är explorativt (Rosengren & Arvidson 2002). Vi måste söka upp fenomenets egen värld för att få kunskap om dess väsen och egenskaper, samt för att förstå det vi vill förstå. Kvalitativa metoder ställer höga krav på forskaren, då det som Kvale (1997) påpekar inte finns några standardregler och metodologiska konventioner. Det kan dessutom vara problematiskt att få tillträde till fältet och finna informanter (Rosengren & Arvidson 2002). Då vi vill komma åt de aktuella hemvårdsinspektörernas resonemang kring helhetssynen bör metoden vara öppen. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer eftersom vi vill förstå världen ur intervjupersonernas synvinkel (se bilaga 3 för intervjuguide). Dessutom är kvantifiering av data inte ett mål. (Kvale 1997) Vad som är viktigt är inte definierat i förväg (Starrin & Renck 1996). Det enda sättet vi kan komma åt deras resonemang och förstå dessa är genom att fråga. Genom kvalitativa intervjuer kan vi fånga uppfattningar hos ett flertal intervjupersoner och dessutom få ett djup i materialet som exempelvis en enkätstudie inte hade tillåtit. Dessutom hade det då varit vi som angett vad som är viktigt. I intervjun har vi möjlighet att ställa följdfrågor, be intervjupersonerna utveckla sina tankar och resonemang samt upptäcka vad de tycker är viktigt. Kort sagt är kvalitativa intervjuer nödvändiga för att vår forskningsfråga ska kunna besvaras. Att genomföra en kvalitativ intervju ställer stora krav på forskaren, och det finns inga exakta regler om hur vi ska gå tillväga för att åstadkomma en bra intervju. En nackdel med en intervju är att det kan vara svårt att få tillgång till fältet samt att hitta informanter. Dessutom skildrar en intervju fenomenet i andra hand. Vidare är det svårt att generalisera resultaten av kvalitativa intervjuer. En intervju förutsätter ett socialt samspel mellan intervjuperson och intervjuare, och dessa två parter påverkar varandra ömsesidigt. Denna påverkan kan exempelvis leda till att den öppna kommunikationen störs av att informanten känner sig hämmad (Starrin & Renck 1996). Dessutom finns det risk för det som Denscombe (2000) kallar intervjuareffekten, det vill säga att informantens svar speglar hur denne vill framställa sig själv inför forskaren, istället för hur han eller hon verkligen är. Trots dessa problem och svårigheter har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, eftersom det är det bästa sättet att få svar på det vår studie syftar till att svara på. Det enda sättet för oss att uppnå vårt syfte med dokumentationsstudien är att gå till källan, det vill säga granska utredningar och göra en innehållsanalys av dessa. Det är enbart genom att utforska utredningarna denna kunskap kan inhämtas. Att vi använder oss av kvalitativ utveckling av kategorier för kvantifiering gör, som Kvale (1997) påpekar, att komplexa och omfattande texter struktureras. Det möjliggör även att vi kan beskriva kategoriernas förekomst. Förtjänster och brister gällande vår metod diskuteras fortlöpande. 13

14 Litteratur och material Vi har använt aktuell lagstiftning inom den kommunala äldreomsorgen och av Socialstyrelsens föreskrifter om handläggning av ärenden gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen. Vi har funnit tidigare forskning om dokumentationen inom äldreomsorgen genom att söka på såväl bibliotek över hela landet samt på Internet. Exempel på sökord vi har använt är helhetssyn, biståndshandläggning, aktgranskning, biståndshandläggare och hemtjänst. Vi har sökt så aktuell forskning som möjligt, och funnit material som publicerats mellan 2003 och På så sätt fann vi också en av de avhandlingar som ligger till stor grund för vår studie, nämligen Lindelöf och Rönnbäck (2004). Genom denna avhandling fann vi den teori som dominerar i vår studie: Johanssons (2007) teori om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar. Vi har även på bibliotek sökt efter litteratur om organisationsteorier inom den offentliga verksamheten. Utöver den litteratur vi använt utgörs vårt material av 16 utredningar inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen och den bearbetning vi gjort av detta material. Vårt material består även av genomförda intervjuer med fyra hemvårdsinspektörer i form av bandinspelningar, transkribering och vår bearbetning av detta material. Avgränsningar Båda våra studier, det vill säga dokumentationsstudien och intervjustudien, är som tidigare diskuterats begränsade på grund av de avgränsningar vi har valt att göra. Då studien ska vara lokalt förankrad genomfördes den på en stadsdelsförvaltning i Malmö stad. På den aktuella myndighetsenheten, där de ärenden gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen som vi intresserar oss för handläggs, var fyra hemvårdsinspektörer intresserade av att delta i vår studie. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med dessa fyra. Vi har granskat fyra utredningar som respektive hemvårdsinspektör har handlagt under Det sammanlagda antalet utredningar som har granskats i vår dokumentationsstudie är 16 stycken. De avgränsningar vi har gjort innebär att våra resultat inte är generaliserbara till populationen (hemvårdsinspektörer och utredningar) på enheten i sin helhet, utan är enbart giltiga för just de fyra intervjupersonerna och de 16 aktuella utredningarna. Således kan resultaten inte heller generaliseras till några andra liknande myndighetsenheter och deras population av biståndshandläggare och utredningar inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen. Förförståelse Vi påbörjade vårt forskningsarbete med att tillgodogöra oss tillgänglig kunskap om ämnet i stort. Som vi tidigare har diskuterat i avsnittet om våra utgångspunkter utgår vi från ett organisationsteoretiskt perspektiv på uppsatsens frågeställningar. Beroende på organisatoriska förutsättningar kan möjligheterna till ett beaktande av helhetssynen i handläggningsprocessen variera, anser vi. Vidare anser vi att faktorer på individnivå och i relationen mellan hemvårdsinspektören och vårdtagare också kan påverka möjligheterna till en helhetssyn. Vilka dessa organisatoriska förutsättningar och vilka faktorerna på individnivå och i relationen kunde vara visste vi inte innan vi påbörjade våra undersökningar. Inte heller visste vi om det fanns faktorer på andra nivåer än de vi utgick från. För att upptäcka detta och hur det kunde tänkas påverka möjligheterna till en helhetssyn genomförde vi våra studier med öppna ögon och med en vilja att bli överraskade. Vår förförståelse och egna erfarenheter lade vi så långt möjligt åt sidan eftersom den kunskap vi var ute efter enbart gick att finna i de 16 utredningarna och i de fyra intervjuerna. 14

15 Val och bortfall Vi vände oss till en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg på en av Malmös tio stadsdelsförvaltningar. Personalen på denna enhet visade intresse för vår studie. Rosengren och Arvidson (2002) påpekar att urval inte är rätt ord att använda i det utforskande forskningsintressen, då det snarare är tal om ett val då vi inte har några rättviseaspekter när vi väljer informanter och enheter. Vi har valt att intervjua hemvårdsinspektörer, då den yrkesgruppen har mest information att ge oss gällande det vi vill undersöka. Vi tillfrågade samtliga hemvårdsinspektörer på myndighetsenheten om de ville medverka i vår studie. Innan vi fick svar från dem bestämde vi att vi skulle intervjua tre eller fyra stycken med tidsaspekten i åtanke. Kvale (1997) menar att antalet informanter kan sägas bestämmas av hur många som behövs för att uppnå syftet med undersökningen. Detta antal ansåg vi kunna ge oss ett material som kunde svara på vår forskningsfråga, samtidigt som det var hanterbart i form av förberedelser, genomförande, utskrift och analys. Fyra hemvårdsinspektörer anmälde sitt intresse, deras tillgänglighet avgjorde alltså, och vi kunde intervjua dem alla. Dessa ombads sedan ta fram vars fyra utredningar från Att de själv valde ut utredningarna diskuteras under rubriken generaliserbarhet, validitet och reliabilitet. Att våra intervjupersoner handlagt ärendena vars utredningar vi skulle granska valde vi då vi ville ha möjligheten att om möjligt dra paralleller mellan de två studierna. Vi valde att inte granska övrig skriftlig dokumentation, då vi anser att en utredning speglar det som framkommer i handläggningsprocessen väl. Vi gjorde ett strategiskt urval för att få så stor spridning och bredd i materialet som möjligt. De variabler vi efterfrågade var att varje utredning skulle ha skrivits under I de ärenden då det fanns fler än en utredning som skrivits under 2007 efterfrågade vi den senaste utredningen. Vi bad respektive hemvårdsinspektör om utredningar gällande en ensamstående kvinna, en gift kvinna, en ensamstående man samt en gift man. Ärendena som utredningarna handlar om kunde avse såväl hemtjänstinsatser som särskilt boende och korttidsplats. De personliga möten som varit till grund för utredningarna kunde vara såväl hembesök som vårdplaneringar på sjukhus eller korttidsplats. Genom denna spridning blir materialet rikare och perspektivet bredare. Syftet med våra val är att förstå variationerna i det fenomen vi studerar (Svensson 1996). Att kunna generalisera våra resultat var inte ett mål, varför strategiskt urval passade väl, då vi ville att de utredningar vi granskade skulle vara så olika som möjligt. Vad gäller bortfall beskriver Rosengren och Arvidson (2002) två typer av bortfall: externt och internt bortfall. Det finns inga bortfall i någon av våra delstudier. Vi fick den typ av utredningar vi efterfrågade och det antal vi valde. I intervjustudien uppkom inget externt bortfall då intervjuer genomfördes med samtliga informanter, vilka svarade på de frågor vi ställde och därmed uppkom inget internt bortfall. Tillvägagångssätt I vår dokumentationsstudie läste vi först samtliga utredningar för att skapa oss en övergripande bild av deras natur. Vi gjorde det Kvale (1997) kallar kvalitativ utveckling av kategorier för kvantifiering, vilket bland annat innebär att resultaten kan uttryckas i siffror. Vi behövde ett granskningsinstrument (se bilaga 1). Kategorierna har utvecklats kvalitativt utifrån uppsatsens definition av helhetssyn, vilken i sin tur har utvecklats utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd. Kategorierna har utvecklats för att möjliggöra att finna svar på hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i de granskade utredningarna. Utredningarna kodades sedan av oss båda i sin helhet utifrån ett kodningsformulär (se bilaga 2). Kvale 15

16 (1997) menar att det är positivt att ha två kodare som är oberoende av varandra. Vi är inte oberoende av varandra, men hade glädje av att jämföra våra resultat för att stämma av om de var giltiga. Det visade sig att kategorierna och deras definitioner förändrades efter den första kodningen, eftersom vi vid tillfälle hade avvikande uppfattningar eller att vi inte kunde avgöra vad som skulle falla under vilken kategori. Tillsammans kom vi fram till en lösning. En sådan intersubjektiv enighet kan enligt Kvale (1997) ha en positiv effekt på reliabiliteten. Kategorierna och deras definitioner är alltså tolkade av oss. Denna subjektivitet kan uppfattas som något negativt, men då vi har ett fenomenlogiskt synsätt och har redogjort för den definition ur vilken vi hämtade kategorierna kan denna subjektivitet och kreativitet ha ett värde i sig. Kategorierna och definitionerna finns i bilaga 1 så läsaren kan bilda sig en uppfattning om dem. När kategorierna, definitionerna och våra tolkningar av dem var mer utförliga och överensstämmande kodades samtliga utredningar en gång till av oss båda. Denna metod tjänade de syften som Kvale (1997) tar upp: det strukturerade omfattande och komplexa utredningar och det gav oss överblick över förekomsten som dessutom kunde återges i tabeller. Utöver detta angavs även kategoriernas frekvens, för att se hur omfattande kategorierna beskrivs. Detta skedde på följande sätt: när exempelvis ett hälsotillstånd framkom i en utredning sattes en bock i den kategorin och textavsnittet markerades med den siffra vi tilldelat kategorin (se bilaga 2). Framkom ett annat hälsotillstånd sattes ännu en bock. I de fall då samma hälsotillstånd förekom mer än en gång, sattes enbart en bock gällande just det hälsotillståndet. Efter kodningen skrev vi även ner allmänna intryck av utredningen. Vi valde att ha riktat öppna frågor (se bilaga 3) när vi intervjuade för att vi ville komma åt deras resonemang. Då vi har en explorativ studie krävs öppenhet i metoden och öppenhet hos oss. Kvale (1997) menar att denna typ av forskningsintervju, den halvstrukturerade, inte är ett öppet samtal eller ett strängt strukturerat frågeformulär. Vi valde att ha en låg grad av standardisering och strukturering i våra intervjuer. Som Kvale (1997) påpekar är den halvstrukturerade intervjun inte standardiserad men fokuserad: vi försökte plocka fram viktiga dimensioner i det vi undersökte. Vi hade innan intervjuerna framställt en intervjuguide (se bilaga 3) med förslag till frågor och teman. Denna följdes inte nitiskt och frågorna ställdes inte ordagrant. Vi hade även angett möjliga följdfrågor. Under intervjun ställde vi följdfrågor utifrån de svar vi fick. Dessa var sonderande (kan du berätta mer?), specificerade (hur gjorde du då?) och tolkande (är det så att du menar att?). De sistnämnda möjliggjorde en prövning av vår tolkning under intervjun. Intervjustudien inleddes med att vi vid ett separat tillfälle informerade hemvårdsinspektörerna om vårt syfte med intervjuerna och en tid och plats för intervjuerna bestämdes. Vi intervjuade hemvårdsinspektörerna enskilt i ett avskilt rum vid två skilda tillfällen (två intervjuer per gång). Under intervjuerna var en av oss intervjuare, men den andra hade möjlighet att ställa frågor när det var behövligt. Detta anser vi är positivt, då en av oss kunde fokusera mer på att lyssna och avgöra vilken ytterligare information som behövdes. Vi uppfattade inte att hemvårdsinspektörerna upplevde det faktum att vi var två som negativt eller obehagligt. Intervjuerna ägde rum i ett avskilt rum på myndighetsenheten. Det tror vi är positivt, eftersom det är där de utövar sitt yrke, vilket gör kopplingen till helhetssynen i handläggningsprocessen naturlig. Intervjuerna spelades in på band och en av oss förde även anteckningar om till exempel tonfall och kroppsspråk. I nära anslutning till intervjutillfällena transkriberades intervjusamtalet ordagrant. 16

17 Bearbetning och analys Det material som producerades av vår kodning sammanställdes i tabellform. Utifrån utredningarna och dessa sammanställningar påbörjade vi vår analys av materialet. För varje kategori räknade vi i hur många utredningar de förekom i (se tabell 1). Vi analyserade även frekvensen i respektive utredning (se tabell 2). Fler tabeller gjordes under bearbetningen och analysen och resultaten av dessa har redovisats skriftligt. Utifrån dessa resultat förde vi resonemang om hur helhetssynen beaktas. De resultat vår studie visade jämfördes sedan med tidigare forskning på området och sattes i ett teoretiskt sammanhang. Vi gjorde även andra analyser, exempelvis jämförde resultat av förekomst och frekvens med avseende på civilstånd, men då vår population är liten kunde vi inte dra några slutsatser kring dessa analyser, varför vi utelämnade dem. I bearbetningen av materialet i vår dokumentationsstudie blev en brist synlig. Vi fann att två av våra kategorier, funktionshinder och rehabilitering/träning, hade en brist. Denna brist beror på att det är möjligt att vårdtagaren inte har några funktionshinder eller att rehabilitering/träning inte är aktuellt. Om de saknas behöver det inte betyda att det finns brister i helhetssynen. Följderna av bristen har redovisats i vår analys. Analysen av intervjumaterialet har skett fortlöpande under studien, genom att vi diskuterat det som framkommit. Vi har systematiskt grupperat och omgrupperat data tills vår kartläggning var så fullständig som möjligt. Vi har gått igenom materialet ett flertal gånger med olika fokus. I bearbetningen och analysen av intervjumaterialet har vi även inspirerats av det Kvale (1997) kallar meningskoncentrering. Genom denna metod kan vi komma åt vad informanterna menar med det de säger, vilken innebörden i deras uttalanden är gällande det vi forskar om. Metoden stämmer överens med vårt fenomenologiska förhållningssätt, det vill säga att vi vill beskriva världen ur deras synvinkel. Hur man analyserar menar Kvale (1997) beror på vilket syftet är. Metoden innebär att vi har koncentrerat meningen i intervjuns olika avsnitt genom att plocka ut naturliga meningsenheter (det som sägs), tolkat det vi uppfattar sägs och sammanfattat innebörden i det ursprungliga uttalandet. Dessa olika teman har sedan sammanfattats i en deskriptiv utsaga (Kvale 1997). Sammanfattningarna har sedan, tillsammans med hela intervjuerna och bandinspelningarna, använts i vårt analysarbete. I detta analysarbete har vi dels gjort en empirisk analys av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet har även analyserats utifrån organisationsteorier. I rapporten har vi valt att skriva om de exakt återgivna citaten till enkelt skriftspråk. Dokumentationsstudiens och intervjustudiens resultat och analys har sedan kopplats samman och diskuterats Att vi gjorde två delstudier med olika innehåll har möjliggjort ett brett perspektiv och även att vi till viss del kan använda den ena för att förklara något i den andra. Det övergripande syftet med vår forskning har kunnat uppnås med hjälp av de två delstudierna och analysen av dem. Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet Kvale (1997) använder begreppen generaliserbarhet, validitet och reliabilitet på ett sätt som lämpar sig för kvalitativ forskning. Begreppen validitet och reliabilitet i kvalitativa studier skiljer sig från desamma i kvantitativa studier då de inte har relativt bestämda innebörder. I kvalitativa studier har dessa begrepp, särskilt reliabilitet och validitet, relevans under hela forskningsarbetet. (Kvale 1997) På grund av våra studiers avgränsningar och val kan våra resultat inte generaliseras till att gälla någonting annat eller någon annan än just de enheter vi har under- 17

18 sökt. Ett mål med generalisering är enligt Kvale (1997) att försöka fastställa det vanliga, vilket inte är vårt syfte och inte det våra frågeställningar handlar om. Våra resultat kan dock sägas vara representativa för de intervjupersoner och undersökningsenheter vi vill uttala oss om (Rosengren & Arvidson 2002). Hemvårdsinspektörerna fick själva välja ut vilka utredningar vi skulle granska utifrån de variabler vi efterfrågade. Det är möjligt att de har valt utredningar av en viss karaktär och med vissa egenskaper. Hur detta kan ha påverkat vårt resultat kan vi inte veta med säkerhet. Vad gäller intervjustudien blir frågan om validitet och reliabilitet aktuell även under intervjun. Att vi använde en låg grad av standardisering och strukturering möjliggjorde en åtkomst av intervjupersonernas egna synpunkter och resonemang. Vi ställde inte exakt samma frågor med likadan formulering till samtliga intervjupersoner, men rörde oss runt liknande ämnen och teman. Hög grad av standardisering och strukturering hade gjort det svårt att komma åt vad intervjupersonerna själva ansåg vara viktigt samt deras erfarenheter och resonemang. Vi försökte att inte ställa ledande frågor då sådana kan producera icke-tillförlitliga svar (Kvale 1997). I bearbetningen och analysen har vi reflekterat över hur vi ställde frågan och hur det påverkar reliabiliteten i svaret. Vi använde oss av tolkande frågor (menar du att?). Dessa kan sägas vara ledande, men Kvale (1997) menar att sådana även kan pröva tillförlitligheten i svaren och genom dem kan vi även verifiera våra tolkningar av det intervjupersonen säger. Eftersom en intervju förutsätter ett socialt samspel har vi som forskare en roll i och en påverkan på resultatet. Det finns risk för intervjuareffekten i och med att de öppna frågorna kräver en interaktion, vilken innebär att genom ömsesidiga och förstärkande förväntningar på den andres beteende och reaktioner åstadkommer parterna tillsammans snedvridna svar: informanten svarar till exempel som denna tror är lämpligt eller riktigt (Rosengren & Arvidson 2002). Detta påverkar reliabiliteten negativt. Eftersom en kvalitativ intervju är en inlärningsprocess för båda parter påverkas reliabiliteten av att det kan bli svårt att få samma svar vid ett annat intervjutillfälle. Detta innebär att det är meningsfullt att bedöma en kvalitativ intervjustudie utifrån dess trovärdighet istället för utifrån dess reliabilitet. (Kvale 1997) Vi har utgått från att hemvårdsinspektörerna har talat sanning och att de står för det de har sagt. Det är viktigt att ha i åtanke att det som sägs i intervjun alltid redan har tolkats en gång. För att höja validiteten i våra data har vi prövat våra tolkningar mot våra intervjupersoner: kommunikativ validitet enligt Kvale (1997). Den diskussion som ska föras kring vår studie i ett offentligt seminarium är även det en form av kommunikativ validitet. Dessa har fått ta del av såväl en utskrift av hela intervjun som en sammanfattning av deras intervju. Att vi har varit två uttolkare av intervjumaterialet har även möjliggjort en prövning av materialet mot varandra. Detta kan, menar Kvale (1997), till viss del kontrollera ensidig subjektivitet och godtycklighet, men för mycket tilltro ska inte sättas till detta. Subjektiviteten i vår studie görs tydlig för läsaren. Vi har utförligt redovisat våra metoder, kritiskt granskat vår analys samt varit noga med att i rapporten gällande båda delstudier ange vilka våra tolkningar är, varför vi tolkat det så, vad som ligger till grund för våra tolkningar, om det finns alternativa tolkningsmöjligheter, vilka brister det finns i metoden och vilka våra åsikter är för att åskådliggöra subjektiviteten. Vi ökar validiteten genom att ge argument för den relativa trovärdigheten i våra resultat. Detta gäller för båda studier: de empiriska resultaten för våra tolkningar görs synliga. Subjektiviteten ses inte som något negativt då vi redovisar den och gör det möjligt för läsa- 18

19 ren att avgöra validiteten och reliabiliteten i vår analys av materialet. Att vi återger citat är ett sätt att underbygga vår argumentation. Vad gäller transkribering av intervjuerna menar Kvale (1997) att eftersom kontexten inte syns i utskrifterna påverkar detta transkriberingens validitet. Därför har vi redogjort för kontexten i avsnittet om tillvägagångssätt och även i rapporten när den har varit av vikt. Transkriberingens reliabilitet påverkas av att det ibland är svårt att höra vad som sägs och att det till exempel är svårt att avgöra var en mening slutar (Kvale 1997). Vi har i transkriberingen försökt att vara så exakta som möjligt och det är enbart enstaka ord som fattas. Under analysarbetet har vi även lyssnat på bandinspelningarna för att bli påminda om tonfall och pauser. Vi har tolkat och analyserat vårt intervjumaterial utifrån organisationsteorier. Kvale (1997) menar att genom att ställa två frågor kan teoriernas validitet avgöras. Den första frågan är om teorin är giltig för det undersökta fenomenet, vilket vi anser våra teorier vara. Den andra frågan är om tolkningen följer logiskt av teorin, vilket vi anser att den gör. Även här har det faktum att vi noggrant visat vad som är våra tolkningar och åsikter relevans, eftersom läsaren på så sätt kan avgöra validiteten och reliabiliteten i det vi säger. Detta har vi även gjort i dokumentationsstudien. Kvale (1997) menar att validitet i kvalitativ forskning innebär att ställa frågan om metoden undersöker det den är avsedd att undersöka. Vi får svar på vår frågeställning gällande intervjustudien. Vi fick tillgång till intervjupersonernas egna resonemang och unika kunskap om forskningsämnet. Vad gäller dokumentationsstudien finns en brist gällande våra kategorier, vilken vi har redogjort för. Denna brist kan minska validiteten och reliabiliteten av våra resultat, därför har vi tydligt redovisat dessa och de möjliga följderna av dem. Att vi redovisat följderna av dem och hur resultatet ser ut utan kategorierna i fråga anser vi leder till att reliabiliteten och validiteten inte minskar som följd av bristen. Med hjälp av den strukturering och standardisering vi gjorde i granskningsinstrumenten kunde vi svara på forskningsfrågan. Studiens övergripande syfte är uppnått. Vad gäller aktstudien kan den intersubjektiva enighet vi kom fram till under utarbetningen av kategorierna och kodningsarbetet nämnas igen. Detta kan påverka reliabiliteten positivt (Kvale 1997) Även här är det dock viktigt att komma ihåg att vår influens är synlig i hela studien. Det som står i en utredning är information som redan tolkats en gång (av hemvårdsinspektören som har skrivit den). Vi förutsätter att det som står i utredningarna är sant. När vi sedan granskar dem gör vi ytterligare en tolkning av informationen, utifrån de kategorier vi själva skapat. Vi har i dokumentationsstudien genom att jämföra våra resultat med tidigare studier av liknande dokumentation uppnått ökad extern validitet (Denscombe 2000) eftersom våra resultat till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Forskningsetiska överväganden Vi redogör här för våra forskningsetiska överväganden i hela forskningsprocessen, då de etiska frågorna är aktuella i hela denna process (Kvale 1997). De forskningsetiska principerna är antagna av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) Individkravet har utvecklats för att skydda individer så att de inte utsätts för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Kravet kan specificeras i fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (HSFR 1990) Vår studie har genom- 19

20 gått en etisk prövning av Malmö högskolas etiksprövningsnämnd som har godkänt forskningsprojektet efter ansökan. På ett tidigt stadium valde vi att utesluta de enskilda vårdtagarna. Deras medverkan i en studie skulle naturligtvis kräva samtycke från dem, vilket hade kunnat inhämtas. Vi valde att avstå från att involvera dem av hänsyn till den enskildes integritet och till relationen mellan denne och hemvårdsinspektören. Utifrån vårt syfte valde vi undersökningsenheter och informanter, vilka var 16 utredningar inom äldreomsorgen gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen och de fyra hemvårdsinspektörer som handlagt dessa ärenden. Kvale (1997) menar att det är vår skyldighet att söka verifiera vår forskning så långt möjligt, vilket vi gjort. Vi har även reflekterat över hur djupt vi ska gå i våra analyser. Vi bestämde även att hemvårdsinspektörerna skulle ha visst inflytande över intervjustudien och kontrollerade våra tolkningar med dem på olika sätt. Våra fortsatta etiska överväganden under processen utifrån de fyra kraven tydliggörs i följande avsnitt. För att uppfylla informationskravet informerades sektionschefen på myndighetsenheten skriftligen om vårt forskningsprojekt och vad det innebar. Denne informerade i sin tur samtliga hemvårdsinspektörer på myndighetsenheten. Därefter skedde ett personligt möte med de hemvårdsinspektörer som var intresserade av vår studie. I samband med att vi då muntligen informerade om vårt forskningsprojekt (syfte samt frivillighet, anonymitet och rätt att avbryta sin medverkan) fick även hemvårdsinspektörerna skriftlig information gällande de utredningar vi efterfrågade. En kort tid därefter fick de skriftlig information, i vilken de informerades om syftet med studien, tillvägagångssätt samt att deras eventuella deltagande skedde på frivillig basis, att deras anonymitet garanterades och att de kunde avbryta sin medverkan i projektet när helst de önskade. För att uppfylla samtyckeskravet inhämtades tillstånd från sektionschefen, för att få tillgång till de avidentifierade utredningarna och möjlighet att intervjua hemvårdsinspektörerna. Vi inhämtade våra informanters skriftliga samtycke i direkt anslutning till intervjuernas genomförande. De undertecknade ett dokument där de gav sitt samtycke till att delta i studien, att de blivit muntligen och skriftligen informerade och att de är medvetna om att deltagandet är frivilligt samt att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst. För att säkra kravet på konfidentialitet blev, som tidigare nämnts, de utredningar vi granskade fullständigt avidentifierade gällande uppgifter som kunde identifiera den enskilde. Exempel på sådana uppgifter är vårdtagarens namn, personnummer och adress samt namn på anhöriga och vänner. Därefter fick vi kopior på utredningarna, vilka vi använde i vår granskning av dem. Intervjumaterialet (anteckningar, bandinspelningar, transkriptioner, sammanfattningar) och utredningarna förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi har i vår uppsats uteslutit privata data som identifierar personerna, så som namn och ålder, och uteslutit information om vilken myndighetsenhet studien är utförd på. Vi har använt fingerade namn i uppsatsen och har vid vissa tillfällen valt att inte använda dessa fingerade namn för att försvåra identifiering. I vår redovisning av kategoriernas förekomst och frekvens i respektive utredning (tabell 2) har vi valt att inte ange vilken typ av möte som ligger till grund för utredningen för att försvåra identifiering av vilken hemvårdsinspektör som handlagt ärendet. Under hela studien har vi övervägt konsekvenserna för intervjupersonerna och minimerat risken för identifiering. Vi har använt oss av det Kvale (1997) kallar fördelaktighet, vilket innebär att 20

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

En bra vän en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv

En bra vän en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv En bra vän en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Katarina Söderqvist och Malin Söderqvist Handledare: Susanne Fransson Abstract Titel: En

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-07-18 Diarienummer NHO-2013-0121.31 Nämnden för hälsa och omsorg Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Äldreboende - är det dags nu?

Äldreboende - är det dags nu? Institutionen för socialt arbete Äldreboende - är det dags nu? En jämförande studie om biståndsbedömning i fyra stadsdelar i Göteborg. Socionomprogrammet, HT 2007 C-uppsats Författare: Hanna Karlsson,

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25 Kommittédirektiv Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst Dir. 2009:25 Beslut vid regeringssammanträde den 2 april 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Sammanställning träff 6

Sammanställning träff 6 Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Vad tycker eleverna?

Vad tycker eleverna? Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Vad tycker eleverna? - en studie om bedömningens betydelse i skolans vardag What do the students think? -

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO 2013-11-07 Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO Mot yrken inom vård och omsorg. Elev.. Kontaktuppgifter.. Lärare... Kontaktuppgifter... Medbedömare.. Kontaktuppgifter... Gymnasiearbetet, 100p

Läs mer

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg Valdemarsviks kommun 2011-05-13 Marita Pettersson 2 (11) Inledning Inom vård och omsorg i Valdemarsviks kommun dokumenterar vi idag i personakter

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet

Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Språk, kommunikation, lek och lärande Jag visste inte det. Att tjejer kan leka med killgrejer Barnboken ett pedagogiskt redskap i arbete med jämlikhet

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

DET SOCIALA ÅLDRANDET.

DET SOCIALA ÅLDRANDET. Hälsa och samhälle DET SOCIALA ÅLDRANDET. EN UNDERSÖKNING OM INNEBÖRDEN AV DET SOCIALA ÅLDRANDET OCH BETYDELSEN AV AKTIVITETER FÖR EN GRUPP ÄLDRE HEMTJÄNSTTAGARE I FOSIE STADSDEL. PAMELA DURAN Examensarbete

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG?

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? En empirisk studie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll Malin Bjurgren Anna Leuhusen Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004

Läs mer

ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN

ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN ARBETE MED BARN SOM HAR DIAGNOSER I FÖRSKOLAN - Utifrån ett förskollärarperspektiv PAULINA ADOLFSON Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Avancerad

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

Hur står det till i hemtjänsten?

Hur står det till i hemtjänsten? RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid SOSFS 2014:X (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga; beslutade den xx xxxxx 2014. Tillämpningsområde I dessa allmänna råd ges rekommendationer

Läs mer