Fotboll, supportrar & rädsla

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Fotboll, supportrar & rädsla En kvalitativ studie om supportrars rädsla för brott i samband med en fotbollsmatch Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2015 Emma Friborg

2 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att nå en förståelse för hur personer uttrycker sin rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade intervjuer med personer som regelbundet går på fotbollsmatcher. Analysen har framtagits genom tolkning av intervjupersonernas utsagor med utgångspunkt i kategorierna individuell och generell rädsla. Slutsatsen som dragits utifrån undersökningen är att intervjupersonerna emellanåt upplever rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher, men som inte är besvärande och som sällan förekommer. Rädslan är situationsbunden och grundar sig i riskbedömning hos intervjupersonerna, där det främst är polisen och motståndarsupportrar som bidrar till rädslan. Att rädsla inte är vanligt förekommande beror främst på den gemenskap och känslan av att höra hemma på fotbollsarenan som informanterna känner. Nyckelord Individuell rädsla, generell rädsla, fotbollssupportrar

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Tidigare forskning Bakgrund: Fotbollssupportrar & brott Tidigare forskning Teoretisk diskussion: Rädsla för brott Konstruktionism Individuell & generell rädsla Vetenskapsteori Metod Val av metod Urval och avgränsningar Genomförande Databearbetning och analysmetod Transkribering Analysverktyg: Hermeneutisk tolkningsprocess Forskningsetiska överväganden Metoddiskussion Studiens kvalité Resultat & analys Individuell rädsla Generell rädsla Diskussion & slutsats Vidare forskning Referenslista Övriga källor Bilagor... 33

4 1. Inledning År 2013 gick Svenska fotbollsförbundet och Svensk elitfotboll ut med ett öppet brev på svenska fotbollsförbundets hemsida, där de skrev Nu får det vara nog (Nilsson & Olsson 2013). Brevet publicerade efter en situation som skedde på läktaren i Tele-2 arena under matchen mellan Hammarby och Gais år Båda ordförandena uttrycker i brevet sin ilska över att maskerade personer lyckades ta sig in genom låsta dörrar och ut på läktaren, övre etage, för att sedan kasta föremål på Gaisklacken undertill. I brevet beskrivs dessa personer som arenaterrorister, pirater och ligister som inte ska kunna agera som de gör då de skrämde resterande publik. De betonar att ingen ska vara rädd för att gå på fotboll och framförallt att detta inte är acceptabelt beteende. Kalla dem gärna arenaterrorister, för det är vad de är / / De miljontals riktiga fans och supportrar som går på våra matcher drabbas av den skräck och terror dessa personer sprider./ Allt arbete ruineras sekundsnabbt av ett 50-tal ligister som målmedvetet gör om en fantastisk match till något helt annat. Likt pirater kapar de matchen för sina egna ändamål. (Nilsson & Olsson 2013) Det öppna brevet fick mig som läsare och som fotbollssupporter som var på plats vid händelsen att fundera, då jag själv inte upplevde stämningen som fylld av skräck och terror utan mer av ilska. Att läsa om hur andra upplever olika situationer som skett i samband med en fotbollsmatch fick mig att tänka till. Är människor rädda för att gå på fotboll eller är det bara något som media rapporterar? Samtidigt förbryllas jag över den publikströmning som skett under de senare åren. Under 2015 var det fler människor än någonsin som gick och såg på allsvensk fotboll på Tele2, Hammarbys hemmaarena, vilket visas inte minst genom att ett 56 år gammalt publikrekord slogs (Svenskfotboll 2015). Denna studie syftar därmed till att undersöka rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher. I Sverige har allmänhetens rädsla för brott fått mer uppmärksamhet under senare år av dels media och politiker, men även inom forskningen (Heber 2005:3ff). I kriminalpolitiken har nya mål införts för att öka tryggheten, samtidigt som forskare belyser att rädsla för brott är ett problem i sig själv. Gadd och Jefferson (2008:125) påvisar att media publicerar en artikel nästan varje dag som behandlar rädsla för brott. De belyser därmed vikten av att forska kring rädsla för brott, men inte kring dem som är rädda utan frågan om varför vissa är rädda och andra inte (Ibid:140). Green (2009:2,98) skriver i sin rapport att rädsla för fotbollshuliganism kan vara ett värre problem än själva fotbollshuliganismen. Detta för att huliganism är ett fenomen som är förknippat med fotboll, 1

5 men som enbart inte sker under matchdagar utan även vid matchfria dagar; genom exempelvis planerade bråk mellan supportrar. Rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher i denna studie representerar därmed inte enbart det som händer på arenan, utan även allt som sker med bakgrund till fotbollsmatchen som ska äga rum (BRÅ 2008:15). Mot bakgrund av det som Nilson & Olsson (2013) skriver att de riktiga fansen upplevde skräck och terror samt det Green presenterar har valet av informanterna fallit på personer som är en del av den svenska fotbollskulturen idag, vilket visas genom att de har säsongskort hos Hammarbyfotboll. Valet grundar sig även i att tidigare forskning kring fotbollshuliganism visar på att det främst är aktörer som har en viss kontroll över samhället som kommer till tals: polisen, journalister, supporterklubbar, fotbollsklubbar, domare, nationella och internationella laggivare, akademiker etc. (Radmann 2012:239). Det är därmed relevant att låta supportrar själva få bidra med hur de upplever fotbollsmatcher. Heber (2005:16) redogör att rädsla för brott är ett samlingsbegrepp för människors reaktion och förhållningssätt till brott. Det är något som grundar sig i enskilda erfarenheter och tolkningar vilket förändras i styrka beroende på tid och rum (Ibid:9). Att undersöka personers reflektioner över sin rädsla för brott handlar främst om att låta personerna komma till tals. Mot bakgrund av detta har metodvalet fallit på kvalitativa intervjuer (Kvale & Brinkmann 2014:17). Rädslan för brott i samband med en fotbollsmatch kommer i därmed att presenteras utifrån informanternas utsagor där analysen sker utifrån tolkningar som har sin grund i teori och bakgrund. 2. Syfte och frågeställningar Mot bakgrund av att media flera gånger har lyft fram en rädsla hos personer som går på fotboll förbryllar det mig att ett publikrekord slogs 2015 av Hammarbyfansen. Målet med denna studie är att intervjua personer som regelbundet går på fotboll för att försöka nå en förståelse kring denna diffusa paradox. Syftet med studien är således att nå en förståelse om hur rädsla uttrycks av personer som går på fotboll. Hur reflekterar personer som går på fotboll över sin rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher? 2

6 3. Tidigare forskning 3.1 Bakgrund: Fotbollssupportrar & brott Fotboll är en sport som lockar många till läktaren, där likt en konsert får alla som köpt en biljett komma in på arenan och vara del av publiken (Kuick 2013:67). Människorna som går på matcherna är av olika karaktär där det finns människor som går till matcher och som enbart fokuserar på spelet. Det finns även andra som hellre visar sin passion för laget genom att stå med ryggen mot planen och styra resterande klack i sånger. Vissa går även till matcherna för att umgås med familj eller kompisar som man känt länge eller nyss har träffat och andra går dit ensamma för att vara del av stämningen på läktaren. Oavsett vilken karaktär man har är alla välkomna om man inte stör resterande publik, genom att exempelvis begå ett brott. Pearson (1983:64) har i sin bok Hooligan, a history of Respectable fears gjort en historisk översikt över olika brott i England, där han tar upp fotboll som en av faktorerna till brottslighet. Han syftar till att fotbollen erbjuder möjligheter för konflikter mellan spelare, domare, och fans. Exempelvis genom planinvasion, attacker mot domare och spelare samt slagsmål mellan motståndarsupportrar. Däremot är inte alla fotbollsmatcher stökiga eller bidrar till konflikter. I Sverige var 95 % av de allsvenska matcherna, år 2011, bedömda som ordningssamma och bra (SOU 2012:65 66). De matcher som anses ha sämre ordning i Sverige är främst matcher i storstadsområden, framförallt derbyn. Brott som förekommer i samband med en fotbollsmatch har fått mer betydelse för samhället, antingen i fråga om förstörandet av stämning under en match eller i fråga om resurser som läggs för att ta hand om huliganerna och de materiella skadorna (Ibid:53). Det är inget nytt problem, utan det första publikbråket i Sverige registrerades år 1906 och där innan hade föreskrifter som skyddade domare mot spelarnas och publikens ogillande införts (Ibid: ). Förr var det frågan om ett idrottsproblem, men som nu även blivit ett samhällsproblem. Idag har nolltolerans införts för brott i samband med en fotbollsmatch (Ibid:54), vilket visas genom att flera olika enheter som polisen, förbund och myndigheter samarbetar, genom att ta fram en gemensam strategi, för att motverka dessa problem(polisen 2014:4). 3.2 Tidigare forskning Tidigare forskning, både i Sverige och internationellt, som behandlar ämnet brott i samband med en fotbollsmatch har främst fokus på fotbollshuliganism, där de som går på fotboll framställs som ett problem. I SOU rapporten Mindre våld för pengarna (Radmann 2012:235 ff.) presenteras en 3

7 genomgång av tidigare forskning som visar på att frågan främst behandlar begreppet huliganism, dess definition 1, och hur man kan åtgärda det. Internationell forskning har även behandlat faktorer som psykologiska, sociologiska och antropologiska faktorer till varför vissa begår brott på en fotbollsarena och varför personer går på fotboll. Heinonen (2000:152) har i sin artikel Fotboll, fans och flow: Om postmodern passion och medialiserad gemenskap undersökt fotbollsfans emotionella koppling till sitt lag och hur det påverkar vardagen, främst från olika psykologiska perspektiv. Han beskriver att läktaren under en match kan påminna om en karneval där fansen är lika stor del av matchen som spelarna. Det är för att fotbollen ger supportrarna sådant välbehag så de lever sig in i matchen. Välbehaget är något som är så ljuvligt att det etsar sig kvar i minnet och som kan tas fram närsomhelst för att uppleva hur de anser att livet borde vara (Ibid: ). Likt den internationella forskningen handlar forskning i Sverige främst om definitionen av huliganism samt hur man kan åtgärda problemet (Radmann 2012:242). Green (2009:4-5) har i sin rapport Fotboll och huliganism: Utveckling, problem och åtgärdsarbete i England och Skandinavien, genom litteraturstudie samt intervjuer, undersökt detta. Han visar på att fotboll är en förnyad kultur som nu alla kan gå på och där arenan kan ge personer möjligheten till att uttrycka sitt missnöje, exempelvis genom brottsliga handlingar (Ibid:19,30). Rapporter från BRÅ (2008:23) och Polisen (2014:4) tar upp de vanligaste brotten som kan begås på en arena. Dessa är pyroteknik som både bidrar till stämning men som även kan leda till bränder och skador av andra personer, vilket minskar tryggheten (BRÅ 2008:23; Polisen 2014:7). Inkastade föremål på planen, som kan skada spelare, domare eller andra personer, vilket även kan leda till avbrutna matcher (BRÅ 2008:24). Bråk på arenan, främst i klacken mellan yngre onyktra män, vilket sker internt, med motståndarsupportrar eller mot ordningsvakt/polis. Bråk utanför arenan samt till och från matcherna, som kan vara organiserat eller spontant (Ibid:25-26), vilket polisen (2014:8) anser är det största problemet och som ska minskas genom att vara tydligare om vad som är acceptabelt eller inte. Andra brott som förekommer är hot och trakasserier, mellan supportrar eller mot spelare, domare etc. (BRÅ 2008:29). Green (2009:3) benämner personer som begår brotten som beskrivs ovan som huliganer, som använder fotbollen som en möjlighet att skapa konflikter med andra. Han visar på att fotbollhängivelse är ett individuellt skapande och sökande av gemenskap där motståndarna ses som 1 Huliganism definieras av BRÅ (2008:15) som alla brott som begås i fotbollens namn, de betonar att framförallt media använder det begreppet. De skiljer däremot på begreppet huliganism och supporter/fans där supporter och fans ses ha en positiv innebörd av många, men som i dagsläget har börjat tappa sin betydelse (SOU 20012:60). I denna rapport ses supportrar och fans ur den tidigare positiva bemärkelsen, där det är dem som går på matcher och stöttar sitt lag. 4

8 den andre. Fotboll kan således likna en religion där både dyrkan och avsky förekommer, vilket leder både till brottsliga handlingar men även till kärleken för sitt lag (Ibid:24, 42). Kuick (2013:7) har undersökt fenomenet med den svenska supporterkulturen genom att intervjua 30 Hammarbysupportrar inför 30 olika matcher. Syftet med undersökningar var att undersöka varför människor går på matcher, hur kärleken för laget ser ut och för att visa hur supporterkulturen ser ut. Hon beskriver likt Green att fotbollshängivelsen är en del av personernas identitet där ens personliga identitet kan förändras genom exempelvis skiljsmässa, att gifta sig, man byter jobb etc., men att Hammarbyidentiteten alltid är densamma (Ibid:49). Däremot kan man vara olika aktiv som supporter genom att gå på alla matcher eller endast få, men man i slutändan är det ändå bara ett lag som gäller. Man kan även vara den supportern som blir så hängiven att den gör allt för sitt lag oavsett konsekvenserna. Problemen skapas därmed när avskyn leder till brottsliga handlingar och när människor blir utsatta eller rädda för det. Green (2009:43 44) har genom sin litteraturstudie kommit fram till att flertal av litteraturen lyfter fram medias roll av att sprida artiklar med ett kraftigt budskap av hemskheter som sker på fotbollsmatcher, fotbollshuliganismen. Radmann (2012:268) har i sin forskning även upptäckt liknande problembild där media sprider vad för förfärliga saker som sker på läktaren under fotbollsmatcher. Under EM år 1992 skrev den svenska pressen både om de sportsliga händelserna under sportsidorna, men även om huliganismen under nyheterna, ledarna och kultursidorna. Nu för tiden sprids artiklar inte enbart via tidningar utan även genom sociala medier (Ibid:270). Detta påverkar personer som är fotbollsintresserade, då de, enligt Green (2009:43), knappt märkt huliganismen innan det rapporterats om. De artiklar som publiceras behandlar förseelsen huliganism, åtgärder emot den och den otrygghet som det medför. Media blir här en del av vad som kan bidra till otrygghet hos personer som går på, men som även inte går på fotboll. Detta då kriminalitet som rapporteras i media inte står i paritet till den anmälda statistiken utan på det avvikande, som media tror kan sälja för att det är spännande. Media rapporterar hellre utifrån det Heinonen (2000: ) beskriver som fotbollens karneval, där det negativa är lättare att publicera än det positiva då det ofta kopplas ihop som en motsats till det negativa (Green 2009:44). Däremot är det inte media som skapar problemen, men genom spridning av problemen bidrar dem till ett överdramatiserat problem och spridning av en otrygghet. Kring området rädsla för brott i samband med en fotbollsmatch förekommer det föga forskning kring det specifika ämnet, utan forskningen behandlar det som tidigare nämnts; huliganism. Däremot visar forskning på att rädsla är ett problem som medföljer av huliganism. Green (Ibid:2, 98) diskuterar i sin rapport att huliganism är oförutsägbart då det inte enbart sker under 5

9 matchtillfällen utan även på matchfria dagar. Det spelas dessutom många matcher som inte alls innefattar brott. Detta har lett till att otryggheten och rädslan som huliganismen bidrar till är minst lika stor, om inte större problem. Den rapporterade rädslan är således svår att enbart kopplas till huliganism, utan är ett problem i sig utöver huliganismen som förekommer på fotbollsmatcher. Människor kan bli rädda för bengaler, samtidigt som de kan bli rädda för arbetet att stoppa bengalerna (Ibid:83). Däremot visar Greens undersökning på att det har blivit lugnare på läktarna under senare 2000-tal. Han säger att huliganismen på ett vis har blivit hövligare genom att flytta bråken utanför arenan, vilket i sin tur bidragit till ökad trygghet (Ibid:94). 6

10 4. Teoretisk diskussion: Rädsla för brott Denna studie utgår inte från en helhetsteori, utan behandlar kriminologiskt relevanta begrepp som utgår från en teoretisk ansats. Begreppen som appliceras är individuell och generell rädsla som i denna studie har sin teoretiska ansats i konstruktionismen. 4.1 Konstruktionism Bryman (2002:33) redogör för att konstruktionism utgår från en ontologisk ståndpunkt som syftar till att sociala fenomen och kategorier skapas via socialt samspel, de är socialt konstruerade, men som även har en kontinuerlig förändring. Konstruktionismen syftar därmed till att den kunskap människor erhåller är socialt konstruerat (Heber 2007:15). Människan använder sedan den kunskapen för att förstå den sociala verkligheten, genom att kategorisera den. Kategorierna har i grunden ingen självklar mening utan de skapas genom och i samspel, vilket gör att de skiljer sig beroende på den kultur etc. som råder (Bryman 2002:32). Människan kan därmed inte, som enskild individ, skapa kategorierna, men varje människa kan ha en uppfattning om vad som finns utifrån en kategorisering som enbart är privat (Sohlberg & Sohlberg 2013:268). Däremot är inte kulturens kategorier tvingande, utan bör istället ses som något som kontinuerligt förändras, konstrueras och rekonstruerar (Bryman 2002:31). Människor vaknar inte upp och följer en mall utan finner lösningar på problem som skapas och anpassar sina kunskaper efter det de ställs emot varje dag. Denna studie utgår således från att rädsla är något socialt konstruerat, där den kunskap som informanterna har kring rädsla är utifrån hur samhället kategoriserar rädsla vilket de lärt sig genom samspel med andra. Koskela (1997:311) syftar till att rädsla är socialt konstruerat genom varningar från olika håll: föräldrarna, vardagliga diskussioner och medias framställning av brott. Sohlberg & Sohlberg (2013:270) beskriver att sociala konstruktioner, inom samhällsvetenskapen, kan kallas för analytiska konstruktioner då forskarna använder sina teoretiska konstruktioner för att analysera samt förstå sociala fenomen. Intervjupersonernas reflektioner kring rädsla kommer att analyseras utifrån tolkningar som grundar sig i den teoretiska diskussionen som förs nedan, där fokus kommer ligga på begreppen individuell och generell rädsla. 7

11 4.2 Individuell & generell rädsla Det finns olika begrepp som beskriver vad rädsla för brott är i media, hos kriminologer och allmänheten samt inom politiken, vilket gör att rädsla är ett komplext begrepp (Heber 2007:24; Lee 2008:34). För att tydliggöra vad rädsla är för denna studie kommer en teoretisk diskussion framföras. Heber (2005:9) beskriver att rädsla för brott kan uttryckas genom olika begrepp och kan innefatta olika nivåer av rädsla. I denna studie kommer rädsla för brott att inbegripa all oro, otrygghet, rädsla, risk och fara som tolkas ur intervjupersonernas utsagor. Rädsla för brott är således motsatsen till vad trygghet är för informanterna i denna studie. Pain (2000: ) framställer rädsla för brott som ett sätt att beskriva sina känslor och praktiska reaktion som både individer och samhällen har på brott. Hon menar att rädsla inte är något som vissa personer har och andra inte, det är något som alla har men av olika grader vid olika tillfällen av livet. Likt Pain beskriver Lee (2008:33) rädsla för brott som något naturligt och som är en subjektiv upplevelse. Han menar att rädsla inte är något som har en rådande konsensus om vad det är, som brott har genom lagstiftning, utan det skiljer sig från person till person, kultur till kultur etc. Rädsla är den uppfattning, som är socialt konstruerat, som personer har för vissa saker vilket de fått genom varningar från olika håll, exempelvis från föräldrarna (Koskela 1997:311). Heber (2005:10) beskriver att rädsla för brott kan delas upp i två olika kategorier; generell och individuell. Där den generella rädslan utgår från den socialt konstruerade uppfattningen om farlighet kring olika fenomen, som brott, som alla människor har. Den individuella rädslan handlar däremot om rädslan för att personligen utsättas för något. Gadd & Jefferson (2008:126) framställer likt, Heber, att rädsla är något som kan vara både individuell och generell. Däremot benämner de den generella rädsla som social rädsla, men som har liknande betydelse som generell rädsla. Den individuella rädslan är en blandning mellan risk och rädsla och den sociala rädslan är hela samhällets diskurs för rädsla för brott. Den generella rädsla kan även benämnas som alturistisk rädsla när den är emotionell, vilket ofta används vid rädsla för barn, sina föräldrar eller sin partner (Heber 2005:11). Altruistisk rädsla grundar sig i tanken om att någon kan utsättas för brott, att man kopplar ihop en situation med brott eller tänker på brott vilket visas som exempelvis en lätt oro eller djup rädsla för någon (Heber 2007:26). I situationer, när till exempel ett brott begås, är det olika faktorer som påverkar ifall personerna som är på platsen upplever rädsla eller inte. Pain (2000:367) tar upp faktorer som ens erfarenheter och 8

12 den temporära situationen som råder, där individens erfarenheter av liknande situationer påverkar ifall personen blir rädd eller inte. Andra faktorer som kan påverka är vilka som är på plats vid situationen, där känslan av social exkludering, att inte tillhöra gruppen, kan bidra till rädsla (Ibid:378). Heber (2005:10 11) delar upp faktorerna i tre: riskbedömning, förhållningssätt och emotion. I samma anda som Heber, tar Koskela (1997:306) upp riskbedömning, där hon ser risk som en kulturell konstruktion vilket visas genom att man känner sig mindre trygg på ställen som är okända. Heber (2005:10 11) beskriver att riskbedömning är ett sätt för människor att beräkna risken för att själv eller någon annans risk för att utsättas för ett brott. Man bedömer då sannolikheten för att kunna utsättas för brott och därmed om man bör vara rädd eller inte. Vid riskbedömning på generell nivå bedömer man risken för att en viss samhällsgrupp ska utsättas för brott (Heber 2007:25). Riskbedömning görs ofta omedvetet och det sker genom att personen i fråga bedömer risker utifrån en viss miljö genom att se till dess sociala och fysiska natur. Förhållningssätt är likt riskbedömning, men används när något redan har hänt och man ställs inför ett val där man väljer det som verkar minst obehagligt för att först kunna behandla det (Heber 2005:11). Emotion syftar till rädsla som en följd av brott som begåtts under liknande omständigheter eller på samma plats som tidigare. Denna rädsla kan både vara individuell och generell. Att rädsla för brott är något som finns överallt, men som ser olika ut för alla framgår av tidigare stycke. Däremot framgår det inte varför människor utsätter sig för platser som har påvisat rädsla hos andra som på fotbollsarenor. Koskela (1997:306) har i sin forskning lagt fokus på vad det är som gör att människor inte är rädda och kommit fram till att det är situationsbaserat. Kvinnorna i hennes studie känner ingen rädsla på platser i stan, som anses vara farliga för kvinnor, eftersom de känner en viss tillhörighet till platserna (Ibid:308). Anledningen är att de ofta vistas på platserna och därmed känner en trygghet. Heber (2005:4) utvecklar detta och framför att personer som är rädda, är det för att de inte har kontroll i olika situationer. Hon syftar till att information från media har lett till att personer fått mer kunskap vilket ökar känslan för förlorad kontroll. Människor upplever ofta att platser som de känner sig hemma vid, som de kan kontrollera, som trygga och att okända platser, som mer okontrollerbara, leder till rädsla. Koskela (1997:307) kallar detta för at-homness för att beskriva känslan av trygghet på ställen som man känner sig hemma på. Platser som har en känsla av tillhörighet, som på en fotbollsarena, gör att folk känner sig trygga och hemma och därmed inte rädda för brott. Således blir rädsla för brott något som grupper och förhållanden mellan personer påverkar och där konversationer kan bidra till ökad rädsla eller minskad rädsla (Heber 2005:4). 9

13 4.3 Vetenskapsteori Den teoretiska ansatsen i denna studie är konstruktionismen vilket syftar till att kunskap är socialt konstruerat genom samspel mellan människor, i detta fall genom intervjuerna mellan forskaren och informanten. För att kunna analysera materialet har den hermeneutiska vetenskapsteorin applicerats under arbetets gång. Målet med att använda hermeneutisk teori är att göra en strukturerad tolkning av materialet som sedan framställs i en tydlig slutsats som är en gemensam förståelse av det insamlade materialet (Kvale & Brinkman 2014:74). Detta då meningar (som material) är kärnan av människors liv och genom hermeneutisk tolkning kan en förståelse kring detta nås (Ibid:260). Jag har använt mig av den hermeneutiska teorin i syfte om att nå en förståelse av rädsla för brott i samband med en fotbollsmatch, genom att tolka det insamlade materialets mening för att sedan kunna nå en slutsats. Den hermeneutiska kunskapsprocessen sker genom tolkningar, som ofta liknar en cirkel eller spiral, vilket i slutändan leder till förståelse(sohlberg & Sohlberg 2013:266). Det som syftas med cirkeln är att man först har en vag uppfattning om vad studien ska handla om, något som fungerar som utgångspunkten vid sökandet efter material samt vid tolkning av material i studien. Genom att först läsa materialet med en uppfattning om studiens helhet har delar upptäckts som är relevanta, vilket sedan återkopplats till helheten och därefter påbörjas samma procedur igen. Vid insamling av material till tidigare forskning och teori avsnitten har cirkeln applicerats. Det bestod först av en bred bild på rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher, men som vid mer ingående läsning har krympt genom dess specifika relevans som har kunnat kopplas till studiens helhet. Sedan har tolkningar gjorts där material har tagits bort i brist på relevans för studien och andra delar har tagits in då de tolkats ha relevans för studien. Det empiriska materialet kommer att presenteras mer djupgående under rubriken analysverktyg i metodavsnittet, men där processen har genomförts på liknande sätt. I denna studie har det varit positivt att använda hermeneutiken, då tolkning och förståelse är två saker som varje människa innehar och använder dagligen. Då människor kommer från olika bakgrunder och har olika erfarenheter, är förförståelse utgångspunkten för varje persons tolkning. Man kan således inte sträva efter att fånga den objektiva sanningen utan enbart en tolkning av informanternas verklighetsuppfattning. För att studien ska kunna uppfattas ha god kvalité krävs det att tolkningen ska vara logisk och sammanhängande på ett relevant sätt samt att citat redovisas för att påvisa det (Ibid:81). Analysen i denna studie kommer ske utifrån tolkningar av informanternas utsagor som grundar sig i teorin och tidigare forskning. 10

14 5. Metod 5.1 Val av metod Den utvalda metoden är en kvalitativ ansats med semi-strukturerad intervju som teknik, där jag har intervjuat fyra personer som reflekterat över rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher. Intervju, som metod, bidrar till en interaktion mellan intervjupersonen och intervjuaren (Kvale & Brinkman 2014:165), som i denna studie har det bidragit till en underlättning vid tolkningen av informationen i utsagor. Den teknik som har använts är semi-strukturerad intervju, en teknik som tillåter flexibilitet och möjliggör att informanterna får komma till tals (Ibid:17). Den semistrukturerade intervjun har använts för dess frihet att låta informanterna i större grad kunna leda samtalet. Intervjumallen innefattar förberedda frågor utifrån teman, men som är justerbar utefter informantens och intervjuarens val av intresse. Även om jag bestämt temat för intervjun fick informanterna möjlighet att välja vilka frågor som vi fördjupade oss i samt att jag inte behövde ställa alla frågorna och även inte i den följd som stod i intervjuguiden (Bryman 2002:301). Metoden har även bidragit till att svaren som varit otydliga har blivit förtydligade genom att följdfrågor har kunnat ställas och intervjupersonen har kunnat återupprepa sig. Under intervjuerna hade även informanten tillfälle att berätta saker som den glömt vid tidigare fråga. Semi-strukturerad intervju är alltså anpassningsbar efter varje intervjusituation vilket var en väl fungerande metod för denna undersökning. Detta visades genom att intervjuerna tog olika lång tid; 43,36 min, 30,52 min, 31,51 min och 48,42 min. 5.2 Urval och avgränsningar Avgränsningen av informanterna var ett strategiskt urval genom att välja Hammarbyfans, då det gav mig möjligheten att genomföra intervjuer. Detta då tillgången till informanter var omfångsrik vilket gjorde att jag kunde få med olika personer som går på fotboll. Att jag är insatt i ämnet, kan saker om Hammarby och deras matcher, underlättade även i intervjuerna då informanterna inte behövde lägga tid på att förklara olika situationer och fakta, då jag redan kände till deras referenser. Det var även ett medvetet val att välja Hammarbyfans då de slog publikrekord i år (Svenskfotboll 2015), det är ett av Stockholmslagen som spelar många högriskmatcher och som har under flertal gånger haft brott som begåtts i samband med matcher (se Inledning). Antalet intervjupersoner i denna undersökning är fyra. Val av antal intervjupersoner baserades på tidsaspekten för att intervjuerna skulle inneha en viss kvalité som eventuellt skulle minska desto fler intervjupersoner som deltog (Kvale & Brinkman 2014:156). Med fyra intervjupersoner fylldes även 11

15 olika målgrupper av personer som går på fotbolls upp: kvinnor och män, personer på sittplats och i klacken 2 och personer i olika åldrar från ung till pensionär. Urvalet av vilka informanter som skulle delta i studien, skedde genom ett snöbollsurval(bryman 2002:115), där jag genom olika kontakter som har koppling till Hammarby har refererat vidare mig till andra personer som slutligen blev mina informanter. Mina kontakter hade ingen kontakt med informanterna innan studien, utan bidrog enbart med tips om vilka som kunde vara relevanta och intressanta att fråga. Jag har i urvalet av informanter varit känslig inför frågor om representation vad gäller kön och ålder. Urvalet har även framtagits för att återspegla representanter för olika förhållande till supporterkulturen; vissa av mina informanter står i klacken, andra sitter på läktaren. Vissa av mina informanter är aktiva på sociala medier, andra nöjer sig med att gå på matcher. En del går med sina vänner och andra går med sin familj. Den gemensamma nämnaren mellan informanterna är att de har säsongskort hos Hammarby och att de delar passion för laget. För att stärka resultatet har ett urval framtagits för att få med en representation av olika personer (Ibid:100). 5.3 Genomförande Studien har genomförts i flera olika steg vilket började i ämnesval och som slutade i framställning av resultat, analys och slutsats. Ämnesvalet skedde, som tidigare presenterat, utefter eget intresse och metodvalet efter dess relevans. Därefter har en intervjuguide konstruerats utifrån olika teman (se bilaga 1) och de olika informanterna kontaktades genom både personlig förfrågan under en match och via . Alla intervjuer genomfördes på olika kaféer för att intervjuerna skulle vara neutrala och inte påverkas av klubbfärgen (om det skulle skett under en match) eller av maktassymmetri (på en plats där ena hade mer makt). Inför varje intervju har ett vardagligt samtal skett för att göra intervjupersonen bekväm med att prata med mig med syftet att intervjun skulle bli mer flytande, då rädsla för brott kan vara ett obehagligt ämne (Kvale & Brinkmann 2014:111). Utkomsten av detta har varit tydligt vid varje intervju då alla intervjupersoner har uttalat, efter avslutad intervju, att det varit trevligt samt alla har avslutat med vi syns på läktaren i vår. Under intervjuerna användes intervjuguiden vid utfrågningen, men som inte följdes hela tiden. Utan främst inledningen och avslutning var densamma genom alla intervjuer. Att intervjua en person anses ibland vara enkelt då det är en form av samtal där frågor ställs, vilket varje vuxen människa gör i sin vardag. Men vid forskningssyfte, som denna studie, gäller det att mina samtalsfärdigheter är upptränade för att kunna frambringa vetenskaplig relevans(ibid:18). Genom att ha varit påläst 2 Klacken är den del av arenan där det inte finns några sittplatser, utan alla supportrar står upp hela matchen. Man brukar även beskriva klacken som den del av publiken som sjunger ramsor och viftar med flaggor under hela matcherna. 12

16 inför intervjuerna kring tekniken semi-strukturerad intervju har jag känt mig väl förberedd. Samtidigt som mina samtalsfärdigheter har utvecklats under intervjutillfället. Forskningsintervjun har därmed varit en blandning mellan vardagliga samtal och professionellt samtal som skapats mellan deltagaren och mig. Efter varje intervju har jag lyssnat igenom intervjuerna, sedan transkriberat dem och därefter har en analys av intervjuerna genomförts. 5.4 Databearbetning och analysmetod Transkribering Genom att ha spelat in varje intervju har transkribering kunnat genomföras, dock har inte hela materialet transkriberats utan enbart de relevanta delarna som framkommit under intervjuerna och som döptes till: individuell-, generell rädsla, situation och gemenskap. Dessa teman var utifrån teorin som visade på att rädsla kan vara individuell och generell, som uppstår ur situationer och då gemenskap kan vara en anledning till att rädsla inte uppkommer. Även informanternas utsagor visade på liknande teman vid genomlyssningarna av intervjuerna. Att enbart transkribera delar skedde då transkribering är tidskrävande och då några frågor som ställdes inte är relevanta för undersökningens syfte, utan de var mer för att få intervjupersonen att känna sig bekväma, som inlednings- och avslutningsfrågorna (Kvale & Brinkman 2014:220). De inspelade intervjuerna har däremot noggrant lyssnats igenom flera gånger för att kunna finna det relevanta för undersökningen. Transkriberingarna från intervjuerna först utskrivna i talspråk där pauser och andra extra ljud har tagits med (Ibid:221). I resultatet och analysen kommer citat framställas, där har de bearbetas till skrivspråk för att läsaren tydligt ska kunna följa med i analysen. Citaten kommer framställas med indrag och vara kursivt där pauser betonas inom parenteser och borttagen information kommer stå som / /. Att delar av utsagorna har tagits bort är av bedömning att det inte är relevant för studien Analysverktyg: Hermeneutisk tolkningsprocess Då rädsla för brott är ett samlingsbegrepp som innefattar enskilda erfarenheter och känslor kommer analysen få framföra vad rädsla för brott är för informanterna (Heber 2005:16). Undersökningen utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt vilket leder till att det är mina tolkningar av personernas tal om rädsla för brott i samband med en fotbollsmatch som blir definitionen av vad rädsla för brott är. Tolkningen baseras utifrån teorier samt tidigare forskning. Hermeneutisk meningstolkning syftar till att man tolkar enskilda delar av texten för att sedan relatera detta till helheten, man har däremot en vag uppfattning om helheten från början (Kvale & 13

17 Brinkman 2014:252). Analysen i denna studie kommer därefter att baseras på de delar som har transkriberats och som jag har tolkat varit det viktiga. Vid analys där tolkning av mening är i fokus, kodar man materialet för att få en struktur av det insamlade materialet. Denna studie har kodat utsagorna utefter fyra olika teman: individuell rädsla, generell rädsla, situationer och gemenskap. Vid analysen kommer utsagorna att presenteras under två huvudrubriker: individuell och generell rädsla, där resterande teman kommer vara invävda i analysen och framställas i underrubriker. Vid framställning av resultatet kan inte alla utsagor tas med, utan det är min tolkning av vad som är viktigt som presenteras. Därmed har jag varit tydlig med vad som presenteras och återgett innebörden av alla citat (Ibid:246). 5.5 Forskningsetiska överväganden Studien har genomförts efter forskningsetiska principerna genom att väga forskningskravet och individskyddskravet mot varandra, i syfte för att intervjupersonerna inte ska komma till fysisk eller psykisk skada (Vetenskapsrådet 2002:5; Kvale & Brinkman 2014:98). Ett val som skedde inför studien var att inte intervjua personer som jag känner, för att rädsla för brott kan vara ett känsligt ämne. Under studien har de etiska kraven presenterats för varje informant, i syfte av att de kommer följas: informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002). Varje informant har godkänt sitt deltagande och inte valt att avbryta studien under något tillfälle. För att hålla informanterna anonyma kommer de benämnas som Informant 1, Informant 2, Informant 3 och Informant 4. Att informanterna inte får vardagliga namn utan benämns som informant 1 etc. är för att betoningen i denna studie inte är att se skillnader mellan könen. Utan istället kan resultatet fokusera på vad som uttrycks och inte vem som uttrycker det. Av det resultat som framkommit har jag dragit slutsatsen att inga problem har stötts på under studiens gång. 5.6 Metoddiskussion Val av metod har i denna studie har skett utifrån dess utformning som semi-strukturerad intervju har, vilket har gjort det utförbart att undersöka informanternas uttryck och reflektioner av rädsla. Metodens flexibilitet har även bidragit till möjligheten att följa spår som informanterna kommit in på under intervjuerna (Bryman 2002:302). Om jag istället skulle valt en kvantitativ metod som enkäter, hade resultatet inte varit lika utförligt då enkäter inte ger en möjligheten att ställa följdfrågor när något inte är förståeligt, både för forskare och för informanterna (Ibid:145). Däremot kan inte resultatet som presenteras kvantifieras då kvalitativ ansats syftar till att erhålla ord och 14

18 beskrivelse av personers livsvärld (Kvale & Brinkman 2014:47). Slutsatsen kan därmed inte presenteras med siffror eller generaliseras då enbart få har deltagit och den kunskap som har erhållits inte kan anses vara giltig för alla människor (Ibid:310). Rädsla är en känsla som enbart personen som känner den, kan presentera. Däremot kan resultatet generaliseras genom att många som går på fotboll kan ha liknande känslor. Eftersom studien inte syftade till att nå ett resultat som kunde återges i siffror utan genom tolkning av uttryck finnas det en positivitet för metodvalet. Detta då att man har kunnat hoppa mellan frågor och följa det spår som intervjupersonerna valde, som har främjat och gjort studien genomförbar(bryman 2002:269). Då tidsaspekten har varit begränsad har semi-strukturerade intervjuer både varit till nackdel och till fördel. Nackdelen är att informanterna har begränsats till fyra personer eftersom det tagit tid att finna informanter samt att samordna ett möte då schemat ser olika ut för alla. Fördelen med val av enbart fyra informanter är att det har bidragit till att jag har kunnat bearbeta intervjuerna under längre tid, både inför, mellan tillfällen men även efter (Kvale & Brinkman 2014:157). 5.7 Studiens kvalité Denna studie har tagit hänsyn till flera olika aspekter för att visa på vetenskaplig kvalité. I kvalitativa undersökningar kan man som forskare lätt vara för subjektiv då man väljer vad för inriktning och för information som tas med i resultatet. Val av innehåll kan därmed vara något som har misstolkats eller tagits ur sitt sammanhang (Bryman 2002:269). När man forskar kring människor, framförallt ur ett hermeneutiskt perspektiv, bör man därmed vara reflexiv, vilket syftar till att man tar hänsyn och reflekterar över sin egen roll i studien (Kvale & Brinkman 2014:292). Jag som forskare har en förförståelse för ämnet då jag är säsongskortsinnehavare hos Hammarby som alla intervjupersoner även är. Jag har likt Green (2009:4) skrikit och svurit under många matcher och kan erkänna att Hammarby är mitt favoritlag. Under mina år som säsongskortinnehavare har jag aldrig varit rädd, men i linje med Green anser jag att matcherna bör vara trygga och att ingen ska vara rädd i samband med en match. Då undersökningen är inriktad på rädsla för brott hos intervjupersonerna och inte på hur bra laget är, ska inte min klubbfärg påverka resultatet. Det har enbart varit gynnsamt genom att det bidragit till att vinna företräde hos intervjupersonerna (Green 2009:8). En annan aspekt som är vanligt i intervjustudie med koppling till forskaren är frågan om maktasymmetri (Kvale & Brinkmann 2014:51). Under intervjuerna har ingen maktasymmetri upplevts, vilket skulle kunna ske då jag är en ung kvinnlig student som intervjuade personer som är äldre än mig och som innehar den information som jag eftersökte. Även en motsatt effekt där intervjupersonerna kunde känt en viss maktaspekt från mig då jag intervjuade dem, kunde ha skett, 15

19 men som inte alls upplevdes. Däremot kan detta vara en del av effekten att man som forskare ibland är hemmablind och enbart reflekterar över det som väcker ens intresse. Informanterna kan således ha upplevt vissa saker annorlunda än mig. För att undvika det valde jag att fråga dem på slutet, när bandspelaren var avstängd, hur det kändes. Alla ansåg att det hade gått bra och ingen har inte dragit sig ur studien, vilket får mig anse att intervjuerna inte innehöll en maktassymmetri som påverkade utkomsten. Mot bakgrund av ovanstående, om negativa aspekter med forskarens roll, har jag genom arbetet försökt att undvika detta genom att genomgående påpeka att fokus är på informanternas utsagor och inte på vilket lag som är det bästa enligt deras eller min åsikt. Jag har likaså reflekterat över alla beslut och visat det genom att tydligt framställa hur processen har gått tillväga. I resultatet har även flera citat framtagits för att visa på att jag varit så transparens som möjligt i mina tolkningar. Att vara transparens och genom att dra ihop syftet med resultatet i form av en slutsats, stärks validiteten (Bryman 2002:257, 271; Sohlberg & Sohlberg 2013:20). Gällande frågan om reliabilitet kan denna studie vara svår att reproducera då tekniken har varit semi-strukturerad och att faktorer som vem som intervjuar påverkar utkomsten av intervjun samt att människor utvecklas med tiden (Ibid:257). Det blir således omöjligt, i efterhand, att återskapa exakt samma intervjusituation igen vilket leder till svårigheter med att tala om reliabilitet. För att öka studiens reliabilitet och för att påvisa hur är pålitlig den är, har jag som forskare valt att vara tydlig under alla rubriker om hur undersökning gått till väga samt bifogat intervjuguiden (Ibid: ). Genom att vara tydlig och genomgående påvisat hur undersökningen har gått till väga anser jag att studien uppnått en hög kvalité. Då denna studie undersöker subjektiva upplevelser kan jag bara anta att det informanterna säger är sanna, då sanning är något som ligger i individens uppfattning. För att kunna stärka resultatet och visa på tillförlitlighet i uttalandena har jag vid intervjutillfällena, vid brist av förståelse, använt följdfrågor (Kvale & Brinkman 2014:295). Vissa frågor blev även besvarade innan de ställdes, när frågan sedan kom fick informanterna en chans att fylla ut eller ändra ifall de ville. De fyllde ut några svar, men ändrade dem inte vilket visar på tillförlitlighet och koherens i den mån som de undersöktes (Sohlberg & Sohlberg 2013:69). Då undersökningen är kvalitativ och även begränsad till enbart fyra personer kan den inte generaliseras över en större population. Det går alltså inte yttra sig om fler än de som deltog i studien (Bryman 2002:270). Däremot kan möjligtvis fler än de som deltog i studien känna igen sig i den rädsla som uttrycks av informanterna som uppdelningen av individuell och generell rädsla (Heber 2005:10). 16

20 6. Resultat & analys Under denna rubrik kommer informanternas uttryck av rädsla att presenteras under två rubriker: individuell rädsla och generell rädsla. Rubrikerna är utvalda efter informanternas uttryck av rädsla för sig själv (individuell) och för andra (generell). Begreppen individuell och generell rädsla har sin grund i Heber (2005:10) och Gadd och Jefferson (2008:126) resonemang om hur rädsla kan vara individuell och generell. Resultatet som presenteras är analyserat utifrån mina egna tolkningar som genom citat påvisar hur informanterna uttrycker rädsla. Jag har genom att koda transkriberingarna kunnat samla alla citat som behandlar individuell- och generell rädsla för att sedan kunna genomföra en tolkning av materialet. Tolkningen grundar sig i tidigare forskning och teori som sedan har fått guida det insamlade materialet i texten. Den individuella rädslan som presenteras är det som tolkats som den individuella rädslan hos informanterna. Analysen kommer framställas i flera underrubriker, genom att först visa på rädslan som finns, sen hur de gör för att inte uppleva rädsla och som avslutas genom att visa på vad som gör rädsla inte alltid upplevs. Den generella rädslan som presenteras är det som tolkats som rädsla för andra säkerhet, både hur informanternas rädsla för andra säkerhet men även hur de upplever andras rädsla. Analysen av generell rädsla kommer framställas i flera underrubriker, först utifrån det som informanterna talar om andras rädsla och sedan den altruistiska rädslan som informanterna upplever för någon de står nära. 6.1 Individuell rädsla Heber (2005:10) beskriver individuell rädsla som något som enbart en person kan känna i relation till sin egen säkerhet. Informanterna i denna studie har genom semi-strukturerade intervjuer fått uttrycka och reflektera över sin rädsla i samband med fotbollsmatcher. Det resultat som framkom behandlar hur de upplever olika situationer som de upplever både med rädsla men även utan rädsla. Den rädsla som beskrivs i denna studie tolkas som motsatsen till trygghet, där inkluderas även oro, otrygghet etc. (Ibid:9). Igenom alla intervjuer har en tydlighet kring rädsla framförts, nämligen att det finns en viss individuell rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher hos informanterna. Brist av kontroll Den rädsla, som framställs i informanternas reflektioner, existerar inte speciellt ofta av informanterna, men den finns där ibland. Informant 2 beskriver att upplevelsen av rädsla för brott i samband med fotbollsmatcher enbart har hänt en gång och då i en situation där informanten, likt en av Hebers (2005:4) faktorer för rädsla, upplevde brist av kontroll. I den situationen var det polisen 17

21 som frambringade rädslan genom att storma läktaren och göra så att informant 2 inte kunde kontrollera vad som hände. Rädslan frambringades således som en effekt av polisens agerande. Bara en gång faktiskt Det var matchen mot assyriska när polisen storma läktaren. Då var ja rädd./ / För ja tyckte det blev okontrollerat. Folk blev rädda och började liksom, ja men asså en stor massa skulle flytta sig o det tyckte jag var obehagligt. / / Då när polisen kom upp och folk försökte flytta på sig, de sprutade så extremt mycket tårgas. Man kan inte stå kvar i det, man är tvungen att flytta på sig. Då blev det för trångt, då tyckte jag det blev läskigt. / / Och sen så va de ju uppe på läktaren och vevade med batonger, det tyckte ja va skit obehagligt så den gången var jag rädd inne på arenan. (Informant 2) Situationsbunden rädsla & utveckling över tiden Rädsla för brott har även uttryckts vara en del av händelser från det förflutna som upplevts väldigt otäcka och som har gjort att informanterna känt sig rädda. Informant 4 berättar att rädsla för brott var i samband med en fotbollsmatch var värre förr när det var mindre säkerhet kring evenemangen och då supporterkulturen var mer inriktad på våldshandlingar. Ja absolut liksom, på 80-talet då var man ju rädd! Vi var ju på bortamatcher då med. Vi var liksom tio personer och var jagad av femtio, sextio personer och vi fick stryk också. Så då var vi jätterädda, men det var ju utanför arenan./.../ Jag har liksom sett folk ligga blödande, nerslagna av motståndare utanför arenan. (Informant 4) Det som förenar flera av informanterna är att de har känt rädsla för brott i samband med en fotbollsmatch förr, men inte nu förtiden. Rädslan som informant 1 beskriver är även en upplevelse som skett på en bortamatch där arenan inte bidrog med den säkerhet som behövdes och därmed kunde händelsen ske som ledde till att informanten kände sig rädd. Men jag har ju varit rädd för flera år sen på AIKs hemmamatcher på Råsunda. För då var det kaos när man skulle in på den där vedervärdiga arenan. Då stod AIK:are / / högst där uppe på södra, även fast de inte skulle va där. / / då var det ju öppet ner så de kastade ner glasflaskor på oss. Man fick ingen på sig men man visste inte vart man skulle gömma sig. Det gick ju inte att gömma sig i den där betongklumpen, men det var ju otäckt. (Informant 1) I ovanstående citat har informanterna beskrivit olika scenarion som de upplever som otäcka och farliga. Det är allt från våldsbrott, att få saker kastade emot sig, till polisens agerande som bidrar till rädsla. Däremot känner inte informanterna någon rädsla vid varje match, utan enbart vid tillfällen när de inte kan förutse fara. Den rädsla som informanter uttrycker kan förklaras utifrån Pains (2000:367) diskussion att rädsla för brott ofta är ihopkopplat med den temporära situationen som råder. 18