Kvalitetsredovisning 2009 Kvännarens förskola och skola F-3

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Kvännarens förskola och skola F-3 Fastställd av rektor Else-Marie Bergvall

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Som underlag för vår kvalitetsredovisning använder vi kvantitativ information såsom kommunens föräldraenkät för barnen i förskolan och skolan, ND2, NP3, kommunens personalenkät, egen personalenkät, egna intervjuer med barn och enkäter till barnen i samband med utvecklingssamtal. Vi använder oss också av en del kvalitativt underlag såsom utvärderingar av utvecklingsområden, likabehandlingsplanen, dokumenterade samtal i personalgruppen och samtal med föräldrar. Vi gör också kartläggningar och observationer som används. Förutsättningar Styrning och ledning Ledningsresursen för Kvännarens förskola-skola är 70% rektor. I rektors heltidstjänst ingår också 30% som utvecklingsledare för förskolan i kommunen. Rektorerna på Kvännaren och Jurabacken arbetar i ett ledarteam och ingår i ledargruppen på staden norr. Kommunens ledningsorganisation har förändrats under året och från höstterminen 2009 har även mötesorganisationen förändrats beroende på ledarnas delvis nya ansvarsområden. Förvaltningen har från halvårsskiftet fått en ny förvaltningschef. Arbetsbelastningen på utvecklingsledardelen har under året ökat varför framförallt hösten varit mycket intensiv. Personalkonferens på Kvännaren där all personal deltar ligger på sen eftermiddagstid/kvällstid och infaller en gång/månad. Informationskonferens där en medarbetare/avdelning samt rektor och skolassistent träffas 1 tim/v. Övriga möten planeras in efter behov dock finns stora svårigheter att hitta mötestider där t.ex. en medarbetare från varje avdelning kan delta. Under hösten hade rektor lagsamtal med alla avdelningar. Rektor är med i verksamheten en förmiddag en till två gånger/termin/avdelning förutom kortare och längre stunder kontinuerligt. Personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning Under 2009 har personalresursen varit i stort sett oförändrad i jämförelse med Från höstterminen har vi dock förstärkt organisationen för barn som behöver extra stöd med 20% tjänst. På Kvännaren finns i skrivande stund 128 barn i åldrarna 4-10 år. Under vårterminen har vi 136 barn, 61 flickor och 75 pojkar och under höstterminen har vi 128 barn, 57 flickor och 71 pojkar. Vi hade under vårterminen 78 fritidshemsbarn och 19 barn i förskoleklass. Under hösten hade vi 77 fritidshemsbarn och 22 barn i förskoleklassen. Barnen finns i 5 åldersblandade avdelningar, en unik organisation i kommunen. Vi har verksamhet mellan kl I juni slutade en medarbetare och två medarbetare bytte avdelning. Detta har medfört att några avdelningar har fått nya kollegor igen efter förra årets omorganisation. Det är ett viktigt arbete för både nya och gamla att få ett fungerande arbetslag på en avdelning, något som tar kraft och energi men är en förutsättning för en god måluppfyllelse och en bra verksamhet. 1

3 Personalens kompetens All personal på Kvännaren har adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter. Personalen består av en grupp mycket erfarna grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger samt barnskötare. Medelåldern i gruppen är 50,2 år. Vi har elevassistentresurs för de barn som behöver det. Under 2009 har tre medarbetare fortbildat sig genom lärarlyftet, en fritidspedagog och en förskollärare under våren samt en fritidspedagog under hösten. Utbildningarna är på 15 högskolepoäng och har handlat om matematik i de tidiga åren. Fyra pedagoger utbildades till TRAS-piloter under en tvådagarskurs i maj (TRAS= Tidig Reflektion Av Språk). Tre av dessa piloter har sedan under hösten hållit i en utbildning för all för-fripersonal på enheten. Vid uppstarten deltog även grundskollärarna. TRAS-utbildningen avslutas under våren En medarbetare har gått Livsmedelshygienisk introduktionskurs. Två medarbetare har gått en brandskyddsutbildning. Grundskollärargruppen har under året deltagit i studiedagar samt arbetat i en grupp kring IUP(individuell utvecklingsplan) och skriftliga omdömen. En specialpedagog i kommunen har under hösten förlagt ett utvecklingsarbete om läs-och-skrivinlärning till Kvännaren och grundskollärargruppen. En grundskollärare och en förskollärare har under året tillhört var sin arbetsgrupp kring matematik som finns på området Norra staden. Det finns en vilja att kompetensutveckla sig inom olika områden, dock gör den slimmade personalbemanningen att det är svårt att avvara en personal som är iväg på t.ex. en föreläsning. Lokaler och miljö Kvännares förskola-skola är en annorlunda skola när det gäller lokaler. Varje avdelning är ett eget hus som sitter samman likt en radhuslänga. Man kan inte nå varandra utan att gå ut och sedan in i nästa hus. Gemensamma lokaler vilka man också bara når utifrån har vi i suterrängplanet. Där finns bibliotek, rörelserum, förråd, kopieringsrum samt lokal för träslöjd. Lokalerna är små och utnyttjas idag maximalt. En arbetsmiljöutredning om Kvännarens inomhusmiljö startade under Utredningen har avslutats under 2009 och inneburit att fastigheten Kvännaren har gåtts igenom på olika sätt. Detta har resulterat i att isolering och ytbeklädnad av husen har lagats och fasaden har målats om. Framför oss har vi att laga golvventilationen samt att nya golv skall läggas i många av våra utrymmen. Uppvärmningen av Kvännaren är direktverkande el. Att byta värmesystem har diskuterats länge och just nu förbereds för två miljövänligare alternativ, bergvärme eller fjärrvärme. Ett nytt hus för våra sopor är under uppbyggnad i skrivande stund. Vi är mycket glada för det nya huset vilket kommer att underlätta sopsorteringen. Datortätheten på enheten har förstärkts under året. Alla avdelningar har utrustats med en bärbar dator. Idrott och hälsa utövar vi i Tallens Idrottshall som ligger ca.1,5 km bort. Kvännaren har en god utemiljö med möjligheter till många olika aktiviteter. Den näraliggande skogen och Kvännarsjön utnyttjas som uterum för kunskapande och hälsofrämjande aktiviteter. 2

4 Arbetet i verksamheten Synen på barns utveckling och lärande Kvännaren är en helintegrerad enhet med förskola-skola-fritidshem inom varje avdelning. Begreppen trygghet, kontinuitet och helhetssyn är ledord i verksamheten. Det är inte möjligt att beskriva den ena eller andra verksamhetsformen separat utan alltsamman hänger ihop, det är helheten som är det viktiga hos oss. Därav en gemensam Kvalitetsredovisning för enheten. Förhållningssätt På Kvännaren strävar vi efter en gemensam värdegrund och ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Genom goda samtal om lärande och barns utveckling på planeringsdagar och personalkonferenser samt i vardagen, utvecklar vi vår gemensamma förståelse och hittar goda strategier för verksamheten. Vi dokumenterar vårt arbete för att hålla kvar våra tankar och för att över tid se resultaten från vårt utvecklingsarbete. I vårt arbete med barnen utgår vi från varje barns intresse och behov. Vi ger individuell omsorg och stöd samt utmanar varje barn i sitt lärande. På Kvännaren är alla barn allas barn. Pedagogik och arbetsmetoder Vår verksamhet är aktiverande, temainriktad och tar till vara på närmiljöns möjligheter. Under hösten har vi börjat ett samarbete mellan avdelningarna med våra elever i åk.3. De är indelade i två grupper beroende på kommande klasstillhörighet i åk.4 på Marieborgsskolan. Åk.3 eleverna träffas ett arbetspass/v tillsammans med en grundskollärare. Vi samverkar också kring förskoleklassen för att grupperna skall bli lagom stora och för att på bästa sätt ta tillvara personalens kompetens. Fler exempel på samarbete mellan avdelningarna finns. Vi arbetar med familjegrupper där det i varje familjegrupp finns barn i alla åldrar tillsammans med en vuxen. Familjegruppen är en trygg bas för alla barn. Tiden i familjegrupper har minskat under de senaste åren beroende på att vi är färre i personalen men grupperna är fortfarande en viktig del i barnens vardag. Vi arbetar i arbetslag bestående av grundskollärare, fritidspedagog, förskollärare och barnskötare. Olika kompetenser hos de vuxna stärker helhetstanken och är gynnsamt för barnen i arbetet på avdelningarna. Varje arbetslag planerar verksamheten tillsammans. På Kvännaren finns en arbetsplan där enhetens mål, metoder och policys beskrivs. Varje avdelning har dessutom satt sin prägel på avdelningens arbete utifrån sina speciella förutsättningar. Delaktighet och inflytande På alla fem avdelningarna finns ett råd där alla barn och personalen ingår. Varje vecka lyfts här frågor från barnen eller de vuxna. Det kan t.ex. röra sig om hur vi är mot varandra eller om leksaker/material som barnen vill ha eller om aktiviteter som barnen önskar sig. Alla frågor och idéer tas på största allvar och råden dokumenteras. När barnen är mogna för individuella planeringsböcker får de en sådan. Planeringsböcker är ett viktigt redskap för barnen att se och ha inflytande över sitt lärande. Dessa hanteras genom ett samarbete mellan barnet och läraren. Båda parter har inflytande över innehållet men den vuxne har ansvaret. I planeringsboken finns barnets IUP. 3

5 Barn och personal tillsammans skriver och skickar veckobrev hem till föräldrarna med en sammanfattning av veckan som varit samt om kommande aktiviteter och information. I veckobreven infogas med jämna mellanrum utdrag från våra styrdokument tillsammans med de aktiviteter i verksamheten som förekommit eller som komma skall. Detta för att ge föräldrar möjligheter att se sambanden mellan verksamheten och styrdokumenten. Rektor skickar nyhetsbrev hem till föräldrarna 2-3 gånger per termin. På enheten finns ett samarbetsråd. I rådet ingår två föräldrarepresentanter från varje avdelning, två personalrepresentanter, kontaktpolitikerna samt rektor. Samarbetsrådet träffas två gånger per termin och protokollen från rådet delges alla föräldrar. Ett arbete har startats upp tillsammans med alla föräldrar om förväntningar. Vilka förväntningar har föräldrar på oss på Kvännaren? Vilka förväntningar har vi som personal på våra föräldrar? Starten kring detta arbete började i Samarbetsrådet. Därefter har vi haft föräldramöten på alla avdelningar där föräldrarna efter diskussioner skrivit ner sina förväntningar på Kvännaren men också vilka förväntningar de tror/tycker att vi har på dem. Detta arbete föll väl ut och en lång rad av förväntningar kunde preciseras. Fortsättningen ligger i att prioritera några förväntningar som sedan kan stå för arbetet på Kvännaren. Resultat och måluppfyllelse Redovisning av måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Måluppfyllelse i samtliga ämnen Under året har vi startat ett arbete med att bryta ner målen i samtliga ämnen. Det arbetet pågår. Vår bedömning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen grundar sig dels i detta arbete men också på pedagogernas långa yrkeserfarenhet. Vår bedömning är att måluppfyllelsen i samtliga ämnen generellt är god. Matematikresultaten är vi inte nöjda med och arbetar därför enträget på att öka vår måluppfyllelse där. Nationella prov i åk 3 Under våren hade för första gången landets åk 3 elever nationella prov i svenska, svenska som andra språk samt i matematik. På Kvännaren visade våra resultat i svenska att 84% av eleverna klarade kravnivåerna i samtliga delprov. Vi hade inga barn som läst svenska som andra språk. När det gäller matematik hade vi 48 % som uppnått kravnivåerna i samtliga delprov. Kommunens föräldraenkät Föräldraenkäten för förskolan har besvarats av 33 föräldrar. Föräldraenkäten för F-åk3 har besvarats av 62 föräldrar. Föräldraenkäten i förskolan 2009 visar i flera delar ett sämre resultat än Av de 17 frågor eller påståenden som föräldrarna svarat på är 4 frågor/påståenden mer positiva, 1 lika och 12 mer negativa än

6 En tydlig förbättring har för andra året i rad skett när det gäller påståendet Det finns barn i förskolan som vårt barn vid upprepade tillfällen är rädd för instämmer inte alls 53% 61,5% instämmer inte 19% 26,9% instämmer delvis 26% 11,5% I 2009 års enkäter finns alternativsvaren från stämmer mycket bra till stämmer mycket dåligt och här svarar 81,8 % av föräldrarna stämmer mycket dåligt. 15,2 % av föräldrarna svarar stämmer ganska dåligt. Vi tolkar årets resultat som ännu en förbättring. Ett påstående som sticker ut och är mycket mer positivt i årets enkät är mitt barn tycker det är roligt att gå i förskolan. Ett annat påstående som sticker ut är Personalen är bra på att synliggöra hur den verksamhet som bedrivs har kopplingar till läroplanen. I årets enkäter har 45,5 % av föräldrarna svarat stämmer mycket bra och 36,4 % av föräldrarna har svarat stämmer ganska bra. 12,1 % tycker stämmer ganska dåligt samt 0% svarar stämmer mycket dåligt och 6,1 % vet ej/obestämd. När det gäller denna fråga har den positiva trenden vänts instämmer helt 50% 65,4% instämmer delvis 30,8% 26,9% instämmer inte 3,3% 0% instämmer inte alls 3,3% 0% vet ej/obestämd 11,5% 7,7% Vi uppmanade våren 2009 alla föräldrar i skolan att svara på föräldraenkäten och 62 föräldrar svarade (91 F-skolbarn). I årets enkät kan vi generellt säga att svaren från föräldrarna i skolan skiljer sig på ett positivt sätt mot förra året. Av 32 olika frågor och påståenden är 18 frågor/påståenden mer positiva, 6 är lika och 8 är mer negativa. Två påståenden sticker ut där föräldrarna är avsevärt nöjdare med än tidigare och det är utvecklingssamtalet ger en tydlig bild av hur mitt barn har utvecklats samt skolan har tydliga mål för verksamheten. Något som skiljer förskolan från skolan är information och kommunikation mellan hem och förskola respektive hem och skola. Här visar föräldrasvaren att föräldrar i förskolan är mer nöjda med informationen/kommunikationen än föräldrarna i skolan. Av föräldrarna i förskolan svarar 78,1 % att de är mycket nöjda och 21,9 % att de är ganska nöjda. Av föräldrarna i skolan svarar däremot 43,5 % att de är mycket nöjda och 54,8 % att de är ganska nöjda. Kommunens Personalenkät Barn och utbildningsförvaltningen genomför en enkät för personalen i förskola och skola vartannat år. Under hösten 2009 genomfördes en sådan enkät. Av Kvännarens personal på 21 personer svarade 12 på enkäten. Några av frågorna/påståendena handlar om arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen. 5

7 Jag känner att jag räcker till för det som krävs av mig i mitt arbete. Stämmer helt 16,7 % Stämmer delvis 41,7 % Stämmer inte 41,7 Då min arbetsdag är slut känner jag mig vanligtvis nöjd med min arbetsinsats. Instämmer helt 25,0 % Instämmer delvis 50,0 % Instämmer inte 16,7 % Instämmer inte alls 8,3 % Känner du dig stressad i arbetet? Ja 83,3 % Nej 16,7 % Egen personalenkät Under våren svarade personalen på en enkät om arbetsglädje och trivsel på arbetsplatsen. 14 av 21 personal svarade på enkäten. Svaren visar att några känner stress och otillräcklighetskänslor i arbetet. Enkäten visar också att många trivs på sin arbetsplats samt trivs i sitt arbetslag Situationen för barn med särskilt stöd Sedan två år tillbaka finns en specialpedagog knuten till Kvännaren. Hon har till största delen sitt arbete på Marieborgsskolan där Kvännarens elever går vidare från och med åk.4. Ett elevhälsoteam finns på Kvännaren där ingår skolsköterska, specialpedagog samt rektor. Teamet träffas en gång per månad och fungerar som stöd till personalen samt har kontakter/nätverk inom flera områden. Skolbarn som behöver mer stöd kring tal och språk får det med hjälp av en av kommunens specialpedagoger med särskild kompetens inom detta område. På Kvännaren finns 4 pedagoger som är utbildade lekarbetare. Möjligheten för barnen att få lekarbete som stöd i sin utveckling är god. Från hösten 2009 har organisationen utökats för barn som behöver extra stöd. En pedagog har haft 20 % tjänst för att arbeta med barn, en-till-en, i par eller i mindre grupper. Kvännaren har sökt och fått personalresurs från potten BIBAS-pengar till två av avdelningarna. (BIBAS= Barn I Behov Av Stöd). Barn med annat modersmål än svenska Några barn har ett annat hemspråk än svenska. Dessa barn erbjuds undervisning i sitt hemspråk på Kvännaren. Varje klasslärare har ansvar för svenska som andra språk och den undervisningen i sin grupp. Om ett barn skall undervisad från kursplanen svenska som andraspråk träffas föräldrar, klasslärare, specialpedagog samt rektor och gör en gemensam bedömning. Rektor tar beslut. En blankett har tagits fram och den används som dokumentation. 6

8 Flickor och pojkar På Kvännaren har vi fler pojkar än flickor, under hösten har andelen pojkar ökat. Vi har deltagit i projektet Killar och tjejer läser som avslutats under året. Det har påverkat genustänkandet vid inköp av böcker till Kvännarens eget bibliotek. Vår uppfattning är att barnen hos oss är positiva till läsning och läser mycket oavsett kön. I personalens utvärderingar har genusperspektivet lyfts fram. Arbetslagen har under året haft diskussioner om genus. Vi frågar oss hur det kan komma sig att pojkarna i Västerviks kommun har så mycket sämre betygsresultat än flickorna? Kan vi påverka detta resultat? På vilka sätt kan vi fördjupa vår kunskap om genus? Hur kan vi bli mer medvetna? Ett utvecklingsområde att arbeta vidare med. Hälsa och livsstil Kvännaren har en profil sedan många år som certifierad Grön flagg skola. Vi har ett medvetet och lyckosamt miljöarbete. Vi köper bl.a. närodlad ekologisk potatis som vi kokar på varje avdelning, en organisation som vi är ensamma om. Miljötemat för vt -09 och läsåret 09/10 är Närmiljön. Miljöarbetet är en viktig del för Kvännaren och samverkan mellan avdelningarna har utvecklats i och med detta arbete. Ett miljöråd med två elever från varje avdelning träffas regelbundet tillsammans med två vuxna. I rådet hjälper man varandra att komma vidare i sitt tema genom att beskriva för varandra hur man arbetar och vad man arbetar med på sin avdelning och inte minst vad man lärt sig. Barnen berättar hemma och personalen får därav respons från föräldrarna. Detta blir till en god kedja i miljöarbetet som ger delaktighet för alla inblandade. Vid miljörådets möten för barnen egna anteckningar så de kan berätta för sina kamrater. En vuxen skriver protokoll. Alla barn är utomhus varje dag. Varje vecka har barnen idrott och hälsa, de stora barnen i Tallens idrottshall och de yngre barnen i vårt rörelserum Spelet. Att förlägga undervisning ute och att ha utflykter är ett vanligt inslag i vår verksamhet. Uppföljning av utvecklingsområden och åtgärder i föregående års kvalitetsredovisning Matematik Området norra staden har ett matematikprojekt tillsammans för att öka de vuxnas kunskaper och barnens måluppfyllelse. Två grupper av personal en för förskolan och en för skolan med representanter från alla enheter inom området arbetar med utveckling av matematikdidaktik. (didaktik=läran om undervisning. Bonniers svenska ordbok.) Kommunens pedagogiska vägledare i matematik är knuten till båda grupperna och en rektor är knuten till gruppen som arbetar med skolan. Arbetsgruppen för skolan har arbetat med ett material Att förstå och använda tal en handbok där det finns diagnoser som alla i området beslutat att genomföra. Dessa diagnoser ger både information och visar vad vuxna behöver arbeta mer med för att öka måluppfyllelsen. Informationen från diagnoserna underlättar vid överflyttning av barn från en skola till en annan och vid flytt från ett stadium till ett annat. Materialet finns från åk1 till åk9. 7

9 I juni sökte Kvännaren medel från Skolverket för att utveckla matematikundervisningen på enheten. I slutet av augusti fick vi det glädjande beskedet att vi fått kr till enheten. Grundskollärargruppen har under hösten arbetat med att diskutera matematik och hur vi kan få bättre måluppfyllelse. Tre delar har växt fram och den första handlar om kompetensutveckling för pedagogerna. Aktuell litteratur har köpts in och i januari 2010 kommer hela personalgruppen att ha en fortbildningsdag på Matteljen i Linköping. Ytterligare en studiedag är inplanerad under läsåret. Den andra delen är att kunna arbeta mer med laborativ matematik. Vi samarbetar nu med Bostadsbolaget för att hitta en lokal för sådan verksamhet. Den tredje och sista delen är att införskaffa interaktiva tavlor till alla fem klassrummen vilket skolverksmedlen gett oss möjlighet till. Grundskollärargruppen tog sig an denna uppgift och började med att utforma en enkät till barnen och en till föräldrarna om matematik där vi undrar över intresse, attityd och upplevelse av matematik. Enkäten visar att dagens barn på Kvännaren tycker att matematik är betydligt roligare än vad deras föräldrar tycker/tyckte. Ett glädjande resultat som ger god grogrund för att arbeta med att öka måluppfyllelsen. Gruppen har också arbetat med anskaffningen av matematikmaterial framför allt för laborativ matematik. IUP Under 2008 gav Skolverket ut nya Allmänna råd för IUP och skriftliga omdömen. Personalgruppen har arbetat vidare med att sätta sig in i dessa råd. Grundskollärarna har efter att ha granskat varandras IUP arbetat fram en gemensam struktur för att dokumentera IUP och skriftliga omdömen. Denna struktur provades under vårens utvecklingssamtal, utvärderades och gjordes om inför höstens samtal. Vi har under året arbetat med alla ämnen i ämnesgrupper för att kunna ha material att bedöma mot. Detta arbete pågår. Grundskollärargruppen har också arbetat med och kommer fortsätta arbeta med alla ämnen och göra delmål för varje årskurs. Under året har vi fått ny kursplan för svenska och svenska som andraspråk samt matematik där målen för åk.3 är tydliggjorda. En kommungemensam studiedag ägnades också IUP under våren Därefter har vi skrivit och provat oss fram för att hitta ett för oss klokt och bra sätt på en bra struktur. Vi har tittat på andra skolors IUP och skriftliga omdömen för att lära mer. Arbetet pågår. Analys och bedömning av måluppfyllelse De vuxna på varje avdelning följer barnens utveckling socialt och kunskapsmässigt med hjälp av flera olika strukturerade material såsom portfolio, observationer, planeringsböcker, diagnoser m.m. och får därför en helhetssyn kring varje barns behov. Vi försöker hitta en struktur och organisation kring hur vi arbetar med hela enhetens resultat. Arbetet pågår och vi inser att vi tillsammans måste skapa vårt förbättringsarbete. Vi vill påverka och förbättra förutsättningarna för att våra barn skall nå ännu bättre resultat både socialt och kunskapsmässigt. Utvecklingen inom förskola och skola går i en rasande fart och kraven på verksamheten från regering och riksdag ökar. I personalenkäten ser vi att många av pedagogerna upplever frustration i arbetet. Känslan av stress och att inte vara nöjd med sin arbetsinsats är tydlig. Här måste vi samtala mycket med varandra för att stärka oss i vårt arbete. Vi-känsla på enheten och lagkänsla är viktiga 8

10 delar som stödjer ett positivt arbetsklimat och gör det möjligt att så gott vi kan lyckas i vårt uppdrag. Samarbetet på enheten har ökat och det är mycket positivt. Värdegrundsarbetet finns med i all verksamhet och vår totalintegrerade Kvännarmodell är både en modell och en metod i detta arbete. Indikationer om detta har vi fått från lärare och skolledare som tagit emot våra barn på andra skolor. Exempel på värdegrundsarbete är Eq, massage och avslappning som alla är viktiga delar i arbetet på samtliga avdelningar. Generellt är måluppfyllelsen god i samtliga ämnen. Årets nationella prov för åk.3 visar att i svenska klarar 84 % kravnivåerna i samtliga delmoment. 16 % klarar inte ett eller flera av delmomenten. Jämför vi med diagnoserna, ND2, från förra året är det en förbättring med 2 %. Det område som vi kunde se svårigheter i är läsförståelse och då framför allt i faktatexter. Vi ser inga skillnader över tid mellan flickor och pojkar detta är tillfredställande. Årets nationella prov i matematik för åk3 visar att 48 % av eleverna har uppnått kravnivåerna i alla delmoment. 52 % klarar inte ett eller flera av delmomenten. Detta är ett resultat som vi inte är nöjda med. Jämför vi med samma barns resultat från föregående års nationella diagnoser i åk 2 är det fler än dubbelt så många i åk 3 som inte klarar alla delmoment. Dock bedöms till viss del olika saker i de olika proven/diagnoserna. Vi kan se att de moment som varit svåra för våra barn är samma moment som visat sig svåra i den nationella sammanställningen. Svårigheterna ligger i att kunna välja rätt räknesätt i en uppgift samt skriftliga räknemetoder. Det tolkar vi som svårigheter att använda matematik i vardagen. Då vi inte är nöjda med resultat kommer vi även nästa år prioritera detta utvecklingsområde. Vi har sökt medel från Skolverket och fått sådana beviljade dessa har givit oss ett utökat handlingsutrymme i vårt utvecklingsarbete. Föräldraenkäten våren 2008 var motsägelsefull. Föräldrarna till förskolebarnen var mer positiva i så gott som alla delar än året innan och föräldrarna i skolan mer negativa än året innan. I 2009 års föräldraenkät är det skolans föräldrar som är mer positiva och förskolans mer negativa. Hur kan det komma sig att det svänger så här? Kan en förklaring vara det stora fokus i den allmänna debatten som funnits kring skolan, dess IUP och skriftliga omdömen som påverkat föräldrarna? Vi ser i svaren att just frågorna/påståendena om utvecklingssamtal, skolans mål, lärarnas uppföljning av eleverna osv. där är föräldrarnas svar 2009 mycket positiva. Föräldraenkäten ger en positiv bild av klimatet på Kvännaren. Detta kan bero på arbetet med Likabehandlingsplanen. Vår årliga revidering av planen ökar medvetenheten hos såväl vuxna som barn. Under 2009 har vi fokuserat barnens lek på gården. Försökt se till att vi vuxna sprider oss på gården så barnen känner sig trygga. Vi har granskat och analyserat hur konflikterna mellan barnen ser ut och hur vi arbetar med dem. Förskola Pedagogernas arbete med TRAS har påverkat bl.a. utvecklingssamtalen positivt. En större trygghet finns hos pedagogerna då de utvecklat sitt observerande av barnen och därmed ökat sin kunskap om varje barn. Den ökade kunskapen gör att pedagogerna kan förändra verksamheten för att skapa goda förutsättningar för barnens utveckling. Ett sätt att öka vår måluppfyllelse för förskolebarnen är en förbättringsåtgärd som våra föräldrar påtalat. Det handlar om ett bättre informationsutbyte mellan våra nya föräldrar och oss på Kvännaren när barn flyttar från Jurabackens förskola till oss på oss. Tanken är att vi från våren 2010 har ett föräldramöte för dessa våra nya föräldrar för att informera om verksamheten på Kvännaren. Målet är att föräldrarna och därmed också barnen blir trygga inför förflyttningen. Fritidshem Under året har föräldrar påtalat att deras barn i framförallt åk.3 vill sluta på fritidshemmet, medan föräldrarna gärna vill att barnen skall gå kvar. Här finns en utmaning för oss. Det som är en stor 9

11 fördel på Kvännaren är att barn får tryggheten att vara på samma avdelning från 4 år till de blir 9 eller 10 år, kan under de sista åren bli en känsla av tristess hos barnen. De har gjort allt, vet hur allt är på Kvännaren. Vi behöver utmana dem, vi behöver låta de äldsta barnen göra egna saker. Under hösten har vi t.ex. provat att spela bordtennis med bara de äldsta och det har varit mycket uppskattat. Vi har satt igång diskussionen i personalgruppen hur vi kan utveckla fritidsverksamheten ytterligare i denna riktning och arbetet pågår. Åtgärder för förbättring Nya utvecklingsområden och lärområden Resultaten och analysen visar att matematik även nästa år kommer att vara ett prioriterat utvecklingsområde. Kvännarens förbättringsarbete handlar också om att bättre organisera kvalitetsarbetet, att bättre prioritera analys och uppföljning. Ge oss tid till reflektion och samtal för att hitta lösningar. Se till att vi använder vår tid på bästa sätt. Det är ingen enkel uppgift när känslan är att vi har så lite tid till samtal i både arbetslagen och tillsammans på enheten. Vi måste även göra bra prioriteringar och hitta den nivå vi har möjligheter att verka på. Mötesorganisationen behöver vi förändra så vi har en möjlighet att träffas i olika tillfälliga arbetsgrupper. Vi vill hålla diskussionerna kring genus vid liv och bjuda in kommunens genuspedagog, för att dra nytta av hennes kunskaper för vårt fortsatta arbete på enheten. Tidigare utvecklingsområden och lärområden som inte är avslutade Matematik Matematikprojektet i norra staden för ökad måluppfyllelse fortsätter under Det nya diagnosmaterialet kommer att utvärderas. Gruppen kommer att arbeta med strategier för hur vi åtgärdar de brister vi eventuellt ser i diagnoserna och pröva dem. Vårt eget utvecklingsarbete för att öka vår måluppfyllelse kommer också att fortsätta. Det arbete som påbörjats under hösten där Skolverkspengarna givit oss stort handlingsutrymme är bara början på en längre process hos oss. Under 2010 kommer vi att fortbilda oss i hanteringen av de interaktiva tavlorna så vi kan använda dem på ett klokt och bra sätt tillsammans med barnen. Vi kommer även att kompetensutveckla oss tillsammans i personalgruppen när det gäller laborativ matematik. Vi kommer att använda de nya material som är inköpta och vi kommer att följa barnens måluppfyllelse än mer noga. IUP Vi fortsätter vårt arbete med IUP och skriftliga omdömen. Vi kommer att arbeta med skolans alla ämnen och sätta upp mål och delmål i varje årskurs. Vi vill hitta en struktur för hur vi bäst gör bedömningar för att utveckla barns kunskapande så att IUP och skriftliga omdömen blir ett bra hjälpmedel för både barn och vuxna. Försöka skapa ett verktyg som i sitt omfång blir möjligt att åstadkomma och använda på ett klokt sätt och som hjälper oss att nå måluppfyllelse. 10

12 Tid och samarbete En arbetsgrupp har bildats som tittat på alla avdelningars organisation av sin verksamhet. Många bra samtal har kommit till och vi har lärt av varandra. Det har blivit uppenbart att det finns många bra sätt att ordna sin verksamhet. En lärdom är också att vi på de olika avdelningarna i stora stycken brottas med samma bekymmer, därför är kommunikationen mellan avdelningarna mycket viktig. Vi kan lösa saker tillsammans. Fortsättningsvis kommer en ny grupp ta vid och det är de pedagoger som arbetar med samma aktiviteter på sina respektive avdelningar. Parallellt med detta arbete har grundskollärargruppen arbetat för att samla åk.3 eleverna från alla avdelningar. Det finns ett behov av att träffa sina likar och att få gemensamma utmaningar i sin kunskapsinhämtning. Arbetet har satt igång och eleverna träffas en gång i veckan i två grupper de som sedan kommer att komma i var sin klass på Marieborgsskolan. Flera andra grupper av barn har också samarbetat mellan avdelningar i olika konstellationer för barnens bästa och för att utnyttja pedagogernas kompetens på bästa sätt. TRAS I maj gick fyra pedagoger en utbildning i TRAS (tidig reflektion av språk) tillsammans med ytterligare ett antal pedagoger i kommunen. Tre av dessa blev sedan piloter för Tras-arbetet på Kvännaren. Ett upplägg gjordes för en utbildning för alla för-fripersonal på Kvännaren. Utbildningen startade hösten 2009 och beräknas vara klart under våren Därmed har vårt arbete med att använda Tras i verksamheten börjat. Målet med arbetet är att vi så tidigt som möjligt skall se barns kommunikation och språkutveckling och ständigt göra förändringar i verksamheten så att vi kan tillgodose barnens behov. Arbetet gör att pedagogerna blir mycket medvetna i sitt sätt att observera barnen. Arbetet tar tid men vi ser det som en lång positiv process. Vi tillhör det TRAS-nätverk som finns i kommunen. Det innebär att pedagoger träffas med jämna mellanrum och utbyter erfarenheter och får nya lärdomar. Strategier och åtgärder. Det sker hela tiden en mängd förbättringsarbeten på Kvännaren. Varje dag rättar vi till, tar bort, lägger till, byter material och strategier samt är i ständig förändring för att möta alla barnens behov. Något vi hela tiden blir bättre på är att dokumentera alla dessa insatser och systematisera all kunskap som arbetet ger, samt ta vara på lärdomarna i ett längre perspektiv. Uppföljning av Likabehandlingsplanen Årlig uppföljning och översyn Kvännarens Likabehandlingsplan har under våren utvärderats av både barn och personal. Föräldrarna har haft möjligheter att tycka till om planen. Vi kommer varje vår att utvärdera och revidera vår plan. Arbetet med Likabehandlingsplanen ger oss större kunskaper som underlättar och ger oss bra redskap att komma tillrätta med problem som uppstår. Under ett par veckor under våren lät vi 4-5 barn per avdelning svara på en enkät (26 svar, 13 flickor, 13 pojkar). Frågorna vi ställde handlade om gården. Var man helst lekte och 11

13 var man inte lekte. Det vi såg var att de flesta barnen både flickor och pojkar föredrog att leka på nedre gården. Vi tror att det kan bero på att det ofta är fler vuxna på nedre gården. Det vi kan göra, åtgärden för att göra hela gården attraktiv, är att se till att pedagogerna fördelar sig bättre på både nedre och övre gården. När vi gjorde vår uppföljning tittade vi på de händelser /konflikter som varje avdelning dokumenterat. Vi satte samman några punkter som vi anser är exempel på fungerande åtgärder hos oss. Använda oss av rollspel och därefter samtala om händelsen. Låta barnen sätta ord på sina känslor. Använda Kvännarens frågemodell då får vi lättare en struktur med uppföljning och dokumentation. Samverka med föräldrarna. Seriesamtal. Viktigt att personalen observerar barnens lekar, utan spaning ingen aning. Kartlägga runt ett barn eller en grupp barn. Träna barnen på lösningar. Personalsamverkan mellan avdelningarna. Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna En ökad medvetenhet och vilja hos oss vuxna påverkar barnens vardag. Det är en lärdom bl.a. av arbetet med Likabehandlingsplanen. En lärdom är att med den takt kraven ökar och utveckling sker inom förskola och skola har vi svårt att räcka till. Här måste vi hjälpa varandra att prioritera. En lärdom är att vi måste samverka mer. Se enheten som en helhet och hjälpa varandra för att lyckas med vårt stora uppdrag. Samarbetet på enheten har ökat och det är mycket positivt. För att förbättringsarbetet ska fungera måste vi bättre ta vara på det vi redan gör det material vi har från kartläggningar, enkäter, intervjuer, litteraturstudier m.m. sammanställa det och analysera det. Ta oss tid till reflektion och samtal för att förstå, lära mer och hitta flera bra lösningar. Vi ser att detta förbättringsarbete verkligen behövs men har svårt att prioritera i alla de arbetsuppgifter vi har. Beslut och ansvarig för Kvalitetsredovisningen Else-Marie Bergvall 12