Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015

2 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Verksamheten Förutsättningar för måluppfyllelse Ekonomiska förutsättningar Personella förutsättningar Organisatoriska förutsättningar Övriga förutsättningar Prioriterade läroplansmål och aktiviteter Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Kunskaper Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling Kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Övriga läroplansområden Resultat av mått Samlad analys och bedömning av resultat av mått Kommande prioriterade läroplansmål Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Enhetens egna prioriterade läroplansmål Sammanfattning Bilagor Bilaga 1: SYV-plan FT

3 Verksamhetsberättelse 3 (11) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten. 2 Verksamheten Rektorsområdet omfattar Fordons o Transportprogrammet med inriktningarna Personbilsteknik, Lastbil och Mobila maskiner samt Transport. Därutöver ingår även inriktningen Anläggningsfordon på Bygg o Anläggningsprogrammet. Dessutom innefattas Elevhälsoteamet på Östrabo Yrkes i ansvaret. Rektorsområdet omfattar drygt 300 elever och nästan 40 personer i personalstyrkan. Upptagningsområdet är Fyrbodal där ca hälften av eleverna kommer från Uddevalla kommun. FT tar in normalt 84 elever i årskurs 1 men detta år togs 86 elever in. När vårterminen börjar flyttas ca 20 elever i åk 1 från byggprogrammets rektor till fordonsprogrammet varje år. De eleverna går inriktningen Anläggningsfordon och slutför sedan sina gymnasiestudier inom fordonsprogrammets rektorsansvar. Verksamhetens ekonomiska styrning är upplagd på elevpeng vilken stäms av månadsvis. Under rektor finns det programsamordnare som har ett extra ansvar för mer direkta verksamhets- och driftsfrågor. Resultaten som eleverna lämnar skolan med efter tre år är bra. Meritvärdet ligger i nivå med riket men det som skiljer är att nästan 82 % av eleverna lämnar skolan utan underkända betyg i någon kurs och detta är ett mkt bra resultat som bara överträffas av EKSPINT i Uddevalla gymnasieskola. De allra flesta av våra elever går direkt ut i arbete efter examen.

4 Verksamhetsberättelse 4 (11) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar Programmets ekonomi styrs som alla andra program i Uddevalla av en elevpeng. För rektorsområdets del är det tre olika belopp på elevpeng som används. Detta beror på att det är olika belopp för de olika inriktningarna enligt Riksprislistan. Programmet erhåller ett högre belopp för eleverna som går inriktningarna Transport och Anläggningsfordon. Ett lägre belopp erhålls för utbildningen i åk 1 och på inriktningarna Personbilsteknik och Lastbil och Mobila maskiner. Delar av det som skall göras med eleverna främst i åk 1 är en direkt konsekvens av att de flesta eleverna går till Transportinriktningen men kostnaderna för detta täcks ej av elevpengen. Ekonomin har under året varit mycket ansträngd redan från början. I inledningen av Ht blev programmet ålagt att återlämna kr av tilldelade medel samt att reducera med en tjänst. Detta innebar att driftsbudgeten på programmet reducerades rejält. Vidare har förändringar i gruppstorlek gjorts för att reducera kostnaderna för lärare. Grupperna i Gymnasiegemensamma kurser i åk 3 har under året varit nästan 30 elever. Konsekvenserna av detta är tydliga. Eleverna på FT har i hög grad behov av extra anpassningar och Särskilt stöd. Många har fått sin undervisning i liten grupp eller med hjälp av elevassistent i grundskolan. Ungefär hälften av eleverna som kommer i åk 1 har vi fått överlämning på. Det finns nog inget annat program utanför Gymnasiesärskolan som har en så stor andel av sina nya elever som har en överlämning om olika bekymmer från Grundskolan med sig. Att sätta dessa elever i klasser om nästan 30 elever är mycket problematiskt. Till detta har FT även ca 15 elever som inte är behöriga (IMPRO) vilket förstärker detta problem. Lärarna måste prioritera hårt i vad som köps in gällande undervisningsmtrl och det förstärker problemet att en stor del av utrustningen och fordonen är föråldrade. De har svårt att hänga med och ge eleverna bra utbildning i modern fordonsteknik. Störst är problemen gällande el, elektronik, datateknik och hydralik. Personalen har delvis fått slita hårt under året och i vissa fall närmat sig eller överskridigt gränsen för vad som bör anses vara acceptabel arbetsbelastning med de stora undervisningsgrupperna. För att överhuvudtaget kunna genomföra den undervisning som styrdokumenten kräver har programmet under året sålt utbildning internt och externt. Den tid som en grupp lärare lagt på denna utbildning har inte kunnat rymmas i ordinarie tjänstefördelning. De har gjort detta mot ersättning utöver lönen på fritiden. Dels handlar det om utbildning inom YKB (Yrkeskompetensbevis) och ADR (Farligt gods) för externa åkerier och enskilda chaufförer. Detta har pågått under de flesta helger under läsåret. Vidare har programmet bedrivit truckutbildning på uppdrag av Gymnasiesärskolan samt hyrt ut mark, utrustning, simulatorer, maskiner och lastbilar till Vuxenutbildningen i Uddevalla. Hälften av kurskostnadern tillfaller programmet vilket har gjort att verksamheten har kunnat genomföras i huvudsak enligt styrdokumenten. Som rektor och ansvarig har jag dock en oro över att inte kunna klara den lagbundna verksamheten på programmet utan att mina lärare i stor omfattning drar in pengar till skolan på sin fritid. Hyresintäkterna från Vux betalades inte förrän budgetåret var i stort sett slut vilket inte gjorde det möjligt för mig att använda de pengarna i verksamheten. Under året har vissa medel ställts till programmets förfogande för investeringar. För att få maximal valuta för investeringsmedlen tvingas vi köpa fordon och utrustning som är begagnad. LAO (Lagen om offentlig upphandling) är inte säskilt väl anpassad för att köpa begagnad utrustning vilket har gjort det svårt att kunna köpa utrustning inom lagens regler. Sent under budgetåret kom dock vissa förändringar i regelverket som underlättar för framtida investeringar. Fordonsparken är i akut behov

5 Verksamhetsberättelse 5 (11) av uppgradering för att dels kunna erbjuda eleverna körträning i den typ av fordon som branschen använder. Ett exempel är att i åkeribranschen används till ca 90 % fordon med någon form av automatväxellåda. Skolan har inget fordon med automatväxellåda. Miljömässigt ligger våra fordon långt efter den standard som finns i branschen gällande bränsleförbrukning och utsläpp. För eleverna på BA Anläggningsfordon saknas helt modern maskinstyrningsteknik (laser och GPS) att öva på. Denna kunskap är idag oundgänglig för en maskinförare. 3.2 Personella förutsättningar Lärarna på FT är till ca 75 % yrkeslärare. De har utan undantag en relevant yrkeserfarenhet och i de flesta fall även formell lärarutbildning. Bland yrkeslärarna var det när läsåret startade 5 st som inte hade slutförd lärarutbildning. Samtliga håller på och läser in sin lärarexamen och två av dem har under året slutfört och fått sin examen. Det är svårt att hitta utbildade lärare i programmets yrkesämnen vilket gör att denna modell med studier parallellt med arbete nog måste bli det normala i framtiden. Det är dock svårt att involvera dessa lärare i skolans utvecklingsarbete då det mesta kraften utanför undervisningen normalt går åt till studierna då de flesta arbetar heltid samtidigt som de läser på halvfart. Det är som sagt fortsatt svårt att rekrytera personal. Från att ha varit ganska isolerat till vissa yrkesgrupper/lärarkategorier ser vi idag att detta sprider sig till alltfler grupper. Löneläget för lärare i förhållande till vad man betalar i branscherna är ett problem men detta ihop med debatten i media kring förutsättningar och belastning i läraryrket gör att utvecklingen just nu går åt fel håll. Lärarna på FT är dock en oerhört proffessionell grupp som har ett tydligt elevfokus. Alla ser eleverna i ett helhetspespektiv och släpper inte taget bara för att eleven avslutat kursen. Man fortsätter med alla till buds stående medel att försöka hjälpa alla elever att nå sina mål i stort och smått. Det tydligaste yttrycket för detta är att trots att det genomsnittliga meritvärdet bland avgångseleverna backar något så är andelen elever som lämnar skolan utan att ha underkänt i någon kurs mycket högt. Detta år var det nästan 82 % av FT:s avgångselever som lämnade skolan utan betyget F i någon kurs. Det är det klart bästa resultatet bland alla yrkesprogram i Uddevalla gymnasieskola. Det överträffas bara av EKSPINT som är ett litet program på Agneberg. 3.3 Organisatoriska förutsättningar Under detta läsår har elevantalet som sökt sig till inriktningen Lastbil och Mobila maskiner i åk 2 ökat markant. Detta har gjort att det funnits underlag för att lämna den B-formsundervisning som programmet haft under några år och istället kunnat anställa ytterligare en lärare så att årskurs 2 och 3 utbildas var för sig. APL (Arbetsplatsförlagt lärande) är en viktig del av innehållet i kurserna på programmet och samarbetet kring detta med branschföreträdare och företag fungerar mycket bra. Eleverna kan erbjudas APL-plats nästan utan undantag under minst de 15 veckor som Skollagen kräver. Under läsåret har även det avtal som teckans kring APL med företagen förtydligats bland annat kring arbetsmiljöansvar, försäkringar mm. Avtalet teckans numera med företaget utan knytning till enskild elev och träder ikraft först när företaget tar emor en av eleverna på APL. En viktig resurs i arbetet att utveckla både undervisning och arbetsformer i ämnes och programlag är möjligheten att avdela tid för samordnare. Programmet har under året haft fem samordnare som fungerar som en länk mellan rektor och personalen i övrigt. Frågor förs både up och ner i organisationen och ansvar för speciella aktiviteter ligger utlagt. Exvis de marknadsföringsinsatser

6 Verksamhetsberättelse 6 (11) som görs varje år. Vidare har programmet under året haft tre 1:e lärare som som en del i sitt uppdrag skall driva utveckling. Detta är i sin linda ännu och kan utvecklas ytterligare under kommande läsår. 3.4 Övriga förutsättningar Förutsättningarna i form av lokaler och utrustning för måluppfyllelse är på flera områden bra men det finns några områden är förbättringar skulle göra stor skillnad. På transportskolan är man trångbodd när det gäller lektionssalar och omklädningsrum och saknar nästan helt rastutrymmen för eleverna. Flera av lektionssalarna är placerade i ett annex som består av sammansatta baracker. Salarna där är för små mht ökande elevantal och ventilationen är helt otillräcklig. Elever och lärare upplever att det antingen är för varmt eller för kallt hela tiden. Antalet omklädningsrum räcker inte till bland annat pga att en stor andel av eleverna är tjejer, och då går det inte att utnyttja alla tillgängliga platser fullt ut. Verkstadslokalerna i Industrihuset är delvis trånga då flera olika klasser och/eller verksamheter samsas i samma lokal. Det gör bland annat att antalet elever som kan erbjudas plats måste reduceras i åk 1 och att alla som önskat plats på inriktningen Personbilsteknik inte kunnat få plats. De eleverna är nu istället placerade på transportskolan Det ser dock ut som om en ombyggnation av en lokal till ny verkstad i Hantverkshuset kommer att lösa problemet både med antalet elever som erbjuds plats i åk 1 och på inriktningen Personbilsteknik. Bedömer att nästa läsår finns inte detta bekymmer kvar. Fordonsprogrammet har tillsammans med Byggprogrammet investerat i ett ökat antal simulatorer för körträning i lastbil, hjullastare, kran och grävmaskin. Dock har vi inte fått möjlighet ännu att placera dessa i en lokal som är lämplig avseende utformning, storlek och placering. De processer som reglerar om, ny och tillbyggnad i vår verksamhet är långsamma och uppfattas inte alltid som stödjande funktioner. Detta har gjort att förutsättningarna att nyttja simulatorerna är kraftigt beskurna vilket gör att de möjliga vinster gällande kostnader, miljöpåverkan och säkerhet inte inte fullt ut kunnat uppnås. Generellt är hela skolhuset Östrabo Yrkes byggt för att hantera relativt små elevgrupper i undervisningen. De flesta salarna är dimensionerade för klasser runt elever i de Gymnasiegemensamma kurserna. Den ansträngda ekonomin med besparingar på personalkostnader har tvingat oss till att göra större grupper. Det har dels gjort att vi tvingas fylla på med mer möbler/elevplatser i salarna än vad de är ursprungligen byggda för och schemamässigt blir det konsekvenser i nyttjande av det fåtal salar som rymmer stora grupper. Det är även brist på grupprum då behovet av arbetsplatser för personal har tagit flera av den i anspråk. Detta är ett stort bekymmer både i ambitionen att ge goda förutsättningar för undervisningen och att kunna erbjuda bra arbetsplatser för lärare och annan personal på skolan. 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Normer och värden Respekterar andra människors egenvärde och integritet. I samband med att Skolinspektionen vid sin tillsyn väldigt tydligt angivit att vissa saker vi tidigare gjort gemensamt i skolhuset i fortsättningen måste göra rektorsenhetsvis har vi förändrat en del rutiner. Bland dessa är den viktiga frågan kring arbetet med att förstå vikten av att respektera andra

7 Verksamhetsberättelse 7 (11) människors egenvärde och integritet som uttrycks i programmets Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Under året har vi utökat antalet elever som svarar på enkäten "Trygghet och studiero" till att omfatta alla elever på programmet. Detta har då inneburit att svaren lämnas under inledningen av höstterminen i samband första Temadagen eleverna har. Svaren på enkäten behandlas sedan på klassråden under ledning av EA-lärare där man utvärderar föregående plan, analyserar resultatet av enkäten och lägger förslag på områden (diskrimineringsgrunder) som man tycker bör prioriteras i kommande plan. Dessa tankar och synpunkter sammaställs sedan av en lärare på uppdrag av rektor och ett utkast till ny plan som bygger på det faktiska läget i dessa frågor på programmet och sedan presenteras för personal och eleverna. Därefter fastställer rektor planen för det kommande året. Detta gör att vi har en tydligare bild av hur man bland alla elever uppfattar läget i dessa svåra frågor och anpassar planen för det forsatta arbetet med det som utgångspunkt. Detta år bler det tyvärr lite för få elever som svarade på enkäten i åk 1 då den är webbaserad och eleverna fick inte ut sina datorer i tid innan Temadagen och den period enkäten var öppen för svar. Detta problem kommer inte att uppstå igen då Temadagen kommer att flyttas fram något och datorutlämning tidigareläggs något nästa läsår. 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. FT har liksom övriga program i Uddevalla gymnasieskola tagit fram en programspecifik SYV-plan. Planen har arbetats fram med de tillgängliga anvisningar som SYV-gruppen lämnat via Gymnasiechefen. Personalen har arbetat fram underlag främst för det som kallas SYV-verksamhet i vid bemärkelse. Mao vad gör man redan idag i sin ordinarie verksamhet och vad för ytterligare åtgärder kan man vidta för detta syfte. Detta underlag har sedan rektor sammanställt till ett utkast till programsyvplan. Den planen blev sedan fastställt på APT. Den finns nu här bilagd i Stratsys.. Aktiviteter Kommentar Plan för studie- och yrkesvägledning tas fram för varje program Den praktiska konsekvensen av innehållet i planen är ännu lite svår att se. Dels har det gått kort tid dels har Östrabo Yrkes haft en oerfaren vikarie som SYV under hela läsåret då ordinarie SYV varit föräldraledig. Under nästa läsår kommer arbetet att fortsätta i samverkan med ordinarie SYV. Vi upplever dock inte några avgörande hinder för våra elever som har särskilda behov i dessa frågor då de dels i de flesta fall har en tydlig målbild av sin framtid gällande arbete och vi får även stöd från bransch och företag bland annat via APLuppföljning, handledarutbildningar och Programråd 4.3 Kunskaper Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Aktiviteter Körträning i simulator Kommentar Under läsåret har eleverna haft tillgång till 5 simulatorer för att träna körning med

8 Verksamhetsberättelse 8 (11) Aktiviteter Byta drivmedel som används i Transportutbildningen och Byggprogrammets inriktning Anläggningsfordon Resor till och från APLplatser Kommentar olika maskiner och fordon. Tillgången under veckan har fördelats enligt ett fast schema mellan transportskolan och BAAN (BA Anläggningsfordon) Inom respektive program har man sedan fördelat tiden mellan främst åk 1 och 2. Antalet elevplatser är för få för att kunna bedriva en effektiv undervisning maa storleken på klasserna/elevgrupperna. I samband med slutet på läsåret har vi dock fått möjlighet att utöka antalet elevplatser inför nästa läsår till 9 vilket kommer att få en positiv effekt. Placeringen av simulatorerna har inte varit funktionell under läsåret då antalet elever i undervisningsgrupperna tvingar lärarna att dela upp eleverna mellan arbetet på körgården och något annat. Detta "något annat" skulle kunna vara träning i simulator men eftersom de är placerade så långt från körgården och läraren är ensam med gruppen har det inte fungerat bra. Vi har presenterat ett förslag på hur simulatorerna skulle placeras för att få det att fungera bättre men det är osäkert när det kan genomföras. Detta kräver viss ombyggnation i den nya bygghallen i anslutning till körgården. Det ser inte ut som om detta problem kommer att vara löst när nästa läsår tar sin början. Dock har funktionaliteten i våra simulatorer blivit riktigt bra efter den uppgradering som gjorts. Dock har målsättningen att göra träning som en integrerad del av den grundläggande träningen på maskiner och fordon inte kunnat uppfyllas. Vi har därmed inte heller kunnat genomföra de besparingar på dieselförbrukning och mindre reparationer på våra bilar och maskiner som vi hoppats på. Därmed har vi inte heller minskat vår miljöpåverkan som tänkt och inte heller kunnat träna delar av körningen för ökad säkerhet som skulle kunnat ske. Både lärare och elever upplever ibland att miljön i uppställningshallar och inte minst på körgården är otrevlig med anledning av dieselavgaser från alla fordon som rullar på körgården dagligen. Vissa dagar är förhållandena sådana att avgaserna ligger kvar och irriterar luftvägarna. Eleverna är i denna miljön ganska mycket periodvis men lärarna har sin dagliga gärning där. Som ett sätt att kraftigt reducera dessa problem har jag tillsammans med personal framfört önskemål om att kunna byta drivmedel från dagens diesel till EcoPar. Detta drivmedel är betydligt bättre att hantera, utan lukt både som vätska och vid förbränning. Det ger även en mycket mindre negativ miljöpåverkan. Den centrala upphandling som görs på drivmedel har inte medgett att vi kan byta. Motiven har varit att det blir dyrare. Jag har erfarenhet från Borås där jag bytte drivmedel efter noggranna tester på förbrukning med hjälp av vår Ecodriving-utrustning i två av lastbilarna i Borås. Resultatet av testerna är att man får en lägre förbrukning men ett något högre pris på drivmedel. Skillnaden sammantaget är ca 2-3% fördyring. Jag menar att vinsten miljö och arbetsmiljömässigt med ett byte är större än den lilla kostnadsökningen. FT har dock inte fått möjlighet att genomföra detta byte av drivmedel trots att vi nog är en av de största förbrukarna av diesel inom Uddevalla kommuns ordinarie verksamhet. Under åren som rektor på FT har jag uppmärksammat att man i vissa delar av organisationen ganska schablonmässigt medgett ersättning till eleverna för resa med egen bil till och från APL-plats. Detta är i många fall den enda möjligheten för eleverna mht tider och tillgång på allmänna kommunikationer. Det finns dock fler möjligheter att nyttja kollektivtrafik. Dels måste man undersöka hur det faktiskt ser ut med exvis tillgång till buss, tåg eller samåkning, dels måste man ibland värdera vilken APL-plats man tilldelar eleverna mht bland annat möjlighet att resa till och från hemmet. Under året har diskussioner utifrån dessa överväganden skett med APL-ansvariga lärare på programmet och antalet resor med kilometerersättning har minskat. Svårast har varit att ändra detta på BAAN då deras APL-platser ofta flyttas eller ligger otillgängligt till. Målet på 20 % är ännu ej uppnått men vi har kommit en bit på väg.

9 Verksamhetsberättelse 9 (11) Kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Programmet har som tidigare beskrivits en stor andel elever med behov av stöd. En del i detta är att ge dem en IT-plattform som fungerar väl. De kan via den få en bättre struktur och ordning på sina kurser och uppgifter i dem. De få även bra möjlighet att dokumentera olika saker kring kurserna, APL och inför gymnasiearbetet med text, bild, film eller ljud. Tidigare har eleverna tilldelats en ipad på FT men efter utvärdering framkom det att den inte på alla sätt tillgodoser alla behov. I samband med detta började man tala om att det finns en ny möjlighet i form av CromeBook där många av problemen man upplevt med ipad inte längre finns. Det handlar dels om att tangentbordet är mer skrivvänligt, att de får en större skärm, att behovet av batteriladdning minskar och nya möjligheter via GAFE (Google application for education). Det blir även oberoende av var och vilken plattform de jobbar vid då allt finns tillgängligt i "molnet". Aktiviteter Eleverna tilldelas CromeBook som personlig IT-plattform Kommentar Efter att eleverna i åk 1 jobbat med CromeBook under hela läsåret visar det sig att de förväntade fördelarna har blivit ett faktum men även att de haft en betydligt bättre tillgänglighet och funktionalitet. Mycket mindre skador, fel och andra problem. Att kunna utveckla IT-stödet så positivt samtidigt som kostnaderna minskar rejaält är mycket glädjande och skapar förhoppningsvis ett framtida utrymme för andra nödvändiga investeringar på FT. Vi går nu vidare med samma plattform för nästa årskurs så att om ytterligare ett år har samtliga elever en väl fungerande IT-plattform att jobba med. Under året har Uddevalla gymnasieskola införskaffat en lärplattform, Vklass, som nu även kommer att ge goda möjligheter till förbättrad uppföljning i kurser och i elevvårdsfrågor, minskad arbetsbelastning för lärare och gemensam struktur på flera områden mm. 5 Övriga läroplansområden 6 Resultat av mått Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter Antal avhopp Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola , , ,8

10 Verksamhetsberättelse 10 (11) 6.1 Samlad analys och bedömning av resultat av mått Avhoppen från programmet motsvarar knappt 6 % vilket kan vid en första anblick vara något högt men tittar man närmare så handlar merparten av avhoppen om att elever byter program inom Uddevalla gymnasieskola. Fordonsrogrammet har ingen elev som gått till annan huvudman och bara någon som lämnat skolan helt. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor i frågan om hur man uppfattar att man blir lyssnad på är intressant. Har dock inte i nuläget någon bild av vad den beror på. Man kan spekulera i att en stor majoritet av lärarna är män och att de skillnader i språkbruk som finns, påverkar hur man uppfattar olika saker som pojke eller flicka. FT har en mkt hög andel av eleverna som tar sin examen inom fyra år och den siffran är enligt min mening tydligt en funktion av resultatet på andelen elever som lämnar utan betyget E i någon kurs. Meritvärdet minskar något från föregående år och det har nog delvis sin grund i att eleverna av ekonomiska skäl läst flera kurser i åk 3 i alldeles för stora undervisningsgrupper. Avvikelsen är inte så stor från tidigare år och inte heller från rikssnittet att säkra slutsatser kan göras om orsakerna 7 Kommande prioriterade läroplansmål 7.1 Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål Gymnasieskola Nämndens prioriterade läroplansmål för gymnasieskola 2015/2016 Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Att undervisningen, elevhälsan och studieoch yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Aktivitet 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Aktivitet 2: Temadagar för elever inom områdena mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati Aktivitet 1: Utveckla skolhusens studieverkstäder; Aktivitet 2: Organisera undervisningen i svenska som andraspråk utifrån elevernas behov Aktivitet 1: Kompetensutveckling för all personal i frågor som rör läroplansmålet; Aktivitet 2: Temadagar för alla elever i frågor som läroplansmålet Miljömålen från läsåret 2014/2015 ligger kvar även för läsåret 2015/ Enhetens egna prioriterade läroplansmål Enhetens prioriterade läroplansmål för 2015/2016 Kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Enhetens aktiviteter för att uppnå målen Formativ bedömning

11 Verksamhetsberättelse 11 (11) 8 Sammanfattning Intresset för Fordonsprogrammet är fortsatt bra. Vi fyller i stort sett alla platser med förstahandssökande. Vi har fler sökande än tillgängliga platser. Dock är inte alla som söker från grundskolan behöriga. Vi tar därför emot ca 15 IMPRO-elever varje år. Vi ser en ökning i antalet elever med särskilda behov där bland annat antalet elever med ADHD ökar. Detta belastar organisationen samtidigt som resurstilldelningen varit knapp. Det är inte långsiktigt klokt att delar av den lagbundna verksamheten på programmet när det gäller exempelvis utbud av kurser som Individuellt val, stöd och särskilt stöd mm bara är möjligt att fullt ut genomföra med hjälp av frivilliga insatser från personalen som genererar pengar in i verksamheten. Programmet kommer att fortsätta arbetet mot de mål, både på nämnd, VC och EC nivå som påbörjades under det avslutade läsåret under nästkommande läsår.förutsättningar finns att utveckla programmet ytterligare bland annat dels genom våra 1:e lärare, samordnarna på programmet och den kompetenta och ambitiösa lärargruppen i övrigt. Vi kommer att utveckla rutiner kring uppföljning av elevernas resultat genom närmare och regelbundet samarbetet med Elevhäsoteamet som har sin grund i de nya Allmänna råd som Skolverket givit ut runt extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Den planerade satsningen på att öka kunskapen om Formativ bedömning under nästa läsår kommer att ge lärarna nya verktyg i möjligheterna att stödja våra elever i deras strävan att nå sina mål.