Söderköping/ Valdemarsviks vindkraftprojekt

Transkript

1 Utgåva Vindvision Norr AB Söderköping/ Valdemarsviks vindkraftprojekt Samrådsunderlag Söderköping Vind AB planerar att uppföra vindkraftverk på fastigheterna Härsebråta 1:19, Börrum 6:1, Barnebo 1:1, Gränsnäs 1:1, Häljelöt 1:18 i Söderköpings kommun och på fastigheterna Ållebråta 2:1, 1:6, 1:2, 1:3, 1:10, Fifalla 1:4, 4:1, 3:1 Björksätter 1:5, 3:1 i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län.

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ALLMÄNT VERKSAMHETSKOD SÖKANDE BITRÄDE VINDKRAFT OCH MILJÖ TILLSTÅND OCH SAMRÅD PROJEKTBESKRIVNING LOKALISERING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN NÄRLIGGANDE VINDKRAFTANLÄGGNINGAR BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING VINDFÖRHÅLLANDEN OMFATTNING OCH UTFORMNING PRODUKTION PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK TEKNISK BESKRIVNING ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER ANSLUTNING TILL ELNÄTET VÄGAR TRANSPORTER MARKANSPRÅK VERKSAMHETSTID EKONOMI HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION LUFTFARTEN SÄKERHET NATURMILJÖ ALLMÄNT SKYDDAD NATUR ÖVRIGA NATURVÄRDEN INVENTERINGAR NATURVÄRDEN OCH FÅGLAR FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ NÄRINGSVERKSAMHET SKOGSBRUK MINERALFÖREKOMSTER VATTENVERKSAMHET VISUELL PÅVERKAN MILJÖPÅVERKAN PRELIMINÄR TIDPLAN

3 1 Administrativa uppgifter 1.1 Allmänt Söderköpings Vind AB planerar att etablera vindkraftverk mellan Söderköping och Valdemarsvik i Söderköping respektive Valdemarsviks kommun i Östergötlands län och avser därmed att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverken. Vindkraftprojektet omfattar totalt ca 25 vindkraftverk med en generatoreffekt i storleksordningen 3 MW. Vid full utbyggnad beräknas preliminärt den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 190 GWh eller 190 miljoner kwh. Det motsvarar hushållsel till ca hem (à 5000 kwh/år). Målet är att nyttja senaste teknik för att på ett så optimalt sätt som möjligt utnyttja områdets vindresurser. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är av stor betydelse varför totalhöjden på vindkraftverken planeras till 220 meter. En ny layout är framtagen till följd av inkomna synpunkter från ett tidigare samråd med allmänheten ( ) och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Utredningar som genomförs är allmän ekologisk inventering, arkeologiskutredning etapp 1, omfattande fågelinventeringar samt en landskapsanalys. Vidare har också platserna där det kan vara aktuellt att placera vindkraftverk och vägar inventerats i fält. Ett vindkraftverk har uteslutits längst österut, två vindkraftverk har tillkommit och ett antal förflyttningar har genomförts för att optimera layouten. Total innehåller layouten 24 vindkraftverk. På uppdrag av Söderköpings Vind AB har Vindvision Norr AB sammanställt befintligt material inför samrådsförfarandet. 1.2 Verksamhetskod SNI-kod: prövningsnivå B, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: Sökande Verksamhetsutövare: Söderköping Vind AB organisationsnummer: Adress: Trollsjövägen Bjärred Telefon: E-post: jacob@pomforetagen.se Hemsida: Söderköpings Vind AB Söderköpings Vind (SV) bildades 2011 och är ett privatägt bolag med huvudkontor i Bjärred. SV:s affärsidé är att projektera, etablera och äga vindkraftverk i södra Sverige. Ägarna i bolaget har under ett par års tid byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt delägande av vindkraft och att tidigt kontakta markägare och andra berörda för att få ett nära samarbete. 1.4 Biträde Vindvision Norr AB Adress: Öneslingan Frösön Projektledare: Elisabet Persson Telefon: E-post: lisa.persson@vindvision.se Hemsida: 3

4 2 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter 3-9 månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som går åt för verkets tillverkning, transport, byggande, drift och rivning. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren, under 2011 producerade vindkraften ca 6,1 TWh el (Svensk Energi). Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 3 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindkraftpark berör är främst miljöbalken (1998:808). För att få bygga en stor vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken (MB) samt kommunens tillstyrkan. Med stora anläggningar menas två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en grupp med sju eller fler verk med en totalhöjd över 120 meter. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En verksamhet av den omfattning som planeras i Söderköping/Valdemarsvik ska även samråd ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Under hösten 2011 genomfördes inledande samrådsmöten med berörda kommuner och länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare har remisser skickats till Försvarsmakten, telekombolag, andra myndigheter och organisationer. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöten, vilka även kungörs i lokalpressen. Fastighetsägare inom 1,5 km från den planerade vindkraftparken får även samrådsinformation brevledes. Det första allmänna samrådet genomfördes Ytterligare ett samråd med närboende och allmänhet kommer att genomföras En förändrad layout, uppdaterade beräkningar och fotomontage kommer att presenteras till följd av inkomna synpunkter i samrådsprocessen och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Information om den planerade vindkraftparken Söderköping/Valdemarsvik läggs även upp på Söderköpings Vind AB:s hemsida, Hemsidan uppdateras fortlöpande. Underlagsutredningar och samrådsförfarandet kommer att ligga till grund för utformningen av vindkraftparken samt kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n kommer att 4

5 innehålla en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning utformning, förväntade miljöpåverkan och alternativa lokaliseringar. 4 Projektbeskrivning 4.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftetablering ligger mellan Söderköping och Valdemarsvik i Söderköping respektive Valdemarsviks kommun i Östergötlands län (karta 1). Karta 1 Översiktskarta Söderköping/Valdemarsviks vindkraftprojekt 5

6 Projektet är uppdelat i två olika delområden, område 1 och område 2 (karta 2). Område 1 Område 2 Karta 2 Lokalisering av projektområde 1 och projektområde 2. 6

7 Område 1 Det aktuella området för vindkraftsetableringen ligger ca 10 km öster om Gusum, sydost om Söderköping i Söderköpings kommun i Östergötlands län (karta 1). Området består av privat ägd mark och innefattar fastigheterna Söderköping Härsebråta 1:19, Börrum 6:1, Barnebo 1:1, Gränsnäs 1:1 och Häljelöt 1:18. Söderköping Vind har genom arrendeavtal rådighet över fastigheterna. Området det består av övervägande skogsmark med inslag av odlingsmark och partier med berg i dagen. Vindkraftverken ligger inom höjdintervallet meter över havet. Bild 1 Område 1 i Söderköpings kommun. Område 2 Det aktuella området för vindkraftetableringen ligger mellan 2-6 km norr om Valdemarsviks centrum i Valdemarsviks kommun i Östergötlandslän(karta 1). Området består av privatägd mark och innefattar fastigheterna Valdemarsvik Fifalla 1:4, 4:1 och 3:1, Ållebråta 2:1, 1:6, 1.2, 1:3 och 1:10 och Björksätter 1:5 och 3:1. Söderköpings Vind har genom arrendeavtal rådighet över fastigheterna. Projektområdet består övervägande av skogs- och hällmarker med inslag av odlingsmark och våtmarker. Vindkraftverken ligger inom höjdintervallet meter över havet. Förutsättningar Vid planering och utformning av vindkraftparken är följande faktorer av central betydelse: Projektet ska vara ekonomiskt genomförbart Projektet ska ha fullgod teknisk funktion Hänsyn ska tas till närliggande bebyggelse Hänsyn ska tas till naturvårds- och kulturvårdsintressen i området Hänsyn ska tas till övriga intressen i området 7

8 4.2 Planförhållanden Söderköpings kommun (område 1) Tillägg till översiktsplan gällande vindkraft antogs av Söderköpings kommun I planen finns generella rekommendationer för placering, storlek och utformning. Den gällande översiktsplanens, antagen 2006, allmänna rekommendationer gäller fortfarande vid sidan av detta tillägg. I vindkraftplanen har kommunen delats upp i fyra kategorier av områden beträffande möjligheten att etablera vindkraftverk. För dessa områden bör de generella riktlinjerna i planerna tillämpas. För permanentbostäder bör inte ljudnivån från vindkraftverk överstiga 40 dba och för fritidsbostäder inte överstiga 35 dba. Den faktiska skuggeffekten får vara högst 8 timmar per år, den maximala skuggeffekten högst 30 timmar per år samt högst 30 minuter per dag. Rotorbladen ska vara antireflexbehandlade eller matta. Avstånd från verk till bostadsfastighet bör vara minst fem gånger verkets totalhöjd, dock alltid minst 500 meter. Etablering av verk närmare kommungränsen än 53 km ska föregås av samråd med berörd kommun, detta fall Valdemarsvik kommun. De aktuella vindkraftverken i område 1 ligger inom områden där etablering av vindkraft inte strider mot närliggande användning för bostäder utan prövas med hänsyn till andra allmänna intressen. Valdemarsviks kommun (område 2) I Valdemarsviks kommun finns inga riktlinjer gällande vindkraft i översiktsplanen och inte heller en vindkraftplan. Kommunens energiplan innehåller såväl lång- som kortsiktiga mål mot ett långsiktigt uthålligt energisystem. Några av målen är: 50 % av energianvändningen ska år 2020 vara förnybar 40 % minskning av koldioxid utsläpp till år % effektivare energianvändning till år 2020 Fossilfri fordonspark till år skall inga nettoutsläpp av växthusgaser ske 8

9 4.3 Riksintressen Inom projektområdena för vindkraft finns riksintresse för vindbruk. I omgivningarna inom 10 km från projektområdet förekommer totalt 6 olika typer av riksintressen (karta 2 och 3): Riksintresse för obruten kust De östra delarna av projektområde 1 gränsar/ligger delvis inom riksintresse för obruten kust. Inget vindkraftverk är placerat inom riksintresset. Riksintresse för naturvård Passdalsån är ett område av riksintresse för naturvården som ligger NO om vindkraftprojektet. Passdalsån är Östergötlands främsta lekområde för havsöring. Ytterligare ett närliggande riksintresse för naturvården är Östergötlands skärgård som omfattar hela länets skärgård. Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården har en mångfald av naturmiljöer, med flera sällsynta och hotade arter. Riksintresse friluftsliv Östgötaskärgården utgör även riksintresse för friluftslivet. Riksintresset ligger öster om projektområdena. Riksintresse kulturmiljövård Två områden av riksintresse för kulturmiljövård ligger öster om projektområde 1, ca 5 km till närmaste vindkraftverk. Riksintresse vindbruk Större delen av område 2 (Valdemarsviks kommun) ligger inom riksintresse för vindbruk (se karta 3 nedan). Riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8, dvs. natura 2000-områden (karta 3) Några av de närmast belägna Natura 2000-områden, ca 3 km till 10 km från projektområdena: Passdalsån,- Boreonemoral ädellövskog och vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Ramsdal- Silikatgräsmarker, ek-avenbokskog och havsstrandängar. Flatmossen- Tallskog, tallrismosse och lövsumpskogar. Herrborum- Lövsumpskogar,äldre naturliga ädellövskogar, torra friska låglandsmarker, havsstrandängar och trädklädda betesmarker. Svenmarsö- Ängelholm- Trädklädd betesmark, silikatgräsmarker, havsstrandängar och pionjärvegetation på silikatrika bergytor. 9

10 Karta 3 Riksintresse för vindbruk(energiproduktion). 4.4 Närliggande vindkraftanläggningar I ett område, Åsvedal, strax öster om Valdemarsvik och söder om område 2 finns tillstånd att bygga 7 vindkraftverk. Om dessa vindkraftverk byggs före utgången av november 2013 utgår verk 25 i vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik. 4.5 Befintlig infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. Det finns allmänna vägar i nära anslutning till projektområdena för vindkraft. Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet. 10

11 4.6 Vindförhållanden Vindförhållandena på platsen förväntas vara goda. Den svenska nationella vindkarteringen, enligt MIUU-modellen, visar en årsmedelvind inom de aktuella projektområdena på 7-7,5 m/s, på 110 meters höjd över markplanet. Vindförhållanden kommer att kartläggas genom vindmätningar i projektområdena. Vindmätning med SODAR vindmätare påbörjades i januari 2012(bild 2). Bild 2 SODAR vindmätare 5 Omfattning och utformning Vid projektering av vindkraftsparken, beräkningar och miljökonsekvenser används Vestas V112 med en navhöjd om 164 meter och en rotordiameter om 112 meter som typverk. Det ger en totalhöjd på 220 meter. Vindkraftverkens källjud är 106,5 db(a) 5.1 Produktion Målsättningen är att i Söderköpings respektive Valdemarsviks kommun etablera en vindkraftpark med en samlad installerad effekt i storleksordningen ca 70 MW. Den beräknade energiproduktionen uppgår preliminärt till ca 190 GWh/år. Det motsvarar hushållsel till ca hem (à kwh/år). 5.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt karta 4 nedan. En ny layout är framtagen till följd av inkomna synpunkter från det första samrådet ( ) och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Utredningar som genomförs är allmänekologiskinventering, arkeologiskutredning etapp 1, omfattande fågel inventeringar samt en landskapsanalys. Vidare har också platserna där det kan vara aktuellt att placera vindkraftverk och vägar inventerats i fält. Vindkraftverk nummer 8 har uteslutits och saknas därmed på kartbilden nedan. Vidare har några förflyttningar gjorts och två nya verk tillkommit, verk 24 och 25. Total innehåller layouten 24 vindkraftverk. 11

12 Målet är att vindkraftsanläggningen ska byggas med en avvägning mellan utnyttjande av vindenergi och tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken samtidigt som så stor hänsyn som möjligt tas till andra viktiga intressen i området. Vartefter samrådsprocessen fortgår och ytterligare information samlas in, kan vindkraftverkens placeringar komma att anpassas. Vid tidpunkten för inlämning av tillståndsansökan kommer dock layouten att vara fastställd. Karta 4 Preliminära placeringar av vindkraftverk område 1, vkv 1-10(vkv 8 utesluten) och område 2 vkv

13 5.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Transformatorn omvandlar trefas växelström från vindkraftverkets generator med en spänning på 690 V och omvandlar den normalt till 20 kv, och höjer sedan spänningen till 40 kv som matas ut på den kraftledning som kommer att utnyttjas. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer i förekommande fall ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra eller begränsa att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. 13

14 Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken förankring som är mest lämplig. Vid berg i dagen med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergsförankrat fundament). Normalt används dock ett gravitationsfundament av armerad betong med diametern meter som placeras på föreskriven nivå under jordytan (bild 3). Någon ytterligare förankring krävs inte. Normalt upptar ett färdigt fundament ca 300 m² och kräver ungefär 450 m³ betong samt ton armering. Bild 3 Gravitationsfundament De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. 5.4 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en servicebyggnad som i sådana fall kommer att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen samt eventuellt personal byggnad. Alla byggnaderna kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 5.5 Kranplatser och upplagsplatser Uppställningsplatser för mobilkran byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken. Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens 14

15 lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är m². 5.6 Anslutning till elnätet Söderköping Vind har kontakt med E.ON Elnät Sverige AB som har utarbetat ett förslag till nätanslutning. Förslaget och dess konsekvenser är för närvarande under utredning. Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nya ledningar enligt E-lagen. 5.7 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4-5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Transportfordonen är långa och otympliga och kräver att svängarna som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Under byggfasen kommer de nya vägarna att förses med en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer väg och korridorbredden att vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att i viss mån återetableras upp mot vägen. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas i största möjliga mån och vid behov förstärkas och rätas ut. Inom projektområdet kommer det att brytas ca 11 km ny väg. Vägarna inom parken är utformade utifrån befintlig väg, höjdkurvor och känsliga och hänsynskrävande områden. Genom att följa höjdkurvorna vid anläggandet av de nya vägavsnitten begränsas påverkan av landskapet. Det är främst vid anläggandet av nya vägar som hydrologin i området riskerar att påverkas. Genom att i så stor utsträckning som möjligt anlägga vägarna på fast mark och därigenom undvika de våtmarker som finns inom området minimeras effekterna. Vägtrummor kommer att läggas i lågpunkter och vid befintliga bäckar och mindre vattendrag eller om det på en sträcka saknas lågpunkter läggs trummorna med maximalt 250 meters mellanrum. Trummans lutning får inte överstiga den naturliga lutningen på vattendraget och trumlängden bör hållas så kort som möjligt. Dimensionen på trumman ska alltid anpassas till vattendragets vattenföringsvariation. Dimensionen på trumman ska vidare vara så väl tilltagen att trumbotten kan grävas ner ca 20 cm under befintlig bäckbotten utan att det uppstår problem med vattenföringen. Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Det kan också bli aktuellt med viss sprängning vid anläggandet av både vägsystemet och kabelförläggningen. Den kommande detaljprojekteringen kommer att visa i vilken omfattning och var det krävs. 5.8 Transporter Vindkraftverken kommer att transporteras från en lämplig hamn med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Det krävs upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Transporterna till och från etableringsplatsen kommer att vara som mest intensiva i samband med etableringen av nya vägar, förstärkning av befintliga vägar och anläggandet av fundament till vindkraftverken. För varje kilometer förstärkt väg krävs ca lastbilstransporter och för nybyggd väg krävs ungefär det dubbla antalet transporter. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag. Under byggtiden kan transporterna och arbetet medföra störningar i närområdet. 15

16 5.9 Markanspråk Markanspråket för en vindpark innefattar fundament, uppställningsplatser, vägar mellan vindkraftverken, internt kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Ytan för uppställningsplatserna återställs när vindkraftverken monterats. Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk är omkring 1,5-3 ha. Det totala markanspråket innefattar även eventuell täktverksamhet (ej planerad i dagsläget) med krossning och sprängning inom området Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år Ekonomi Projektkostnaden beräknas uppgå till ca Mkr/MW. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät som tillsammans med fundamenten genererar lokala arbetstillfällen. 16

17 6 Hälsa och säkerhet 6.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Vid kraftig vind kan det aerodynamiska ljudet överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. När det är vindstilla i en skogsbyggd är den typiska bakgrundsnivån för ljud db(a). Andra referensnivåer för olika ljud se tabell 1 nedan: Tabell 1 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer db (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller- allmänna råd från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 db(a). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud kan det föreskrivas att den inte ska överstiga 35 db(a). Ljudberäkningar för projekt Söderköping/Valdemarsvik har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, rapport Beräkningsmodellen har applicerats i projekterings programmet WINDPRO Vid beräkningar antas att vindkraftverken är placerade i ett öppet landskap och att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vidare antar modellen att det alltid blåser så att ljudet från samtliga vindkraftverk riktas mot de enskilda beräkningspunkterna. Resultatet av beräkningarna blir alltså ett värsta scenario. Resultatet av ljudberäkningarna är att det inte vid något av de ljudkänsliga områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 db(a) enligt karta 5 nedan. 17

18 Karta 5 Ljudutbredning. 18

19 6.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och vid 1,5-2 km avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. I sektorn sydost till sydväst förekommer inga skuggor. Om huset står väster om vindkraftverket kan skuggor förekomma på morgonen, om det står öster om verket kan skuggor förekomma på kvällen och om huset står norr om verket kan skuggor uppstå mitt på dagen. Skuggorna når längre åt öster respektive väster eftersom solen står lägre morgon och kväll än mitt på dagen. Åt norr däremot når skuggorna inte särskilt långt. Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning är att den faktiska skuggtiden inte får överskrida 8 timmar per år för bostadshus. Riktlinjer gällande skuggbildning överskrids något för bostäderna I, L, M, och N i område 1 och BL, BU, och CA i område 2. För övriga bostäder underskrids riktlinjerna gällande skuggbildning. Om det skulle visa sig uppstå skuggproblem under vissa tider på året vid speciella väder- och vindförhållanden, kan driften stoppas med ett automatiskt skuggövervakningssystem. Skuggberäkningar se karta 6 nedan. 19

20 Karta 6 Skuggutbredning 20

21 6.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser skickats till Försvarsmakten, Trafikverket, Post- och telestyrelsen och berörda telekombolag. Varken Försvarsmakten eller telekombolagen har några invändningar gällande nuvarande placeringar av vindkraftverk. 6.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. De närmast berörda flygplatserna är Stockholm- Skavsta, Norrköping och Lindköping/SAAB. Vindvision Norr har skickat samrådsremisser till flygplatserna och en hinderanalys är beställd av Luftfartsverket för att utreda vindkraftparkens eventuella påverkan på flygverksamheten. Hinderljus Vindkraftverken kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är högre än 150 meter ska markeras med vit färg enligt 19 och förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Detta ljus kommer att avskärmas nedåt för att minimera störningar för närboende. 6.5 Säkerhet De säkerhetsrisker som kan uppstå på grund av vindkraftverk i drift är få och begränsade till ett avgränsat området omkring vindkraftverken. Risker som förekommer är följande: Is kan bildas på rotorbladen eller maskinhus och falla ned till marken. Verket kan haverera med risk för att delar av verket lossnar och faller ned. Brand kan uppstå i maskinhuset eller i kablage. Läckage av oljor. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda scheman för att begränsa driftstörningar och säkerhetsrisker. Vindkraftverken kommer också att ha en mycket hög teknisk standard och då minimeras risken för olyckor ytterligare. 21

22 7 Naturmiljö 7.1 Allmänt Enligt Nordiska ministerrådets indelning utgörs det aktuella området av en övergångszon mellan två naturgeografiska regioner; - Sydsvenska höglandets centrala och östra delar som beskrivs som ett sprickdalslandskap innehållande höjdryggar med tunt jordtäcke. - Sörmlands och Norra Götalands skärgård som omfattar skärgården och den kustnära delen och där landskapstypen beskrivs som ett kuperat sprickdalslandskap med hällmarkstallskog, kal ytterskärgård och steniga stränder. Landskapet är småbrutet med odlingsmarker i dalbotten och ganska vidsträckta skogsmarker där emellan. I övergången mellan åker och skog finns ängs- och hagmarker. Projektområdena präglas av tallskogar, hällmarkstallskogar och blandskog med inslag av sjöar. Berggrunden består huvudsakligen av gnejs och granit och den dominerande jordarten är svallad morän. En översiktlig karta över berggrunden inom projektområdena se karta 7 nedan. Karta 7 Översiktlig berggrundskarta 22

23 Flora och fauna En vindkraftetablering kommer att innebära att mark tas i anspråk i form av kranplaner, anläggande av vägar och elnät inom projektområdena. Det kan medverka till viss habitat förlust och en viss fragmentering av livsmiljöerna för växter och djur. Fåglar En uppmärksammad risk med vindkraft är att fåglar kolliderar med vindkraftverkens rotorblad och torn. Det har visat sig att stora rovfåglar är en särskilt utsatt fågelgrupp när vindkraftverk placeras i olämpliga lägen i terrängen. Stora rovfåglar är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar uppåtvindar vid födosök och revirmarkeringar och därmed rör de sig ofta på samma höjd som vindkraftverken. I och med detta riskerar de att kollidera med vindkraftverkens rotorblad. I Östergötlands skärgård finns många fågelskyddsområden där fågellivet är variationsrikt med både stationära och flyttande arter. Inom projektområdena finns inga fågelskyddsområden. 7.2 Skyddad natur Enligt naturvårdsregistret finns det 77 skyddade områden inom Söderköpings kommun och 103 skyddade områden inom Valdemarsviks kommun. Inom projektområdena finns inga skyddade områden i form av naturreservat, nationalparker eller Natura 2000 områden De närmaste skyddade områdena, avstånd 4-6 km, är följande naturreservat(karta 9): Herrborum, 122,1, ha (även Natura 2000 habitat (90,5 ha och 25,4 ha)) Svensmarö, 308,4 ha (även Natura 2000 habitat) Ängelholm, 907,7 ha (även skyddat som Natura 2000 habitat) Fallingeberg, 53,9 ha (även Natura 2000 habitat) Holmtebo, 21 ha 7.3 Övriga naturvärden I skogsstyrelsens databas Skogens Källa finns det ett stort antal områden som innehar höga naturvärden inom kommunerna. Inom de aktuella fastigheterna som berörs av vindkraftetableringen finns ett antal skyddsvärda områden. Vindkraftverk 7 ligger inom ett område med naturvårdsavtal. Övriga vindkraftverk berör inga skyddsvärda områden. 7.4 Inventeringar naturvärden och fåglar En allmänekologisk inventering pågår och genomförs av alla områden som kan beröras av lokaliseringen av vindkraftverken, byggandet av tillfartsvägar, ledningsdragningar, arbetsområden etc. Inom ramen för inventeringen kommer det också att göras en bedömning av värdefulla lokaler för fladdermöss. Vidare genomförs en linjetaxering av fåglar inom projektområdet och ytterligare inventering av rovfåglar, ugglor, nattskärra och skogshöns. 23

24 7.5 Friluftsliv Projektområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Naturupplevelserna i området kommer att påverkas av vindkraftverken och dess infrastruktur. Vindkraftverken kommer inte att inhägnas och påverkar på så sätt inte tillgängligheten för att utöva friluftsaktiviteter. 8 Kulturmiljö Inom projektområdena finns det ett antal objekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem (FMIS). Vidare ligger delar av projektområdet, område 1 Söderköpings kommun, inom kustområden med särskilda kulturmiljövärden. Det finns inga närliggande kulturreservat. Inga av vindkraftverken är placerade så att några fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar berörs. Övervägande delen av objekten ligger i anslutning till odlingslandskapet och inte på höjderna där vindkraftverken är planerade. En arkeologisk utredning kommer att utföras under september Näringsverksamhet 9.1 Skogsbruk Inom projektområdet utgörs markanvändningen till stor del av skogsbruk. Vindparken kommer inte nämnvärt att påverka skogen som resurs. Den produktionsareal som åtgår till anläggningsytor, vägar och ledningar utgör en ringa del av den totala ytan. Produktionsförlusterna vid vägbyggnad är att likna vi en gallring där tillväxten flyttas till angränsande träd. Markområdena mellan vindkraftverken är fortsatt användbara för att bedriva skogsbruk. 9.2 Mineralförekomster Det finns inga beviljade undersökningstillstånd eller någon pågående prospekteringsaktivitet inom områdena för vindkraftprojekten. Ca 2 km söder om område 1 och vid norra gränsen till område 2 finns ett område med beviljat undersökningstillstånd för metaller och industrimaterial (karta 8). Karta 8 Område beviljat med undersökningstillstånd (grönfärgat område). 24

25 9.3 Vattenverksamhet Inom eller nära projektområdena 1 och 2 finns inga vattenskyddsområden. I område 1 finns en enskild brunn invid den sydliga gränsen av projektområdet. I område 2 finns sju enskilda brunnar i den södra utkanten av projektområdet. 10 Visuell påverkan Vindkraftverk utgör nästan alltid tydliga objekt i landskapet och förändrar därmed landskapsbilden. Det beror på att vindkraftverk är höga med roterande rotorblad och att de placeras i landskapets höjdpunkter. Detta gör att vindkraftverken kommer att synas från ett flertal platser i omgivningarna. Upplevelsen av vindkraftverk är individuell, men påverkas förutom av avståndet, av aktuell landskapstyp, kupering, vegetation, skala, anläggningens utformning, rotationshastighet, ljusförhållande och väderstreck. Även hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverk påverkar upplevelsen. Solens läge och molnen avgör hur skuggorna faller både i landskapet och på vindkraftverken. Detta gör att verken ifrån samman plats under olika tidpunkter kan framträda olika beroende på ljusförhållandena. Vindkraftverken har placerats och utformats på ett sådant sätt att påverkan på landskapsbilden begränsas så långt som möjligt. För att få en uppfattning om hur vindkraftverken kommer att ge uttryck i landskapet har fotomontage från olika platser i omgivningarna upprättas. Fotomontage kommer att presenteras på samrådet för närboende och allmänheten, Montagen kommer även att publiceras på hemsidan; 11 Miljöpåverkan I ansökan för det aktuella projektet kommer miljöpåverkan utvecklas och tydliggöras i den medföljande miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning kommer att beskriva de direkta och indirekt effekter den planerade verksamheten kan medföra på människor, djur, växter, mark vatten luft, klimat, landskap och kulturmiljömiljöpåverkan, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material råvaror och energi. Syftet med detta är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. 12 Preliminär tidplan Samråd myndigheter hösten 2011 Samråd allmänheten Samråd allmänheten Vindmätning pågår sedan januari 2012 Nätanslutning utredning pågår Allmän ekologisk inventering våren/sommaren 2012 Fågelinventeringar våren/sommaren 2012 Landskapsanalys sommaren/hösten 2012 Arkeologisk utredning etapp 1 september 2012 Tillståndsansökan 2012/