Åby-Alebo och Kärnebo vindparker

Transkript

1 STATKRAFT SÖDRA VI NDKRAFT AB Åby-Alebo och Kärnebo vindparker Samråd enligt miljöbalken i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande av två vindparker i Mönsterås kommun i Kalmar Län Januari 2012 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (15) Adress Tel Skogsudden Växjö

2 Kontaktperson Statkraft Södra Vindkraft AB Kontaktperson i tillståndsärendet Pierre Ståhl, Statkraft Statkraft Södra Vindkraft AB Skogsudden Växjö Johnny Carlberg, Sweco Sweco Energuide AB Box Stockholm Ort och datum Stockholm, januari 2012 Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Statkraft Södra Vindkraft AB. 2 (15)

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN 4 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD ADMINISTRATIVA UPPGIFTER VERKSAMHETSKOD BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE 6 3. TEKNISK BESKRIVNING AV VINDPARKEN LOKALISERING UTFORMNING VINDKRAFTVERKEN FUNDAMENT OCH UPPSTÄLLNINGSYTOR VÄGAR OCH TRANSPORTER ELANSLUTNING OCH INTERNT ELNÄT VINDMÄTNING 9 4. PLANFÖRHÅLLANDEN 9 5. MILJÖPÅVERKAN OCH UTREDNINGAR LANDSKAPSBILD NÄRBOENDE NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH TURISM PÅVERKAN VID BYGGNATION MARK- OCH VATTENANVÄNDNING LJUD SKUGGA HINDERMARKERING SÄKERHET AVVECKLING ALTERNATIV LOKALISERING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TIDPLAN SYNPUNKTER 15 BILAGA 1 Kartor över vindparkerna med identifierade natur- och markanvändningsintressen BILAGA 2 Kartor över vindparkerna med identifierade kulturmiljöintressen BILAGA 3 Kartor över exempel på utformning BILAGA 4 Sändlista 3 (15)

4 1. Inledning Statkraft Södra Vindkraft AB utreder möjligheterna att anlägga två nya vindparker i närheten av Fliseryd i Mönsterås kommun i Kalmar län. De två aktuella områdena benämns Åby-Alebo samt Kärnebo (se figur 1.1). Figur 1.1. De två planerade vindparkerna är belägna öster respektive söder om samhället Fliseryd i Mönsterås kommun. Statkraft Södra Vindkraft AB är ett bolag som till 90,1% ägs av Statkraft AS och till 9,9% ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Statkraft är Europas största producent av förnybar el och Sveriges fjärde största elproducent. Statkraft har för närvarande drygt ett hundratal vindkraftverk i drift i Norge och Storbritannien och har närmare medarbetare i mer än 20 länder. Södra skogsägarna har ett medlemsantal på ca skogsägare och ca 4000 medarbetare inom koncernen. I Södras fyra affärsområden tillverkas sågade och hyvlade trävaror, inredningsdetaljer, pappersmassa och biobränsle. 1.1 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en förnyelsebar energikälla som producerar ren energi och inte ger upphov till utsläpp eller kräver transporter av bränsle. Under 2011 svarade vindkraften för cirka 6 TWh av den svenska elproduktionen, som totalt uppgick till cirka 145 TWh. I juni 2009 antog riksdagen en proposition (2008/09:163) om en sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Även inom EU är klimatfrågan viktig, och man har satt ett bindande mål om att 20 procent av EU:s energikonsumtion år 2020 ska komma från förnybara källor. 4 (15)

5 Åby-Alebo och Kärnebo vindparker bidrar till att långsiktigt trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid kan minskas. Då vindkraft ersätter fossila bränslen bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och andra miljöskadliga ämnen. 2. Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst miljöbalken (1998:808). Vindkraftsanläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken, men även 7 kap. miljöbalken kan vara tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) krävs tillstånd a v länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter eller sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 120 meter. Även andra lagar utöver miljöbalken kan vara tillämpliga, t.ex. kan kulturminneslagen (1988:950) bli aktuell om fornlämningar berörs, för anslutande kraftledningar kan ellagen (1997:857) komma att beröras. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En verksamhet av den omfattning som planeras i Åby-Alebo och Kärnebo antas medföra betydande miljöpåverkan, och samråd ska därför även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Ett inledande samrådsmöte med Länsstyrelsen i Kalmar län och Mönsterås kommun ägde rum den 12 december Samråd med övriga myndigheter och organisationer sker främst skriftligen. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via ett samrådsmöte. Samrådsmötet kommer att kungörs i lokalpressen. Information om de planerade vindparkerna Åby-Alebo samt Kärnebo läggs även upp på Statkraft Södra Vindkraft AB:s hemsida, På hemsidan kommer information om projektet finnas tillgängligt, samt kontaktinformation och svar på vanliga frågor rörande vindkraft. 2.1 Administrativa uppgifter Sökande: Kontaktperson: Adress: Statkraft Södra Vindkraft AB Pierre Ståhl Statkraft Södra Vindkraft AB Skogsudden Växjö Telefon: E-post: Pierre.stahl@statkraft.com Kontaktperson i tillståndsärendet: Johnny Carlberg Sweco Energuide AB Box Stockholm Telefon: E-post: Johnny.carlberg@sweco.se 5 (15)

6 2.2 Verksamhetskod De planerade vindparkerna har SNI-koden Berörda fastighetsägare Det föreslagna etableringsområdet Åby-Alebo omfattar sammanlagt 38 privatägda fastigheter och etableringsområdet för Kärnebo omfattar totalt 5 privatägd a fastigheter. Arrendeavtal avseende vindkraftsetablering har tecknats med de berörda fastighetsägarna. 3. Teknisk beskrivning av vindparken 3.1 Lokalisering Det två föreslagna vindparkerna är lokaliserade strax öster om, respektive 6 km söder om Fliseryd samhälle i Mönsterås kommun, se karta i figur Utformning Statkraft Södra Vindkraft AB projekterar för en etablering av maximalt 70 st vindkraftverk i de båda etableringsområdena, med en effekt om cirka 3 MW per verk. Vindkraftverkens navhöjd kommer att vara cirka m och rotordiametern ca m. Totalhöjden beräknas bli maximalt 200 meter. En karta som visar exempel på utformning av vindparkerna kan ses i figur 3.1. Den layout som presenteras är ett exempel på placering av maximalt antal vindkraftverk. Observera att detta är ett exempel på placering av och antal vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att placeras i syfte att åstadkomma maximal elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden samt övriga intressen. Ansökan för vindparken kommer att utformas som en så kallad box-layout, där den slutliga placeringen av de enskilda verken beslutas i samband med detaljprojekteringen. De två parkerna har med ovan nämnda egenskaper möjlighet att tillsammans producera maximalt ca 350 GWh, vilket motsvarar förbrukningen av el hos ca eluppvärmda villor. 6 (15)

7 Figur 3.1. Exempel på utformning av Åby-Alebo och Kärnebo vindparker. 3.3 Vindkraftverken Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till en generator som omvandlar energin till el. Utvecklingen av vindkraftverk har varit snabb, och vindkraftverken blir allt effektivare. För att nyttja vinden optimalt och minimera turbulenseffekter från marken blir rotordiametern större och tornen högre. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vilken leverantör som väljs. 7 (15)

8 De planerade vindkraftverken bedöms preliminärt uppgå till följande värden: Navhöjd: Ca m Rotordiameter: Ca m Totalhöjd: Ca 200 m Figur 3.2. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. Vindkraftverken förses med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskr ifter. Transformatorer placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus bredvid vindkraftverken. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Eventuell växellåda och hydraulsystem kräver olja för att fungera. Vilken tillverkare och modell av vindkraftverk som kommer att användas är ännu inte bestämt, utan beslutas innan parken byggs. Genom att avvakta med beslut om tillverkare och modell av vindkraftverk kan Statkraft Södra Vindkraft AB säkerställa att möjligheten finns att välja bland de vindkraftverk som då finns på marknaden och välja de vindkraftverk som är bäst lämpade för detta område. 3.4 Fundament och uppställningsytor Vindkraftverkets torn monteras på ett grundfundament. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i detaljprojektering en. Val av fundament beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd och de geotekniska förutsättningarna. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Denna typ av fundament kan användas där etableringsplatsen har en lämplig berggrund där endast ett tunnare jordtäcke finns ovanpå berggrunden. Om berggrunden är ojämn kan plansprängningar behöva göras för att jämna till ytan för fundamentet. Vid större jorddjup används vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten till vindkrafterna. Gravitationsfundament består av betong samt tillhörande armering. Fundamentets djup och storlek beror på bland annat verkstyp, geotekniska förhållanden, grundvattennivå samt berggrund. Fundamentet täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att fundamentet inte är synligt efter att vin dkraftverket byggts. 8 (15)

9 Under byggtiden och driftstiden behövs permanenta uppställningsytor för exempelvis de kranar som används för att montera ihop vindkraftverken. Utöver de permanenta uppställningsytorna kommer ytterligare tillfälliga uppställningsytor krävas under byggtiden, dessa kan efter byggfasen återbeskogas. De färdiga vindparkerna kommer utöver själva vindkraftverken även att innefatta vägnät, elkablar, eventuella byggnader för personal och servicefunktioner, samt huvudtransformator och byggnad för kopplingsutrustning. 3.5 Vägar och transporter Vägar behövs för transporter vid byggnation av vindparkerna samt för service och underhåll av vindkraftverken under drift. Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kan befintliga vägar komma att justeras för att klara de transporter som krävs, t.ex. genom breddning, vägförstärkning eller rätning. Vägnätet behöver kompletteras med vägar fram till respektive vindkraftverk. Projekteringen sker i samråd med berörda markägare och hänsyn kommer att tas till natur- och kulturmiljövärden. Vindparkerna ligger nära väg E22, vilket innebär att transportmöjligheterna till området bedöms som goda. Under byggtiden kommer tunga och stora transporter att förekomma. Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet. Det förväntas normalt endast vara lättare transporter några gånger i veckan. Normala serviceintervall på vindkraftverken varierar mellan 6 och 12 månader. Vid större service krävs kran och lastbil. 3.6 Elanslutning och internt elnät Statkraft Södra Vindkraft AB ansvarar för det interna uppsamlingsnätet inom vindparkerna. Vindkraftverken sammankopplas med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i ledningsschakt som så långt som möjligt följer vägarna inom parken. Anslutning till överliggande elnät är under utredning. Den producerade elen kommer att levereras till EON:s regionnät. Anslutningspunkt och sträckning av kabel mellan vindparkerna och det överliggande elnätet är inte bestämd. 3.7 Vindmätning För att kartlägga vindförhållandena kommer tre 120 m höga vindmätningsmaster att uppföras i området. Masterna kommer att leverera vinddata för området för att fastställa hur vindresursen ser ut. Eventuellt kommer dessa mätningar att kompletteras av så kallade Sodar-mätningar (mobil vindmätningsutrustning). 4. Planförhållanden Som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan har en vindbruksplan upprättats. I vindbruksplanen som antogs i kommunfullmäktige delas kommunen in i områden som är mer eller mindre lämpliga för etablering av vindkraft. Huvuddelen av de planerade vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo är utpekade som område lämpligt för vindkraft, medan resterande delar huvudsakligen är områden där mindre grupper av vindkraftverk kan accepteras (figur 4.1). Delar av Åby-Alebo är även utpekat som riksintresse för vindbruk, se figur (15)

10 Figur 4.1. Översiktskarta för de planerade vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo, områden utpekade i vindbruksplanen som lämpliga för vindkraft samt område för riksintresse vindbruk. 5. Miljöpåverkan och utredningar Det aktuella området har inventerats översiktligt genom studier av kommunal översiktsplanering och digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (RUM), Skogsstyrelsen (Skogens Källa) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Under respektive rubrik nedan beskrivs kortfattat den miljöpåverkan som kan antas uppstå med anledning av de planerade vindparkerna samt exempel på utredningar som är aktuella att genomföra. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer dessa faktorer att beskrivas mer ingående. Miljöpåverkan från etablering och drift av vindkraftverk består främst i att vindkraftverk innebär ett nytt inslag i natur- och kulturmiljön. Landskapsbilden påverkas då vindkraftverken syns på långt håll. Till detta ger vindkraftverken upphov till ljud samt skuggbildningar som, om verken placeras för nära bostäder, kan innebära störningar för de boende. Vind- 10 (15)

11 kraftverken kommer inte att orsaka några utsläpp till vare sig luft eller vatten. Förutsatt att elproduktion från vindkraftverk på marginalen ersätter fossil elproduktion så innebär etableringen att miljöbelastningen indirekt kommer att minska någon annanstans. 5.1 Landskapsbild Landskapsbilden påverkas då nya vindkraftverk uppförs. Vid skoglig etablering syns verken mindre än i det öppna landskapet. För att åskådliggöra den inverkan som en etablering av vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo innebär, avser projektören att framställa ett antal fotomontage som visar vyn över landskapet från viktiga punkter. Fotomontagen kommer att ingå som en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Fotomontage kommer även att visas vid samrådsmöten. 5.2 Närboende I närområdet kring den planerade vindparken Åby-Alebo finns samlad bebyggelse främst väster om etableringsområdet vid Fliseryd. I övrigt finns spridd bebyggelse i närområdet. Samlad bebyggelse i närområdet kring Kärnebo finns främst i Värlebo i väster. Spridd bebyggelse återfinns kring Skärshult, Ramshult och Kärnebo. 5.3 Naturmiljö Projektområdena består till största delen av produktionsskog. Samtliga delar av Emån med bifloder i Kalmar län är utpekade som riksintresse för naturvården och även som Natura 2000-område. Detta riksintresseområde berör projektområde Åby-Alebos norra del. Natura 2000-området ligger norr om och i anslutning till projektområdet. Inom Åby-Alebos nordvästra del återfinns ett tallskogsområde med utpekat höga naturvärden. För berörda naturmiljöer, se karta i bilaga 1. Inom Kärnebos projektområde finns inga kända utpekade områden med höga naturvärden, En naturvärdesbedömning inklusive studie av fåglar kommer att utföras av Eco Konsult, Uno Björkman. Förekomsten av skyddsvärda arter och andra naturvärden kommer att redovisas i MKB:n som bifogas tillståndsansökan. Placering av vindkraftverk kommer att anpassas till resultatet av inventeringen Fåglar och fladdermöss Ett antal studier av vindkraftverks påverkan på fåglar har genomförts, bland annat inom kunskapsprogrammet Vindval. De studier som gjorts, bland annat av fågelsträck, visar på små konsekvenser. För de aktuella områdena kommer projektören att anlita Eco Konsult, Uno Björkman för att göra en naturinventering inklusive studie av fåglar. Syftet är att identifiera vilka arter som förekommer samt vilka hänsynsåtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Fokus i fågelinventeringen ligger på flyttfågelsträck, rovfåglar och skogshöns. Parallellt med inventeringen av fåglar görs även en studie över förekomsten av fladdermöss på områdena. Fladdermöss kan lockas av de insekter som vistas kring verken. Flertalet arter av fladdermöss är dock knutna till bebyggelse och hagmarker snarare än till ren barrskog, varför risken för mer än marginell påverkan på fladdermöss i detta läge bedöms som liten. 11 (15)

12 5.4 Kulturmiljö Ett stort fornminnesområde finns norr om Åby-Alebos projektområde vilket till stor del sammanfaller med Natura 2000-området och riksintresseområdet för naturvård. I området finns bland annat lämningar från tider då området brukats för slåtter. I projektområde Åby-Alebos sydöstra del finns ett riksintresseområde för kulturmiljö. Värdet består bland annat av ett odlingslandskap och fornlämningsmiljöer med anknytning till både bronsålder och järnålder. I projektområde Kärnebos nordvästra del återfinns ett riksintresseområde för kulturmiljö som innehåller ett småskaligt odlingslandskap. För berörda kulturmiljöer, se karta i bilaga 2. Inom projektområdena förekommer ett antal kända kulturhistoriska lämningar. Generell hänsyn visas genom att tillämpa skyddsavstånd till fasta fornlämningar och där så är möjligt till övriga kulturhistoriska lämningar. Om det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas lämning som kan antas vara en fast fornlämning skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen 3 kap. 10 (KML). Ett eventuellt ingrepp i en fornlämning kräver ett separat tillstånd enligt KML. En arkeologisk utredning med kulturmiljökonsekvensbeskrivning kommer att utföras av Kulturmark, Sune Jönsson. Denna utredning kommer att redovisas i MKB som bifo gas tillståndsansökan. Placering av vindkraftverk kommer att anpassas till resultatet av utredningen. 5.5 Friluftsliv och turism I direkt anslutning till Åby-Alebos norra gräns är ett riksintresse för friluftsliv beläget, se bilaga 1. Områdena används mestadels för jakt och friluftsliv av vardagskaraktär. 5.6 Påverkan vid byggnation I samband med byggnationen kan störningar från arbetsmaskiner och transporter tillfälligt upplevas. Det rör sig främst om gräv- och schaktarbeten, transport av grus, jordmassor och betong samt intransporten av vindkraftverken. Även sprängningsarbeten kan komma att genomföras inom områdena. 5.7 Mark- och vattenanvändning Den dominerande markanvändningen i de berörda områdena är skogsbruk. Eventuell övrig mark- och vattenanvändning kommer att utredas. Skog kommer att behöva avverkas permanent för vindkraftverk, uppställningsytor, vägar med mera. Under byggskedet kommer tillfälliga uppställningsytor krävas, som efter byggfasen kan återbeskogas. Skogsbruk kommer även efter anläggande av vindparkerna kunna bedrivas i området. 5.8 Ljud Det huvudsakliga nuvarande ljudet i områdena utgörs av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar, samt trafik från närliggande vägar. Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett mekaniskt ljud från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. 12 (15)

13 Det aerodynamiska ljudet är det dominerande, och påminner om ljudet som uppstår i vegetation när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär, ju längre från vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter, när det blåser mer tar de naturliga bakgrundsljuden över (vinden som blåser genom träden), och maskerar ljuden från vindkraftverken. I marknivån vid ett vindkraftverk ligger den ekvivalenta ljudnivån på cirka db(a), vilket innebär att man kan prata i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Ljudberäkningar kommer att genomföras för att kunna göra en bedömning av vindparke rnas ljudpåverkan vid bostadsbebyggelse. Gällande värde 40 db(a) vid bostadshus kommer att hållas. 5.9 Skugga Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga s kuggbilder. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp - och nedgång under våren och hösten, och då på vindkraftverkens skuggsida. I Sverige finns inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk. I praxi s används dock rekommendationer från Tyskland som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per kalenderår, och att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Skugganalys kommer att genomföras för att kunna göra en bedömning av vindkraftverkens skuggpåverkan på störningskänslig bebyggelse. Värdet 8 faktiska skuggtimmar per år kommer att hållas för störningskänslig bebyggelse. Skulle någon bebyggelse beröras av skuggning i större omfattning kan driften för berörda vindkraftverk begränsas för de tider då skuggpåverkan riskerar att överskrida gällande värden Hindermarkering I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan av generatorhuset. Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit färg samt med vitt blinkande högintensivt ljus. I en vindpark med vindkraftverk med en höjd över 150 m ska de vindkraftverk, som utgör parkens yttre gräns, markeras enligt ovan. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om inte Transportstyrelsen meddelar annat i sitt beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus. Under dager ska det högintensiva ljusets styrka vara candela (cd), under gryning och skymning cd, och i mörker minskas det till cd. Ljuskällan är riktad uppåt och ljusets styrka avtar därmed mot marken Säkerhet I det fall vindkraftverket har växellåda rymmer den ca liter olja. Därutöver finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Olja kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör, normalt sker detta var femte år. Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor. Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket kan då stängas av. Om det vid studier av väderförhållanden vid de aktuella vindparkerna bedöms att risken för nedisning är stor finns tekniker för att avisa rotorbl aden som kan installeras vid behov. 13 (15)

14 Vindkraftverk har en betydligt högre höjd än andra byggnader i landskapet, och kan därmed vara mer mottagliga för blixtnedslag. Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag Avveckling När vindkraftverken tjänat ut avvecklas parkerna. Vid en framtida avveckling kan berörda områden återställas. Kablar kan tas upp, vindkraftverken monteras ned och marken återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. 6. Alternativ lokalisering För att ett område skall bedömas som lämpligt för etablering av vindkraftverk måste det uppfylla ett antal urvalskriterier: 1. Goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindbruksprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering som Uppsala universitet tagit fram på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras därefter med vindmätning på eller i närheten av projektområdet. 2. Utrymme för ett väl sammanhållet projektområde med ett minsta avstånd till bostadshus om 500 meter. 3. Inga eller måttliga motstående intressen. 4. Goda möjligheter avseende vägar och elanslutningar. Om förutsättning finns och om markägarna är intresserade, upprättas ett arrendekontrakt för projektområdet. Varje projekt knyts därmed direkt till vissa markägares fastigheter och är unikt. Som följd av denna process har vart och ett av de ca 30 projekt som Projektören driver redan tidigt ställts mot andra tänkbara projekt. I denna process har drygt 500 projekt gallrats bort då förutsättningarna bedömts som sämre. De aktuella projekten uppfyller enligt bolaget ovanstående kriterier. 7. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att tas fram som en bilaga till tillståndsansökan för de aktuella vindparkerna. MKB:n ska enligt miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människor, djur, växter, mark vatten luft, klimat, landskap och kulturmiljö, på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: - Inledning och bakgrund med presentation av sökande och förutsättningar för projektet. - Beskrivning av planerad verksamhet. - Redovisning av alternativ och nollalternativ. - Beskrivning av planförhållanden. - Nulägesbeskrivning av området med avseende på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och turism, bebyggelse samt mark- och vattenförhållanden. 14 (15)

15 8. Tidplan - Bedömning av de konsekvenser som verksamheten väntas medföra på miljön samt förslag på skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan. - Samrådsredogörelse med redovisning av inkomna synpunkter - Verksamhetens överensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler. - En samlad bedömning av den planerade verksamheten. För tillståndsärendet enligt miljöbalken, som ska lämnas in till Miljöprövningsdelegationen, är den planerade tidplanen i huvuddrag: Samråd Inventeringar och utredningar Vår/sommar 2012 Sammanställning av tillståndshandlingar Vinter/vår 2012, med samrådsutskick och samrådsmöten i februari 2012 Vår/Sommar 2012 Inlämning av tillståndsansökan Augusti 2012 Ett vindkraftsprojekt är komplext med långa ledtider. Vindmätning kommer att pågå under minst ett års tid för att klarlägga vindresursen och de tekniska kraven på vindkraftverken. Likaså skall vindkraftverk, väg-, el och byggnadsarbeten (fundament) upphandlas. Vid en smidig förprojektering bedömer vi att anläggningen kan tas i drift tidigast under år Synpunkter Skriftliga synpunkter på projekten tas tacksamt emot. Eventuella kommentarer rörande projektet skickas till Sweco, glöm inte att ange namn och kontaktuppgifter. Synpunkter skickas senast den 16 mars 2012 till följande adress: Sweco Energuide AB Att. Johnny Carlberg Box Stockholm Eller med e-post till: johnny.carlberg@sweco.se 15 (15)

16 0 Riksintresse kultur Riksintresse MB 4:6 Riksintresse vindbruk Planerad vindpark Kärnebo Planerad vindpark Åby-Alebo Reg bev.plan odlinslandskap Naturvårdsplan Naturminne Krossbergsinventering Grusinventering Emån inventering Bilaga 1 Riksintresse natur Naturvärde Naturmiljö- och markanvändningsintressen Natura 2000 Sweco Energuide AB Beställare:Statkraft Södra Vindkraft AB Datum: Skala: 1: (A4) Sumpskog 4 Km Riksintresse friluftsliv 2 AB anläggningar 1

17 0 Kulturmiljöintressen Planerad vindkraftpark Åby-Alebo 4 Km Planerad vindkraftpark Kärnebo Riksintresse kultur Kulturmiljö, yta 2 Kulturmiljö, punkt 1 Bilaga 2 Sweco Energuide AB Beställare:Statkraft Södra Vindkraft AB Datum: Skala: 1: (A4)

18 0 Åby-Alebo vindpark Kärnebo vindpark 2 4 Km Exempel på placering av vindkraftverk 1 Bilaga 3 Sweco Energuide AB Beställare: Statkraft Södra AB Datum: Skala: 1: (A4)

19 Sändlista för samråd för Åby- Alebo och Kärnebo vindparker Bilaga 4 Länsstyrelsen i Kalmar län Att: Mikael Nilsson KALMAR Regionförbundet i Kalmar län Box KALMAR Bätteropps Hästsällskap Anna Ambjörnsson Torget Mönsterås Kalmar läns muséum Box KALMAR Fliseryds Emågårdsparken UPA Fliseryd/ Stefan Eriksson Grimhult Fliseryd Sveriges Ornitologiska Förening Stenåsa Mörbylånga Ålem Energi AB Råsnäs TIMMERNABBEN Mönsterås Kommun Box Mönsterås E.on Sverige AB Malmö Fliseryds Hembygdsförening Ann Aspequist Källargränd FLiseryd Fliseryds Jaktskytteklubb c/o Anita Gidö Lötvägen Kalmar Fliseryds Motorklubb Ingemar Ragnar Ljusgrundsvägen Mönsterås Högsby kommun HÖGSBY Forsabygdens Ortfiskeförening Lars Linder Elmhult Mönsteås Fliseryds Sportfiskeklubb Ann Aspequist Källargränd Fliseryd Oskarshamns kommun Box OSKARSHAMN Oskarshamnsbygdens Fågelklubb c/o Jan Brenander. Tällskärsgränd Oskarshamn Stranda Hembygdsförening Box MÖNSTERÅS Fliseryds Ungsomsskytteförening Patrik Sjöberg Örnabäcksvägen Fliseryd Jägarförbundet Mönsterås Jaktvårdskrets Birger Fransson Hagavägen Fliseryd Mönsterås Civilförsvarsförening Yvonne Olausson Pionjärgatan 6 B Mönsterås Mönsterås Motorklubb Bertil Persson Box Mönsterås Fliseryds hembygdsförening Källargränd FLISERYD Fliseryds sockens samh.för. c/o Ove Kåreberg Bruksvägen FLISERYD

20 Fritid och Fiske i Blomstermåla c/o Peder Johansson Lindstigen TIMMERNABBEN Forsabygdens ortfiskeförening c/o Lars Linder Elmhult MÖNSTERÅS Arise Windpower AB Box HALMSTAD Möckhults byalag c/o Kim Sandén Möckhult BERGA Sandbäckshults samhällsför. c/o Lena Fransson Kullens väg BLOMSTERMÅLA Skälleryds samhällsförening c/o Kristian Norrby Skälleryd BLOMSTERMÅLA Tålebo-Nyebo byalag c/o Hans-Olof Karlsson Tålebo BLOMSTERMÅLA Mönsterås NSF-Scouter Martin Karlberg Ekeholmsvägen Mönsterås Mönsterås Ridklubb Kvistagården Mönsterås Åby Löparklubb Jörgen Boman Ljungvägen Fliseryd LFV Division Flygtrafiktjänsten Norrköping Naturskyddsföreningen Åsögatan Stockholm Östra Smålands Ornitologiska f. c/o Kenneth Rosén Nygatan 3 C HULTSFRED Naturvårdsverket Stockholm Fliseryds Sportfiskeklubb c/o Stig Gunnarsson Åbyvägen FLISERYD LRF:s kommungrupp Anders Johansson Östra Kråkerum MÖNSTERÅS Kommunikationsmyndigheten PTS Box 5398 Stockholm FRA Box Bromma Emåförbundet Box VETLANDA Svenska Skyttesportförbundet Idrottens Hus Stockholm Boverket Box Karlskrona Energimyndigheten Box Eskilstuna Luftfartsverket LFV Norrköping Friluftsfrämjandet Region Öst Box JÖNKÖPING

21 Emåbygdens Framtid c/o Göran Ulfsparre Em MÖNSTERÅS Net 1 Box Stockholm Skanova Elskyddsärenden Farsta Bergsstaten Varvsgatan Luleå Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Telenor Sverige AB Karlskrona Kalmar Flygplats Kalmar Oskarshamns Flygplats Oskarshamn Skogsstyrelsen Jönköping Trafikverket Borlänge Ålem OK Stefan Olsson Habbestorp Mönsterås Teliavindkraft@teliasonera.com vindkraftsremisser@teracom.se vindkraftverk@tele2.com windpower@3gis.net info@net4mobility.com Exp-hkv@mil.se