Vindkraftprojekt Skönero

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraftprojekt Skönero"

Transkript

1 , utgåva 3 Vindkraftprojekt Skönero Samrådsunderlag TeraVind i Skönero AB planerar att uppföra ca 7 vindkraftverk på fastigheterna Kärnhult 1:25 och 1:27, Slättdal 1:3 och 1:4, Skönero 1:3 och Skrickerum 2:10 och 3:1 i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län.

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER SÖKANDE VERKSAMHETSKOD INLEDNING ALLMÄNT TILLSTÅND OCH SAMRÅD VINDKRAFT OCH MILJÖ MILJÖKVALITETSMÅLEN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL UPPFYLLELSE AV MILJÖKVALITETSMÅLEN PROJEKTBESKRIVNING LOKALISERING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN NÄRLIGGANDE VINDKRAFT BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING VINDFÖRHÅLLANDEN OMFATTNING OCH UTFORMNING PRODUKTION PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK TEKNISK BESKRIVNING KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR VÄGAR TRANSPORTER MARKANSPRÅK VERKSAMHETSTID BYGGFASEN HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION LUFTFARTEN SÄKERHETSRISKER NATURMILJÖ ALLMÄNT SKYDDAD NATUR ÖVRIGA NATURVÄRDEN INVENTERINGAR NATURVÄRDEN, FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS MARK OCH HYDROLOGI KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV LANDSKAPSBILD NÄRINGSVERKSAMHET SKOGSBRUK OCH JORDBRUK MINERALFÖREKOMSTER VATTENVERKSAMHET MILJÖPÅVERKAN PRELIMINÄR TIDPLAN

3 1 Administrativa uppgifter 1.1 Sökande Verksamhetsutövare: Tera Vind i Skönero AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan Frösön E-post: info@teravind.se Hemsida: Kontaktperson: Jacob Falkman Tfn: E-post: jacob@teravind.se Tera Vind i Skönero AB Bolaget är ett dotterbolag till TeraVind AB. Det är ett renodlat projektbolag med syfte att utveckla färdiga tillstånd för byggnation av en grupp vindkraftverk vid Skönero i Valdemarsviks kommun. Markägare är delägare bolaget. Tera Vind AB Tera Vind bildades 2011 och är ett leverantörsoberoende bolag som utvecklar goda idéer om intressanta vindkraftprojekt till färdiga vindparker i Sverige. TeraVinds erfarna personal har, genom verksamhet i andra bolag, varit projektansvariga för utveckling av många färdiga tillstånd och byggnation av färdiga vindkraftverk. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt delägande av vindkraft och att tidigt kontakta markägare och andra berörda för att få ett nära samarbete till stånd. Biträde Biträde: Vindvision Norr AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan Frösön Telefon: E-post: p.o@vindvision.se Hemsida: Kontaktperson: Elisabet Persson Tfn: E-post: lisa.persson@vindvision.se Vindvision Norr AB Vindvision Norr AB bildades 2007 och är ett privatägt bolag med huvudkontor i Östersund. Bolaget har sedan 1988 byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor. Vindvision agerar normalt som projektör/arrendator i egen regi eller som renodlad konsult, men är dessutom också partner i lokala ägarkonstellationer. Bolaget är även en långsiktig delägare med ett övergripande driftoch underhållsansvar när verken är på plats. På uppdrag av TeraVind i Skönero AB har Vindvision Norr AB sammanställt befintligt material inför samrådsförfarandet. 1.2 Verksamhetskod SNI-kod: prövningsnivå B, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998:899. 3

4 2 Inledning 2.1 Allmänt Tera Vind i Skönero AB utreder möjligheten att etablera ca7 vindkraftverk ca 5 km väster om Valdemarsvik i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län och avser därmed att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverken. Vindkraftverkens generatoreffekt är i storleksordningen 2-4,5 MW. Den årliga elenergiproduktionen för 7 vindkraftverk 3 MW vardera beräknas uppgå till ca 59 GWh/år vilket räcker till hushållsel för ca hushåll à 5000 kwh/år. Totalhöjden på vindkraftverken beräknas maximalt bli 220meter. En ny parkutformning är framtagen till följd av inkomna synpunkter från ett tidigare samråd med allmänheten ( ) och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Utredningar som genomförs är naturvärdesinventering, rovfågelinventering, fladdermusinventering, arkeologiskutredning etapp 1 samt en landskapsanalys. Vidare har också platserna där det kan vara aktuellt att placera vindkraftverk och vägar inventerats i fält. Två vindkraftverk har tillkommit och några förflyttningar för att optimera utformningen har genomförts. Total innehåller utformning 7 vindkraftverk. Lokal nytta Projektet kommer att medföra positiva följder för sysselsättning och näringsliv, inte bara lokalt, utan även på en regional nivå. I samband med anläggningsfasen av vindkraftparken kommer nya arbetstillfällen att genereras. Ett aktuellt exempel är Havsnäs Vindkraftspark, som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk med en installerad effekt på 95 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen genererats som är direkt knutna till vindkraftparken. Den totala investeringen är i storleksordningen 350 MSEK varav upp till cirka 10 %, 35 MSEK, kan komma det regionala näringslivet till godo. Till det kommer positiva kringeffekter för handel etc. Under själva driftsfasen kommer några personer att vara direkt involverade i service och underhåll av vindkraftverken. Till det kommer även årsarbeten i samband med underhåll av vägar, datanät, elledningar och tillhörande inrättningar. Bolaget strävar efter ett lokalt och regionalt deltagande i projektet, av både markägare, privatpersoner och företag. Vidare eftersträvar bolaget att hålla en hög miljöambition vid upphandling av entreprenörer. 2.2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindkraftpark berör är främst miljöbalken (1998:808). För att få bygga en stor vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken (MB) samt kommunens tillstyrkan. Med stora anläggningar menas två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en grupp med sju eller fler verk med en totalhöjd över 120 meter. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En verksamhet av den omfattning som planeras i Skönero ska även samråd ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. I juni 2012 genomfördes inledande samrådsmöten med berörd kommun och länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare har remisser skickats till Försvarsmakten, telekombolag, andra myndigheter och organisationer. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöten, vilka även kungörs i lokalpressen. Fastighetsägare inom 1,5 km från den planerade vindkraftparken får även samrådsinformation brevledes. Det första allmänna samrådet genomfördes Ytterligare ett samråd med närboende och allmänhet kommer att genomföras En förändrad utformning, uppdaterade beräkningar och fotomontage kommer att presenteras till följd av inkomna synpunkter i samrådsprocessen och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Samrådet kommer att ske i form av en utställning med information om vindkraftparkens 4

5 lokalisering, omfattning och miljöpåverkan. Vi finns på plats för att besvara frågor och ta emot skriftliga synpunkter. Information om den planerade vindkraftparken Skönero presenteras även på Tera Vind AB:s hemsida, Hemsidan uppdateras fortlöpande. Underlagsutredningar och samrådsförfarandet kommer att ligga till grund för utformningen av vindkraftparken samt kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n kommer att innehålla en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning utformning, förväntade miljöpåverkan och alternativa lokaliseringar. 2.3 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter 3-9 månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som går åt för verkets tillverkning, transport, byggande, drift och rivning. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren, under 2012 producerade vindkraften ca 7,2 TWh el (Svensk Energi 2012). Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 3 Miljökvalitetsmålen 3.1 Nationella miljökvalitetsmål Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Därför har riksdagen antagit 16 nationella miljömål som beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskt hållbar 1 (Prop.2004/05:150). Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. I april 2012l fattade regeringen ett beslut som förstärker och vidareutvecklar miljömålssystemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. 3.2 Regionala miljökvalitetsmål 1 Prop.2004/05:150 5

6 Länsstyrelsen i Östergötland arbetar med att ta fram en ny regional målsättning för etappmål fram till I ett första steg gör det med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Länsstyrelsen i Östergötland har tillsammans med länets kommuner, myndigheter och näringsliv arbetat fram en klimat- och energistrategi som visar hur länet ska kunna bidra till att klara klimatmålen och energiomställningen. Vindresurserna i Östergötlands län är goda vilket ger möjligheter för en utbyggnad av vindkraften och etablering av vindkraft kan indirekt eller direkt bidra till att uppfylla detta miljömål genom att elproduktionen från vindkraftverk är fri från koldioxid och andra växthusgaser. 3.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraftverken bedöms bidra aktivt till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Nedan beskrivs på vilket sätt etableringen påverkar möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet orsakar transporter utsläpp av fossil koldioxid. I förhållande till den el som produceras under verkets livslängd blir dock dessa utsläpp mycket små. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av luftförorenande ämnen. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Behovet av annan energiproduktion som kolkondensverk och kärnkraft minskar och därmed utsläppen av de giftiga ämnen som alstras i sådan produktion. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Behovet att använda kärnkraft minskar vid en storskalig utbyggnad av vindkraften. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet övergödning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Vindkraftverkens lokalisering och utformning kommer inte beröra levande sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att vidtas om risk för sedimentation förekommer vid exempelvis dikning. För att inte hindra vattenföringen kommer trummor att läggas vid passage över bäckar och andra vattendrag. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Värdefulla grundvattenförekomster kommer inte att ta skada eftersom etableringen inte berör geologiska bildningar som är av betydelse för vattenförsörjningen. Vindkraftverken en påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningen för att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. Den regionala strategin är att skydda fler våtmarker från exploatering och återställa värdefulla våtmarker. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av den planerade verksamheten. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningen att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar 6

7 Vindkraftverken påverkar inte förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en storslagen fjällmiljö. Vindkraftverken kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö. Lokalisering och utformning av vindkraftverken kommer att göras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning följs och att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Vindkraftverket kommer att bidra till ökad produktion av förnybar energi och därmed minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning och därmed medverka till en hållbar utveckling och en minskad växthuseffekt. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt djur- och växtliv. Lokalisering och utformning av vindparken kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada. 4 Projektbeskrivning 4.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftsetableringen är beläget ca 5-8 km sydväst om Valdemarsvik i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län (bild 1). Vindkraftverken är placerade på bergstoppar med hällmarksbarrskog på höjder mellan meters höjd över havet. Närmaste bebyggelse är gårdarna Kärnhult, Bockkärr, Rosenlund, Såghallen, Skönero, Häradssätter, Lillsätter och Kvarnhagen. Området består av privatägd mark och innefattar fastigheterna Kärnhult 1:25 och 1:27, Slättdal 1:3 och 1:4, Skönero 1:3 och Skrickerum 2:10 och 3:1. Arrendeavtal finns med markägare. Bild 1 Översiktskarta vindkraftprojekt Skönero (röda markeringar aktuella vindkraftverk). 7

8 4.2 Planförhållanden Valdemarsviks kommun I Valdemarsviks kommun finns inga riktlinjer gällande vindkraft i översiktsplanen och inte heller en vindkraftplan. Kommunens energiplan innehåller såväl lång- som kortsiktiga mål mot ett långsiktigt uthålligt energisystem. Några av målen är: - 50 % av energianvändningen ska år 2020 vara förnybar - 40 % minskning av koldioxid utsläpp till år % effektivare energianvändning till år Fossilfri fordonspark till år skall inga nettoutsläpp av växthusgaser ske 4.3 Riksintressen Områden av riksintresse är värdefulla områden ur ett nationellt perspektiv. Riksintressen kan utpekas av aktuell sektorsmyndighet, i enlighet med miljöbalkens 3 kap, inom en rad olika områden. Riksintresseområden regleras även i miljöbalkens kap 4 men berör då endast geografiskt bestämda områden. Mark- och vattenområden ska skyddas om de har betydelse för rennäringen, yrkesfisket, naturvärden och friluftslivet, kulturmiljövården, fyndigheter av ämnen eller material, anläggningar för industriell produktion, energiproduktion och energidistribution, slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, kommunikationer, vattenförsörjning och avfallshantering samt områden för totalförsvarets anläggningar. Inom projektområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna ca 5 km från projektområdet förekommer riksintresse för naturvård, friluftsliv, obruten kust vindbruk och riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8, dvs. natura 2000-områden(bild 2). Bild 2 Riksintresseområden och aktuella vindkraftverk (röda prickar). 8

9 Etablering av vindkraft bedöms inte påverka syftet med redovisade riksintressen enligt bild 2. Eventuell visuellt och upplevelsemässig påverkan på riksintressen, kommer att utredas i kommande MKB. 4.4 Närliggande vindkraft I omgivningarna till projektområdet för vindkraft finns för inga redan etablerade vindkraftverk. Nordöst och öster om Skönero projekteras en vindkraftetablering med 24 vindkraftverk. 4.5 Befintlig infrastruktur och nätanslutning God tillgänglighet till överliggande elnät är en väsentlig förutsättning för att realisera ett vindkraftsprojekt. Kostnaden för att ansluta en vindkraftspark är ofta mycket betydande i ett projekt. Möjligheten till elnätsanslutning av vindkraftparken är gynnsam i området. 4.6 Vindförhållanden Vindtillgången är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. Kusten och fjällen samt vissa inlandsområden har de bästa vindtillgångarna enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet. Denna vindkartering, enligt den så kallade MIUU-modellen, visar att det finns områden i inlandet som har mycket goda vindförhållanden. För att en landbaserad anläggning skall vara ekonomiskt lönsam krävs en medelvindhastighet över året i storleksordningen 6,5 m/s, på 100 meters höjd. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot hastigheten i kubik vilket betyder att om vindhastigheten fördubblas, ökar energin åtta gånger. En liten ökning i vindhastighet ger alltså en stor förändring i den energi som kan tillvaratas, vilket gör att det bästa vindläget alltid eftersträvas vid en vindkraftetablering. Vindförhållandena kartläggs sedan september 2012 genom vindmätningar området. Vindmätningen genomförs med mobil utrustning i form av s.k. Sodarvindmätare (bild 3). En Sodar använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 meter. Den genomförda vindmätningen som har analyserats visar på goda vindförhållanden på platsen. Bild 3 SODAR vindmätare 9

10 5 Omfattning och utformning Vid projektering av vindkraftverket, beräkningar och miljökonsekvenser används Vestas V112, 3 MW, med en navhöjd om 164 meter och en rotordiameter om 112 meter som typverk. Totalhöjden på vindkraftverken beräknas maximalt bli 220 meter. 5.1 Produktion Målsättningen är att i Skönero etablera 7 vindkraftverk med en samlad installerad effekt i storleksordningen ca 21 MW. Den preliminärt beräknade energiproduktionen uppgår till 59 GWh/år för sju vindkraftverk av storleken 3 MW med en rotordiameter om 112 meter och en navhöjd om 143 meter. Den årliga elproduktionen räcker till hushållsel för ca hushåll à 5000 kwh/år. 5.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt karta nedan (bild 4). Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken samt begränsning av påverkan på känsliga delområden. Placeringen följer också vedertagna regler med avseende på minimiavstånd mellan vindkraftverken. Bild 4 Preliminära placeringar av vindkraftverk 10

11 5.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn(bild 5). Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Vindkraftverken startar vid vindhastigheter om ca 4 m/s och full effekt uppnås vid ca 12 m/s. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Beroende på typ av konstruktion av vindkraftverket sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka Bild 5 Principskiss vindkraftverk varvtalet till ca 1500 varv eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament (bild 6). De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken typ av fundament som är mest lämplig. Vid berg med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergförankrat fundament). Ett gravitationsfundament består av armerad betong med diametern meter som placeras på föreskriven nivå under jordytan (bild 7). Någon ytterligare förankring krävs inte. Ett konventionellt gravitationsfundament för större vindkraftverk har normalt en yta av ca 500 m³ och kräver en volym av ca m³ beroende på typ av vindkraftverkbetong. Vidare krävs det omkring ton armering. Bergfundament är något mindre än gravitationsfundament, cirka 300 m² till ytan och upp till 3 m höga. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. 11

12 Bild 6 Principskiss gravitationsfundament och bergfundament. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. De flesta av vindkraftverken är placerade på bergshällar. Förutsatt att berget har en tillräcklig hållfasthet kommer troligen bergsförankrat fundament till störst andel att användas i det aktuella projektet. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. Bild 7 Gravitationsfundament. 12

13 5.4 Kranplatser och upplagsplatser För att montera vindkraftverken krävs en mobilkran som lyfter upp olika sektioner av tornet. Uppställningsplatser för mobilkranar byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken (bild 8). Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Uppställningsplatserna kräver att vegetation och skog avlägsnas för att säkerhetsställa och hårdgöra en plan yta. Vidare bör de hållas röjda i viss mån då vindkraftverken kräver kontinuerlig service. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är m². Bild 8 Principskiss kranplan. 5.5 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en servicebyggnad som i sådana fall kommer att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen samt eventuellt personal byggnad. Alla byggnaderna kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 5.6 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4,5 5,5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Den fria höjden ska vara 4,6 meter. Transportfordonen är långa och otympliga och kräver att kurvorna som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Vindkrafttransporter, med tunga och stora delar, kräver dispens från Trafikverket eller berörda kommuner för att framföras på allmän väg. De befintliga vägarna inom området kommer att utnyttjas i största möjliga mån. Vid brytning av ny väg kommer områden med höga naturvärden och kulturmiljövärden särskilt att beaktats. Vidare kommer känsliga och hänsynskrävande områden såsom vattendrag och våtmarker i största möjliga mån att undantas från anläggning av ny väg. 13

14 Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Nedan visas en principskiss för uppbyggnad av vägar för transport av vindkraftverk (bild 9). Bild 9 Principskiss väg. 5.7 Transporter Vindkraftverken kommer att transporteras från en lämplig hamn med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. En framkomlighetsanalys ligger till grund för upprättandet av en transportplan för de transporter som krävs. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Transporterna till och från etableringsplatsen kommer att vara som mest intensiva i samband med etableringen av nya vägar, förstärkning av befintliga vägar och anläggandet av fundament till vindkraftverken. Genom att eftersträva massbalans inom området, minskar andelen transporter under anläggningstiden. Tera Vind i Skönero kommer att verka för lokala upphandlingar i samband anläggandet av vindparken. Vidare ska bolaget verka för att leverans av material för armering och gjutning av fundamenten och borrningar utförs av lokala företag. Transportbehovet består av följande: - Anläggningstransporter- väg, fundament, internt kabelnät, avverkning - Transport av vindkraftverk och tillhörande utrustning - Personaltransporter - Transporter för service och underhåll 5.8 Markanspråk Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk är omkring 2-3 ha. Markanspråket för en vindpark innefattar fundament, uppställningsplatser, vägar mellan vindkraftverken, internt kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Utöver detta kommer ett par upplagsplatser att anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig 14

15 monteringsutrustning. Mark som används som upplag kommer i möjligaste mån att efterbehandlas efter anläggningstidens slut. 5.9 Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år Byggfasen Byggfasen kommer att innebära anläggande av vägar, fundament, kabelnät och övrigt tillhörande infrastruktur i området. Det kommer att krävas transporter för material till vägar, fundament, konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt person transporter. Aktiviteter som transporter, lastning, schaktning, borrning och sprängning kan medföra buller, dammbildning, vibrationer och grumling. Byggtiden kommer också att generera olika former av avfall. Under hela byggfasen kommer erforderliga skyddsåtgärder att hävdas. 6 Hälsa och säkerhet 6.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudet från ett vindkraftverk karaktäriseras av så kallad geometrisk utbredningsdämpning vilket innebär att ljudnivån minskar logaritmiskt med avståndet från ett vindkraftverk. Ljudnivån blir 6 db lägre per avståndsfördubbling (Naturvårdsverket 2009). Ljudutbredningen påverkas också av de meterologiska förhållandena främst vind och lufttemperatur. Markens egenskaper är en ytterligare faktor som påverkar ljudutbredningen i form av markdämpning. Hur mycket och på vilket avstånd ett vindkraftverk kan höras beror alltså på hur mycket det blåser och på vilka befintliga bakgrundsljud som finns på platsen. Vindkraftverk hörs mest vid relativt måttliga vindar. Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. naturliga ljudkällor tar över och gör det svårare att uppfatta ljudet från vindkraftverken. I direkt anslutning till vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset/rotorn på ca 55 db(a) vilket innebär att man utan problem kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. När det är vindstilla i en skogsbyggd är den typiska bakgrundsnivån för ljud db(a). Andra referensnivåer för olika ljud se tabell 6 nedan. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 db(a). Tabell 1 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer db (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 15

16 Ljudberäkningar för projekt Skönero har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2010, WindPRO. Resultatet av ljudberäkningarna visar att det inte vid något av ljudkänsliga områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 db(a) (bild 10). Bild 10 Ljudutbredning. 6.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverket. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och vid 1,5-2 km avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. I sektorn sydost till sydväst förekommer inga skuggor. Om huset står väster om vindkraftverket kan skuggor förekomma på morgonen, om det står öster om verket kan skuggor förekomma på kvällen och om huset står norr om verket kan skuggor uppstå mitt på dagen. Skuggorna når längre åt öster respektive väster eftersom solen står lägre morgon och kväll än mitt på dagen. Åt norr däremot når skuggorna inte särskilt långt. Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Resultatet av skuggberäkningarna visar att det inte vid något av de skuggkänsliga områdena kommer att uppstå skuggor som överskrider gällande riktlinjer (bild 11). 16

17 Bild 11 Skuggutbredning. 6.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser skickats till berörda organisationer. Sammanställning av remisser se tabell 2 nedan: Tabell 2 sammanställning av remisser. Organisation Yttrande Försvarsmakten Inget att erinra Post och telestyrelsen Information frekvens tillstånd 3G Infrastructures Services AB Inget att erinra HI3G Access AB Inget att erinra Net4Mobility Inget att erinra Tele 2 AB Inget att erinra Telenor Sverige AB Inget att erinra Telia Sonera AB Inget att erinra Teracom AB Inget att erinra Svenska UMTS Nät AB Inget att erinra 17

18 6.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. En flyghinderanalys är beställd av Luftfartsverket. Samrådskontakt kommer att tas med eventuellt berörda flygplatser. Hinderljus Vindkraftverket kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska vindkraftverk över 150 meter hindermarkeras med vitfärg samt förses med högintensivt vitt blinkande ljus. När det gäller en vindkraftpark ska minst de vindkraftverk som utgör parken yttre gräns markeras med högintensivt vitt blinkande ljus. De som inte utgör parkens yttre gräns, men som har högre höjd än de som bildar ytterkanten ska också förses med högintensivt vitt blinkande ljus. 6.5 Säkerhetsrisker De säkerhetsrisker som kan uppstå på grund av vindkraftverk i drift är få och begränsade till ett avgränsat området omkring vindkraftverken. Risker som förekommer är följande: Is kan bildas på rotorbladen eller maskinhus och falla ned till marken. Verket kan haverera med risk för att delar av verket lossnar och faller ned. Brand kan uppstå i maskinhuset. Läckage av oljor och kemikalier Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna som drabbats. Personalen som kommer att arbeta i den aktuella anläggningen är utbildade att handskas med dessa risker. Vindkraftverken kommer att byggas i enlighet med alla gällande säkerhetsföreskrifter. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda intervaller i syfte att bl.a. begränsa driftstörningar och därmed även risker. Utrustning för höghöjdsräddning och brandbekämpning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. Isbildning och nedfallande delar Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat och på högre höjd. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Isbildning kan uppstå när det är fuktigt och kallt som vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabb temperaturväxling. Vid låg molnhöjd och när vingspetsarna täcks av moln kan också isbildning uppkomma. Nedisning är vanligast under senhösten/våren och milda vinterdagar då det är fuktigt och kallt samtidigt. Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraftverken i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för det kalla och hårda väderförhållanden som ofta råder i den här delen av Sverige. Målsättning är att bygga vindkraftverk med bästa tillgängliga teknik för att förhindra nedisning av rotorbladen. I dagsläget finns följande möjliga alternativ för att minimera isbildning på vindkraftverkens rotorblad: -Anti-is-system med isdetektor som förhindrar att is hinner bygga på strukturen Aggregaten stoppas vid isbildning. -Avisningssystem som tar bort redan ackumulerad is. 18

19 -Ytbehandling med vattenavvisande material som gör att vattendropparna rullar av utan att frysa. Avisningssystem är också en viktig förutsättning för en optimal och kontinuerlig drift. Ökad personsäkerhet och produktionssäkerhet samt minskad bullerrisk är andra skäl som, utöver ökad produktion, kan motivera installation av avisningssystem. Beslut om avisningssystem kommer att tas i upphandlingsfasen. Elforsk (rapport 04:13) har tagit fram rekommendationer som rör riskavstånd för iskast när vindkraftverken är i drift enligt följande: d = (D+H)x1,5 där d= riskavstånd (m), D= rotordiameter (m) och H= navhöjd (m) Beräkningsmetoden ger i detta fall ett högsta riskavstånd på ca 285 meter. I den planerade vindkraftanläggningen kommer inget verk att placeras på ett avstånd av 285 meter eller mindre till närmaste bostadshus. Innan anläggningen tas i drift kommer varningsskyltar sättas upp med information om varning för nedfallande is från vindkraftverken. Utformning och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Brand Det finns en viss risk för att brand kan uppstå i maskinhuset då oftast i generatorn. Detta har emellertid endast inträffat i enstaka vindkraftverk i hela världen. Om en brand uppstår är konstruktionen i vindkraftverken så beskaffad att branden normalt begränsas till generatorhuset. Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning som gör att verken stannar vid för hög temperatur. Detta minskar de risker som annars kan följa av en brand. Vindkraftverken kommer också att förses med åskledare. Kemikalier Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Vindkraftverk och distributionstransformatorer innehåller olja. Vindkraftverken är slutna system där själva tornet fungerar som invallning och kabelgenomföringar i tornbotten är tätade, vilket innebär att eventuellt läckage normalt inte kan spridas från vindkraftverket till närmiljön. Även transformatorstationer är utrustade med oljeuppsamlingssystem så att eventuellt oljeläckage normalt inte kan spridas utanför stationen. Om ett oljeläckage skulle uppstå stängs vindkraftverket automatiskt av p.g.a. låg oljenivå. Åtgärder kommer därefter att vidtas omgående och vid behov även sanering utföras. Material för sanering av oljeprodukter ska finnas i vindkraftverken och oljeprodukter kommer att förvaras i ett låst utrymme som är skilt från vindkraftverken. Kontroll och service av vindkraftverken kommer att göras regelbundet för att minimera risken för utsläpp av oljor. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. 7 Naturmiljö 7.1 Allmänt Enligt Nordiska Ministerrådets indelning (1984) tillhör området den naturgeografiska regionen Sydsvenska höglandets centrala och östra delar, i den boreonemorala vegetationszonen. På länsnivå brukar Östergötland delas in i fyra huvudtyper av naturgeografiska regioner, nämligen södra skogsbygden, slätten, norra skogsbygden och skärgården. Det aktuella området ligger inom den södra skogsbygden som är en nordlig utlöpare av sydsvenska höglandet. Bygden karakteriseras av sprickdalar med skilda riktningar. De långsträckta dalgångarna är fyllda av jord eller någon av de många sjöarna. Berggrunden är blottad på många ställen. Den vanligaste jordarten är morän som på många håll har en hög blockhalt. Isälvsmaterial i form av åsar kan påträffas. I vissa delar innehåller såväl moränen som sanden kalk. Södra skogsbygden domineras 19

20 av granskogar men på sand- och grusområden finns tallhedar och på kalt berg hällmarksskogar. Även myrmarker kan påträffas i skogsbygden. I dalgångarna finns odlingsbygder med förekomst av lövträd. Projektområdet för vindkraft består till största delen av skogs- och hällmark med enstaka uppodlade partier. Mellan höjderna återfinns våtmarker mossar, bäckar och gölar. Vegetationen domineras av tall- och granskog. Skogen brukas aktivt och korsas av skogsbilvägar och skotervägar. Höjden över havet varierar mellan 70 till 95 meter. 7.2 Skyddad natur I naturvårdsregistret (Naturvårdsverket) finns 104 olika områden som innehar skyddsstatus inom Valdemarsviks kommun. Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av naturreservat, nationalparker eller Natura 2000 områden. I utredningsområdenas närhet finns två naturreservat. Naturreservatet Skrickerum ligger cirka 800 meter sydväst om vindkraftverken 5-7 och naturreservatet Holmtebo ligger cirka 1 km öster om vindkraftverken Övriga naturvärden Det finns områden som inte åtnjuter formellt skydd enligt MB, men som ändå kräver väsentlig hänsyn och försiktighetsmått för att inte påverkas vid etablering av vindkraft. Utredningsområdet för vindkraftkraft kommer att utredas i avseende på hänsynskrävande områden i kommande MKB. Principer för försiktighetsmått och skyddsåtgärder kommer att beskrivas. I skogsstyrelsens databas Skogens Källa finns det ett stort antal områden som innehar höga naturvärden inom kommunen. Inga av vindkraftverken berör områden som utgörs av objekt med höga naturvärden, nyckelbiotoper, biotopskydd, naturvårdavtal eller sumpskogar (bild 12). Norr om Kyrksjön finns ett antal nyckelbiotoper ett område med höga naturvärden. I närområdet finns också ett antal sumpskogar. Bild 12 Karta från Skogens pärlor Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoper (rödstreckade områden), höga naturvärden (orangestreckade områden) och sumpskogar (blåstreckade områden). Skrickerums och Homtebo naturreservat (grön linje). 20

21 7.4 Inventeringar naturvärden, fåglar och fladdermöss En naturvärdesinventering genomfördes under sommaren Inventeringen kommer att kompletteras under sommaren Alla områden som kan beröras av lokaliseringen av vindkraftverken, byggandet av tillfartsvägar etc. inventeras. Vidare har fladdermusförekomsten kartlagts genom autoboxar för automatiska inspelningar av fladdermusljud och manuell fältundersökning under sommaren och hösten Även denna inventering kommer att utökas under Slutligen har rovfåglar och ugglor inventerats under vår och sommar Miljöpåverkan naturmiljö Inom utredningsområdet finns inga formellt skyddade områden. Möjlig påverkan på hänsynskrävande områden, vilka beskrivs i avsnitt 7.3, förebyggs genom upprättande av adekvata skyddsåtgärder. Dokumenterade hänsynskrävande områden ligger generellt i blötare och lägre partier av terrängen, vilka inte är aktuella för placering av vindkraftverken, vägar och övrig infrastruktur. Vägdragning och övrig tillhörande infrastruktur förläggs i möjligaste på fastmarksområden för att inte påverka hydrologin. Eventuella anläggningsarbeten i våtmark i eller i anslutning till vattendrag, ska företas på ett varsamt sätt som inte påverka hydrologin i området. Etablering av verksamhet med vindkraft kan störa och påverka fåglar och däggdjur. Direkt påverkan från själva vindkraftverken kan medföra kollisioner främst med fåglar och fladdermöss, med dödlig utgång. Andra störningar/påverkan sker främst genom fragmentering och förluster av de livsmiljöer där fåglar och däggdjur lever. Vägar och annan tillhörande infrastruktur bryter upp markerna och fragmenterar dem, vilket kan försvåra livsbetingelserna i området. Vidare kan störningar och påverkan ske på fåglar och däggdjur genom att områden tillgängliggörs, vilket medför att fler människor kan röra sig i området, vilket kan störa fåglar och däggdjur. Vid god utformning och placering av en vindkraftpark, har störningar och påverkan på fåglar och däggdjur inte visas sig påtagliga (Naturvårdsverket, 2010). 8 Mark och hydrologi Geologi Landets berggrund kan delas in i tre större enheter bestående av Kaledoniderna, den sedimentära berggrunden utanför Kaledoniderna, samt urberget. Urberget är det den äldsta delen av berggrunden. Berggrunden i området utgörs av urberg och domineras av den sydsvenska gnejsregionens bergarter. I samband med att bergskedjebildningen inleddes pressades de äldsta bergarterna samman och veckades varvid djupare liggande granitbergarter kunde tränga upp. Därvid omvandlades graniterna delvis till gnejser, varför de brukar kallas gnejsgraniter. Samtidigt bildades också mer basiska bergarter. Jordarter Merparten av landets jordarter bildades under den senaste nedisningen och tiden därefter. Jordarter är de lösa avlagringar som finns ovanpå det fasta berget. Indelning av jordarterna sker efter kornstorleksfördelning samt efter bildningssätt och bildningsmiljö. Flertalet jordarter utgörs av vittrat och sönderdelat bergmaterial. Emellertid finns även organiska jordarter vilka bildats ur döda växt- och djurrester. Jordarter ger information både om hur marken bildats och vilken kornstorlekssammansättning den har. Mineraljorden har antingen avsatts som morän, osorterat material eller material som sorterats genom vind och vattentransport och sedan avsatts som sediment. Beskaffenheten skiljer sig markant mellan olika jordarter. Jordarternas benägenhet att suga upp och släppa igenom vatten ger dem olika egenskaper som bör beaktas vid anläggande av t.ex. infrastruktur. Finkorniga jordarter såsom silt råkar lätt i flytning när det är vattenmättade, vilket gör att de är skredoch tjälfarliga. Grovkorniga jordarter släpper lätt igenom vatten och torkar snabbt. Benägenheten att släppa genom vatten för grovkorniga jordarter, såsom grus- och sandjordar, medför att de är 21

22 väsentliga för grundvattenförsörjningen. Denna egenskap gör även att dessa jordarter blir mycket känsliga för föroreningar. En kartering av jordarter i skala 1: finns publikt från SGU (bild 14). I större delen av området består ytlagret av berg och blockig morän. Vindkraftverken är placerade på höjder med berg i dagen. Jordarterna i de mer låglänta delarna är postglacial lera, isälvssediment och mosse- och kärrtorv. Bild 14 Jordartskarta hämtad från SGU. Hydrologi I vindkraftverkens omedelbara närhet återfinns det inte några större vattenansamlingar. De dikade, tidigare sjöarna, Sjönerosjön och Munkgöl ligger i området vid vindkraftverk 1-4. Norr om projektet ligger Kärnhultesjön och söderut kyrksjön. Inga av dessa vattenansamlingar berörs av själva vindkraftetableringen. Här och var inom området rinner mindre bäckar som avvattnar våtmarkerna. Bäckarna är väsentliga för våtmarkerna och områdets hydrologi. Grundvatten Grundvatten avser det vatten som under en viss nivå fyller ut hålrum, porer och sprickor i berggrunden och jordlager. Akvifer utgör geologiska formationer som är vattenförande och där i vissa fall användbara mängder kan utvinnas. Grundvattenförekomsterna har karterats till uttagsmöjligheter i urberget och ligger inom ett brett intervall l/h för östra utredningsområdet och under 600 l/h för det västra delen av området, enligt SGU:s publika databaser. 22

23 Miljöpåverkan mark och hydrologi Det översta jordlagret som avlägsnas vid schaktningsarbeten, utgör ett skydd mot föroreningar på grundvattnet. Grundvattnets känslighet för föroreningar påverkas även av den överliggande jordarten. Anläggningsarbeten som vidtas kan påverka grund-, mark- och ytvatten. Risk föreligger i samband med schaktningsarbeten som utförs i samband med anläggande av kranplatser, vid förstärkning och nyanläggning av vägar samt vid kabeldragning utefter vägdiken. Vid anläggningsarbeten i våtmark och vattendrag kan grumling och sedimentation uppstå. Känsligheten för grumling skiljer sig åt mellan olika organismer. Studier fastslår att risken för grumling är som störst vid byggnation i vattendrag med finkorniga jordarter. Risker uppstår även vid byggnationer i sluttningar, med finkorniga jordarter, som sluttar mot vattendrag. Vid kraftig nederbörd över frilagda markytor ökar risken för sedimentation till närliggande vattendrag. Bolaget kommer att vidta skyddsåtgärder för grundvatten i anslutning till schaktarbeten och hantering av massor. Skyddsåtgärder för att förhindra materialtransport till sjöar, vattendrag och våtmarker kommer att vidtas. 9 Kulturmiljö Arkeologikonsult genomförde under september månad 2012 en frivillig arkeologisk inventering i området. Syftet med utredningen är att belysa konsekvenserna av den planerade vindparken för fornlämningar inom det aktuella området. I närområdet finns det ett antal objekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem(FMIS). Det finns inga närliggande kulturreservat och inga av vindkraftverken är placerade så att några fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar berörs (bild 13). Övervägande delen av objekten ligger i anslutning till odlingslandskapet och vägar, inte på höjderna där vindkraftverken är planerade. Inga nya fornlämningar synliga ovan mark påträffades i samband med inventeringen. Inte heller iakttogs några lämpliga boplatslägen. Den arkeologiska utredningen kommer att kompletteras under sommaren Bild 13 Dokumenterade objekt i närområdet enligt Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem. 23

Söderköping/ Valdemarsviks vindkraftprojekt

Söderköping/ Valdemarsviks vindkraftprojekt Utgåva 2.0 2012-09-12 Vindvision Norr AB Söderköping/ Valdemarsviks vindkraftprojekt Samrådsunderlag Söderköping Vind AB planerar att uppföra vindkraftverk på fastigheterna Härsebråta 1:19, Börrum 6:1,

Läs mer

Miljökonsekvenser. Vindkraftprojekt Svanabyn

Miljökonsekvenser. Vindkraftprojekt Svanabyn Vindvision Norr AB Miljökonsekvenser Vindkraftprojekt Svanabyn Vindvision Norr AB avser att uppföra en vindpark bestående av 6 vindkraftverk i Dorotea kommun, på fastigheterna Svanabyn 1:21, 1:23, 1:24,

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00 Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting

Läs mer

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen. Tillståndsansökan

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen. Tillståndsansökan Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken för vindkraftsanläggning på fastigheterna Björtveten 1:27, Björtveten

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

Samrådsredogörelse 2011-12-19. Vindpark Östra Frölunda

Samrådsredogörelse 2011-12-19. Vindpark Östra Frölunda Samrådsredogörelse 2011-12-19 Vindpark Östra Frölunda Innehåll INNEHÅLL... 1 1. INLEDNING... 2 1.1. SAMMANFATTNING AV SAMRÅDSPROCESSEN... 2 2. TIDIGA REMISSFÖRFRÅGNINGAR... 3 3. SAMRÅD MED SVENLJUNGA KOMMUN

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

MKB med Hållbarhetsanalys

MKB med Hållbarhetsanalys Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Utgrunden vindkraftpark, Kalmarsund Källa:WPD Scandinavia AB MKB med Hållbarhetsanalys Söderhamn i juni 2009 KUS-förvaltningen Planerings- och utvecklingsavdelningen

Läs mer

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN www.statkraftsodra.com Bilaga E Maj 2013 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (9) Titel Författare Komplettering tillståndsansökan vindpark Örken Maj 2013 Martin Löfstrand och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer

Läs mer

Projektspecifikationer

Projektspecifikationer Projektspecifikationer Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Antal verk: Upp till 8 st. Installerad effekt per verk: 2,5-4 MW Total installerad effekt: 20-32 MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: Ca 94-144

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Vindparken Gärdshyttan

Vindparken Gärdshyttan Vindparken Gärdshyttan Informations- och samrådsmöte den 5 september 2012 I Sörbygdsgården, Dalmark Alla Varmt Välkomna Gärdshyttan Vind AB www.gardshyttanvind.se Gärdshyttan Vind AB Projekteringsbolag

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i:

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Utställningshandling - december 2009 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag

VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsområde Breberg Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag Oktober 2012 Sammanfattning Sammanfattning Organisation VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera

Läs mer

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB UMEÅ UNIVERSITET 2007-10-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB Anders Strömberg ET03 Emma Renström ET03 Handledare:

Läs mer

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson

Läs mer

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå 2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 4 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 2:4

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Vindpark Marviken Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk Vindkraftverk Fakta i kortformat Varför vindkraftverk är höga Korta fakta om vindkraftverk Ett högt vindkraftverk utvinner mer energi än ett lågt då höjden gör att markens eventuella ojämnheter spelar

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär -Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär Projektansvarig: Johan Burström Erik Johansson Marcus Persson Sammanfattning av projektet... 3 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Våssberg vindkraftanläggning

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Våssberg vindkraftanläggning Gamesa Energy Sweden A B Solna Strandväg 78, 7tr SE-171 54 Solna Org.nummer 556814-4181 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Våssberg vindkraftanläggning Borås kommun, Västra Götalands Län Sammanfattning

Läs mer

D 0211 Generell information om fundamentanläggning

D 0211 Generell information om fundamentanläggning D 0211 Generell information om fundamentanläggning VINDKRAFTFUNDAMENT Vindkraftverk förankras i marken med någon typ av fundament. Det finns olika metoder för utförandet. Fundamentens utformning beror

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindkraftsprojekt Sandselehöjderna. Informationsmöte juni 2015

Vindkraftsprojekt Sandselehöjderna. Informationsmöte juni 2015 Vindkraftsprojekt Sandselehöjderna Informationsmöte juni 2015 Syfte & agenda Syfte Ett informationsmöte för dialog (inte en del av tillståndsprocessen) Informera och diskutera om projektet - Hur vi begränsat

Läs mer

Vindpark Rata Storgrund

Vindpark Rata Storgrund Vindpark Rata Storgrund Samrådsunderlag Etapp2 Etapp 1 Bild 1. Vindpark Rata Storgrund, etapp 1 och etapp 2, består av tillsammans av ca 23 vindkraftverk 652 21 Karlstad Sida 1 ReWind Offshore AB ReWind

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Några Reflektioner om vindkraft VARFÖR? Två huvudskäl EKONOMISKT Ägare slipper

Läs mer

Åby-Alebo och Kärnebo vindparker

Åby-Alebo och Kärnebo vindparker STATKRAFT SÖDRA VI NDKRAFT AB Åby-Alebo och Kärnebo vindparker Samråd enligt miljöbalken i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande av två vindparker i Mönsterås kommun

Läs mer

Varken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar.

Varken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar. Till Länsstyrelsen i Jämtlands län Bräcke kommun Box 190 840 60 Bräcke KOMPLETTERING/UTVECKLING AV ÖVERKLAGANDE Klagande: Anita Edling, 460730-1225, Lenninge 9386, 821 91 Bollnäs Bräcke 1:261, mobil 073-3

Läs mer

Vindkraft och luftfart Information till flygplatser, kommuner och länsstyrelser

Vindkraft och luftfart Information till flygplatser, kommuner och länsstyrelser Vindkraft och luftfart Information till flygplatser, kommuner och länsstyrelser Flygplatser och kommuner måste vid prövning av vindkraft enligt miljöbalken säkerställa att vindkraftverken inte tränger

Läs mer

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars Rättspraxis avseende vindkraft Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars 1 Rättsfall om vindkraft Rättsfall i allmänhet Tillåtlighet Talerätt jämfört med samrådskretsen? Vindkraft och ÖP Vindkraft

Läs mer

Vindbruk Dalsland UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål FÖR ÅMÅLS KOMMUN

Vindbruk Dalsland UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål FÖR ÅMÅLS KOMMUN Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-05-17 Reviderad 2011-08-16, enligt beslut i Ks tillväxtutskott

Läs mer

Vindkraftprojekt Skönero

Vindkraftprojekt Skönero 2012-10-22, utgåva 2 Vindkraftprojekt Skönero Samrådsunderlag TeraVind AB planerar att uppföra ca 5 vindkraftverk på fastigheterna Kärnhult 1:25, Slättdal 1:3 och 1:4, Skönero 1:3 och Skrickerum 3:1 i

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET

SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET APRIL 2010 LARS GERRE OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSSON Beställare: Rabbalshede Kraft AB Författare: Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson, Rio Kulturkooperativ Projektansvarig:

Läs mer

Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun

Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Bilden är ett fotomontage. Motala kommun Kommunledningskontoret Stadsbyggnad Handläggare: Alisa Basic,

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Vindkraftprojekt Ågård

Vindkraftprojekt Ågård 2012-05-02, utgåva 3 Vindkraftprojekt Ågård Samrådsunderlag Tera Vind AB planerar att uppföra 1 vindkraftverk på fastigheten Halmstad Eldsberga 2:7 i Halmstad kommun, Hallands län. 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken 2013-05-06 Denna handling utgör samrådsunderlag

Läs mer

Vindkraftsetablering på Granliden

Vindkraftsetablering på Granliden UMEÅ UNIVERSITET 2009-10-26 Tillämpad fysik och elektronik Vindkraftsteknik 7,5 hp Vindkraftsetablering på Granliden Miljökonsekvensbeskrivning Gustav Lundqvist, gustav.lu@hotmail.com Erik Abrahamsson,

Läs mer

MKB med Hållbarhetsanalys

MKB med Hållbarhetsanalys Jädraås vindkraftspark i Gävleborgs län Foto: Margareta Örn-Liljedahl MKB med Hållbarhetsanalys Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Söderhamn i april 2014 Kommunstyrelseförvaltningen UTSTÄLLNINGSHANDLING

Läs mer

ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN www.statkraftsodra.com Bilaga D ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN SEPTEMBER 2013 1 ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN 2 2 NATURGRUS 2 3 MARKAVVATTNING 2 4 STRANDSKYDD 2 5 VILDMARKSLEDEN

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD) Bygg-, trafik- och räddningsnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, kl 13.55-15.30 Ajournering 14.45-15.05 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Utses att justera Leif Hägg (M), ordförande

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret 441 81 Alingsås Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd För uppförande av 2 st vindkraftverk på fastigheten

Läs mer

Informationsträff Vattenfalls nya vindkraftsplaner i Sorsele och Storuman: Sandselehöjderna 2014.03.04

Informationsträff Vattenfalls nya vindkraftsplaner i Sorsele och Storuman: Sandselehöjderna 2014.03.04 Informationsträff Vattenfalls nya vindkraftsplaner i Sorsele och Storuman: Sandselehöjderna 2014.03.04 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till Vattenfall Vindkrafts informationsmöte för vindkraftprojektet Sandselehöjderna!

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk

Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk Fastighet Medevi 4:1 i Motala kommun Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Vindkraft

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Samråd enligt Miljöbalken September 2014 Medverkande SÖKANDE Stena Renewable AB Box 7123 402 33 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 Kontaktpersoner: Pia Hjalmarsson

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun 2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

2010-12-03. Åtgärder för att minska skuggeffekten. Hur beräknas skuggeffekten? Luftfartsverksamheter på låga höjder (< 150 meter) Hinderbelysning

2010-12-03. Åtgärder för att minska skuggeffekten. Hur beräknas skuggeffekten? Luftfartsverksamheter på låga höjder (< 150 meter) Hinderbelysning Skuggor och hinderbelysning Skuggor och hinderbelysning 3 dec 2010 tryggve.sigurdson@afconsult.com martin.almgren@afconsult.com Skuggor ÅFs expert Tryggve Sigurdson ÅF, Tavelsjö Tavelsjö Hur uppstår skuggor

Läs mer

Detaljplan för Del av Brånalt 2:9 m.fl. Knäred Laholms kommun

Detaljplan för Del av Brånalt 2:9 m.fl. Knäred Laholms kommun Detaljplan för Del av Brånalt 2:9 m.fl. Knäred Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING 4 HANDLINGAR 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 4 PLANDATA 5 Lägesbestämning 5 Areal 6 Markägoförhållanden

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Samrådsunderlag för ny vindkraftpark Borgvattnet i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken

Samrådsunderlag för ny vindkraftpark Borgvattnet i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken Samrådsunderlag för ny vindkraftpark Borgvattnet i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: JP Vind AB Adress: Box 380, 831 25 Östersund Telefonnummer:

Läs mer

Har inget att Erinra mot ovanstående projekt

Har inget att Erinra mot ovanstående projekt Svevind AB 2006-03-30 Långviksvallen 22 922 66 Tavelsjö Tel:090-12 07 93 Fax: 090-120 749 Mobil:070-3320793 e-post: mikael.kyrk@svevind.se Hemsida:www.svevind.se Meddelande: Nedan finner Ni uppgifter om

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Kompletterande uppgifter. till ansökan

Kompletterande uppgifter. till ansökan Kompletterande uppgifter till ansökan Kompletterande uppgifter till bygglovsansökan för Vindpark Alltorp 1 Vindkraftverkens placering 1.1 Berörda fastigheter Vindkraftverken avses etableras på nedan angivna

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PROJEKT STENSHULT

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PROJEKT STENSHULT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PROJEKT STENSHULT MAJ 2010 LARS GERRE OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSSON Beställare: Rabbalshede Kraft AB Författare: Maria Magnusson, Tina Mathiesen, Stefan Pettersson, Rio Kulturkooperativ

Läs mer

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 Inledning Gällande bestämmelser Miljöbalken och plan- och bygglagen föreskriver att miljökonsekvenserna av en översiktsplan och dess tillägg ska beskrivas. Processen att

Läs mer

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN SAMRÅDSUNDERLAG 2012-05-31 GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Carina Lundgren Rebecca Palmgren 2 Sammanfattning

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Förslag på dagordning

Förslag på dagordning Förslag på dagordning Syfte med detta samråd Presentation av Holmen Förutsättningar Teknik Tidplan Lagstiftning Genomgång av specifika förutsättningar för respektive delprojekt Frågestund Fika Koncernen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 LINDA ANDERSSON, LARS GERRE, ANNA LJUNGGREN OCH ANNIKA ÖSTLUND

Läs mer

Samrådsunderlag 2011-10-21. Vindpark Ramnared

Samrådsunderlag 2011-10-21. Vindpark Ramnared Samrådsunderlag 2011-10-21 Vindpark Ramnared Innehåll 1. BAKGRUND 4 1.1 Syfte med samrådsunderlag 4 1.2 Varför vindkraft? 5 1.3 Gothia Vind AB 6 1.4 Administrativa uppgifter 6 1.4.1 Sökande och projektör

Läs mer

STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB. Tillståndsansökan

STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB. Tillståndsansökan STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av Vindpark Marhult i Uppvidinge kommun, Kronobergs län 2012-06-12 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare

Läs mer

Vindkraft vid Högabjär

Vindkraft vid Högabjär Bolag Org Dokument Dok.nr. i Captia Version Vattenfall Vindkraft Sverige AB RO-S Rapport 0 Projekt Författare Status Högabjär vindkraftpark Sophia Trenkle Nyberg, Pöyry Titel Datum Granskad av Samrådsredogörelse

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner

Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö

Läs mer

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010 Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen Lagstiftning Exempel JämtlandJ Vad göra? g Harry Westermark 29 sept 2010 Fysisk riksplanering riksintressen 1960 Lokala protester mot stora

Läs mer

Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark

Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Förstudie väg- och anläggningsarbeten samt framkomlighetsanalys (Pöyry SwedPower AB) 2013-06-20 323024800_00 Bilaga 13 till

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Duvhällen, Eskilstuna kommun

Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Duvhällen, Eskilstuna kommun Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Duvhällen, Eskilstuna kommun Upprättad av Ecocom AB i november 2015 på uppdrag av Duvhällen Vindpark AB Uppdragsledare och författare Layout

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

SAMRÅDSVERSION. Vindbruksplan Askersunds kommun

SAMRÅDSVERSION. Vindbruksplan Askersunds kommun SAMRÅDSVERSION Vindbruksplan Askersunds kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan KONCEPT Samråd februari 2011 Vindbruksplan Askersunds kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan Samråd februari 2011

Läs mer

Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land

Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land ANTAGANDEHANDLING Fördjupad översiktplan för vindkraftsutbyggnad på land UTLÅTANDE-ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNINGSFÖRFARANDE Kommunstyrelsen beslöt 2008-09-23 264 att ställa ut Vindkraften i Laholm tillägg

Läs mer

Vindpark Lyrestad. Komplettering av tillståndsansökan enligt MB. Kompletteringsdatum 2012-04-27. Prövningskod 40.90. D.

Vindpark Lyrestad. Komplettering av tillståndsansökan enligt MB. Kompletteringsdatum 2012-04-27. Prövningskod 40.90. D. D.nr: 551-34334-2011 Vindpark Lyrestad Komplettering av tillståndsansökan enligt MB Kompletteringsdatum 2012-04-27 Prövningskod 40.90 Rabbalshede Kraft AB (publ) Telefon Telefax Reg.nummer Sida 1 av 9

Läs mer

DOM 2009-12-07 Stockholm

DOM 2009-12-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1313 DOM 2009-12-07 Stockholm Mål nr M 9960-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-11-10 i mål nr M 1363-08, se bilaga B KLAGANDE

Läs mer