Samrådsunderlag för ny vindkraftpark Borgvattnet i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken

Transkript

1 Samrådsunderlag för ny vindkraftpark Borgvattnet i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken 1

2 Administrativa uppgifter Sökandes namn: JP Vind AB Adress: Box 380, Östersund Telefonnummer: Telefax: Kontaktperson: Björn Halle e-post: Organisationsnummer:

3 INNEHÅLL 1 Inledning 2 Undersökningar och analyser 3 Teknisk information 4 Planförhållanden 5 Berörda 6 Miljöeffekter och konsekvenser 7 Synpunkter 3

4 1 Inledning JP Vind är ett lokalt bolag som driver vindkraftsutveckling i Mellansverige och ägs av Jämtkraft och Persson Invest. JP Vinds verksamhet bygger på huvudägarnas lokala och regionala engagemang. Jämtkraft har erfarenhet och kunskap inom vindkraft och elproduktion och Persson Invest tillhandahåller mark som lämpar sig för vindkraft, har goda markägarkontakter samt lång erfarenhet inom skog och företagande. Företaget projekterar vindkraftsparker allt från lämpligt markområde, vindprospekteringar och mätningar fram till tillståndsprövning. JP Vind planerar en vindkraftpark med maximalt 30 vindkraftverk vid Borgvattnet, mellan Borgvattnet och Fullsjön. Produktionen beräknas till 200 GWh per år. Området kring Borgvattnet har god potential för vindkraft då vindförhållandena är goda och de konkurrerande intressena relativt få. Ragunda har även pekat ut området för möjlig vindkraft i den kommunala översiktplanen. Ett antal markägare berörs och nyttjanderättsavtal har skrivits. Dialog och återkoppling med närboende, myndigheter och Ragunda kommun är viktigt i det fortsatta arbetet. JP Vinds satsning på vindkraft är ett steg i arbetet för ett hållbart samhälle. Vi vill öka andelen förnybar energi och samtidigt säkerställa att utvecklingen av vindkraft kommer regionen tillgodo på både kort och lång sikt. Tillstånd och samråd Vindpark Uppförandet av en ny vindkraftspark på land regleras av lagstiftningen i 9 kap Miljöbalken (MB). Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd av länsstyrelsen för att anlägga och driva en vindkraftspark av den storlek som JP Vind planerar. Enligt 6 kap 4 MB ska den som söker tillstånd att uppföra vindparken samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (som i det här fallet är länsstyrelsen), samt de enskilda parter som kan tänkas bli berörda av projektet. I samrådet förväntas berörda sakägare lämna 4

5 yttranden där de ger sina synpunkter på projektet. Förutom MB kan även andra lagar komma att tillämpas. Till exempel om fornlämningar berörs är det reglerna i kulturminneslagen (1988:950) som ska följas. Kraftledning För att vindparken ska kunna anslutas till stamnätet krävs en ny kraftledning som leder energin från vindparken till en nätsstation. Alternativa stråk för en sådan ledning utreds för närvarande av JP Vind tillsammans med E.ON som samordnar nätanslutning Storfinnforsen med övriga vindkraftsaktörer i området. Ett annat alternativ skulle kunna vara en anslutning till kraftstationen i Midskog. Kraftledningen behöver liksom vindparken genomgå en miljöprövning hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. För att få uppföra en kraftledning krävs också nätkoncession från Energimarknadsinspektionen vilket ansöks separat av det nätbolag som i området har koncessionsrätten. Vindkraft och klimatfrågan Vindkraft är förnyelsebar energi som uppkommer ur de skillnader i tryck och temperatur som bildas genom solens instrålning. Ett vindkraftverk fångar upp rörelseenergin i vinden och omvandlar den till elektricitet. Vindkraft är därför en ren form av energi eftersom den inte ger upphov till några utsläpp, farligt avfall eller omfattande transporter. Enligt Energimyndigheten har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det efter sex till sju månader. Den totala energin som går åt för att bygga, driva och avveckla ett vindkraftverk motsvarar ca tre procent av vindkraftverkets totala elproduktion. Den svenska elproduktionen uppgår idag till cirka 150 TWh av vilka cirka 6,1 TWh (2011) kommer från vindkraft. Riksdagen antog under 2002 ett nationellt planeringsmål om att öka vindkraftsproduktionen till 10 TWh till år I juni 2009 beslutade riksdagen efter en proposition från regeringen om att anta en nationell planeringsram för vindkraft på 30 TWh. Beslutet om en ökning av planeringsinsatserna bygger på ett förslag från Energimyndigheten i december 2007 baserat på ett regeringsuppdrag angående revidering av det befintliga planeringsmålet. Syftet med en planeringsram är att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft på ett visst antal TWh. Planeringen sker i kommunerna genom att lämpliga områden för vindkraft identifieras och fastläggs i de kommunala översiktsplanerna. Internationellt är frågan om förnyelsebar energi stor. I EU har man bland annat beslutat att 20 procent av den energi som produceras inom EU ska komma från förnyelsebara källor år I den svenska regeringens proposition om En sammanhållen klimat- och energipolitik där ovan nämnda planeringsram om 30 TWh var en del föreslås även att 50 procent av Sveriges energitillförsel ska vara förnybar energi år Idag produceras inom Jämtlands län cirka 650 GWh (0,65 TWh) från 105 stycken vindkraftverk. Detta kan jämföras med medelvärdet för länets produktion av vattenkraft som uppgår till 12,4 TWh. Länsstyrelsen i Jämtland har i de regionala miljömålen bland annat antagit målsättningen att Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region och att länets export av klimatneutral energi ska öka. Den investering som JP Vind vill göra i vindkraft är ett direkt led i målsättningen att satsa på förnyelsebar energi och ersätta fossila bränslen i energiförsörjningen. Projektet bidrar till att 5

6 långsiktigt minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären och trygga produktionen av förnyelsebar energi. 2 Undersökningar och analyser Vindkartering och vindmätning I projektet Kartläggning av vindpotentialen i Sverige (Energimyndigheten projektnr ) utförde Uppsala Universitet en vindkartering med den så kallade MIUU-modellen som indikerar att området är lämpligt för vindkraft. JP Vinds egna vindmätningar med mast och Sodar-utrustning stödjer den tidigare vindkarteringen då mätningarna har visat på goda vindförhållanden. Intresseinventering Intressen för natur- och kulturvård, friluftsliv och rennäring har inventerats med hjälp av digitalt underlag från länsstyrelsen, skogsstyrelsen samt riksantikvarieämbetet. Naturvärden med avseende på fåglar, värdefull natur och förekomst av rödlistade arter har även inventerats i fält. Kulturvärden i form av olika typer av lämningar från tidigare markanvändning har inventerats. JP Vind har även låtit utföra en inventering av örn under våren och sommaren Den tänkta utformningen av vindparken anpassas löpande efter resultaten från inventeringarna för att inte göra intrång och störa värdefulla och känsliga miljöer. Tillståndsansökan planeras utifrån en så kallad boxlayout där områdets avgränsning, vindkraftverkens maximala höjd och antalet verk fastställs. Exakta lägen, höjd och antal på turbiner bestäms senare i detaljplaneringen med hänsyn till produktionsoptimering, natur- och kulturvärden samt samrådsparter. Buller och skuggor Beräkningar av buller och skuggor från vindparken har genomförts. Även de kumulativa buller- och skuggeffekter från både tillståndsgivna men även kända projekteringar i området har beaktats i beräkningarna. Hänsyn tas till närliggande fastigheter för att dessa inte ska påverkas av skuggbildning eller bullerstörningar som överskrider etablerade riktlinjer och gränsvärden. Visualiseringar och analys av landskapsbild JP Vind har tagit fram siktanalyser och fotomontage som visar hur den tänkta vindparken som planeras kan komma att påverka omgivningen visuellt. Kumulativa effekter från vindkraftsprojekt i området inkluderas i analys och fotomontage. Materialet utgör en del av en landskapsbildanalys som belyser hur landskapsbilden påverkas visuellt av Borgvattnet vindkraftpark och de intilliggande vindparkerna. Analysen bygger även på platsbesök och beskrivningar av landskapets funktion och betydelse för olika människor och hur det kan komma att förändras av vindparkerna. 6

7 Infrastruktur Under byggskedet kommer ett stort antal tunga och skrymmande transporter att krävas innan vindkraftverken står på plats. En framkomlighetsanalys har påbörjats för att studerar lämpligaste vägen för transport av vinkraftsverken från Västernorrlandskusten till parkområdet. Ett alternativ skulle kunna vara att vindkraftverken anländer med båt till Härnösand eller Köpmanholmen. Från Härnösand hamn så går de upp på E:4 vid Bondsjöhöjden och åker till Högakustenbron, svängar in på väg 90 till Sollefteå, kör väg 87 till Selsviken därefter svänger vi in på väg 344 mot Skyttmon och sedan 776 till Borgvattnet. Vägen mellan Skyttmon och Borgvattnet har i dagsläget bristfällig BK1 som är Vägverkets klassificering av högsta bärighetsklass. För att minimera transporter, störningar, slitage på allmänna vägar och samtidigt få en effektiv byggprocess så kommer möjligheten undersökas för att nyttja massor från täkt inom vindparkområdet. En eventuell ansökan för täktverksamhet lämnas in separat. Informationsmöten och samråd Informationsmöte med allmänheten har hållits 2010 samt 2011 i syfte att informera, inhämta synpunkter och svara på frågor. Flera myndighetssamråd med Länsstyrelsen och Ragunda kommun har hållits under perioden Under det kommande samrådet kommer JP Vind att fortsätta samla in synpunkter från myndigheter, intresseorganisationer och berörd allmänhet och nedteckna dessa i en samrådsredogörelse som bifogas miljökonsekvensbeskrivningen. 7

8 3 Teknisk information Utformning och omfattning Vindkraftsparken planeras till Borgvattnet i Ragunda kommun. Området ligger cirka 95 km öster om Östersund, mellan Borgsjön och Fullsjön. Parkens yta uppgår till cirka 14 km2. JP Vind har tagit fram en preliminär utformning av parken som består av maximalt 30 stycken vindkraftverk med en maximal höjd på 220 meter. De enskilda verken har en effekt på 2-5 MW vilket efter färdigställandet beräknas ge hela parken en total årlig energiproduktion på cirka 200 GWh. 200 GWh producerad energi motsvarar förbrukad årlig hushållsel för ca hushåll (á kwh). Kringanläggningar En ny kraftledning kommer att anläggas för att ansluta parken till ledningsnätet vilket utreds separat av E.ON fram till att tillståndsansökan ska lämnas till Länsstyrelsen. För att komma fram till en lösning som uppfyller funktionella krav, är ekonomiskt rimlig samtidigt som hänsyn visas till boendemiljöer, natur och kulturvärden kommer alternativa stråk utredas. Alternativa lokaliseringar Områdets utbredning ligger till största delen inom Ragunda kommuns översiktplan för större vindkraftsparker. Alternativa placeringar har undersökts men utifrån indikationer på platser med bra vindläge i närområdet samt där JP Vind besitter en nyttjanderätt ser vi idag att Borgvattnet är ett av de mest intressanta områdena att utreda. 8

9 4 Planförhållanden Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Ragunda kommuns övergripande översiktsplan är antagen 2006, uppdaterat 2009 och anger lämpade platser för vindkraft. Kommunen har i enlighet med den nationella planeringsramen för vindkraft upprättat en fördjupad översiktsplan för vindkraft som tillägg till den gällande översiktsplanen. Planen är menad att ange förutsättningar för en storskalig utbyggnad av vindkraft, men också riktlinjer och principer för en mer småskalig vindkraftsutbyggnad i form av enstaka verk eller mindre grupper. I förslaget pekar kommunen ut Borgvattnets omgivning som ett område sannolikt möjligt för storskalig utbyggnad av vindkraft. Detaljplaner Området för vindparken omfattas inte av detaljplan. Detaljplan tas fram senare under projekteringen. 5 Berörda Berörda fastighetsägare JP Vind har nyttjanderättsavtal med de flesta fastighetsägare inom projekteringsområdet. I det senaste förslaget för att nå en optimal energiproduktionsanläggning från vindkraft i detta område har några nya fastigheter tillkommit där inget avtal ännu finns. Aktuellt layoututkast får därför anses som högst teoretisk då markägarens vilja är en förutsättning för eventuella placeringar av vindkraftsverk. Närboende Närboende finns i Borgvattnet och vid Fullsjön. Vid Borgvattnet ligger de flesta hus 1-3 km eller längre bort från närmst planerad vindturbin. Vid Fullsjön västra strand ligger en handfull fastigheter ca 1,1 km från närmsta planerade turbin. Vid Fullsjön östra strand ligger de närmsta fastigheterna 1,6 km eller längre ifrån närmsta planerade vindkraftverk. Närliggande verksamheter Samebyarna Jijnjevaerie och Raedtievaerie har renbetesrätt till dessa områden. En fördjupad rennäringsanalys pågår för att identifiera hur områdets har nyttjats, idag nyttjas samt planeras att nyttjas. En vindkraftutbyggnad kräver att åtgärder vidtas för att rennäringen långsiktigt inte ska lida skada. 9

10 6 Miljöeffekter och konsekvenser Påverkan på miljön och konsekvenser där av kommer att beskrivas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Nedan redovisas konsekvenser översiktligt. Hälsa och säkerhet Buller Då det idag inte bedrivs några ljudalstrande verksamheter inom området utgörs ljudbilden i första hand av naturens egna ljud. De ljud som människor ger upphov till varierar över året då till exempel skoteråkning är vanligt på vintern och jakt under hösten. Man kan även höra ljud från skogsbrukets maskiner. Ett vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels ett mekaniskt ljud från maskinhuset, dels det aerodynamiska svischljud som orsakas då vingarna skär genom luften. Det aerodynamiska ljudet är det mer framträdande om än också det mest naturlika då det påminner om vindsus i en skog. Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverken. Vilket ljud som når mottagaren beror dock på vindriktning och andra meterologiska förhållanden. Någon mer omfattande utvärdering av störningar från vindkraftverk har inte gjorts, men de mindre studier som genomförts vid bland annat Göteborgs Universitet visar att Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller, 40 db(a), är ett lämpligt värde som inte bör överskridas utomhus vid bostäder. Parken har utformats på ett sådant sätt att boende eller fritidsboende inte kommer att påverkas på ett sätt som överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer. Ljudberäkningsmetod: Beräkningarna är gjorda utifrån det aktuella vindkraftverkets högsta källjud (ljudet vid källan). Programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller liknande. Vinden ligger från varje vindkraftverk mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig i samtliga riktningar. Skuggor Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga skuggor, där den senare bedöms som mest relevant. I praktiken uppstår påverkan på närliggande bostäder främst när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Sannolikheten för detta att inträffa är som störst dagtid under vinterhalvåret, respektive morgon/kväll under sommarhalvåret. Skuggan blir mer diffus med avståndet till vindkraftverk. Skuggeffekter på närliggande bostäder har beräknats i beräkningsprogrammet WindPRO. Ingen hänsyn tas till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk, som till exempel vegetation eller byggnader, vilka vanligen reducerar de faktiska skuggeffekterna markant. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet, vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet, erhålls förväntade värden på skuggeffekterna för bostadshus som kan beröras av skuggorna. Boverket rekommenderar att vindkraftverk inte bör skugga en bostad mer än sammanlagt 8 timmar per år samt 30 minuter per dag. Vindparkens utformning kommer anpassas så att att boendemiljöer inte ska påverkas på ett sätt som överskrider riktlinjerna. 10

11 Skuggberäkningsmetod: Det teoretiska värdet beräknas utifrån att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverket alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren (bostaden). Det förväntade värdet beräknas utifrån att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Emissioner Vindkraftverk i drift orsakar inga utsläpp. Energi producerad av vindkraft kan däremot bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, tungmetaller och försurande ämnen som till exempel kvävedioxider, koldioxider och svaveldioxider till atmosfären. Emissioner från transporter under byggperioden är oundvikligt. Risker Brand kan uppstå i en generator, rotorblad kan lossna och is glida av ett rotorblad och falla ned. Kontinuerlig övervakning och regelbunden service medför dock att sannolikheten för olyckor är mycket liten och så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges cirka 1500 vindkraftverk. Eftersom etableringsområdet i relativt liten omfattning nyttjas för ändamål knutna till exempelvis friluftsliv och rekreation förväntas inga större ansamlingar av människor röra sig under eller i den direkta närheten av vindkraftverk. Av denna anledning bedöms risken för personskador till följd av eventuella haverier, isbildning etc. som mycket liten. Varningsskyltar som informerar om den befintliga men samtidigt låga risken för islossning från vingarna kommer att sättas upp. Bildas is på rotorbladen registrerar övervakningssystemet en obalans och verket stannar. Isen faller då vanligen rakt ner. Olika vindkraftsfabrikat har olika typer av avisningssystem såsom värmeslingor i rotorbladen, varmluft i bladen osv. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem så att verken stängs av om temperaturen blir onormalt hög eller om det uppstår obalans i rotorbladen. Risken för brand i vindkraftverken minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftsansvarig som skall undersöka vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Mark- och vattenanvändning Markanvändningen i området domineras av skogsbruk. Etableringen skulle medföra att vissa ytor skulle få avverkas permanent för att ge plats åt vindkraftverken, den nya kraftledningen samt nya vägar fram till vindkraftverken. Ytterligare ytor som kommer att avverkas för att skapa plats under byggskedet kan sedan tillåtas växa upp igen. Skogsbruket bedöms kunna fortgå förutom på den mark som vindkraftverken tar i anspråk. Ny infrastruktur inom området kommer att kunna användas av skogsnäringen. Jijnjevaerie och Raedtievaerie sameby har renbetesrätt i det planerade området för Borgvattnet vindpark. Landskapsbilden Borgvattnet domineras av skogsmark. Rationellt skogsbruk medför att avverkade ytor finns spridda över området liksom partier med yngre skog. Sjöar förekommer liksom våtmarker, men skogen dominerar. Området ligger höglänt mellan två sjöar där Borgsjön avgränsar mot väst och Fullsjön mot norr. 11

12 Landskapets visuella värden, det så kallade upplevelsevärdet, ligger i de öppna utblickarna över de små sjöarna och de skogsklädda bergen. Från Borgvattnet och Björkvattnet är utblickarna betydligt längre än från de lägre liggande platserna vid Fullsjön, ett mer småskaligt så kallat landskapsrum. Vyerna är naturligtvis värdefulla framförallt för dem som bor på dessa platser. I ett större sammanhang är landskapsbilden dock ordinär. Liknande utblickar finns på många andra platser i södra Norrlands skogsklädda bergkullandskap. Konsekvenserna av en vindkraftpark vid Borgvattnet bedöms som ringa för landskapsbilden ur ett allmänt och större perspektiv. Orsaken är dels att det barrskogsklädda bergkullandskapet är ordinärt dels att få personer påverkas. Liknande utblickar återfinns på många platser i södra Norrlands inland och utsiktsplatsen vid Borgvattnet påverkas inte. Det finns inget uttalat riksintressant eller regionalt landskapsbildsvärde, vilket givetvis inte hindrar att boende och besökare i trakten uppskattar detta landskap. Borgvattnet är den by där det bor flest människor inom vindparkens närområde. Från närmast större samhälle, Hammerdal, kommer vindkraftparken att ses på håll, drygt 2,5 mil bort på platser nere vid vattnet t.ex. vid kyrkan och festplatsen Svartvik. Byar med utsikt över vatten med vindkraftparken i sin närhet och i samma vy kommer att påverkas mest (Fullsjöns by). I de byar där även intilliggande vindkraftparker blir synliga och så att säga ringar in platsen blir påverkan och konsekvenserna större (främst Fullsjöns by, Sönnansjön och Borgvattnet men även Björkvattnet och Storhögen). Detsamma gäller om vindkraftverken inte står samlade utan mer utspridda. Borgvattnets vindkraftpark sett på håll tillsammans med de närliggande parkerna ger en mindre visuell påverkan. Det beror på närheten till de övriga parkerna. Det vill säga Borgvattnets verk blir en inkorporerad del eller en mindre förlängning av vyn sett tillsammans med alla övriga vindkraftverk. Naturmiljö Avverkning för både vindkraftverk och kraftledning förändrar livsbetingelserna för djur och växter lokalt och kan orsaka en lokal förändring i artsammansättningen på platsen. Arter som trivs bäst i skuggig miljö kan komma att få ge plats åt mer ljusgynnade arter. Även störningståliga, hävdgynnade arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet kan finna en lämplig livsmiljö i den avverkade gatan genom den återkommande röjningen. Terrängkörning med arbetsmaskiner så som fyrhjuling och grävmaskin kan orsaka markskador som leder till förändringar i hydrologin och bör därför inte framföras på känsliga områden som exempelvis våtmarker. Den planerade vindkraftsparken med tillhörande ny infrastruktur påverkar naturmiljön fysiskt då den tar ny mark i anspråk. Vindkraftverkens rotorer och strömförande kraftledningar medför också en risk för fåglar, särskilt rovfåglar och större ugglor som riskerar att skadas om de flyger in i vindkraftverken. De planerade vägsträckningarna och höjderna kring verken inventerades med GPS, karta och sattelitfoto som hjälpmedel. När det gäller vägsträckningarna så kontrollerades området runt planerad vägsträckning i en korridor på ca 50 m. Även naturvärden vid kurvrätningar och vägförstärkningar av befintliga vägar kontrollerades. Några extra höjder inventerades också där man kan komma att exploatera men som inte är förstahandsalternativ. Naturvärdesinventering är en översiktlig inventering där man i första hand eftersöker värdefulla biotoper som t.ex. äldre barrskog, lövrik skog, vedrik skog, stora myrar, myrkomplex, sumpskog, rikkärr, surdrog, bäckmiljöer, raviner, rikare eller fuktigare klippor m.m. Ibland kan det också vara naturvärden av mindre omfattning som t.ex. sparad hänsyn på 12

13 hyggen eller i yngre skogar, ett litet bestånd äldre träd, grova träd, brända stubbar, torrakor, en vät m.m. I andra hand eftersöks rödlistade arter/signalarter främst lavar, vedsvampar, växter och storsvampar i skogsbiotoper. Eftersöket görs stickprovsvis och främst där biotoperna är värdefulla. När det gäller lavar tas inte alltid signalarterna upp om de är triviala i Norrlands inland. Triviala vedsvampar tas upp eftersom de kräver död ved och därför säger en del om vedvärdena. I vissa utarmade områden finns mycket få trivalarter av vedsvampar. I naturvärdesinventering ingår också fåglar. Inventeringens viktigaste uppgift är att identifiera de biotoper/inslag som naturvärdesarterna (rödlistade och annex 2 arterna) av fåglar behöver. Det kan även finnas andra skyddsvärda biotoper som inte har dessa arter t.ex. vatten med många arter sjöfåglar. Verkplatser och stickvägarna till verken är till stor del förlagd på hyggen/ungskogar. De yngre skogarna består mest av gran, björk och tall samt på några ställen med contorta. De finns en del medelålders granskog, ofta runt år samt en 60- årig gallrad granskog. De flesta äldre granskogarna är sparad hänsyn, som sumpskog, en sparad kulle och zoner kring myr och bäck. Gransumpskog är den vanligaste typen av sumpskog men det finns också en blandsumpskog med björk och gran. Den totala ytan av våtmarker i området är rätt omfattande, även om myrarna i regel är mindre och trädbevuxna. Myrarna är en av våra minst påverkade biotoperna nedan fjället och har därför ett värde i sig även om myrfåglar, orkidéer och andra exklusiva arter saknas. Det är viktigt att de i så stor utsträckning som möjligt får förbli orörda. I parken påverkas inga myrar direkt av stickvägar eller verk. Viss hänsyn har redan visats till resultaten från inventeringen i placeringen av vindkraftverken och vägar, men de kommer att få fortsatt betydelse i detaljprojektering av vägar och fundament där man i möjligaste mån kommer att undvika påverkan på sådana objekt som exempelvis kan vara enskilda träd, lågor eller förekomst av värdefulla arter. Den örninventering som JP Vind låtit göra har inte visat på några örnbon inom eller i nära anslutning till området. Information om kungsörn är belagd med sekretess för att skydda beståndet. Örninventeringen i dess helhet ingår dock i ansökningshandlingar till Länsstyrelsen. Det är sen Länsstyrelsen som avgör vilka delar som blir offentliga och sekretessbelagda. Kulturmiljö Kulturmiljön har studerats med byråinventeringen samt bedömningar av påverkan på kända kulturmiljövärden. Vindparkområdet är utmarksområden som under historisk tid tillhörde byarna Borgvattnet Fullsjön, Skallsjön, Ede och Görvik. Områdena användes för fäboddrift, bete, slåtter skogsbruk, jakt och fiske. I utredningsområdet finns 9 kända lämningar efter dessa aktiviteter i form av 1 fäbod, 1 fäbodväg, 1 kavelbro, 3 kolbottnar, 2 kojlämningar samt en plats med tradition. Ytterligare en fäbod ligger enligt planeringsunderlaget 50 m nordöst om och utanför utredningsområdet. Ett antal av ovanstående lämningar är inte inventerade i fält och kan därför inte lägesbestämmas. Utredningsområdet berör ett område av riksintresse för renskötseln, inom vilket Jijnjevaerie och Raedtievaerie sameby har betesmarker. I det genomgångna materialet finns inga kända samiska lämningar registrerade. Resultatet av byråinventeringen indikerar ett behov av fältinventering i utredningsområdet innan exploateringsåtgärder genomförs. Flera kända objekt är inte lägesbestämda och det är sannolikt att det finns samiska lämningar. Exploateringen berör flera registrerade lämningar, vilket bör beaktas. Samtliga lämningar är bedömda som övriga kulturhistoriska lämningar (ÖKHL). Friluftsliv och turism 13

14 Jägare, skoteråkare, bärplockare och andra enskilda utövare är de som främst använder området idag. Om vindkraftverk i den slutgiltiga utformningen av vindparken placeras i snöskoterleder kommer detta att diskuteras med berörda skoterklubbar för att hitta lämpliga lösningar. Området används inte till organiserad turism. Rennäringen Borgvattnet vindpark omfattas av rennäringens renbetesrätt för Jijnjevaerie och Raedtievaerie sameby. JP Vind har initierat en fördjupad rennäringsanalys där målet är att både identifiera markanvändning historiskt och idag samt utreda möjligheter till eventuell samexistens av rennäring och vindkraft i området. 14

15 7 Synpunkter Utöver detta samrådsunderlag kan ytterligare informationsmaterial komma att användas på samrådsmöten och liknande för att bättre illustrera och tydliggöra information om projektet. Fotomontage och delar av utredningsmaterialet finns att hämta på webbplatsen www. jpvind.se. Där finns även kontaktuppgifter till JP Vind om man vill ställa frågor eller lämna synpunkter. Om man vill framföra synpunkter på projektet önskar JP Vind få in dessa senast fredag30:e november Synpunkter kan skickas med post, e-post eller lämnas via telefon. JP Vind AB Box Östersund tel: fax: Samtliga synpunkter som kommit in till JP Vind under samrådstiden kommer att sammanställas och redovisas tillsammans med JP Vinds bemötande i en samrådsredogörelse. Redogörelsen bifogas miljökonsekvensbeskrivningen som en bilaga och utgör liksom övriga utredningar och inventeringar beslutsunderlag i tillståndsprövningen. 15