GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Transkript

1 GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET DALEN, KUNGÄLVS KOMMUN SAMT STENUNGSUNDS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Denna handling utgör samrådsunderlag och Kungälv Energi önskar med detta utskick erhålla eventuella synpunkter angående det planerade projektet. Synpunkter inskickas skriftligen senast 21 juni till Pöyry Swedpower AB Att: Jenny Johansson, Adelgatan 9, Malmö Eller till jenny.johansson@poyry.com

2 2 Sammanfattning Kungälv Energi (KE) undersöker möjligheten att etablera en gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) i Västra Götalands län. Projektområdet Dalen som detta samråd avser ligger i Kungälv kommun och Stenungsund kommun Ansökan kommer att utformas enligt fasta koordinater. Val av turbiner sker vid upphandling av vindkraftverken senare i projektet när miljötillstånd finns. Vid användning av turbiner på cirka 150 meters totalhöjd och utan hänsyn till motstående intressen bedöms idag att upp till sju stycken vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet. Vindkraftparken planeras för sju vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, på 150 meter. Projektområdet är cirka 6 km2 stort och är placerat till största del i Kungälvs kommun men går i norr över kommungränsen till Stenungsunds kommun. Området finns beskrivet i respektive kommuns vindbruksplan som ett kuperat skogsområde med barrskog på bergen och lövskog i dalarna. Det finns även inslag av våtmark. I projektområdets närhet finns ett flertal hus. Dessa är företrädesvis permanentboende och fritidshus. Både Kungälvs kommun och Stenungsunds kommun har tagit fram vindbruksplaner. Vindkraftprojekt Dalen ligger inom två utpekade områden, område X Dalen i Kungälvs vindbruksplan och område 22 Brehålt i Stenungsunds vindbruksplan. Strax utanför projektområdet ligger riksintressen för friluftslivet, naturvård och Natura Även ett flertal naturreservat finns i projektområdets närhet. Inom området finns kulturhistoriska lämningar samt av kommunen utpekat bevarandeprogram för kulturmiljö. Inom projektområdet finns även bland annat nyckelbiotoper, sumpskog, naturvärdesobjekt, områden med naturvårdsavtal samt ett område med bevarandeprogram för odlingslandskapet. Anslutningen av vindkraftparken kommer att ske via det interna nätet till en ny mottagningsstation som planeras i Tolleröd i Kode. Vid denna nya station ansluts vindkraftverken till överliggande nät.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Sökanden Ärendet Bakgrund Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning UTREDNINGSOMRÅDE DALEN Orientering Lokaliseringen Alternativ lokalisering Vägar och transporter Översiktsplaner och detaljplaner Kungälv kommun Stenungsunds kommun Myndigheter, berörda instanser, organisationer och förenings-/näringsliv Närboende, fritidsboende och bostadsinventering MOTSTÅENDE INTRESSEN Riksintressen Naturvård Friluftsliv Vindbruk Kulturvård Skyddade områden Skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Värdefulla områden Strandskydd Fornlämningar och kulturmiljövärden Skogsstyrelsens utpekade naturvärden Fågel och fladdermus Övriga motstående intressen Friluftsliv Flygfart Totalförsvarets intresseområden Radio och telekommunikation Teracom Sida 3

4 5 UTFORMNING AV VINDKRAFTPARKEN Vindkraftverk och parklayout Ljudutbredning Skuggor Hinderbelysning Fundament och montageplatser ELANSLUTNING Elnätsanslutning LOKAL FÖRANKRING OCH EXTERN INFORMATION Kommunikationspolicy Informationskanaler MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Sida 4

5 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Kungälv Närenergi AB Organisationsnummer: Platsnamn: Vindkraftprojekt Dalen Verksamhet enligt: Län: Kommun: 40.9 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västra Götaland Kungälv Ägarrepresentant: Robert Andréasson Byggmästaregatan Kungälv Tel: robert.andreasson@kungalvenergi.se Mottagare av handlingar: Jenny Johansson Pöyry SwedPower AB Adelgatan Malmö jenny.johansson@poyry.com Copyrightnummer för allt kartmaterial i samrådsunderlaget 41603_130001, utom i de fall annan källa anges. Samrådsunderlaget har upprättats av Jenny Johansson och Rebecca Palmgren, Pöyry SwedPower AB. Sida 5

6 2 Inledning 2.1 Sökanden Kungälv Energi AB ägs till 100 procent av Kungälv kommun. Kungälv Energi har sedan 2010 ett helägt dotterbolag, Kungälv Närenergi AB, , som inom koncernen svarar för inköp och försäljning av el samt uppförande av vindkraftverk. Kungälv Energi satsar på lokal förnybar energi. Under år 2012 påbörjade Kungälv Närenergi AB byggnationen av Kungälvs första större vindkraftverk. Detta kommer att vara beläget i Skårby, söder om Kode. Vindkraftverket beräknas vara i drift i juli Den beräknade produktionen är 7,1 GWh per år, vilket motsvarar användningen av el för 350 eluppvärmda villor. 2.2 Ärendet Kungälv Energi (KE) undersöker möjligheten att etablera en gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) i Västra Götalands län. Projektområdet Dalen som detta samråd avser ligger i Kungälv kommun och Stenungsund kommun, se Figur 1. Figur 1: Översiktlig lokalisering av Dalen Sida 6

7 Kungälv Energi har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Dalen vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. På uppdrag av Kungälv Energi driver Pöyry SwedPower AB erforderliga tillståndsprocesser inklusive samråd för den planerade vindkraftparken. Ansökan kommer att utformas enligt fasta koordinater. Val av turbiner sker vid upphandling av vindkraftverken senare i projektet när miljötillstånd finns. Vid användning av turbiner på cirka 150 meters totalhöjd och utan hänsyn till motstående intressen bedöms idag att upp till sju stycken vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet. Vindkraftparken planeras för sju vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, på 150 meter. För anslutande elledning mellan vindkraftparken och överliggande nät (regionnätet/stamnätet) krävs nätkoncession för linje enligt ellagen. KE gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, s. k. IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas. 2.3 Bakgrund Sveriges riksdag tog sommaren 2009 beslut om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Ett mål för den svenska klimat- och energipolitiken är att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år I regeringens handlingsplan för förnybar energi är ett delmål att produktionen av förnybar el ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Detta ska ske bland annat genom en höjd målnivå inom elcertifikatsystemet. Vidare har riksdagen fastställt en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land. Antalet vindkraftverk som behövs för att motsvara en elproduktion på 30 TWh uppgår till mellan och beroende på tillgänglig vindenergi och verkens storlek. I slutet av 2012 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick till 7,1 TWh. Det är en ökning med cirka 16 % jämfört med Kungälv Energi investerar i vindkraft då de har i uppdrag att bygga förnyelsebar energi i Kungälvs kommun. Deras löfte till kunderna är att de investerar vinsten i lokal förnyelsebar energi och detta projekt är en del av att uppfylla detta löfte. Kungälv Energis ägare, Kungälvs kommun, har önskemål om att det etableras vindkraft i kommunen och detta projekt är en del av att uppfylla denna önskan. Kungälv Energi vill även kunna erbjuda sina kunder, invånarna i Kungälv, möjlighet till att vara delägare i ett vindkraftverk genom ett andelsverk. Kungälv Energi står för 100% förnybar och lokalt producerad energi och detta projekt ligger helt i linje med detta. 1 Regeringskansliet.M , Eco-effektiv framtid, översikt av svensk klimat- och energipolitik Sida 7

8 2.4 Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av verken inklusive rotorbladen är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Syftet med samrådet är att alla som berörs av planerad verksamhet i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt, ska få möjlighet att påverka projektet samt innehållet i MKB. I samråd med allmänheten kommer Kungälv Energi, i samarbete med Pöyry SwedPower, att informera om planerna och tillståndsprocessen och deltagarna kommer att ges möjlighet att ställa frågor och diskutera. Avsikten är att deltagarna ska dela med sig av kunskap och upplysningar om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål som sedan kan tas i beaktande i det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av MKB:n. Vartefter MKBprocessen fortskrider kommer detta tidiga förslag till utformning av vindkraftparken att anpassas till den kunskap om rådande förhållanden som successivt tillförs. Förutom att informera via detta samrådsunderlag så kommer Kungälv Energi att bjuda in till ett samrådsmöte, i form av öppet hus, om vindkraftprojektet. Vid samrådet kommer Kungälv Energi, tillsammans med konsultbolaget Pöyry SwedPower, att informera om projektet och de miljö- och hälsokonsekvenser som kan uppkomma vid en vindkraftetablering. Avsikten är att deltagarna ska delge kunskap och upplysningar om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål inför det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av MKB:n. Synpunkterna från allmänhet och myndigheter kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare utredningar. Du kan lämna dina synpunkter på samrådsmötet. Det är också möjligt att senast den 21 juni 2013 inkomma med kommentarer, synpunkter och information via brev, telefon eller e-post till projektets samrådssamordnare, se kontaktuppgifter på sida 9. MKB är en del av ansökan om miljötillstånd som kommer att inges till Miljöprövningsdelegationen hos länsstyrelsen, som är den myndighet som kommer att pröva ansökan och fatta beslut. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och här finns då ytterligare en möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter i ärendet. Sida 8

9 Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. Samrådssamordnare för projekt : Jenny Johansson Pöyry SwedPower AB Adelgatan Malmö Jenny.johansson@poyry.com Telefon: Sida 9

10 3 Utredningsområde Dalen 3.1 Orientering Området för den tilltänkta vindkraftparken ligger i Kungälv och Stenungsunds kommun, Västra Götaland län. Det studerade området Dalen ligger cirka 5 kilometer norr om Kungälv och cirka 6 kilometer öster om Kode, se Figur 2. Figur 2: Översiktlig orientering av Dalen 3.2 Lokaliseringen Projektområdet Dalen sträcker sig från Stubbholt i norr till Romesjön i söder, se Figur 3. Området är cirka 6 km2 stort. Projektområdet är placerat till största del i Kungälvs kommun men går i norr över kommungränsen till Stenungsunds kommun. Området finns beskrivet i respektive kommuns vindbruksplan som ett kuperat skogsområde med barrskog på bergen och lövskog i dalarna. Det finns även inslag av våtmark. I projektområdets närhet finns ett flertal hus. Dessa är företrädesvis permanentboende och fritidshus. Sida 10

11 Projektområdet Dalen ligger som högst cirka 145 meter över havet. Området består i huvudsak av berg, små inslag av sand-grus, organsik jordart och morän. Inom området finns produktionsskogsbruk i olika faser vilket även inkluderar kalhyggen. Figur 3: Projektområdet Dalen 3.3 Alternativ lokalisering Den kommande MKBn kommer att innehålla en redovisning av alternativa platser. 3.4 Vägar och transporter Inom området finns befintliga vägar. Det befintliga vägnätet fram till och inom vindparken kommer att behöva breddas och förstärkas för att klara transporterna. Målet är att använda befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt, men nya vägar kommer också att behöva anläggas, främst för transport till respektive vindkraftverksposition. Det är vanligt att ca m ny väg behöver anläggas till varje vindkraftverk, samt att ungefär lika långa sträckor av det befintliga vägnätet behöver förstärkas. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m på rakorna och lite bredare i kurvorna. På grund av varierande storlek och tyngd på transporterna är det vanligt att olika transportvägar måste användas för olika last. Den slutliga transportvägen är därför svår att ange innan upphandlingen. Sida 11

12 Under byggtiden kommer ett stort antal stora och tunga transporter att förekomma. Under driftstiden är transportbehovet däremot litet med endast lättare transporter för drift och underhåll. Vid större underhållsarbeten krävs tyngre transporter för leverans av reservdelar. Trafikverket förordar att vindkraftverk lossas i en hamn inom 30 mil från en vindpark. Det finns sex hamnar som tidigare har hanterat vindkraftverk inom denna radie från projektområde Dalen2. Uddevalla hamn hanterar frekvent vindkraft och bedöms vara en möjlig mottagningshamn. Transport till siterna bedöms kunna gå från hamnen i Uddevalla via E6 till Stora Höga, Kode eller Kungälv och vidare till projektområdet. Transporterna kan också komma från Öresundsbron eller Göteborgs hamn, se Figur 4. Det kan dock bli problematiskt att korsa Nodre Älv med de tyngsta transporterna p.g.a. bärigheten på broarna. Figur 4: Möjliga anslutningsvägar till Dalen 2 Hamninventering vindkraft, Sida 12

13 3.5 Översiktsplaner och detaljplaner Kungälv kommun Kungälvs kommun har tagit fram en vindbruksplan som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Den är antagen av kommunfullmäktige Inom kommunen har sju områden bedömts lämpliga för vindkraft, se Figur 5. Projektområdet ligger delvis inom det område som kallas X Dalen i vindbruksplanen. I kommunens arbete med att ta fram lämpliga områden för vindkraft undersöktes ytterligare områden men dessa områden valdes bort i olika steg i planprocessen med hänsyn till naturvärden, landskapsbild, kulturmiljö, höjdbegränsningar inom hinderfria ytor för Säve flygplats mm. I området X Dalen säger planen att stor hänsyn ska tas till miljön runt Dalens hembygdsgård. Dialog gällande detta är inledd med kommunen. I området förekommer kalkning med helikopter och eventuell påverkan vid placering av vindkraftverk hanteras i samrådsprocessen3. Figur 5: Utdrag ur plankartan för Kungälvs kommun 3 Kungälv kommuns vindbruksplan veckling/milj%c3%b6/vindbruksplan% /Vindbruksplan%20f%c3%b6r%20Kung%c3%a4lvs%20kommun/4%20Planf%c3%b6rslag.pdf Sida 13

14 3.5.2 Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun har tagit fram en vindbruksplan som ett tillägg till översiktsplanen. Den är antagen av kommunfullmäktige och vann laga kraft Inom kommunen har åtta områden bedömts lämpliga för vindkraft. I kommunens arbete med att ta fram lämpliga områden för vindkraft undersöktes ytterligare områden men dessa områden valdes bort i olika steg i planprocessen med hänsyn till naturvärden, landskapsbild, kulturmiljö, riksintresse för friluftsliv mm. Ett stort område i kommunen benämns som område A se Figur 6 som på grund av höga natur- kultur- och rekreationsområden har valts bort som olämpligt vindkraft. Delar av projektområdet ligger i område 22 Brehålt som är utpekat område för vindkraft i vindbruksplanen. Området ingår i länsstyrelsens rapport om tysta områden. Vindbruksplanen föreslår en utredning om friluftslivets rörelse och användning av området. Även i detta område förekommer kalkning med helikopter4. 4 Stenungsunds vindbruksplan /Vindbruks plan+f%c3%b6r+stenungsunds+kommun.pdf Sida 14

15 Figur 6: Utdrag ur plankartan för Stenungsunds kommun 3.6 Myndigheter, berörda instanser, organisationer och förenings-/näringsliv Samråd kommer att hållas med berörda myndigheter/instanser samt organisationer, föreningar näringsidkare etc. som identifieras under samrådsprocessen. En fördjupad diskussion kommer att uppmuntras och alla kommer att få möjlighet att lämna synpunkter. 3.7 Närboende, fritidsboende och bostadsinventering Området runt och i projektområdet består av ett flertal fastigheter med hus. De hus som klassas som året-runt och fritidshus kommer att beaktas särskilt vid en kommande projektering med avseende på ljud och skuggor från vindkraftverken. Samråd med allmänheten kommer att hållas senare under våren Sida 15

16 4 Motstående intressen 4.1 Riksintressen Naturvård Runt projektområdet ligger två stora områden som är riksintresse för naturvården. Dessa är Svartedalen samt Göta och Norde älvs dalgångar. Göta och Norde älvs dalgångar är ett sprickdalslandskap som är värdefull ur geologiskt perspektiv samt viktiga vattendrag och odlingslandskap samt flora och fauna. Svartedalen är ett skogs- och sjölandskap med värdefull och välbevarad, åldrig naturskog. Inom området finns ett stort antal rödlistade arter inom flera organismgrupper. Runt projektområdet finns fyra Natura 2000-områden. Detta är Svartedalen, Svartedalens naturskogar, Ranebo lund samt Lysegården. De är utpekade både enligt habitat- och fågeldirektivet, se Figur Friluftsliv I nordöst gränsar projektområdet till ett område som är utpekat som riksintresse friluftsliv, Svartedalen. Inom området sker aktiviteter så som skogsvandring, turskidåkning, skridskofärder, naturstudier inom botanik och ornitologi, bär- o svampplockning samt fritidsfiske Vindbruk Inom området finns inget riksintresse för vindbruk Kulturvård Närmaste riksintresse för kulturvård ligger ca 3,5 km öster om projektområdet. Detta riksintresse är benämnt Solberga-Hede och är en välbevarad, sammanhållen och ej skiftad bybebyggelse. Sida 16

17 Figur 7: Riksintressen i och runt projektområdet. Källa: Lst GIS. 4.2 Skyddade områden Skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Runt projektområdet ligger tre naturreservat. Alla dessa tre naturreservat är även Natura områden. Nordöst om projektområdet ligger naturreservatet Svartedalen. Syftet med naturreservatet är att bevara ett större sammanhängande skogsområde av stor betydelse för naturvård och friluftsliv. Området uppvisar även många rester efter det äldre kulturlandskapet präglat av bl a ljunghedsdrift5. Öster om projektområdet ligger naturreservatet Lysegården som har värdefulla vattenmiljöer och en varierad skog. I reservatet finns en rik moss- och svampflora. Nordväst om projektområdet ligger naturreservatet Ranebolund som är en rik botanisk lokal6. Ett litet område strax utanför projektområdet i norr är utpekat som biotopsskyddsområde. Detta är en brant med blandand barr och lövskog. 5 Lst, Svartedalens Natur- och Friluftsområde Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken, diarienummer Lst, Bildande av naturreservatet Ranebolund domänreservat (DR) i Stenungsunds kommun, diarienummer Sida 17

18 Öster om projektområdet ligger ett vattenskyddsområde. Detta för att skydda Lysegårdens vattentäkt, se Figur 8. Figur 8: Karta över skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken i och runt projektområdet. Källa: Lst GIS. Sida 18

19 4.2.2 Värdefulla områden Inom projektområdet finns sjö och våtmark som ingår i kalkningsprogrammet samt fiskevårdsområden. Inom projektområdet finns inga klassade våtmarker. I projektområdets västra del finns en bevarandeplan för odlingslandskapet, Stora och Lilla Rönning, se Figur 9. Figur 9: Värdefulla områden i och runt projektområdet. Källa: Lst GIS Strandskydd Generellt gäller strandskydd på 100 meter på land och i vatten för alla vattendrag i Sverige. Sida 19

20 4.3 Fornlämningar och kulturmiljövärden Inom projektområdet finns fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, se Figur 10. Sydväst om och inom projektområdet har kommunen utsett ett område till bevarandeprogram för kulturmiljö. Innebörden av detta kommer att utredas i MKB. Nordost om projektområdet finns ett område som är utpekat för landskapsbildskydd. Detta är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 från Syftet med skyddet är att inom området reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kan påverka landskapsbilden negativt. Figur 10: Karta över kulturhistoriska lämningar, landskapsbildskydd och kommunalt bevarandeprogram kulturmiljö. Källa: Lst GIS samt RAA Fornsök. Sida 20

21 4.4 Skogsstyrelsens utpekade naturvärden Inom projektområdet finns nyckelbiotoper, sumpskog, naturvärdesobjekt samt områden med naturvårdsavtal, se Figur 11. Uppgifterna kommer från Skogsstyrelsen GIS-databas, Skogens pärlor7. Figur 11: Nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, sumpskog och områden med naturvårdsavtal. Källa: Skogens pärlor. 4.5 Fågel och fladdermus En fågelstudie i projektområdet är påbörjad och kommer att pågå under hela våren. Detta för att kartlägga de fåglar som nyttjar området av olika intressen. Studien innefatta både rovfågelinventering och linjetaxering. En fladdermusstudie kommer att genomföras i sommar. 7 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, Sida 21

22 4.6 Övriga motstående intressen Friluftsliv I östra delen av projektområdet går en del av Bohusleden Flygfart De närmaste flygplatserna är Göteborg-Säve, Göteborg-Landvetter samt Trollhättan- Vänersborg. Samtliga dessa flygplatser är riksintressen. Vindbruksplanen för Kungälv kommun anger att områden med höjdbegränsningar i kommunen finns i direkt anslutning till Säve flygplats samt begränsningar i form av MSA-ytor (radie av 55 km från respektive flygplats) som säkerställer den inledande inflygningsproceduren. Vissa delar av kommunen berörs även av MSA-ytor gällande Trollhättan Vänersborgs flygplats med en höjdbegränsning till 273 meter över nollplanet. Under avsnittet i vindbruksplanen som berör område X Dalen, anges att med den aktuella höjdbegränsningen så innebär det att totalhöjden för vindkraften kan bli cirka 125 meter. Samråd kommer att ske med Luftfartsverket och aktuella flygplatser Totalförsvarets intresseområden I vindbruksplanen för Stenungsunds kommun anges att det finns konflikter med totalförsvarets intressen inom den centrala delen av område 22. Detta undersöks närmare med försvarsmakten. Samråd kommer att ske med försvarsmakten Radio och telekommunikation Förfrågan är skickad till PTS (Post och telestyrelsen) men svar har ännu inte inkommit. Samråd kommer att ske med tillståndshavare av radiolänkstråk Teracom För att fastställa om det föreligger konflikt med Teracoms radiolänkstråk och vindkraftprojektet har en ansökan skickats in till Teracom. Svar från Teracom erhålles direkt då det på kartan på hemsidan visas om positionen är godkänd eller ej. Som turbinpositioner har koordinater i projektområdes ytterkanter använts. Som kan ses på kartan nedan passerar ett länkstråk st rax väster om projektområdet men det föreligger ingen konflikt. Sida 22

23 Figur 12: Teracoms länkstråk med hörnkoordinater av projektområdet. 5 Utformning av vindkraftparken 5.1 Vindkraftverk och parklayout I ansökan kommer fasta koordinater att anges för vindkraftverken. Parkens slutliga utseende och utformning påverkas av en rad faktorer som inte kan fastställas i detta tidiga skede. Idag har alla intressen som finns i området ännu inte kartlagts och till dessa kommer hänsyn att tas vid en utformning av parken. Med de kända intressen som finns erhållet idag har en exempellayout tagits fram för projektet. I denna layout används turbinerna Siemens SWT 2,3 MW med en totalhöjd på 150 meter, se Figur Sida 23

24 Figur 13: Exempellayout för projektområdet Dalen 5.2 Ljudutbredning Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet är ett bredbandigt brus, vanligen inom Hz och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ju längre bort från vindkraftverket desto mindre ljud hörs. Marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Det begränsningsvärde som tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av ljud utomhus från vindkraftverk är 40 dba, uttryckt som en ekvivalent ljudnivå. Den planerade vindkraftparken kommer inte ge upphov till mer än högst 40 db(a) vid bostäder eller fritidshus. I den exempellayout som presenterats är hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för Sida 24

25 ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå än gällande riktvärden på 40 db(a), se Figur 14. Figur 14: Ljudutbredningskurva för exempellayouten. 5.3 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggproblem inomhus i närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Boverket har tagit fram riktlinjer för hur stor den faktiska skuggeffekten får vara och att riktlinjerna följs bevakas också av länsstyrelse och kommuner. Vindkraftverkens vingar är i vissa fall antireflexbehandlade och i andra fall målade med en matt färg i syfte att minimera omfattningen av störande ljusreflexer. Eventuella negativa effekter av skuggkast kan regleras genom att verket stängs av vid sådana tidpunkter. Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede. 5.4 Hinderbelysning Hinderbelysningens utformning regleras av gällande föreskrifter från Transportstyrelsen. Dessa föreskrifter kommer att följas. Idag gäller att för vindkraftverk som överstiger 150 meter ska ett vitt högintensivt blinkande ljus användas om vindkraftverket står i ytterkant av vindparken. Sida 25

26 5.5 Fundament och montageplatser Vindkraftverket grundläggs i marken med ett fundament. De två vanligaste typerna av fundament är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget samt förankras med stag i berget. Är jorddjupet större används gravitationsfundament där fundamentet i sig blir en motvikt till vindens kraft. Vilken typ av fundament som används för respektive vindkraftverk bestäms efter resultaten från geotekniska undersökningar, vilka sker i ett senare skede av projektutvecklingen. När fundamenten är färdigställda monteras vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en stor kran. För att kunna uppföra ett vindkraftverk krävs därmed en montageplats, d.v.s. en hårdgjord yta med tillräcklig bärighet. Ett fundament upptar en yta av cirka m² och varje montageplats kräver en yta på cirka 1400 m². Dessutom kan hårdgjorda ytor för lagerhållning av material behövas. 6 Elanslutning 6.1 Elnätsanslutning Anslutningen av vindkraftparken kommer att ske via det interna nätet till en ny mottagningsstation som planeras i Tolleröd i Kode. Vid denna nya station ansluts vindkraftverken till överliggande nät. Anslutningen till mottagningsstationen kommer att ske med markförlagd elkabel. Det interna elnätet, förbindningarna mellan verken, kommer troligen att bli elkabel som förläggs i eller strax bredvid befintliga eller nya vägar inom parken. Om så erfordras pga av yttre omständigheter, kan det även bli aktuellt med luftledningar. Vid detaljprojektering kommer hänsyn att tas till motstående intressen samt markens egenskaper, för minsta möjliga påverkan. Koncession för anslutningen till det överliggande nätet kommer att sökas i särskild ordning enligt ellagen och omfattas inte av denna miljöprövning. Kungälv Energi gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, s. k. IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas. Sida 26

27 7 Lokal förankring och extern information 7.1 Kommunikationspolicy Kungälv Energi vill aktivt bidra till samhällets hållbara utveckling och att bygga en egen vindkraftpark är ett led i det arbetet. För Kungälv Energi är det främsta målet med kommunikationen av projektet att upprätthålla de goda relationer som man har med sina kunder. Man vill genom att visa att man lever som man lär när det handlar om förnybar energi även locka till sig nya enhandelskunder. Kungälv Energi är ett kommunägt bolag och den nuvarande kommunledningen är positivt inställd till en vindkraftsetablering. Kommunikationsarbetet ska dock syfta till att än tydligare förankra projektet politiskt. I vindkraftsområdets omedelbara närhet finns bland annat ett nybyggt småhusområde, en bygdegård och en skjutbana. Under tillståndsprocessens gång är det av yttersta vikt att kontakter tas med berörda individer och grupperingar för att informera, svara på frågor och därigenom förankra projektet lokalt. Kungälv Energi är positiva till monetär ersättning för en inverkan som en vindkraftpark har på den direkta omgivningen. Framför allt bygdeföreningen kan se fram emot att någon form av bygdepeng utbetalas under drifttiden. Hur formerna för en sådan ersättning ska se ut är i dagsläget inte klarlagt. Målet är att ett av vindkraftverken i parken blir ett så kallat andelsverk, där individer och föreningar kan köpa andelar och på sätt känna engagemang för parken som helhet. Formerna för detta är i dagsläget inte heller klarlagda. Det kommunikativa tonläget ska, i enlighet med Kungälv Energis profilguide, vara folkligt, förtroligt och personligt. 7.2 Informationskanaler Projektet kommer att kommunicera med allmänheten via samråd och andra personliga möten. Kontakt med de närmast berörda, boende och fastighetsägare, näringsidkare och föreningsliv, kommer att sökas via telefon och brev. Vindkraftprojekt Dalen kommer att få en egen hemsida kopplad till Kungälv Energis sida på internet. Där kommer information att läggas ut löpande. Kommunikationsarbetet kommer att utföras av personer från Kungälv Energi. Sakfrågor som Kungälv Energi inte själva kan besvara, kommer hänvisas till Pöyry. Sida 27

28 8 Miljökonsekvensbeskrivning Ett förslag till innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning framgår nedan. 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 3 Samrådsredogörelse 4 Lokalisering 5 Beskrivning av området 5.1 Övergripande beskrivning av området 5.2 Kommunala planer 5.3 Infrastruktur 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 5.6 Projektområdet 5.7 Landskapet 5.8 Mark och vatten 5.9 Naturvärden 5.10 Fauna 5.11 Kulturmiljövärden 6 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7 Påverkan och miljö- och hälsokonsekvenser 7.1 Områdets användning för skogsbruk och jakt 7.2 Områdets användning för rekreation och friluftsliv 7.3 Områdets användning för 7.4 Säkerhet 7.5 Landskapet 7.6 Boendemiljö ljud 7.7 Boendemiljö skuggor 7.8 Boendemiljö visuell påverkan 7.9 Mark och vatten 7.10 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 7.11 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 7.12 Naturvärden 7.13 Fauna 7.14 Kulturmiljö 7.15 Transporter 7.16 Kumulativ påverkan Sida 28

29 7.17 Sammanfattande bedömning 8 Kontroll av verksamheten 8.1 Etableringsfas 8.2 Driftfas 8.3 Avvecklingsfas 9 Alternativredovisning 10 Hållbart samhälle 11 Sammanfattande slutsatser Sida 29