Bursjöliden vindkraftpark. Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan

Transkript

1 Bursjöliden vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan

2 2(112)

3 INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Tillståndsprocessen Omfattning Nationella och regionala mål kring vindkraften Samråd OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Allmän beskrivning av området Vindförhållanden Planer och program Naturmiljö Fauna Kulturmiljö Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Rennäring Övriga intressen Areella näringar VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalisering Upprättande av parklayout Exemplifierad huvudlayout Slutlig layout Beräknad produktion Torn och fundament Elanslutning Väganslutningar och montageytor Materialförsörjning Kemikalier och avfall (112)

4 3.11 Tidplan ALTERNATIV Alternativ lokalisering Huvudalternativet Nollalternativet Alternativa utformningar inom området MILJÖKONSEKVENSER Mark och vatten Planer och program Naturmiljö Fauna Kulturmiljö Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Rennäring Övriga intressen Areella näringar Hälsa och säkerhet Kumulativa effekter Påverkan under byggskedet Avveckling efter drifttiden MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Miljökvalitetsnormerna Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål UPPFÖLJNING OCH KONTROLL SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER (112)

5 Bilagor till MKB: Bilaga 1: Samrådsredogörelse Bilaga 2a: Exemplifierad huvudlayout, A3 Bilaga 2b: Exemplifierad alternativ layout, A3 Bilaga 3: Naturvärdesinventering, Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 4: Fågelutredning, Enetjärn Natur AB Bilaga 5: Småloms- och pilgrimsfalksinventering, Enetjärn Natur AB Bilaga 6a: Inventering av kungsörn vid Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden, Davroc konsult Bilaga 6b: Kompletterande inventering av kungsörn Bilaga 7: Fladdermusbedömning, Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 8: Kulturmiljöanalys, steg 1, Eldrun arkeologi och landskap Bilaga 19: Rennäringsutredning, Enetjärn Natur AB Bilaga 10: Fotomontage, WSP Bilaga 11a: Bilaga 11b: Ljudberäkning exemplifierad huvudparklayout Ljudberäkning exemplifierad alternativ parklayout Bilaga 12a: Bilaga 12b: Skuggberäkning exemplifierad huvudparklayout Skuggberäkning exemplifierad alternativ parklayout Figurförteckning Figur 1. Översiktskarta med projektområdet Figur 2: Markanvändning i Örnsköldsviks kommun. Aktuellt projektområde ligger inom röd markering Figur 3:Av Örnsköldsviks kommun utpekade ekologiskt känsliga områden, kulturobjekt samt områden av allmänt intresse kring föreslaget projektområdet Figur 4: Utpekat vindkraftsområde 8 Bursjöliden i Örnsköldsviks kommun tillägg till översiktsplan 2007 gällande vindkraft med markerade skyddsvärden. Aktuellt projektområde sammanfaller i stora delar med vindkraftområde nr 8, men har större utbredning i nordväst Figur 5: Kartan visar naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram, våtmarksområde enligt länsstyrelsens våtmarksinventering samt projektområdet Figur 6: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun Kartan visar närmaste delarna av LIS-område 5 Långviksmon till aktuellt projektområde Figur 7: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun Kartan visar närmaste delarna av LIS-område 9 Björna till aktuellt projektområde Figur 8. Områden av riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden samt aktuellt projektområde Figur 9: Områden med höga naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering (Enetjärn Natur AB 2011) Figur 10: Strandskyddade områden i projektområdets direkta närhet. Strandskydd vid de sjöar som ej är projektets direkta närhet visas ej (även om sjöarna visas i kartan) Figur 11: Områden/objekt med kulturhistoriskt värde enligt genomförd kutlurmiljöanalys, steg Figur 12: Översiktskarta med markanvändning (skogsmarker, åkrar, sjöar, samhällen). Inritat landskapsrum (röd streckad linjer) och utblickar (stjärna) Figur 13: Skoterled kring projektområdet (lila). Projektområdet i rött Figur 14: Område av intresse för rennäringen. I västra delen av kartan syns järnvägen som beskrivs i ovan textstycke Figur 15: Sjöar och våtmarker som ingår i länsstyrelsens kalkningsplan som kalkas med hjälp av helikopter Figur 16: Avsättningsområde i projektområdets närområde Figur 17: Karta med områden som undantas enligt definierade parkutformningskrav och exemplifierad huvudlayout. Kartan redovisas i A3, tillsammans med vägsträckning i bilaga 2a (112)

6 Figur 18. Färdiggjutet fundament (Källa: E.ON Vind) Figur 19. Transport av torn (Källa: E.ON Vind) Figur 20. Förslag på tillfartsvägar, olika färger på nyetablering och breddning och förstärkning av befintlig väg Figur 21: Närliggande bergtäkter (rosa triangel). Projektområdet markeras i rött. Naturgrustäkter (gröna cirklar) redovisas också. Källa: SGU karttjänst Figur 22: Alternativ utformning Figur 23: Fotopunkter där fotomontage har utförts Figur 24: Fotomontage från fotopunkt 1, vid Innerlidsberget ca 3 km SV om projektområdet. Obs fotomontaget är beskuret Figur 25: Fotomontage från fotopunkt 4, vid vägkorsning ca 1,5 km N om projektområdet. Obs fotomontaget är beskuret Figur 26: Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB) Figur 27: Ljudnivån från några vanligt förekommande ljudkällor Figur 28. Beräknad ljudspridning (Källa: E.ON Vind) Figur 29: Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider Figur 30: Beräknad sannolik skuggtid utifrån exemplifierad huvudlayout (Källa: E.ON Vind). Projektområdet markeras med rosa Figur 31: Fotomontage över hinderbelysning från fotopunkt Tabellförteckning Tabell 1: Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning av vindkraftsområden Tabell 2: Styrande faktorer vid lokalisering av vindkraftverken inom projektområdet Tabell 3: Parkutformningskrav Tabell 4: Jämförelse alternativa lokaliseringar Tabell 5: Schablonberäkning använd yta inom projektområdet Tabell 6: Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker (112)

7 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER E.ON Vind Sverige AB ( E.ON Vind ) samarbetar med Holmen AB ( Holmen ) kring utvecklandet av vindkraftsprojekten Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden i Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag har bildats för respektive projekt (Åliden Vind AB, Brattmyrliden Vind AB och Bursjöliden Vind AB), i vars namn tillstånd enligt miljöbalken kommer att sökas. E.ON Vind är en del i E.ON-koncernen som i sig är ett av Europas största energibolag. Bolaget besitter lång erfarenhet av att projektera, etablera och driva vindkraft såväl på land som till havs. I november 2011 har bolaget 257 MW installerad vindkraft i Norden. Skogsindustrikoncernen Holmen tillverkar och säljer tryckpapper, kartong och trävaror. Holmen är även en av Sveriges största markägare och man besitter också stora krafttillgångar. Kontaktuppgifter: Bursjöliden Vind AB E.ON Vind Sverige AB Holmen AB Malmö Malmö Box 5407 Org.nr Org. Nr: Stockholm Org.nr Projektledare: Tobias Karmstig E.ON Vind Sverige AB Tfn: Fax: E-post: tobias.karmstig@eon.com MKB: WSP Environmental Ola Trulsson Tfn: Fax: E-post: ola.trulsson@wspgroup.se Elin Börjesson Tfn: E-post: elin.borjesson@wspgroup.se Foton, illustrationer, kartor och fotomontage samt ljud- och skuggberäkningar har, om inte annat anges, tagits fram av E.ON Vind Sverige AB och WSP Environmental. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Översiktskartan och terrängkartan Lantmäteriet MS 2006/ (112)

8 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen annat än under byggnationsfasen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kol-kondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el. Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart. Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB och Holmen AB som genomför en stor satsning på vindkraft. Inom ramen för Bursjöliden vindkraftpark planeras en grupp om maximalt 22 vindkraftverk i Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag benämnt Bursjöliden Vind AB har bildats i vars namn tillstånd kommer sökas. Projektområdet för vindkraftparken ligger norr om Gideälven, ca 5,5 km nordost om Björna och ca 5 km sydost om Långviksmon i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Inom området bedrivs idag ett aktivt skogsbruk. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en effekt på 2,0-5,0 MW. Totalhöjden (tornhöjd + rotor) kommer inte att överstiga 205 m. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är ca 800 m. Vindförhållandena inom projektområdet bedöms utifrån preliminära vindmätningar som goda och den årliga produktionen beräknas till ca 132 GWh. I dagsläget är den slutliga placeringen av vindkraftverken inte bestämd utan beskrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) utgår från ramvärden för placering av vindkraftverk och byggnation av väg mm. Dessa ramvärden definieras som parkutformningskrav vilket innebär restriktioner i placering av vindkraftverk, byggnation av väg mm utifrån vilka värden som projektområdet innefattar. Parkutformningskraven har grundat sig på flertalet studier och inventeringar såsom naturvärdesinventering, fågelinventeringar och kulturmiljöutredning. Vid utformning av slutlig parklayout och vägdragning m.m. kommer samråd att hållas med Vilhelmina norra sameby. Utifrån definierade parkutformningskrav har en exemplifierad huvudlayout tagits fram som representerar ett maximalt nyttjande av projektområdet. Den exemplifierade huvudlayouten har legat till grund för miljökonsekvensbedömningen. Miljökonsekvenserna bedöms och beskrivs således utifrån ett värsta fall scenario. Även genomförda ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage grundar sig på denna layout. Projektets största konsekvenser hör ihop med påverkan på landskapsbilden (inklusive påverkan från hinderbelysningen), påverkan under byggskede och avvecklingsskede samt påverkan på rennäringen. En påverkan på landskapsbilden är svår att undvika vid en etablering av vindkraft. Områdets karaktär är av stor skala med låg komplexitet vilket medför att vindkraftverken på ett bättre sätt harmoniserar med landskapsbilden än om landskapet vore av liten skala och hög komplexitet. Därav utgör vindkraftverken ingen skalkontrast på en övergripande nivå. Det landskaps 8(112)

9 med mindre skala och högre komplexitet som återfinns vid de mer öppna markerna längs Gideälven påverkas i liten grad eftersom planerad etablering bedöms vara synlig från få ställen härifrån. Den sammantagna bedömningen av konsekvensen på landskapsbilden har bedömts som måttlig. Antalet boende i närområdet är relativt få. Vidare kan ljud- och vibrationseffekter inte uteslutas från själva anläggningsarbetet. Det ska dock tilläggas att området utgörs av skogsmark med ett rationellt skött skogsbruk, vilket påverkar områdets befintliga värden i form av naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild. Detta har även bekräftats i de underlagsstudier som genomförts inom ramen för föreliggande ansökan. Vidare medför detta att området redan idag periodvis är påverkat av maskinell aktivitet och buller. Konsekvenserna för rennäringen bedöms till följd av föreliggande enskilt projekt i och med de förebyggande åtgärder som vidtas, samt med hänseende till projektområdets status för rennäringen, bli måttliga. Vid en eventuell utbyggnad av de tre vindkraftprojekt som bedrivs i EON Vind och Holmens regi inom den berörda samebyns marker kan kumulativa effekter väntas uppstå för rennäringen. Konsekvenserna av dessa bedöms som stora om inte föreslagen kompensationsåtgärden avseende stängsling längs järnvägen genomförs. Samtidigt bedöms aktuella områden Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden vara väl lämpade för vindkraft, vilket även bekräftas i den kommunala översiktsplaneringen. Det av vikt att de områden som väl tas i anspråk för vindkraft är de mest lämpade för ändamålet och att dessa nyttjas på bästa sätt ur energisynpunkt. Bolaget anser att stora konsekvenser på rennäringen kan motiveras med den mängd förnybar elproduktion som de tre projekten medför tillsammans och de positiva konsekvenser detta medför miljön i övrigt. Om kompensationsåtgärden däremot vidtas bedöms de kumulativa konsekvenserna av aktuella projekt som ringa. Detta innebär i sig inte att kumulativa effekter på rennäringen uteblir, men att den kompensationsåtgärd som vidtas är av sådan art att en hållbar rennäring kommer kunna fortsätta att bedrivas inom området även då tillgängligheten till ett större antal områden försvåras. Den sammanvägda bedömningen av planerad etablering är att utifrån de förebyggande åtgärder som planeras är projektets negativa konsekvenser acceptabla i förhållande till den mängd förnybar energiproduktion en etablering av föreliggande omfattning innebär och de positiva konsekvenser detta medför för klimat och miljön i övrigt. 9(112)

10 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vindkraft är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen annat än under byggnationsfasen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kol-kondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el. Området kan på så sätt i princip helt återställas efter att en anläggning tagits ur bruk. Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart. Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) och Holmen AB (Holmen) som aviserat en stor satsning på vindkraft. Inom ramen för Bursjöliden vindkraftpark planeras en grupp maximalt 22 vindkraftverk med totalhöjden 205 meter på fastigheterna Gideå 1:49, Getingstabodum 1:10, 1:32, 1:86, 1:88, 1:99, 2:43, 2:44 och 2:66 samt Västergissjö 1:24, 3:2, 3:38, 3:39, 3:40 och 5:12 i Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag benämnt Bursjöliden Vind AB har bildats i vars namn tillstånd kommer sökas. Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att redovisa den miljöpåverkan som kan förväntas till följd av vindkraftsetableringen. MKB: n omfattar effekter och konsekvenser under såväl bygg-, drift- som avvecklingsskedet. Beskrivningen utgår utifrån en exemplifierad huvudlayout som visar ett sannolikt nyttjande av området mot bakgrund av områdets förutsättningar och i dag rådande teknik. Bursjöliden Vind har som målsättning att vid tiden för etableringen tillämpa bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av att teknikutveckling inom vindkraftsområdet ständigt fortgår kan andra modeller, med annan omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering, än de som idag finns på marknaden, bli aktuella. Ett angivande i nuläget av exakta placeringar med fasta koordinater skulle kunna motverka en optimal lösning med användande av bästa möjliga teknik där områdets vindresurser nyttjas på bästa sätt, samtidigt som inverkan på miljön är så liten som möjligt. Då några fasta koordinater inte anges idag kommer bolaget att säkerställa att etableringen av vindkraft inte kommer i konflikt med områdets natur- och kulturmiljövärden, att ljud- och skuggeffekter hamnar inom tillämpliga riktvärden och rekommendationer samt att säkerställa att etableringens miljöpåverkan blir begränsad genom att definiera specifika så kallade parkutformningskrav. Dessa krav kommer att ligga till grund för den slutliga placeringen av vindkraftverk, vägar, montageplatser, uppställningsplatser m.m., se vidare avsnitt 3. Vid beskrivning av miljökonsekvenserna i avsnitt 5 har utgångspunkten varit att beskriva konsekvenserna utifrån ett värsta fall, vilket innebär att konsekvenserna bedömts utifrån ett maximalt antal vindkraftverk med en maximal totalhöjd. 10(112)

11 1.2 Tillståndsprocessen Av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) framgår prövningsnivåerna för etablering av vindkraftverk. För 7 vindkraftverk eller fler som är högre än 120 m, eller två eller fler vindkraftverk högre än 150 m, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Vid tillstånd från länsstyrelsen krävs inget bygglov från kommunen, men en anmälan skall lämnas in och ett startbesked krävs innan byggande av vindkraftverk får ske. För att tillstånd skall kunna meddelas krävs dock att kommunen tillstyrker etableringen. Den som avser att uppföra en tillståndspliktig vindkraftanläggning skall till en ansökan om tillstånd bifoga en MKB. I MKB: n skall beskrivas syftet med etableringen och de effekter och konsekvenser som etableringen av anläggningen innebär under såväl bygg-, drift- som avvecklingsskede. Det gäller påverkan på bland annat landskap, naturmiljön, kulturmiljön och markutnyttjandet. MKB: n skall också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka effekter och konsekvenser som den innebär för människors hälsa och välbefinnande, t.ex. störningar till följd av ljud- eller skuggeffekter. Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer samt enskilda som kan anses bli berörda av verksamheten. Samrådsprocessen för aktuellt projekt redovisas i avsnitt Omfattning Det i MKB: n studerade området omfattar det direkt berörda området i anslutning till vindkraftverken, samt övriga intressen i närområdet. Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område som omfattas av en radie om ca två km från gruppstationens vindkraftverk. Den visuella påverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilket innebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. Beskrivningen av natur- och kulturvärden avgränsas till ett område på 5 km från projektområdet. Följande frågeställningar bedöms som relevanta: Naturmiljö (påverkan på naturskyddade områden så som riksintresseområden, Natura områden osv., områden med höga naturvärden så som sumpskogsområden, naturvärdesobjekt, nyckelbiotoper samt påverkan på fladdermöss och fågelliv) Landskapsbild (påverkan på den visuella miljön kring närliggande bostäder samt landskapet i stort. Illustreras med fotomontage) Rekreationsintressen (visuell påverkan på omgivande områden) Hälsa och säkerhet (ljudstörningar, skuggor och reflexer) Naturresurser (påverkan på mark- och vatten, arealåtgång) Risker och sabotage (tillgänglighet för räddningstjänsten, säkerhet vid arbete, brandrisker) Påverkan under byggskedet (omgivningspåverkan genom byggnationsarbete, monteringsplatser, upplag samt bilvägar). 11(112)

12 Kulturmiljö (påverkan på skyddade områden så som riksintresseområden och kulturmiljöreservat samt fornlämningar) Påverkan på rennäringens intressen I övrigt kommer att redovisas hur uppfyllelsen sker av de nationella, regionala och lokala miljömålen samt miljökvalitetsnormer. 1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnybara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnybara energikällor. I februari 2009 föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnybara energikällor sattes till 25 TWh till år Vidare antogs regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik av riksdagen i juni 2009, vilket innebar en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år År 2010 producerade vindkraften ca 3,5 TWh medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ej några specifika utbyggnadsmål avseende vindkraft. Dock finns generella mål om att andelen energi från förnybara källor ska öka i länet inom ramen för det regionala miljömålet God bebyggd miljö. Länsstyrelsen har även antagit en vindkraftpolicy för länet som uttrycker länsstyrelsens positiva inställning till förnybara icke förorenande energikällor såsom 12(112)

13 vindkraft. Länsstyrelsen vill medverka till att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen Samråd Allmänt om samrådsprocessen Den planerade vindkraftsanläggningen kräver tillstånd enligt 9 kap MB. Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd ske med en utökad krets utöver länsstyrelsen, kommunen och de som kan antas vara särskilt berörda. Nedan ges en översiktlig beskrivning över genomförda samråd avseende Bursjöliden vindkraftpark. En fullständig samrådsredogörelse återfinns i bilaga Myndighetssamråd Ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Örnsköldsviks kommun genomfördes den 22 mars Vid samrådet deltog från kommunen miljöinspektör, biolog och byggnadsinspektör. Från länsstyrelsen deltog kulturmiljöhandläggare, miljöhandläggare och handläggare för rennäring. Under samrådet upplyste kommunen att projektområdets utsträckning inte är definitiv utan en utökning är möjlig om en acceptabel påverkan på människa och miljö kan påvisas. Vidare påpekades att stora projekt är att föredra för att optimera utnyttjandet av mark- och vindresurser. De synpunkter som länsstyrelsen och kommunen framförde under mötet som de viktigaste att belysa i denna MKB är att den ska innehålla en redovisning av hur det kommunala tematiska tillägget till ÖP gällande vindkraft uppfylls på både ett generellt och områdesspecifikt plan. Dessutom ska en redovisning av möjlig anslutningspunkt till elnätet göras, vilka åtaganden bolaget gör samt hur inkomna synpunkter under samrådsprocessen beaktats i projektet. I övrigt lämnades krav om inventering av naturvärden och rovfågel, bedömning av förekomst av fladdermöss, arkeologisk utredning (steg 1) samt en analys av projektets påverkan på rennäringen inklusive samråd med Vilhelmina Norras sameby och sametinget Samrådsmöte med närboende, allmänheten och övriga intressenter Ett samrådsmöte ägde rum tisdagen den 28 juni 2011 på i Svedje IF:s klubblokal i Svedje. Till samrådet hade samtliga närboende inom ca m från den planerade anläggningen inbjudits via personliga brev som skickades ut den 13 juni En inbjudan till samrådet publicerades även i de lokala tidningarna Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Sju, samt annonserades på anslagstavlor i Svedje och Västergissjö. 1 Västernorrlands läns vindkraftspolicy Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering, Länsstyrelsen Västernorrlands län, (112)

14 Samrådet hölls i form av ett s.k. öppet hus med utställning. Upplägget innebär att allmänheten som inbjudits till samrådet har möjlighet att besöka det öppna huset när det passar dem bäst mellan vissa fastställda tider. I detta fall var tiden satt till mellan klockan och I utställningen gavs besökarna information via bl.a. posters, informationsblad och bildspel. Besökarna gavs tillfälle att gå runt och ta del av utställningen. Representanter för sökanden tog emot besökarna och var behjälpliga med att visa runt och svara på frågor. Målsättningen var att ha så många representanter på plats att alla deltagare skulle få möjlighet till ett personligt bemötande samt ha möjlighet att ställa frågor och föra eventuella diskussioner. Vid samrådet närvarade två representanter från E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind), en representant från Holmen Energi AB (Holmen) samt en representant från WSP. Under samrådet delades även en blankett ut till besökarna där eventuella synpunkter med anledning av föreslagen etablering kunde lämnas. Möjlighet fanns även att lämna synpunkterna direkt på samrådet, både muntligen eller genom att lämna blanketten. Frågor besvarades muntligen på mötet dock uppmanades besökarna att lämna skriftliga synpunkter på det som önskades att biläggas till MKB:n. Sista dag att inkomma med yttrande angående etableringen var den 7 augusti Antalet besökare under kvällen var ca 20 stycken och utgjordes huvudsakligen av närboende. Minnesanteckningar från samrådet redovisas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Här finns även de synpunkter som framkommit i samrådsprocessen samt en beskrivning av hur dessa har tagits hänsyn till i den fortsatta planeringen av vindkraftparken Samrådsmöte med samebyar Projektområdet ligger inom Vilhelmina norra samebys vinterbetesmarker. Tillsammans med Enetjärn Natur AB har därför två samrådsmöten hållits med representanter för samebyn. Utifrån bl.a. samråden har Enetjärn Natur AB genomfört en rennäringsutredning som utreder den planerade vindkraftsanläggningens påverkan på rennäringen. Utredningen beskrivs i avsnitt 2.9. Samråd med samebyarna har genomförts vid tre mötestillfället. Ett informationsmöte, i Åsele den 22 mars 2011, ett samrådsmöte i Åsele18 maj och ett i Dikanäs den 17 augusti. Den rennäringsanalys som presenteras i föreliggande handlingar har tagits fram som ett resultat utifrån vad som framkom under samrådsprocessen med samebyarna. Samråd med samebyn har varit en viktig del i utredningen av verksamhetens konsekvenser för rennäringen då renskötarna besitter expertis inom sin verksamhet. Inom samebyn finns erfarenhet kring hur rennäringen tidigare påverkats av olika verksamheter samt vilka andra planer på vindkraftanläggningar som finns inom samebyns områden. Under samråden framkom att det för samebyn är viktigt att markanspråk från olika verksamheter beaktas. Det finns en rädsla hos samebyn att antal arbetstillfällen ska minska till följd av intrång från olika verksamheter. Det är även viktigt att betesområdena får vila mellan betesåren. En idealisk situation är att ett område betas vart tredje år. 14(112)

15 Minnesanteckningar från samråden redovisas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Här framgår även de synpunkter som framkommit och hur de beaktats i MKB:n och ansökan. 15(112)

16 2 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Allmän beskrivning av området Den föreslagna vindkraftparken ligger ca 6 km nordost om Björna och 6 km söder om Långviksmon i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Parken planeras att etableras på fastigheterna Gideå 1:49, Getingstabodum 1:10, 1:32, 1:86, 1:88, 1:99, 2:43, 2:44 och 2:66 samt Västergissjö 1:24, 3:2, 3:38, 3:39, 3:40 och 5:12. Projektområdet ligger i ett höglänt starkt kuperat skogsområde norr om Gideälven och är ca 16 km 2 stort. I området finns höjder om meter över havet. Området nyttjas för skogsbruk och skogsbeståndet utgörs av främst gran och tall i varierande åldrar. Hyggen, ung skog samt äldre bestånd förekommer. Ett antal sjöar och tjärnar finns inom projektområdet samt ett fåtal små områden med myrmark. Några skogsbilvägar leder in i området främst från söder men även från norr. Längs Gideälven, Bodumsjön och Bergvattssjön i söder finns närmaste bostadsbebyggelse i form av små byar och enstaka hus på ett avstånd om ca 2-4 km från projektområdet. De närmaste större byarna är ovan nämnda Björna och Långviksmon. Ett fåtal enskilda bostäder är belägna i området runt projektområdet med ett närmaste avstånd om ca 800 m. I figur 1 redovisas projektområdets utbredning. 16(112)

17 Figur 1. Översiktskarta med projektområdet. Inom området bedrives ett aktivt skogsbruk. Skogsbolaget Holmen äger ca 60 % av marken inom projektområdet, medan resten ägs av ett antal privatpersoner. Aktivt skogsbruk innebär kontinuerliga förändringar i naturmiljön och landskapsbilden genom gallring och avverkning, vilket påverkar områdets karaktär. 2.2 Vindförhållanden Analyser utifrån närliggande vindmätningar tyder på att området har vindresurser väl lämpade för en vindkraftetablering. Under slutet av 2011 kommer två vindmätningsmaster installeras inom projektområdet för att utreda vindresursen i detalj. Kunskapen om projektområdets vindförhållanden kommer därför bli allt mer detaljerad efterhand som vindmätningsprogrammet fortgår. 2.3 Planer och program Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Örnsköldsviks kommun antogs En ny översiktsplan (förslag till ÖP) håller på att tas fram. En skiss till översiktsplan ställdes ut på samråd under sommaren och hösten 2011 och utställningen avslutades den 16 oktober. För de flesta av frågorna som behandlas i planen föreslås inte några betydande förändringar jämfört med gällande plan från (112)

18 Figur 2: Markanvändning i Örnsköldsviks kommun. Aktuellt projektområde ligger inom röd markering. I sin översiktsplanering har Örnsköldsviks kommun pekat ut ekologiskt känsliga områden samt områden som är av intresse för friluftslivet, utöver de av andra myndigheter identifierade naturvärden och kulturvärden. Inom projektområdet finns inga av kommunen utpekade värdefulla naturområden. 2 I avsnitten nedan redovisas de områden som är belägna inom ett avstånd av ca 5 km från föreslaget projektområde. De områden som är belägna längre bort bedöms inte kunna påverkas till följd av föreslagen etablering. Den interaktiva karta som redovisar översiktsplanen är den samma för ÖP 2007 som förslag till ÖP 2011, se figur 2. Ekologiskt känsliga områden inom påverkansområdet är Överlidberget, Holmsjön, Holmsjöbäcken, Hemsjön-Getingstabodum, Rötjärnbäcken, Svartsjöbäcken, Övre Mjösjöbäcken, Gide vägkanter, Getingstaliden, Mattarbodbäcken, Storsjön, Bodumsjön samt Gissjön. Kommunen har även pekat ut områden av allmänt intresse för friluftsliv varav tre ligger inom 5 km från projektområdet. Närmst belägna friluftsområde är Storlidenområdet, Flärke, Gideå, som ligger ca 3,4 km nordost om projektområdet. 2 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 4, (112)

19 Övriga två områden ligger i anslutning till Långviksmon samt Björna samhällen ca 5 km från projektområdet. Vidare är friluftsområden vid Björna och Långviksmon identifierade som samrådsområden för skogsbruk. Delar av dessa två områden är också utpekade som närnaturområden kring skolor, se figur Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 4, (112)

20 Figur 3:Av Örnsköldsviks kommun utpekade ekologiskt känsliga områden, kulturobjekt samt områden av allmänt intresse kring föreslaget projektområdet. 4 4 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst, hämtad (112)

21 Tematiskt tillägg för vindkraft I detta avsnitt beskrivs de riktlinjer som gäller för vindkraftsutbyggnaden enligt ÖP 2007 och enligt kommunens tematiska tillägg för vindkraft, Vindkraft i Örnsköldsvik som antogs som ett tillägg till ÖP Riktlinjerna i tillägget gällande vindkraft gäller som komplement till ÖP 2007 och innehåller några avsteg från ÖP Dessa ändringar gäller framför ÖP Inga revideringar av tillägget för vindkraft planeras i dagsläget från kommunstyrelsens sida då planen bedöms vara aktuell. Detta kan komma att ändras om frågor som bedöms förändra situationen uppstår inom ramen för den pågående översynen av översiktsplanen. I planerna framgår riktlinjer angående var och hur man i kommunen vill etablera vindkraft. Som bakgrund finns även redovisat vilka överväganden som gjorts i viktiga tematiska frågor vid framtagandet av planen. Frågor som behandlas är vindförutsättningar, miljöpåverkan, friluftsliv och turism, rennäringen, areella näringar, infrastruktur, försvaret, buller, skuggor, säkerhet, markägarfrågor, lokalt ägande samt nationella och regionala intressen och mål. I framtagandet av planen har även Västernorrlands läns vindkraftspolicy beaktats. Övergripande riktlinjer som gäller all vindkraftsetablering har angivits i ÖP Därutöver gäller generella riktlinjer från det tematiska tillägget för vindkraft som i första hand avser utpekade vindkraftområden. Slutligen har detaljerade riktlinjer för varje respektive utpekat vindkraftsområde specificerats i det tematiska tillägget. De övergripande riktlinjerna innehåller främst guidning om i vilka områden kommunen anser att vindkraft kan byggas samt generella riktlinjer för byggnation i anslutning till områden av särskilt intresse för friluftsliv, natur- och kulturvård, riktlinjer för buller samt avstånd till bostäder. De generella riktlinjerna handlar främst om hur tillstånds- och bygglovshanteringen ska skötas av verksamhetsutövaren samt riktlinjer kring utformningen av vindkraftsparker. Inom det tematiska tillägget för vindkraft har 12 utbyggnadsområden för vindkraft pekats ut. Projektområdet för den aktuella etableringen sammanfaller till stor del med vindkraftsområde 8, Bursjöliden, se figur 4, undantaget en utökning i nordväst. 5 För varje respektive utpekat område har en fördjupad analys gjorts där kommunens identifierade ekologiskt känsliga områden, friluftsvärden m.m. tagits hänsyn till. Vid utpekandet av vindkraftsområden har två olika nivåer av områdets avgränsning använts, ett där gränserna är absoluta på grund av de skyddsintressen som finns i områdets närhet samt ett där bedömningen av områdesgränserna är mer allmän. I det senare fallet kan placeringen av verk och andra åtgärder utanför områdesgräns prövas av plan- och miljönämnden. Nedan beskrivs specifika riktlinjer för vindkraftsområde 8 Bursjöliden: Påverkan på noterade naturvärden ska undvikas vid väg- och ledningsdragningar. Speciellt får inte Holmsjön, Holmsjöbäcken och Rötjärn påverkas negativt av förändrad hydrologi, vägdragning, slamning etc. 5 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 15 december (112)

22 Utpekade kulturobjekt får inte påverkas av exploatering i området. Hänsyn ska tas till fiskesjöarna inom och i anslutning till området. Örnsköldsviks Airport måste kontaktas i tidigt skede för att säkerställa flygsäkerheten. Försvarsmakten ska kontaktas för att utreda om eventuella restriktioner föreligger. Gränserna för vindkraftsområdet är huvudsakligen flexibla. I planen påpekas att en vindkraftsetablering i området kommer att ge påverkan på landskapsbilden på grund av närheten till Svedje fäbodar, som återfinns ca 750 m söder om projektområdet, och det brandbevakningstorn och stuga som finns på Överlidbergets topp ca 1 km sydost om området. En skoterled sträcker sig genom området mellan Holmsjön och Bursjöflaten. Inga riktlinjer ges i planen huruvida hänsyn ska tas till leden eller ej. 6 Under samrådet med myndigheter den 22 mars påpekades att områdets gränser inte är definitiva utan kan justeras om en acceptabel påverkan på människa och miljö kan påvisas. Vidare påpekades att stora projekt är att föredra för att optimera utnyttjandet av mark- och vindresurser. 6 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 15 december (112)

23 Figur 4: Utpekat vindkraftsområde 8 Bursjöliden i Örnsköldsviks kommun tillägg till översiktsplan 2007 gällande vindkraft med markerade skyddsvärden. Aktuellt projektområde sammanfaller i stora delar med vindkraftområde nr 8, men har större utbredning i nordväst. Vindkraftpolicy för Västernorrlands län 2001 fastställde Länsstyrelsen en vindkraftpolicy för länet. I policyn uttrycker Länsstyrelsen att man är positiv till förnybara icke förorenande energikällor såsom vindkraft, då Länsstyrelsen vill medverka till att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Viktigt är att vindkraftverken lokaliseras så att negativ påverkan på länets långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter kan undvikas. Enligt policyn är det även viktigt att vid etablering av vindkraft anpassa formationen av verken så att vinden kan utnyttjas på bästa sätt samt att placeringen i landskapet blir harmonisk. 7 Detaljplan Aktuellt projektområde omfattas inte av någon detaljplan. I det tematiska tillägget till ÖP för vindkraft beskrivs hur frågor gällande detaljplan ska hanteras. Syftet är att 7 Västernorrlands läns vindkraftspolicy Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering, Länsstyrelsen Västernorrlands län, (112)

24 förutsättningarna för utpekade vindkraftsområden ska vara klarlagda i översiktsplanen, varför det inte ska vara nödvändigt att upprätta detaljplan för dessa. 8 Naturvårds- och kulturmiljöprogram Naturvårdsprogram En revidering av kommunens naturvårdsprogram pågår. I dagsläget arbetar kommunens naturgrupp med att revidera förslag till program efter inkomna synpunkter under samrådet som genomfördes fram till december Programmet är ett strategiskt dokument som innehåller arbetssätt och riktlinjer för kommunens arbete med natur gällande exempelvis områdesskydd, naturhänsyn, friluftsliv, kulturmiljö och naturturism. Områden med naturvärden pekas i stället ut i samband med översiktsplanen, se ovan. Naturvårdsprogrammet innehåller även ett åtgärdsprogram för Syftet med programmet är att det ska vara vägledande för facknämndernas verksamhetsplanering och styrning. 9 Västernorrlands län har en naturvårdsplan där ett antal så kallade naturobjekt i närheten av projektområdet ingår, se figur 5. 8 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 15 december Örnsköldsvik kommun hemsida, hämtad (112)

25 Figur 5: Kartan visar naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram, våtmarksområde enligt länsstyrelsens våtmarksinventering samt projektområdet. Naturvårdsobjekten har klassats enligt en tregradig skala där 1 är högsta naturvärde, 2 är mycket högt naturvärde och 3 är högt naturvärde. Bergvattsberget är utpekat som naturvärde 3 och är ett brant sydväxtberg med arter som blåsippa, getrams, grönkulla, gergglim, flenört och underviol. I berget finns även en 12 m lång blockgrotta. Bodumsjön har på grund av sina vidsträckta strandängar och grunda strandvatten, delvis avsnörda lagunbildningar och strandängsvegetation klassats som naturvärde 3. Sjön är även av ornitologiskt intresse. Innerlidsberget är utpekat som naturvärde 1 med hänsyn till förekomsten av främst gammal tallskog men även av gammal granskog som är fint skiktad. Lidbäck är ett stort område med hög andel tekniskt impediment och hällmark varför området pekats ut som naturvärde 3. Mattarbodbäcken Kallån är utpekad som naturvärde 3 på grund av att området ingår i ett av utterns kärnområden samt hyser flodpärlmussla. Svedje fäbodar utgör naturvärde 2 och utgörs av en liten öppen fäbodvall med hävdgynnad flora. Överlidberget är ett av de rikaste sydväxtbergen i Örnsköldsviks kommuns inland, särskilt intressant då platsen är den näst nordligaste som hyser hassel. Här 25(112)

26 förekommer även getrams, blåsippa, trolldruva, lövbinda, stor aspticka m.m. varför området klassats som naturvärde 2. Delar av Gideälvåsen har skyddsvärde och har därför klassats som naturvärde 2. Våtmarksinventering Våtmarksområdet Nördmyran ca 1,7 km öst om projektområdet har klassats som våtmarksobjekt med naturvärdesklass 3 enligt länsstyrelsens våtmarksinventering, se figur 5. Klassificeringen av våtmarksobjekt delas in i fyra naturvärdesklasser där klass 1 är den högsta. Objekt med klass 3 har vissa kända naturvärden. Inga identifierade våtmarksområden finns i övrigt inom eller i projektområdets närhet. 10 Kulturmiljöprogram Örnsköldsviks kulturmiljöprogram antogs I programmet finns en sammanställning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt. Inom vindkraftområdets påverkansområde finns ett par utpekade områden med värdefull kulturmiljö. 11 Svedje kvarn består av en elektrisk kvarn från 1930 samt kulturlandskap och bebyggelse kring Svedje. Kvarnen ligger ca 3 km söder om projektområdet. Björna järnvägsstation återfinns ca 5 km sydväst om projektområdet och är utpekat som kulturvärde. I programmet utpekas även översiktliga bevarandemål, häribland kan målet utmarkernas fäbodar och torpkolonisation och skogsbrukets lämningar nämnas. 12 En omarbetning av det regionala kulturmiljöprogrammet Kulturarv nu för innevarande period pågår under Det nya programmet tas fram gemensamt av Länsstyrelsen i Västernorrland, Landstinget Västernorrland och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöprogrammet är ett strategiskt dokument där olika fokus för det regionala kulturmiljöarbetet under pekas ut. Kulturmiljöprogrammet innehåller inte några riktlinjer eller utpekanden av skyddsvärda områden. 13 Översiktsplan för strandskydd Inom Örnsköldsviks kommun pågår för närvarande ett arbete med att utarbeta ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan vad gäller strandskydd. Samråd har hållits kring förslaget till översiktsplan i två omgångar under 2010 och Ett antal mindre ändringar och kompletteringar är föreslagna inför antagandet som ska inarbetas i planen efter antagandet. Antagande av planen förväntades ske sommaren 2011, någon antagen plan har ännu inte publicerats. Förslaget redovisar områden där 10 Länsstyrelsens GIS-tjänst, Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003, interaktiv karta, hämtad Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns landsting, Länsmuseet i Västernorrland, Kulturarv i utveckling Strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland , Remissutgåva , strategiskt-program-for-vasternorrland aspx, hämtad (112)

27 landsbygdsutveckling kan utgöra skäl till dispens från strandskyddet samt andra strandskyddsfrågor, så kallade LIS-områden. 14 Det finns inga föreslagna LIS-området i direkt anslutning till det aktuella projektområdet. Närmaste utpekade LIS-område är område 5 Långviksmon, som består av sex delområden för både bostäder och turism. Delområde vid södra Storsjön utgör närmaste delområde och återfinns ca 4 km nordväst från projektområdet. Figur 6: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun Kartan visar närmaste delarna av LIS-område 5 Långviksmon till aktuellt projektområde. Område 9 Björna innehåller flera delområden, där det närmaste återfinns ca 5 km sydväst om projektområdet och är ett område för turism Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun, Kommunledningsförvaltningen, mars Örnsköldsviks kommun, Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun, Kartbilaga - Redovisning av områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden), mars (112)

28 Figur 7: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun Kartan visar närmaste delarna av LIS-område 9 Björna till aktuellt projektområde. 2.4 Naturmiljö Riksintressen och övriga skyddade områden har studerats inom ca 5 km från aktuellt projektområde. Inga naturreservat, Natura 2000-områden, riksintresseområden för naturvård eller områden med landskapsbildskydd är belägna inom projektområdet. Figur 8 redovisar naturreservat och områden utav riksintresse för naturvården inom ett avstånd om 5 km från projektområdet. Nedan följer en beskrivning av dessa. Inga Natura 2000-områden eller djur- och växtskyddsområden finns inom eller i anslutning till projektområdet. 16 Därefter redovisas den naturvärdesinventering som genomförts inom ramen för föreliggande ansökan. Här ingår studie av de nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogsområden som ingår i Skogsstyrelsens material samt eventuella identifierade värden i länsstyrelsens äng- och hagmarks- samt våtmarksinventeringar. 16 Länsstyrelsens GIS-tjänst, hämtad , Länsstyrelsen Västernorrlands län, hämtad , Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst, hämtad (112)

29 Figur 8. Områden av riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden samt aktuellt projektområde. Riksintresse för naturvård Områden av riksintresse för naturvård utgör en del av miljöbalkens hushållningsbestämmelser vilka syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresseområdena utgör ett urval av områden som innehar de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Naturvårdsverket avgör vilka områden som de bedömer vara av riksintresse för naturvård. Riksintresseområdet Getingstabodum (även kallat Getingstabodarna) ligger ca 3 km söder om projektområdet och är ett strandängsområde på 3,2 ha. Området har inventerats i äng- och hagmarksinventeringen där den bedöms vara restaurerbar med 29(112)

30 restaureringsskäl vatten. 17 I Örnsköldsviks ÖP beskrivs området som en stor, öppen strandäng där fortsatt hävd är av stor betydelse för landskapsbild, flora och fågelliv. 18 Naturreservat Enligt miljöbalken får länsstyrelsen förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bl.a. bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I beslutet om att bilda reservatet ska länsstyrelsen, förutom att ange skälen till varför området ska utgöra naturreservat, även ange de inskränkningar i rätten att använda mark- eller vattenområdet för att uppnå syftet med reservatet, 7 kap. 4 och 5 MB. Dessa inskränkningar formuleras som s.k. föreskrifter vilka gäller inom reservatet. Getingstalidens naturreservat är ett 70 ha stort skogsområde beläget ca 5 km sydväst om projektområdet. Skogen består främst av granskog som bitvis är naturskogsartad, olikåldrig och flerskiktad. I vissa partier finns inslag av gamla träd, bland annat förekommer granar som är upp till omkring 300 år gamla. Produktiviteten är god i delar av området, andra områden är mer senvuxna. I området förekommer olika hänglavar, bland annat det sällsynta långskägget. Bitvis finns rikligt med döda liggande träd, lågor, där arter som lappticka, rosenticka med flera trivs och förekommer. Både tretåig hackspett och spillkråka trivs i området. Även lavskrika har observerats. 19 Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering genomfördes inom projektområdet i juli 2011 av Pelagia Miljökonsult AB. Inventeringen grundar sig på fältbesök och vad som tidigare är känt om området. Underlagsmaterial om skyddad natur, rödlistade arter, nyckelbiotoper, Natura 2000-områden och Natura 2000-arter studerades inför inventeringen. Vid inventering och utvärdering beaktades parametrarna fragmentering, skyddsvärd skog samt hotade arter. Inventeringen redovisas i sin helhet i bilaga 3. Överlag konstateras att projektområdet är starkt påverkat av skogsbruk. Hygge, ungskog och medelålders till avverkningsmogen skog dominerar. Området beskrivs som ett tämligen starkt kuperat landskap. Gran och tall är de dominerande trädslagen, i både gran- och tallskogarna finns även gott om inslag av björk. Den planterade skogen består av gran, tall samt en mindre del contortatall. I princip all skogsmark tillhör vegetationstypen granskog av blåbärsris-typ, vilket är den vanligaste skogstypen i den boreala regionen. Få lågor och torrakor återfinns. Några myrar finns i området, deras areal är dock förhållandevis liten till skogsmarken. Ingen av myrarna innehar några större naturvärden. Endast ett fåtal små bäckar avvattnar projektområdet. 17 Jordbruksverket, Ängs- och betesmarksinventeringen , ÄoH , Jordbruksverkets databas TUVA, hämtad Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 1 Riksintressen för naturvård, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Naturreservat i Västernorrland, html, hämtad (112)