Storhögen vindkraftpark

Transkript

1 STATKRAFT SCA VIND AB Storhögen vindkraftpark Samråd enligt miljöbalken i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande av vindpark vid Storhögen, Östersunds kommun, Jämtlands län. September 2011 Statkraft SCA Vind AB 1 (16) Adress Tel Fax. Hitechbuilding STOCKHOLM

2 Kontaktperson Statkraft SCA Vind AB Kontaktperson i tillståndsärendet Malin Hillström, Statkraft Statkraft SCA Vind AB Hitechbuilding Stockholm Hulda Pettersson, Sweco Sweco Energuide AB Box Stockholm Ort och datum Stockholm, september 2011 Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Statkraft SCA Vind AB. 2 (16)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN 4 2 TILLSTÅND OCH SAMRÅD ADMINISTRATIVA UPPGIFTER VERKSAMHETSKOD BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE 5 3 TEKNISK BESKRIVNING AV VINDKRAFTPARKEN LOKALISERING UTFORMNING FUNDAMENT OCH UPPSTÄLLNINGSYTOR VÄGAR OCH TRANSPORTER ELANSLUTNING OCH INTERNT ELNÄT VINDMÄTNING 10 4 PLANFÖRHÅLLANDEN 10 5 MILJÖPÅVERKAN OCH UTREDNINGAR LANDSKAPSBILD NÄRBOENDE NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH TURISM RENNÄRING MARK- OCH VATTENANVÄNDNING LJUD SKUGGA HINDERMARKERING SÄKERHET AVVECKLING 15 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15 7 TIDPLAN 16 8 SYNPUNKTER 16 BILAGA 1 Kartor och tabeller med identifierade intressen BILAGA 2 Karta med exempel på utformning 3 (16)

4 1 Inledning Statkraft SCA Vind AB utreder möjligheterna att anlägga en gruppstation med fler än två vindkraftverk överstigande 150 meters totalhöjd vid Storhögen i Östersunds kommun, Jämtlands län. Statkraft SCA Vind AB är ett gemensamt bolag för SCA Forest Products AB och norska Statkraft AS. På uppdrag av Statkraft SCA Vind AB driver Sweco erforderliga samråds- och tillståndsprocesser för ovan nämnda projekt. 1.1 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en förnyelsebar energikälla som producerar ren energi och inte ger upphov till utsläpp eller kräver transporter av bränsle. Under 2010 svarade vindkraften för cirka 3,5 TWh av den svenska elproduktionen, som totalt uppgick till cirka 145 TWh. I juni 2009 antog riksdagen en proposition (2008/09:163) om en sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Även inom EU är klimatfrågan viktig, och man har satt ett bindande mål om att 20 procent av EU:s energikonsumtion år 2020 ska komma från förnybara källor. Storhögen vindkraftpark bidrar till att långsiktigt trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid kan minskas. Då vindkraft ersätter fossila bränslen bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och andra miljöskadliga ämnen. 2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindkraftpark berör är främst miljöbalken (1998:808). Vindkraftsanläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken, men även 7 kap. miljöbalken kan vara tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter eller sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 120 meter. Även andra lagar utöver miljöbalken kan vara tillämpliga, t.ex. kulturminneslagen (1988:950) kan bli aktuell om fornlämningar berörs, för anslutande kraftledningar kan ellagen (1997:857) beröras. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En verksamhet av den omfattning som planeras i Storhögen antas medföra betydande miljöpåverkan, så samråd ska även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Ett inledande samrådsmöte med Länsstyrelsen i Jämtlands län och Östersunds kommun hölls den 18 maj Under maj 2011 hölls även skriftligt samråd med myndigheter, organisationer, markägare och närboende. Möten med markägare och närboende hölls även den 18 maj Samrådsprocessen fortsätter nu med förnyat skriftligt samråd med myndigheter och organisationer. Möten planeras att äga rum med berörda samebyar. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöten, vilka även kungörs i 4 (16)

5 lokalpressen. Fastighetsägare inom 2 km från den planerade vindkraftparken får även samrådsinformation brevledes. Information om den planerade vindkraftparken vid Storhögen läggs även upp på Statkraft SCA Vind AB:s hemsida, På hemsidan kommer information om projektet finnas tillgängligt, samt kontaktinformation och svar på vanliga frågor rörande vindkraft. 2.1 Administrativa uppgifter Sökande: Kontaktperson: Statkraft SCA Vind AB Malin Hillström Adress: Hitechbuilding Stockholm Telefon: E-post: malin.hillstrom@statkraft.com Kontaktperson i tillståndsärendet: Hulda Pettersson Sweco Energuide AB Box Stockholm Telefon: E-post: 2.2 Verksamhetskod Den planerade vindparken har SNI-koden Berörda fastighetsägare hulda.pettersson@sweco.se Den planerade vindparken berör 3 privatägda fastigheter samt SCA:s bolagsmark. Avtal avseende vindkraftsetablering har tecknats med samtliga berörda fastigheter. Fortlöpande kontakt hålls med berörda fastighetsägare för att informera om projektet. 3 Teknisk beskrivning av vindkraftparken 3.1 Lokalisering Området för Storhögens vindkraftpark ligger cirka 30 kilometer nordost om Östersunds tätort i Östersunds kommun, se karta i figur 3.1. Delar av området är utpekat som riksintresse för vindbruk och större delen är även utpekat i det tematiska tillägget till översiktsplan för Östersunds kommun Vindkraft i Östersunds kommun tillägg till översiktsplan som område möjligt för byggnation av större vindparker. 5 (16)

6 Figur 3.1. Översiktskarta över område för Storhögen vindkraftpark, beläget cirka 30 km nordost om Östersund. 3.2 Utformning Statkraft SCA Vind AB projekterar för en etablering av maximalt 30 vindkraftverk i området, med en effekt om cirka 3 MW per verk. Vindkraftverkens navhöjd kommer att vara cirka 150 meter, rotordiametern ca 120 meter. Totalhöjden beräknas bli cirka 220 meter. Det ursprungliga utredningsområdet för vindkraftparken omfattade ett område om ca 19 km² och sträckte sig både norr och söder om vägen mellan Gremmelgård och Storhögen, i höjd med Stocklunda. Efter synpunkter från Östersunds kommun har utredningsområdet för vindkraftparken begränsats till ett 11 km² stort område norr om nämnda väg, se figur 3.2. Området är nu bättre anpassat till kommunens planer för byggnation av vindkraft, närboende samt gällande riktlinjer för buller. En karta som visar exempel på utformning av vindkraftparken kan ses i figur 3.2. Den layout som presenteras är ett exempel på placering av vindkraftverk. Ansökan för vindkraftparken kommer att utformas som en så kallad box-layout, där placeringen av de enskilda verken beslutas i samband med detaljprojekteringen. 6 (16)

7 Figur 3.2. Exempel på utformning av Storhögens vindkraftpark. Statkraft SCA Vind AB har för avsikt att optimera vindkraftparken utifrån möjlig energiproduktion samtidigt som hänsyn tas till de intressen som identifieras i området. Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till en generator som omvandlar energin till el. Utvecklingen av vindkraftverk har varit snabb, och vindkraftverken blir allt effektivare. För att nyttja vinden optimalt och minimera turbulenseffekter från marken blir rotordiametern större och tornen högre. Vilken tillverkare och modell av vindkraftverk som kommer att användas för Storhögen kommer att utredas och beslutas i samband med detaljprojektering. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vilken leverantör som väljs. 7 (16)

8 De planerade vindkraftverken bedöms preliminärt uppgå till följande värden: Navhöjd: Ca 150 m Rotordiameter: Ca 120 m Totalhöjd: Ca 220 m Figur 3.3. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. Vindkraftverken förses med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter. Transformatorer placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus bredvid vindkraftverken. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Eventuell växellåda och hydraulsystem kräver olja för att fungera. Vilken tillverkare och modell av vindkraftverk som kommer att användas är ännu inte bestämt, utan beslutas innan parken byggs. Genom att avvakta med beslut om tillverkare och modell av vindkraftverk kan Statkraft SCA Vind AB säkerställa att möjligheten finns att välja bland de vindkraftverk som då finns på marknaden och välja de vindkraftverk som är bäst lämpade för detta område. 3.3 Fundament och uppställningsytor Vindkraftverkets torn monteras på ett grundfundament. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i detaljprojekteringen. Val av fundament beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd och de geotekniska förutsättningarna. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Denna typ av fundament kan användas där etableringsplatsen har en lämplig berggrund där endast ett tunnare jordtäcke finns ovanpå berggrunden. Om berggrunden är ojämn kan plansprängningar behöva göras för att jämna till ytan för fundamentet. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten till vindkrafterna. Gravitationsfundament består av betong samt tillhörande armering. Fundamentets djup och storlek beror på bland annat verkstyp, geotekniska 8 (16)

9 förhållanden, grundvattennivå samt berggrund. Fundamentet täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att fundamentet inte är synligt efter att vindkraftverket byggts. Under byggtiden och driftstiden behövs uppställningsytor för exempelvis de kranar som används för att montera ihop vindkraftverken. Utöver de permanenta uppställningsytorna kommer ytterligare tillfälliga uppställningsytor krävas under byggtiden, dessa kan efter byggfasen återbeskogas. Den färdiga vindkraftparken kommer utöver själva vindkraftverken även att innefatta vägnät, elkablar, eventuella byggnader för personal och servicefunktioner, samt för huvudtransformator och kopplingsutrustning. 3.4 Vägar och transporter Vägar behövs för transporter vid byggnation av vindkraftparken samt för service och underhåll av vindkraftverken under drift. Befintligt vägnät i området är mycket gott, och används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kan befintliga vägar även komma att justeras för att klara de transporter som krävs, t.ex. genom breddning, vägförstärkning eller rätning. Vägnätet behöver kompletteras med vägar fram till respektive vindkraftverk. Nya vägar anläggs med minsta möjliga miljöintrång. Ett exempel på hur vägnätet inom parkområdet skulle kunna kompletteras redovisas i figur 3.4. Storhögen vindkraftpark ligger nära väg E45, vilket innebär att transportmöjligheterna till området bedöms som goda. Under byggtiden kommer tunga och stora transporter att förekomma. Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet. Det förväntas normalt endast vara lättare transporter några gånger i veckan. Normala serviceintervall på vindkraftverken varierar mellan 6 och 12 månader. Vid större service krävs kran och lastbil. Figur 3.4. Exempel på komplettering av vägnät inom vindkraftparken Storhögen. 9 (16)

10 3.5 Elanslutning och internt elnät Statkraft SCA Vind AB ansvarar för det interna uppsamlingsnätet inom vindkraftparken. Vindkraftverken sammankopplas med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i ledningsschakt som så långt som möjligt följer vägarna inom parken. Anslutning till överliggande elnät är under utredning. Jämtkraft har inlett en process för byggnation av en ny kraftledning till vilket Storhögen vindkraftpark kan ansluta. 3.6 Vindmätning För att kartlägga vindförhållandena i området har en vindmätningsmast uppförts i området. Masten uppfördes i april 2010, och har levererat vinddata över området för att fastställa hur vindresursen i området ser ut. Som ett komplement till masten har även sodar-mätningar, som är en mobil vindmätningsutrustning, genomförts i området. Vindmätningarna i området visar på att vindresursen är god, vilket även bekräftas av det faktum att området är utpekat både i kommunens vindbruksplan och som riksintresse för vindbruk. 4 Planförhållanden Figur 4.1. Området för Storhögen vindkraftpark är utpekat både som riksintresse för vindbruk samt som lämpligt område för vindkraft Östersunds kommuns vindbruksplan. Storhögen ligger i Östersunds kommun, cirka 30 km nordost om Östersund. Östersunds kommun har en gällande översiktsplan från 1991, som inte behandlar frågor rörande vindkraft. Under 2011 har översiktsplanen kompletterats med ett tematisk tillägg för vindkraft. 10 (16)

11 Målet med det tematiska tillägget är att peka ut områden lämpliga för storskalig utbyggnad av vindkraft samt områden som bedöms som olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Storhögen är utpekat som område lämpligt för storskalig utbyggnad av vindkraft i Vindkraft i Östersunds kommun tillägg till översiktsplanen. Storhögen är även utpekat som riksintresse för vindbruk, det enda riksintresseområde för vindbruk som finns inom Östersunds kommun. 5 Miljöpåverkan och utredningar Det aktuella området har inventerats översiktligt genom studier av kommunal översiktsplanering och digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (RUM), Skogsstyrelsen (Skogens Källa) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Därutöver har under våren och sommaren 2011 i fält utförts rovfågelinventering, naturinventering samt arkeologisk undersökning av området. Under respektive rubrik nedan beskrivs kortfattat den miljöpåverkan som kan antas uppstå med anledning av den planerade vindkraftparken samt vad som framkommit vid utförda inventeringar och utredningar. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer dessa faktorer att beskrivas mer ingående. 5.1 Landskapsbild Storhögen ligger i ett skogsområde som präglas av aktivt skogsbruk. Det finns ett fåtal vattendrag och småvatten i området. Landskapet är svagt kuperat med höjder upp till ca 500 meter över havet. Vindkraftparken kommer att vara synlig i landskapet och medföra ett nytt inslag i landskapsbilden. Fotomontage som visar vyn över landskapet från viktiga punkter kommer att tas fram och ingå som en bilaga i miljökonsekvensbeskrivningen. Fotomontage kommer även att visas vid samrådsmöten. 5.2 Närboende I närområdet kring den planerade vindkraftparken finns samlad bebyggelse vid Stocklunda, Storhögen och Fagerland, samt ytterligare några byar på större avstånd till vindkraftparken. Ett avstånd på minst en kilometer kommer att hållas mellan bostadshus och vindkraftverk. En mer detaljerad beskrivning av närliggande bebyggelse samt eventuell påverkan från vindkraftparken kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.3 Naturmiljö Området är präglat av ett aktivt skogsbruk, men innehåller även enstaka naturvärdesområden, främst i form av sumpskogar och våtmarker, men även några nyckelbiotoper. Naturvärden och kulturmiljövärden som finns registrerade i de av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet tillgängliga GIS-databaser redovisas på karta och i tabell i bilaga 1. Under sommaren 2011 genomfördes en inventering av natur- och fågelvärden inom och i anslutning till den planerade vindkraftparken av Enetjärn Natur AB. En rad objekt inom utredningsområdet har i samband med inventeringen bedömts hysa särskilda naturvärden. Dessa har indelats i två naturvärdesklasser; klass 1 innebär mycket höga naturvärden och klass 2 höga naturvärden. Inom de nya områdesgränserna för vindkraftparken återfinns 11 objekt av klass 2 samt 4 objekt av klass 1, se karta och tabell i bilaga 1. Flera av objekten är sammanhängande och många av objekten sammanfaller helt eller delvis med tidigare utpekade naturvärdesområden. Naturvärdesinventeringens objekt utgörs huvudsakligen av 11 (16)

12 naturskog och våtmarker. Objekt av klass 1 kommer att lämnas helt orörda och objekt av klass 2 kommer så långt det är möjligt att undantas från exploatering. Tillfartsvägar, fundament och vindkraftverk, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området och därmed tas mark i anspråk. Vid utformningen av parken gäller generellt att hänsyn kommer att tas till de utpekade naturvärden som finns inom området. En rovfågelinventering har genomförts under våren 2011 för att utreda eventuell förekomst av rovfåglar i området. Slutsatsen från rovfågelinventeringen är att inga observationer av revirhävdande kungsörnar har gjorts i närheten av området för vindkraftparken under observationsperioden för studien. Det är därför osannolikt att parken berörs av kungsörnsrevir, annat än genom sporadiska besök av örnar från eventuella angränsande revir vars centrum bör vara belägna mer än 5 km från vindkraftparken. Ovan nämnda naturvärdesinventering inkluderar observationer av fåglar och ger en god bild av fågellivet i området som komplement till den utförda rovfågelutredningen. Nedan återges en sammanfattning av resultatet från inventeringen. Häckfåglar Skogsmiljöer Fågelfaunan i produktionsskogarna inom inventeringsområdet domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skog i denna del av Jämtland, t.ex. bofink, gransångare, rödhake, kungsfågel, taltrast, talltita, grå flugsnappare, skogssnäppa och större hackspett. I de äldre granskogarna observerades dock en del mindre allmänna arter som lavskrika, spillkråka, tretåig hackspett (spår) och trädkrypare. Den rödlistade lavskrikan var förhållandevis vanlig inom området och observerades på fem olika lokaler. Hackspettar var vanligt förekommande i de äldre granbestånden, främst större hackspett och spillkråka, men även den rödlistade tretåiga hackspetten förekommer sparsamt i området. Det är inte troligt att utredningsområdet har viktiga förekomster av sällsynta ugglor. Den rödlistade jorduggla kan möjligen tänkas häcka i anslutning till våtmarkerna i norra delen av utredningsområdet då arten är sedd sporadiskt i anslutning till de närliggande byarna öster och norr om utredningsområdet (Artdatabanken 2011). I övrigt bedöms de mer allmänna arterna sparvuggla och pärluggla häcka med enstaka par inom utredningsområdet. Rovfåglar Det finns inga bergbranter passande för klipphäckande rovfåglar som pilgrimsfalk och berguv i utredningsområdet. Under fältinventeringen i juni gjordes endast ett fåtal observationer av rovfåglar i och i anslutning till inventeringsområdet. En födosökande fjällvråk sågs på långt avstånd födosöka i östra delen av området. Det är dock mindre troligt att fjällvråk häckar i området, då endast en enstaka observation av fjällvråk gjordes under naturvärdesinventeringen i juni Även en tornfalk observerades i utredningsområdet. Sjö- och våtmarksfåglar Utpräglade sjöfåglar som svanar, gäss, måsfåglar och änder bedöms inte häcka i inventeringsområdet, med undantantag för något enstaka par av gräsand, knipa eller fiskmås vid de mindre tjärnarna i rikkärrsområdet vid norra områdesgränsen (objekt C). Fågelarter som bedöms häcka vid och i nära anslutning till tjärnarna är orre, grönbena, skogssnäppa, morkulla, sävsparv och fiskmås. Morkullan var vanligt förekommande i inventeringsområdet och sågs spelflyga över hela området. Ett par av morkulla stöttes också i kanten av ett mindre rikkärr i norra delen av området (objekt D). Trana häckar möjligen inom utredningsområdet eller i dess närhet, företrädesvis i anslutning till våtmarksområdet i norra området (objekt C). Vid inventeringen hördes enstaka rop från födosökande tranor från odlingsmarkerna i byn Stocklunda, men inga observationer gjordes i övrigt. 12 (16)

13 Flyttande och övervintrande fåglar Inventeringsområdet bedöms inte ligga i något koncentrerat stråk för flyttfåglar då de i första hand väljer att röra sig längs de större älvdalarna. Det finns inga kända övervintringsplatser för rovfåglar inom eller i nära anslutning till inventeringsområdet. Det kan dock tänkas att enstaka övervintrande unga kungsörnar kan befinna sig i området vintertid. Det finns dock inga rapporter om övervintrande kungsörnar i eller i nära anslutning till det aktuella utredningsområdet (Artportalen 2011). 5.4 Kulturmiljö Inom området finns kulturlämningar efter främst kolningsanläggningar och fångstgropar. Naturvärden och kulturmiljövärden som finns registrerade i de av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet tillgängliga GIS-databaser redovisas på karta och i tabell i bilaga 1. En arkeologisk utredning av området har genomförts under sommaren Under utredningen identifierades en rad tidigare okända kulturhistoriska lämningar, både fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa har nu registrerats i Riksantikvarieämbetets digitala databas FMIS. Totalt återfinns nu 20 kulturhistoriska lämningar varav 2 stycken fastafornlämningar inom vindkraftparkens nya områdesavgränsning. De fasta fornlämningarna utgörs av två stycken fångstgropsystem med sammanlagt 23 stycken fångstgropar. Av de 18 övriga kulturhistoriska lämningar som återfinns inom vindkraftsparkens utredningsområde är merparten kolningsanläggningar och fäbodar. Generell hänsyn visas genom att tillämpa skyddsavstånd till fasta fornlämningar och där så är möjligt till övriga kulturhistoriska lämningar. Om det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas lämning som kan antas vara en fast fornlämning skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen 3 kap Friluftsliv och turism Området används troligen för jakt och friluftsliv av vardagskaraktär. Ytterligare eventuella intressen för friluftsliv och turism är inte identifierade i dagsläget, och kommer att utredas. 5.6 Rennäring Storhögen vindkraftpark berör vinterbetesområde för Jiingevaerie, Raedtievaerie och Jovnevaerie sameby. Inledande kontakter har tagits med berörda samebyar, och fortsatt samråd kommer att ske med dessa för att mer i detalj beskriva samebyarnas intressen i området och bedöma påverkan på rennäringen. Storhögen ligger inte inom något område utpekat som riksintresse för rennäringen. Ett sammanhängande område av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken finns cirka 1 km öster om, cirka 2 km väster om samt 4 till 6 km söder om, området för Storhögen. Detta område är även utpekat som kärnområde av riksintresse enligt renplangruppens definition och utgör del av kärnområdet Mårdsjö tillhörande Jiingivaeri sameby samt kärnområdet Bringåsen tillhörande Jovnevaerie sameby. Cirka 7 km öster respektive väster om området för Storhögen vindkraftpark, inom rennäringens riksintresse, finns flyttleder för rennäringen, längs vilka det även finns bland annat samlingsytor, arbetshagar och trivselland. 5.7 Mark- och vattenanvändning Den dominerande markanvändningen i det berörda området är skogsbruk. Eventuell övrig mark- och vattenanvändning kommer att utredas. 13 (16)

14 Skog kommer att behöva avverkas permanent för vindkraftverk, uppställningsytor, vägar med mera. Under byggskedet kommer tillfälliga uppställningsytor krävas, som efter byggfasen kan återbeskogas. Skogsbruk kommer även efter anläggande av vindkraftparken kunna bedrivas i området. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bedriver ett antal forskningsprojekt inom vindkraftparken. Tre områden om sammanlagt ca 40 hektar är avsatta för olika studier kopplade till skötsel och tillväxt inom skogsbruket. Dessa områden redovisas på intressekartan i bilaga 1. Områdena kommer så långt det är möjligt att lämnas orörda. 5.8 Ljud Det huvudsakliga nuvarande ljudet i området utgörs av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett mekaniskt ljud från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet är det dominerande, och påminner och ljudet som uppstår i vegetation när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär, ju längre från vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter, när det blåser mer tar de naturliga bakgrundsljuden över (vinden som blåser genom träden), och maskerar ljuden från vindkraftverken. I marknivån vid ett vindkraftverk ligger den ekvivalenta ljudnivån på cirka db(a), vilket innebär att man kan prata i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Ljudberäkningar har genomförts för att kunna göra en bedömning av vindkraftparkens ljudpåverkan på bostadsbebyggelse. Beräkningarna bygger på den exempellayout som framgår av figur 3.2. Beräkningarna visar att gällande värde 40 db(a) överskrids vid två bostadshus i byn Storhögen. Detta kommer att åtgärdas genom att layouten för vindkraftparken justeras så att verk antingen flyttas eller tas bort. 5.9 Skugga Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten, och då på vindkraftverkens skuggsida. I Sverige finns inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk. I praxis används dock rekommendationer från Tyskland som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per kalenderår, och att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Skugganalys har genomförts för att kunna göra en bedömning av vindkraftverkens skuggpåverkan på störningskänslig bebyggelse. Analysen visar att värdet 8 faktiska skuggtimmar överskrids vid två bostadshus i byn Storhögen. Detta kommer att åtgärdas antingen genom att verk flyttas eller tas bort eller genom att driften för berörda vindkraftverk begränsas för de tider då skuggpåverkan är som störst. 5.10Hindermarkering I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan generatorhuset. Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit färg samt med blinkande högintensivt ljus. I en vindkraftpark med vindkraftverk med 14 (16)

15 en höjd över 150 m ska samtliga vindkraftverk, som utgör parkens yttre gräns, markeras enligt ovan. Under dager ska det högintensiva ljusets styrka vara candela (cd), under gryning och skymning cd, och i mörker minskas det till cd. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om inte Transportstyrelsen meddelar annat i beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt blinkande ljus. 5.11Säkerhet I det fall vindkraftverket har växellåda rymmer den ca liter olja. Därutöver finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Olja kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör, normalt sker detta var femte år. Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor. Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket kan då stängas av. Om det vid studier av väderförhållanden vid Storhögen bedöms att risken för nedisning är stor finns tekniker för att avisa rotorbladen som kan installeras vid behov. Vindkraftverk har en betydligt högre höjd än andra byggnader i landskapet, och kan därmed vara mer mottagliga för blixtnedslag. Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag. 5.12Avveckling Beräknad livslängd på vindkraftverken är ca 25 år. När vindkraftverken tjänat ut avvecklas parken. Vid en framtida avveckling kan berört område återställas. Kablar kan tas upp, vindkraftverken monteras ned och marken återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. 6 Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att tas fram som en bilaga till tillståndsansökan för Storhögen vindkraftpark. MKB:n ska enligt miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människor, djur, växter, mark vatten luft, klimat, landskap och kulturmiljö, på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: - Inledning och bakgrund med presentation av sökande och förutsättningar för projektet. - Beskrivning av planerad verksamhet. - Redovisning av alternativ och nollalternativ. - Beskrivning av planförhållanden. - Nulägesbeskrivning av området med avseende på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och turism, rennäring, bebyggelse samt mark- och vattenförhållanden. - Bedömning av de konsekvenser som verksamheten väntas medföra på miljön samt förslag på skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan. - Samrådsredogörelse med redovisning av inkomna synpunkter 15 (16)

16 7 Tidplan - Verksamhetens överensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler. - En samlad bedömning av den planerade verksamheten. För tillståndsärendet enligt miljöbalken, som ska lämnas in till Länsstyrelsen, är den planerade tidplanen i huvuddrag: Samråd Inventeringar och utredningar Vår/sommar 2011 Sammanställning av tillståndshandlingar Inlämning av tillståndsansökan Beslut meddelas av miljöprövningsdelegationen 8 Synpunkter Vår/sommar/höst 2011, med samrådsmöten och samrådsutskick i maj och oktober 2011 Höst 2011 December 2011 September 2012 Skriftliga synpunkter på projektet tas tacksamt emot. Eventuella kommentarer rörande projektet skickas till Sweco, glöm inte att ange namn och kontaktuppgifter. Synpunkter skickas till följande adress: Sweco Energuide AB Att. Hulda Pettersson Box Stockholm Eller med e-post till: hulda.pettersson@sweco.se 16 (16)

17 Bilaga 1 SS 1 B C1 RIE 1 VI 1 RK 1 C2 C1 D RK 2 RK 3 NB 1 A SS 3 SoH 1 SS 2 F E NB 2 G HAB 1 SS 4 H K NB 3 L I J RK 4 SS 5 SS 7 N SS 6 M Naturmiljö- och markanvändningsintressen Områdesavgränsning Storhögen Exempel på placering av vindkraftverk Exempel på tillfartsvägar Riksintresse för energiproduktion Riksintresse för rennäring!( Hotade arter och biotoper Rikekärr Våtmarksinventering Naturvärde Naturvårdsavtal Nyckelbiotop Sumpskog SLU försöksyta Inventeringsobjekt från naturinventering sommaren 2011 Naturvärde klass 1 Naturvärde klass 2 SWECO Energuide AB Uppdragsnr: Beställare: Statkraft SCA Vind AB Datum: Skala: 1: (A4) ±0 0,5 1 1,5 km

18 Bilaga 1 Häggenås 373 Häggenås 370 Häggenås 363 Häggenås 376 Häggenås 368 Häggenås 369 Häggenås 367 Häggenås 333 Häggenås 378 Häggenås 339 Häggenås 379 Häggenås 335 Häggenås 318 Häggenås 337 Häggenås 361 Häggenås 365 Häggenås 366 Häggenås 362 Häggenås 338 Häggenås 375 Kulturmiljöintressen Områdesavgränsning Storhögen Exempel på placering av vindkraftverk Exempel på tillfartsvägar ^_ FMIS (punkt) FMIS (linje) FMIS (yta) SWECO Energuide AB Uppdragsnr: Beställare: Statkraft SCA Vind AB Datum: Skala: 1: (A4) ±0 0,5 1 1,5 km

19 Bilaga 1 Storhögen berörda intressen Tabell 1.1. Naturmiljö- och markanvändningsintressen Benämning Intresse ID Beskrivning Klass på karta RIE 1 Riksintresse för Z015 Storhögen, vindbruk, area 415 ha industriproduktion VI 1 Våtmarksinventering 19F6D02 Tjärnflon 10km O Häggenås, 208 ha 2 RK 1 Rikekärrinventering 19F6D06 Tjärnflon 10km O Häggenås, 208 ha 0 RK 2 Rikekärrinventering 19F6D10 Liten myr 2 km SSV Fagerland, 0 1,7 ha RK 3 Rikekärrinventering 19F6D11 Myr 1,5 km S Fagerland, 4,7 ha 2 RK 4 Rikekärrinventering 19F6D03 Myr 4 km S Fagerland, 4,5 ha 0 HAB 1 Hotade arter och biotoper NB 1 Nyckelbiotop 19F6d05 Rikkärr/kalkkärr, stora botaniska värden, blekeutfällning, kalkrik jordart, 4,7 ha NB 2 Nyckelbiotop 19F6d02 Kalkbarrskog, kalkrik jordart, 3,2 ha NB 3 Nyckelbiotop 19F6d01 Lövträd, 0,1 ha SS 1 Sumpskogsinventering Broddlokarna, Kärrskog, gran 2 dominerar 9,9 ha SS 2 Sumpskogsinventering NO Karläolsabodarna, Fuktskog, 3 blandskog av löv och barr SS 3 Sumpskogsinventering Piprörmyren, 2 delområden, 2 översilningsskog, bladskog av löv och barr, 9,8 ha SS 4 Sumpskogsinventering Piprörmyren, 4 delområden, översilningsskog, bladskog av löv och barr, 22,7 ha SS 5 Sumpskogsinventering N N Sotgrankälen, Kärrskog, gran 2 dominerar, 5,7 ha SS 6 Sumpskogsinventering N Långbacken, fuktskog blandskog 3 löv och barr, 4 ha SS 7 Sumpskogsinventering Lasseslåtten, översilningsskog 3 blandskog, 6,4 ha SoH 1 Skog & Historia, punkt Husgrund

20 Bilaga 1 Tabell 1.2. Kulturmiljöintressen RAÄ-nummer Lämningsytp Antikvarisk bedömning Häggenås 318 Fångstgropssystem Fast fornlämning Häggenås 333 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 335 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 337 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 338 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 339 Fångstgropssystem Fast fornlämning Häggenås 361 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 362 Övrigt Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 363 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 365 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 366 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 367 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 368 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 369 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 370 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 373 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 375 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 376 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 378 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Häggenås 379 Brunn/kallkälla Övrig kulturhistorisk lämning Tabell 1.3. Inventeringsobjekt från naturinventering utförd sommaren 2011 Benämni ng på karta Namn/typ av objekt Beskrivning Klass Bedömning A B Fäbovall Sotbuan Gammal grannaturskog C1, C2 Tjärflon rikkärrskomplex Fäbovall med mindre stuga och omgivande slåtteräng med gamla vårdträd av sälg och rönn årig granskog på fuktig mark. Våtmarksklassat rikkärrkomplex bestående av omväxlande starrmyr på fastmatta och skogbeklädda öar. D Rikkärr Mindre våtmark med två parallella kärr som sluttar kraftigt mot nordost. E Äldre kalkgranskog Äldre brukad granskog med naturskogskvaliteter på nordostsluttning Klass 2 Klass 2 Klass 1, 2 Klass 2 Klass 2 Höga naturvärden knutna till kulturgynnade växter och gamla fristående lövträd med vida kronor Höga naturvärden knutna till naturskogskaraktärer och viss träd-lågakontinuitet. Den måttliga andelen död ved och spår av avverkningar klassar ner objektet från klass 1 Höga till mycket höga naturvärden knutna till större artrikt våtmarkskomplex med inslag av gammelskog och tjärnar. Höga naturvärden knutna till artrika kraftigt sluttande rikkärr samt närliggande bäck- och sumpskogsmiljöer. Rikkärren är delvis påverkade av befintlig väg och omgivande avverkningar men har behållit höga naturvärden. Höga naturvärden knutna till en variationsrik skogsstruktur, till grova granar och sälgar samt grov död ved på kalkrik mark samt inslag av rariteter som guckusko. Beståndet är delvis påverkat av dikning men har stor potential att utveckla mycket höga naturvärden om det får utvecklas fritt. F Rikkärr med Del av rikkärr med källa Klass 2 Höga naturvärden kopplade till artrika

21 Bilaga 1 blekeutfällnin g med kalktuff och blekeutfällning. G Kärr med Mindre våtmark med mindre damm, kärr och sumpskog vattensamling omgiven av hygge. Våtmarken är en hänsynsyta med tillfälligt förhöjt vattenstånd efter avverkningen av närstående skog. H Rikkärr Två mindre nordsluttande rikkärr som omsluter mindre kil av grannaturskog. I J Rikkärr med omgivande gransumpskog Äldre granskog Plant rikkär på fastmatta omgiven av kärrlagg och en smal bård av gransumpskog. Äldre, grovstammig granskog på frisk mark. Beståndsåldern är år och beståndet är tätt och med stor diameterspridning. K Granskog Övre medelålders granskog på frisk till fuktig mark med naturskogskaraktärer L M N Mindre rikkärr Bäck i granskog Äldre granskogsmosaik Mindre rikkärr på plan fastmatta av brunmossor och starrvegetation Naturligt slingrande bäck i svacka med örtrik granskog. Mosaik av äldre granskog på frisk blåbärsristyp med lågörter och fuktig sumpskog av högörtstyp med naturskogskaraktärer Klass 2 Klass 1 Klass 1 Klass 2 Klass 2 Klass 2 Klass 2 Klass 2 rikkärr med blekeutfällning Objektets lokalklimat och hydrologi är starkt påverkat av avverkning men håller trots det höga naturvärden för arter knutna till lövrika våtmarker, tex. Änder, vadare och skogshöns. Objektet håller lägre naturvärden än genomsnittet för ett klass 2-objekt. Mycket höga naturvärden knutna till opåverkade artrika rikkärr och bördig naturgranskog med stor andel död ved. Mycket höga naturvärden knutna till den artrika rikkärrsmiljön med omgivande sumpskog och källmiljöer. Objektet är hydrologiskt känsligt då det ligger i en sänka och är omgivet av nyupptagna hyggen, varför bevarande av den skyddzon delar av sumpskogen utgör runt rikkärret är av stor vikt för att kärrets naturliga vegetation ska kunna bestå. Beståndets naturvärden är i dagsläget knutna till de gamla, klena lövträden och den begynnande självgallringen och bildandet av grov död granved. Objektet håller lägre naturvärden än genomsnittet för klass 2-objekt men potentialen att utveckla högre naturvärden är god. Höga naturvärden knutna till granskog med strukturer och arter som karaktäriserar en naturskog. Objektet har potential att utveckla högre naturvärden om det får utvecklas fritt. Höga naturvärden knutna till rikkärrsmiljö och en rik orkidéflora. Höga naturvärden knutna till hög naturrikedom av växter och mossor i skuggig och fuktig bäckmiljö på kalkrik mark. Dikningen uppströms bedöms inte påverka bäckmiljön i objektet avsevärt. Objektet har på sikt potential att utveckla högre naturvärden. För att den skuggiga och fuktiga bäckmiljön ska kunna bestå bör en buffertzon runt bäcken tillskapas vid framtida avverkningar. Höga naturvärden knutna till mosaikartade och strukturellt variationsrika naturskogar.

22 Bilaga 2 Exempel på placering av vindkraftverk Exempel på tillfartsvägar Utredningsområde Storhögen vindkraftpark Fastighetsgränser SCA-ägd fastighet SWECO Energuide AB Uppdragsnr: Beställare: Statkraft SCA Vind AB Datum: Skala: 1: (A4) ±0 1 2 km