Vindkraftsetablering på Granliden

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Vindkraftsteknik 7,5 hp Vindkraftsetablering på Granliden Miljökonsekvensbeskrivning Gustav Lundqvist, Erik Abrahamsson, MKB-övning med varierade grad av verklighetsförankring.

2 Polarvind AB avser att etablera 12 verk med en maximal totalhöjd på 180m i Granliden, 4 mil väster om Arvidsjaur. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att beskriva projektet och analysera den miljöpåverkan denna vindkraftpark kan medföra, samt redovisa åtgärder och alternativa utformningar som tas i beaktande för att minska inverkan på miljön och minimera negativa konsekvenser för närboende och andra med intresse i närområdet. 2

3 Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Icke teknisk sammanfattning... 4 Vindkraftplaner i Granliden... 4 Markanvändning... 4 Konsekvenser... 4 Motiv till Vindkraft i Granliden, Arvidsjaur kommun... 5 Presentation av projektet... 6 Vindkraftetablering i Granliden... 6 Områdets vindläge... 6 Nuvarande förhållanden... 7 Vindkraftparkens utformning... 7 Typ av verk och antal... 8 Lokalisering av verken... 9 Följdverksamheter Konsekvensbegränsande åtgärder Lokalisering Utformning av parkområdet och vindkraftverk Påverkan på landskapsbilden Konsekvenser för hälsa och säkerhet Ljud Skuggbildning/reflexer Konsekvenser för rennäring, friluftsliv och fågelliv Rennäring Jakt Fågelliv Uppföljning och skyddsåtgärder Planerade uppföljningsaktiviteter Referenser: Bilagor Investeringskalkyl Produktionskalkyl Dagordning samrådsmöte

4 Vindkraftplaner i Granliden Polarvind AB har ansökt om tillstånd hos länsstyrelsen att bygga en vindkraftpark i Gransliden, vindkraftparken inkluderar 12 vindkraftverk med en totalhöjd på 180m. Den årliga produktionen uppskattas till 63,8GWh, baserad på WindPRO 2.5. Vindkraftverken är av typ Enercon E-82 och har en navhöjd på 138m och en rotor med diametern 82m. Generatorns märkeffekt är 2MW. Lokalisering och utformning Granliden ligger 4 mil väster om Arvidsjaur. Området inkluderar tre bergstoppar som ligger på 200m respektive 150m över den närbelägna sjön Storavan. Det går en 130kV kraftledning över området, vilket underlättar anslutning till elnätet. Det finns dessutom förhållandevis gott om vägar i området. Området har inventerats med hjälp av kartor och sedan genom en rad besök på platsen, samt vindmätning. Vägnät och lokalisering av vindkraftverk har under planeringsprocessen genomgått en rad mindre justeringar. Markanvändning Området används idag för skogsbruk, och är hårt brukat med en stor andel kalhyggen och tallplanteringar. Det finns inga våtmarker eller områden med högre naturvärden inom området. Närmaste bostäder finns i Gullön 1,5km ifrån det närmaste vindkraftverket, merparten av bostäderna är fritidshus och används huvudsakligen under sommarhalvåret. Skadeförebyggande åtgärder Vindkraftverkens placering har valts för att störa så få människor som möjligt och undvika större påverkan på känsliga naturområden. De har även färgsats i syfte att smälta in bättre i miljön. Bladen är antireflexbehandlade och tillverkade för att ge minimalt buller, de kommer inte att alstra några rena toner. Kraftledningarna mellan vindkraftverken kommer att anläggas i form av markkabel. Byggtiden kommer huvudsakligen att äga rum under hösten och början av vintern, för att minimera störningar för sommarstugeägare. Verken utrustas med åskledare för att motverka skador vid blixtnedslag. Om det blåser över 25m/s stoppas verken automatiskt. Konsekvenser De vindkraftverk som föreslås klarar riktlinjerna för ljud och skuggbildning. Vindkraftverken kommer att påverka landskapsbilden, men då avståndet till närmaste bostäder är 1,5km kommer de inte att uppta någon större del av synfältet. Vissa av de boende på Gullön kommer att kunna se vindkraftverken om de blickar söderut. För att kunna bygga och driva vindkraftverken kommer ca 10km grusväg att behöva byggas i området. För nätanslutning kommer ca 5km markkabel att behöva grävas ned. Vidare kommer vindkraftverken utrustas med blixtljus, enligt krav från luftfartsverket. För att minimera störningen av dessa ljus kommer avskärmningar monteras på respektive verk så att blixtljuset ej blir synligt för de boende i Gullön. Det kommer att uppstå störningar under byggtiden, totalt kommer det att krävas upp till 3000 lastbilstransporter för att transportera delar till vindkraftverken samt övrig byggmateriel. Sammantaget bedöms konsekvenserna av etableringen att bli överkomliga för såväl människor som natur. 4

5 Motiv till Vindkraft i Granliden, Arvidsjaur kommun Vindkraft leder till en generell minskad miljöbelastning, eftersom energin produceras utan miljöfarlig utsläpp och skapar inget bränsleavfall. Därför är vindkraft ett steg i rätt riktning för att minska användningen av fossila bränslen. För att Sverige ska kunna uppnå utsläppsmål och därmed minska sitt koldioxidutsläpp samt målet för vindkraftsproducerad energi (30TWh år 2020) krävs en utbyggnad av vindkraften. 20 TWh av dessa 30TWh är planerade att byggas på landområde. Lämpliga områden för vindkraft är områden med god vindtillgång, lämplig lokalisering, tillräcklig storlek, närliggande befintlig infrastruktur, möjlighet till närliggande nätanslutning, tillräckligt avstånd till boende, områden med lågt kulturvärde, avsaknad konfliktrisk med riksintresse, avsaknad konfliktrisk med rennäring, i området bör heller inte aktiviteter som friluftsliv och turism förekomma. Vid utvärdering av området Granliden har Polarvind AB bedömt området utifrån dessa ovanstående punkter och funnit gynnsamma förhållanden. Området ligger på en bergsplatå vid foten av sjön Storavan, området har en medelvind på 6,6m/s, genom aktuellt området finns redan en existerande högspänningskabel samt att avståndet till närmsta boende är 1,5km. Energimyndigheten har dessutom pekat ut området som riksintresse för vindkraft, vilket motiverar införandet av en vindkraftsetablering i Granliden. 5

6 Vindkraftetablering i Granliden Polarvind AB har ansökt om tillstånd hos länsstyrelsen för att etablera en vindkraftanläggning i Granliden, som ligger i de västra delarna av Arvidsjaurs kommun. Vi har ansökt om att uppföra och driva 12 verk, med en totalhöjd på 180m mellan toppen på rotorbladet till botten av tornet. Den samlade produktionen kan bli 63,8GWh. Lokalisering Granliden ligger ca 40km väster om Arvidsjaur, 38km öster om Sorsele, 10km öster om Slagnäs och 50km norr om Malå. Närmaste bostadsområde ligger på Gullön och omfattar 30 bostäder. Områdets lämplighet för vindkraft Vi som arbetar på Polarvind AB har genom åren fått en hel del erfarenhet och kunskaper om vilka platser som är lämpliga för vindkraftproduktion. Granliden är ett lämpligt område för att: Platsen har bra vindförhållanden med relativt högt läge med öppna ytor i nordvästlig riktning. Det finns en 130kV kraftledningsgata som går rakt genom området. Få boende i området, de hus som finns i närheten ligger på ett acceptabelt avstånd. Det finns vägar i området. Områdets vindläge Polarvind AB har utifrån tillgängliga mätdata samt egna mätningar genomfört en detaljerad vindenergianalys av området på en höjd av 138m över markhöjd på de respektive bergstopparna. På de aktuella höjderna är den genomsnittliga vindhastigheten är 6,6 m/s. Sedan oktober 2008 har vindmätningar skett i en 120m hög mätmast på toppen av Granliden, Rönnberget och Björkliden. Dessa mätningar bekräftade det goda vindläge som hade mätts upp utifrån de vinddata som fanns sedan tidigare. Området är klassificerad som riksintresse för vindbruk av energimyndigheten, som har klassificerat en rad områden som har goda vindmöjligheter om få motstående intressen. Att ett område är riksintresse för vindbruk är vägledande vid prövning av mark- och vattenanvändning. Området är bedömt med hänsyn till andra befintliga riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart. Alternativa lokaliseringar Det fanns andra områden i regionen som hade bättre vindförhållanden, men Granliden var extra intressant utifrån god tillgång på kraftledningar, vägar och förhållandevis små störningar för boende i närområdet. Utöver detta var berggrunden i området solid och fundamenten till vindkraftverken kommer troligtvis bultas fast i berget. 6

7 Nuvarande förhållanden Området kring Granliden innehåller tre berg som bedömdes vara intressanta för vindkraft. Granliden och Rönnberget ligger 600m över havet och Mittiberget ligger 550m över havet. Terrängen kring Rönnberget och Mittiberget är dominerat av kalhyggen och ungskog, det fanns även kulturskog som befann sig i gallringsskedet. Uppe på berget Granliden domineras miljön av kulturskog som närmar sig avverkningsskedet. Det fanns inga riksintressen inom området eller känsliga biotoper för växt och djurliv. Vindkraftparkens utformning Tekniskt sett har vindkraftverken utvecklats mycket snabbt. Sedan 1980 talet har vindkraftverkens storlek fördubblats ungefär vart fjärde år. De största verk som var i drift 2001 hade 60-90m höga torn, ca 80m rotordiameter och en effekt på 2MW. Nästa generation vindkraftverk med en effekt på 3-5MW kom ut Om utvecklingen fortsätter på samma sätt kommer vindkraftverken att bli uppåt 10MW framåt år Vindhastigheten och därmed vindens energi ökar med höjden, utvecklingstrenden går därför mot allt högre verk. Ännu en fördel med större vindkraftverk är att de roterar med färre varv per minut, och tenderar därför att störa utsikten i mindre omfattning än verk som roterar fortare. Dagens vindkraftverk är ofta försedda med tre blad, variabelt varvtal och pitchreglering, vilket innebär att bladen vrids för att reglera turbinens rotationshastighet. Drifttiden för ett vindkraftverk beräknas till 20 år om det får nödvändig service. Figur 1 visar den tänkta vindkraftparken, verken är markerade i rött. Det rödmarkerade området i ovanstående figur visar störningskänsligt området, dvs. den närmsta bebyggelsen. Verken är placerad med ett minsta avstånd på 7 rotordiametrar. Genom aktuellt område går en högspänningskabel, samt att tillgång till vägar är god. 7

8 Typ av verk och antal Den ansökan som har lämnats in till Norrbottens länsstyrelse innefattar 12 verk med en totalhöjd på 180m. För att kunna använda den senaste tekniken fastställs normalt den aktuella typen av vindkraftverk i slutskedet av tillståndsprocessen. Troligtvis kommer det dock att röra sig om verk av modell Enercon E-82. Polarvind AB har samarbetskontrakt med Enercon och är väl förtrogna med deras produkter. Verket ifråga är av beprövad modell och används bland annat på Granberget utanför Robertsfors och i Dragliden väster om Piteå. Figur 2 visar ett vindkraftverk av typ Enercon E-82. 8

9 Figur3 visar ett vindkraftverk av typ Enercon E-82. Lokalisering av verken För att minimera miljöpåverkan och maximera vindkraftverkens produktivitet har placeringarna av verken analyserats med hjälp av datorprogrammet WindPRO 2.5. I samband med verkens placering har det varit av stor vikt att kunna göra smidiga anslutningar till det befintliga elnätet samt att minimera kostnaderna för att anlägga grusvägar. Utöver detta har verkens inbördes placering anpassats så att de inte påverkar varandras produktion, som riktlinje har använts att vindkraftverken inte får stå närmare varandra än sju rotordiametrar. I det aktuella fallet innebar det att avståndet mellan verken inte fick understiga 574m. Placeringen av verken har under planeringsskedet genomgått ett flertal mindre justeringar. 9

10 Verk X-koordinat Y-koordinat 1 (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) Figur 4 visar respektive vindkraftsverks placering utifrån koordinatsystemet Europ UTM ETRS89 Följdverksamheter Totalt kommer 10km grusväg att behöva anläggas för att kunna transportera ut torn, generatorhus, vingar, monteringskranar och annan nödvändig utrustning till de platser där verken ska stå. Vägar är dyra att anlägga, det ligger därför i företagets intresse att minimera antalet vägar som måste byggas. De platser där verken ska placeras kallas för etableringsytor och är i grund och botten en stabil markyta där marken har jämnats till. Det är inget problem att ansluta verken som ligger på toppen av Granliden, då det går en 130kV ledning över berget. För verken som ska står på Rönnberget samt för verket som ska placeras på toppen av Mittiberget krävs det extra arbete, för dessa verk måste ca 5km markkabel grävas ned för att förbinda verken med högspänningsledningen som löper genom området. I samband med byggnadsskedet kommer de som arbetar med projektet att behöva mat och boende. Byggnadsskedet kommer därmed att gynna näringslivet i området. Det kommer även vara aktuellt att anlita lokala entreprenörer i de fall som detta är möjligt. Figur 5 visar en exempelbild över byggnadsprocessen. 10

11 Nedan presenteras Polarvind AB:s åtgärder för att minimera projektets negativa miljökonsekvenser. Lokalisering Lokalisering har valts med hänsyn så att avståndet till boende och andra störningskänsliga områden skall vara tillräckligt. Avståndet till närmsta boende är1,5 km och avståndet till närmsta större tätort, Arvidsjaur är ca 4mil. Det aktuella området har en sparsam biologisk produktion och känslig flora och fauna och är redan idag påverkat av skogsbruk. Vid området finns inga kulturmiljöer av intresse samt att Granliden ligger på ett godtagbart avstånd från samernas riksintresse. Utformning av parkområdet och vindkraftverk Parkens anslutningsvägar har sin utgångspunkt vid närmsta befintlig väg och anslutningsvägarna kommer anläggas utifrån så fast mark som möjligt för att undvika dränering i största möjliga mån. Kraftledningarna i vindkraftparken och de som krävs för nätanslutning kommer att grävas ned, i samband med anläggandet av väg, om möjligt. För övrigt kommer försiktighet att vidtas vid uppförandet av vägar, fundament och torn så att skador på markskiktet minimeras. För att minimera ljudstörningar kommer verken gå med varierbart varvtal, optimal bladutformning används, samt isolering/inkapsling av maskinljud. Verken kommer att färgas med en lämplig, grön- ljusgrå färg för att minimera synintryck, dessutom kommer bladen antireflexbehandlas. Skuggor som vindkraftverken skapar kommer ej att påverka boende i närheten eftersom skuggor från dessa kan ses som diffusa på avstånd över 0,6-1 km. Däremot kommer skuggor vara synliga inom ett avstånd närmare än 0,6-1km. Byggtiden skall begränsas och göras så effektiv som möjligt för att minimera den extra störningen för boende och naturen. När parken är färdig kommer området inte att spärras av, utan i största del behålla tillgängligheten. Den totala miljöpåverkan beaktas utifrån att merparten av verken är konstruerade av återvinningsbart material. 11

12 Vindkraftverken kommer ha en totalhöjd på 180m vilket kommer att medföra en klar visuell påverkan av landskapet och de kommer vara väl synliga inom en radie på 15km. Terrängen kring Rönnberget och Mittiberget är dominerat av kalhyggen och ungskog, det fanns även kulturskog som befinner sig i gallringsskedet. Uppe på berget Granliden dominera miljön av kulturskog som närmar sig avverkningsskedet. Nedanför berget Granliden ligger sjön Storavan. Det omkringliggande området är relativt kuperat vilket är en positivt bidragande faktor för att minska den visuella påverkan av landskapsbilden på långa avstånd men verken kommer att vara klart synliga ifrån närliggande områden så som kringliggande höjder och sjön Storavan, men även vägar så som E 45 samt ifrån Inlandsbanan. Skyddsåtgärder som vidtas för att minska den visuella påverkan av landskapsbilden är: - Verken färgas med en grön-grå färg för att minska synintrycket. - Rotorbladen är antireflexbehandlade för att minimera reflexer. - Rotorn roterar med ett lågt varvtal för att ge ett milt synintryck. - Hinderbelysningen på respektive verk kommer att bestå av vitt blinkande högintensivt ljus, med en ljusstyrka på candela. För att detta inte ska störa boende i närheten, kommer blixtljus som ligger på ett avstånd på upp till 5 km från närmaste bebyggelse avskärmas så att ljuset inte träffar närliggande hus. För att ytterligare minimera påverkan av hinderbelysning pågår det en framtida utredning, som utreder om hinderbelysning endast ska aktiveras vid behov, dvs. då flygtrafik närmar sig. Beslut ligger hos luftfartsverket. 12

13 Ljud Vindkraftverket som placeras på Mittiberget kommer att befinna sig 1,5km ifrån närmaste byggnad, de andra verken befinner sig på ännu längre avstånd. Detta innebär att de boende i området inte kommer att kunna höra ljudet av vindkraftverken ifrån den egna bostaden. Det kommer däremot att vara möjligt att höra ljudet av vindkraftverken vid ett avstånd på ca 500m under förhållanden som är gynnsamma för att kunna höra vindkraftverket. Figur 6 visar ljudnivåer från vindkraftverken. Två typer av ljud uppkommer ifrån ett vindkraftverk. Det aerodynamiska ljudet ifrån rotorbladen samt det maskinella ljudet ifrån generatorhuset. Det senare är mycket begränsat på moderna vindkraftverk, speciellt om vindkraftverket saknar växellåda, vilket är fallet på vindkraftverk av modellen Enercon E-82. Det aerodynamiska ljudet är ett schwischande ljud som påminner om det ljud som en asp ger ifrån sig när det blåser utomhus. Det aerodynamiska ljudet ifrån ett vindkraftverk hörs i praktiken endast då det blåser under 8m/s. Vid vindhastigheter över 8m/s överröstas ljudet ifrån vindkraftverket av ljudet ifrån bakgrundsjudet; vindbrus, lövprassel och annat. Det är alltså bara vid vindstyrkor från startvinden på 3-4m/s och upp till 8m/s som vindkraftverket hörs i någon nämnvärd omfattning. Vidare sprids ljudet längst i vindens riktning, på läsidan om verket. 13

14 Skuggbildning/reflexer Rotorbladen kan under vissa ljusförhållanden kasta skuggor för en betraktare som befinner sig på verkets skuggsida. Detta är i praktiken mest märkbart då solen står lågt vid soluppgång och solnedgång. Skuggorna avtar dock snabbt med avståndet och på m avstånd blir skuggorna så diffusa att de inte går att uppfatta. I det aktuella fallet kommer därmed ingen av de boende i området att märka av några störande skuggor, då det närmaste huset har 1500m till närmsta verk. Övriga risker När det är kallt och fuktigt kan det uppstå risk för isbildning på bladen, detta kan till exempel vara då det föreligger underkyld dimma, underkylt regn eller vid snabba temperaturändringar på natten. Den tid på året då detta är aktuellt är framförallt senhöst och milda vinterdagar. Det finns huvudsakligen två sätt att bli av med is som har samlats på rotorbladen. Det ena sättet är att montera elslingor i rotorbladen som smälter bort isen, det andra sättet är att använda sig av varmluft. På vindkraftverk av typen Enercon E-82 använder man sig av varmluft som blåses in i vingarna ifrån navet och går ut genom små hål i rotorbladet. Detta system undviker effektivt isbildning och därmed risk för iskast vid kallt och blött väder. Tidigare erfarenheter av iskast har visat att iskast kan landa upp till 200m ifrån vindkraftverket, avisningen är med andra ord en viktig del av säkerhetsarbetet kring ett vindkraftverk. För att minimera riskerna med blixtnedslag används åskledare, förstärkta turbinblad och jordning av vindkraftverken. Försvaret Då området är klassificerat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten föreligger inga invändningar ifrån försvarsmakten. Vanliga problem kan i vissa fall vara att vindkraftverk stör tekniska system i form av radar, radiolänk och signalspaning eller utgör ett hinder för övningsområden och skjutfält. Så är dock inte fallet i Granliden. Rennäring Området kring Granliden används inte som kalvningsområdet för rennäringen, inte heller används det som höst eller vinterbetesområde. Av denna anledning kommer det troligtvis inte att bli några störningen på den lokala rennäringen. I en undersökning på tamrenar i Norge visade renarna inga tecken på att påverkas av verken. En studie av svenska renar i Rodovålen, visade samma resultat. Där påpekade en observatör att renarna varit så nära vindkraftverken att de gnagt på plast huvarna till bultarna på fundamentet. 14

15 Jakt Området kring granberget används i dagsläget för älgjakt, men småviltjakt bedrivs endast i begränsad omfattning. Älgjakten bedrivs av Stagnäs jakvårdskrets som utöver området även förfogar över jaktmark söder om väg E45 till Skellefteälven samt delar av området väster om Skellefteälven. De tre berg som är aktuella för vindbruk berör endast 10% av jaktvårdskretsens mark. Det finns i dagsläget inga större erfarenheter av hur vindkraftverk kan påverka tillgången på Älg. Tidigare erfarenheter ifrån Draglidenprojektet är att Älgarna kan skrämmas under bygnadsskedet, då det förekommer ett stort antal lastbilstransporter, men förmodligen kommer de att vänja sig när väl verken står på plats. Då älgen framförallt orienterar sig med hjälp av lukt och hörsel är det svårt att avgöra hur de kommer att reagera. Men då det endast rör sig om 10% jaktlagets mark kommer det inte att bli någon avgörande inverkan på den lokala älgjakten. Fågelliv Det finns alltid en risk att fåglar skadas av rotorbladen, men denna risk bedöms som mycket liten jämfört med risken för att fåglar omkommer i kontakt med elledningar, trafik och byggnader. Utifrån den inventering som gjorts finns det inga rovfågelbon i den närmaste omgivningen kring den planerade vindkraftparken. I synnerhet örnar har i tidigare fall varit benägna att kollidera med rotorbladen. Risken för att skogshöns är kolliderar med vingarna är generellt sett mycket liten, då de ofta flyger på förhållandevis låg höjd. Den absoluta merparten av alla elledningar som ska dras till verken kommer att vara i form av nedgrävd kabel, så risken att fåglar kolliderar med elledningar kommer inte att öka i nämnvärd omfattning.! Planerade uppföljningsaktiviteter Anläggningen kommer att förses med automatiska övervakningssystem och kommer att genomgå service minst två gånger per år. Mellan två till tre heltidsanställda personer kommer att anställas för att finnas till hands och sköta verken under driftfasen. Skyddsåtgärder Vid höga vindhastigheter på 25m/s stoppas verken automatiskt genom en aerodynamisk broms för att inte slita onödigt på maskineriet. Vid extremt höga vindhastigheter riskerar vindkraftverket att blåsa sönder, men de aktuella vindkraftverken beräknas tåla vindhastigheter på 55m/s, vilket aldrig har förekommit i området under modern tid. I likhet med TV master kommer det inte att finnas några avspärrningar runt vindkraftverken. Men då vädret är kallt och fuktigt finns det alltid en risk för iskast. Denna risk minimeras med hjälp av varmluft som blåses in i vingarna. Det kommer även att sättas upp varningsskyltar som varnar för iskast ca 200m ifrån vindsnurrorna. Nedisning detekteras även med hjälp av övervakningssystemet. Det kommer även att installeras åskledare och varningsljus i enlighet med luftfartsverkets rekommendationer. 15

16 " # Wizelius, Tore, Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur Vindkraft på Stor-Blåliden Miljökonsekvensbeskrivning, Svevind AB, Internet Samtliga webblänkar från

17 $ Som underlag för att göra produktionsberäkningar har vindatlasprogrammet WindPRO 2.5 använts. Investeringskalkyl Nedan redovisas investeringskostnaderna samt driftkostnaderna för respektive moment. Moment Kostnader Specifik kostnad Vindkraftverk 12 st Mkr/verk Fundament kr/kw Väg och övrigt kr/ m väg Elanslutningsavgift Elinstallationer kr/m kabel Mark kr/kw Summa kostnader Tabell 1 visar investeringskostnaderna för vindkraftsparken. Moment Driftkostnader/år Specifik kostnad Service kr/kw/år Försäkring kr/kw/år Elmätning kr / verk Telefon kr / verk Fastighetsskatt kr/kw Miljötillsynsavg kr /verk Administration /verk Summa kostnader/år /år Tabell 2 visar den årliga driftkostnaden för vindkraftsparken. 17

18 Produktionskalkyl Produktionskalkyl beräknad i WindPRO 2.5 Den årliga produktionen uppskattas till 63,8GWh. Detta medför en årlig vinst på 39, 8Mkr/år, baserad på intäkt på 65 öre/ kwh och driftkostnader på 1,66Mkr. Ovanstående data tillsammans med tidigare redovisade investeringskostnader, ger en payofftid på 10,5 år. Den förväntade vinsten beräknas utifrån en livslängd på 20 år, detta ger en beräknad vinst på 378Mkr för hela parkens livslängd. Vinsten kan dock ev. bli större om elpriset stiger. 18

19 Dagordning samrådsmöte Presentation av Polarvind AB 2. Varför vindkraft i Granliden? 3. Placering av vindkraftverken och området infrastruktur 4. Teknisk beskrivning och val av vindkraftverk 5. Miljöaspekter för boende i området 6. Övriga miljökonsekvenser 7. Ekonomiska kalkyler och beräknad produktion 19