EN KOMMUN - TRE RIKEN Älvdalen - Särna - Idre

Transkript

1 ÄLVDALENS KOMMUN EN KOMMUN - TRE RIKEN Älvdalen - Särna - Idre ÅRSREDOVISNING 2004

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HERBERT HALVARSSON ORGANISATIONSÖVERSIKT... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ekonomisk översikt framtiden personalekonomisk redovisning FEM ÅR I SAMMANDRAG RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS BALANSRÄKNING PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 16 NOTHÄNVISNINGAR DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING 22 NÄMNDERNAS REDOVISNINGAR kommunfullmäktige 23 -revision. 25 -kommunstyrelsen. 26 -utvecklingskontoret. 28 -servicekontoret 31 -socialnämnden 33 -barn- och utbildningsnämnden 41 -teknisk nämnd byggnadsnämnden. 52 -miljönämnden.. 55 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSMODELL 64 BEGREPPSFÖRKLARINGAR. 65 REVISIONSBERÄTTELSE 67 1

3 ÅRET SOM GÅTT 2004 Så har åter ett år förflutit med både positiva och negativa händelser. Från en toppnotering på 23 dagar/anställd till 15 dagar är ett mycket bra resultat sett i omvärldsperspektiv. Målet är 12 dagar, och jag tror att vi kommer att klara detta inom några år. Det gäller att hela tiden vara offensiv och jobba stenhårt med rehabilitering och förebyggande friskvård. Då kommer vi att klara detta mål. Nämnas skall det fina folkhälsoarbetet som bedrivs i kommunen och som även kommer att visa positiva tendenser i hela kommunen. Inom investeringar så håller vi på att färdigställa utbyggnaden av Solängsgården och planen är att starta ett demensboende till hösten. Detta är mycket efterlängtat för Idreborna och kommer att innebära att arbetsförhållandena inom äldreomsorgen förbättras avsevärt. Vad beträffar det positiva så kommer resultatet för året att visa på ett litet plus totalt. Det negativa är att driftresultatet visar på minussiffror. Det är Tekniska nämnden och Barn och utbildningsnämnden som visar på relativt stora underskott. Det finns alltid förklaringar till varför det blir minus i slutändan. Vad avser tekniska så visste vi att det skulle bli ett litet minus redan i förväg, men angående bun:s negativa bokslut så blev det en överraskning, eftersom att alla prognoser visade att man skulle kunna hålla budgeten. Nu får vi analysera detta och se över alla verksamheter och hitta formerna för att rätta upp de minusposter som vi har i budgeten. Vi måste se framåt och inte släppa fokus på att ha balans i driften, för att kunna klara de investeringar som behövs för en god kvalitet på vård, omsorg och skola. För övrigt går verksamheterna bra och extra glädjande är att vi fortsätter att sänka ohälsotalet i kommunen. Vidare planeras för byggstart av utbyggnad av Tallbacken om fullmäktige kan hitta finansiering. Även detta bygge är efterlängtat av många inom äldreomsorgen. Projekteringen av centralskolan kommer att sätta fart under året. Ser vi till kommunen i helhet så hände det mycket positivt under året som gick. Arbetet med översiktsplanen fortskrider och skall förhoppningsvis kunna presenteras för fullmäktige under hösten. Idrefjäll fortsätter att investera i fram för allt boendet, men även inom restaurang/liftar så sker det positiva saker. Detta kommer att skapa ytterligare arbetstillfällen i Idre, vilket i sin tur leder till ett bostadsbehov i Idre som måste lösas inom det snaraste. Annars riskerar vi att tappa ännu mer invånare än vad vi gjort de senaste åren och det har vi inte råd med. Mera positivt som kan nämnas är den nysatsning som sker i Wäsabacken efter att vi fått nya ägare. Wasasten är igång igen efter konkursen och även där kommer det att ske en utveckling under de närmaste åren. 2

4 Inom Region Siljans verksamhet kan nämnas att vi fått en gemensam inköpsenhet för kommunerna som sjösattes vid årsskiftet. Ett förslag på en gemensam gymnasieorganisation är ute på remiss och den är planerad att genomföras vid årsskiftet 05/06. Hemsjukvården diskuteras och planeras till att årsskiftet 06/07 så skall kommunerna ta över hemsjukvården från Landstinget. En ny logo för kommunen har tagits fram under året och kommer att användas i alla sammanhang där kommunen bör lyftas fram i en positiv anda. Det är viktigt för en kommun att ha en egen profil, så vi syns och hörs ute i vida världen. Det här är sådant som vi stenhårt måste arbeta med för att vi skall ha någon chans att hävda oss i konkurrensen om arbetskraft i framtiden. Till sist vill jag tacka alla medarbetare för ett väl genomfört år 2004 och ser framåt med stor tillförsikt mot ett fortsatt bra samarbete för att vi tillsammans skall kunna utveckla den bästa biten av Dalarna Myr Herbert Halvarsson Det ser med andra ord positivt ut för kommunen i ett framtidsperspektiv, även om vissa orosmoln hopar sig i horisonten. Jag tänker närmast på den åderlåtning som sker i kommunen på den offentliga servicen. Detta är ett stort hot mot kommunens fortsatta existens om man drar in servicen på t e x Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i kommunen. 3

5 Organisation Kommunfullmäktige S C M Fp Mp V Kd Frih Äp Säl Revision Valnämnd Kommunstyrelsen Barn- och Utbildningsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Miljönämnd Byggnadsnämnd 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVECKLINGEN I ÄLVDALEN Under 2004 minskade Älvdalens kommuns befolkning med 55 personer och uppgick den 31/ till Minskningen utgörs av ett födelseunderskott på 36 och ett flyttningsunderskott på 19 personer. Befolkning 31/12 respektive år i Älvdalen Under de senaste fem åren har befolkningen minskat med 289 personer (3,7 %). Största minskningen var 2000 med 86 personer och minsta 2002 med 35 personer. Arbetslösheten ligger kvar på en för länet hög nivå. F n (mars 2005) uppgår den till 6,3 % (282 personer) vilket är samma siffror som i mars Motsvarande siffror för länet är 4,3% 2005 vilket också är oförändrat jmf med Kommunförbundets prognos för 2005 är 5,3 % i genomsnitt i riket. Det är en liten minskning jämfört med 2004 (5,6 %). Prognosen är vidare fortsatt minskning ned till 4,3 % år Samhällsekonomi Förutsättningarna för den svenska ekonomin enligt kommunförbundets bedömning är att BNP minskar under perioden fram t o m BNP åren Procent 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,5 2,9 2,5 2,2 1, I kommunförbundets cirkulär 2005:8 beskrivs utvecklingen av samhällsekonomin bl a enligt följande; En viss dämpning av den internationella konjunkturen väntas i år. Främst beroende på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god. I Sverige var utvecklingen överraskande positiv under Stark ökning av exporten, hög produktivitetstillväxt och låg inflation kännetecknade förra årets utveckling. Utvecklingen på arbetsmarknaden var däremot dyster och vi ser ännu inga tydliga tecken på att sysselsättningen skulle ta fart. Stora delar av det privata näringslivet avvaktar med att anställa personal. Bristen på arbetskraft är låg och symboliserar den svaga efterfrågan på arbetskraft. Vi räknar emellertid med en försiktig sysselsättningsuppgång på 0,5 procent under Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Situationen de senaste åren har varit att intäktsökningen i form av skatter och bidrag inte klarat att täcka de ökade personalkostnaderna för befintlig personal. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att i Älvdalen liksom i många andra kommuner, utgör befolkningsminskningen tillsammans med minskade intäkter i det nya skattesystemet ett ytterligare avbräck på intäkterna. Arbetet måste därför även i fortsättningen inriktas på att minska kostnaderna för att ekvationen skall gå ihop. 5

7 KONCERNEN I kommunkoncernen ingår utöver kommunen själv, bostadsstiftelserna och Destination Älvdalen AB. Ambitionen är att göra ett gemensamt bolag av de två bostadsstiftelserna. Utredning i detta pågår där även möjligheterna till samordning av den kommunala fastighetsförvaltningen skall prövas. Destination Älvdalen AB har inte haft någon verksamhet under året. Koncernens årsresultat uppgår till tkr, där kommunen svarar för tkr, Stiftelsen Särna-Idre Hyresbostäder för +251 tkr, Stiftelsen Elfwedahls Hyresbostäder för +801 tkr samt Destination Älvdalen AB -44 tkr. EKONOMISK ÖVERSIKT ÅRETS RESULTAT Årets resultat uppgår till + 5,8 mkr att jämföra med budgeterat +5,2 mkr d vs en positiv avvikelse från budget med +0,6 mkr. Av resultatet är -6,4 mkr att hänföra till kommunens verksamheter och +7,0 mkr till finansiella poster. Det är Barn- och utbildningsnämnden och Tekniska nämnden som redovisar negativa resultat, -3,8 mkr respektive -4,7 mkr. Överskottet inom finansieringen består av +5,4 mkr utgörande bättre räntenetto än budgeterat och +2,2 mkr lägre kostnader för pensioner än budgeterat samt skatter och bidrag sammantaget -0,6 lägre än budgeterat. Årets överskott innebär att ytterligare en del av det egna kapitalet som förbrukats tidigare år kan återställas. Resultatutveckling (Mkr) Resultat Res. exkl.extraord Ovanstående bild visar resultatet exkl. extraordinära poster. Om man bortser från de senaste tre åren får man gå tillbaka till 1994 för att hitta det år som kommunen senast hade balans i ekonomin. De senaste tre årens överskott innebär därför viktiga steg och absolut nödvändiga sådana, för att skapa förutsättningar för en god utveckling i kommunen. Det är dock viktigt att poängtera att det inte räcker med detta. Arbetet med att anpassa verksamheterna till det ekonomiska utrymmet måste fortsätta, dels med tanke på befolkningsutvecklingen och dels för att skapa utrymme för nödvändiga investeringar och andra satsningar, främst inom de prioriterade verksamheterna. Budgeterat överskott uppgår till +5,2 mkr. Samtidigt som kommunen för tredje året i följd kan redovisa ett positivt resultat, kan konstateras att verksamheterna inte kunnat hålla sig inom budgetramen 2004, som man gjort de senaste två åren. Det antyder kommande svårigheter då intäktsutvecklingen inte klarar mer än i bästa fall löneökningarna och absolut inte någon volymökning. Det viktiga inför framtiden är, att kommunens kostnader även i fortsättningen kan anpassas så att de ryms inom de ekonomiska ramarna. 6

8 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag (%) Kommunfullmäktiges mål f r o m 2003 är att nettokostnadernas andel högst skall uppgå till 95 % av skatteintäkterna. Som framgår ovan har det uppnåtts 2002 (93%) och 2003 (92%). Räknas bidraget från kommundelegationen bort 2003 är dock andelen 98%. För 2004 uppgår andelen till 97%. Målet är främst satt för att skapa rejäla överskott och därmed utrymme för investeringar i äldreboenden och skolor. DRIFTBUDGETENS UTFALL Driftkostnader 401,4 385,5 361,3 Kapitalkostnader 33,6 53,1 50,2 Totalt 435,0 438,6 411,5 Driftkostnaderna, 435,0 mkr, har minskat med 3,6 mkr jämfört med föregående år (438,6 mkr) och ökat med 23,5 mkr jämfört med 2002 (411,5 mkr). Som framgår ovan är kapitalkostnaderna betydligt lägre 2004 än tidigare år. Det beror på att kommunen har bytt metod för hur dessa beräknas. En jämförelse exkl. kapitalkostnaderna är därför mer intressant. Här konstateras att kostnaderna ökat med 15,9 jmf med 2003 och 40,1 jmf med Intäkterna har ökat med 6,5 mkr till 102,8 mkr att jämföra med 96,3 mkr föregående år. Budgetavvikelsen för de olika nämnderna uppgår till -6,4 mkr. Det är Barn- och utbildningsnämnden och Tekniska nämnden som redovisar underskott. I kommunstyrelsens positiva utfall ingår ej fördelad pott för löneökningar med 1,7 mkr. Det innebär negativt utfall i övrigt med -0,6 mkr. Budgetavvikelser (Tkr) Kommunfullmäktige Kommmunstyrelsen Socialnämnden Barn- o utbildningsnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Summa Uppföljningsrapporterna under året har pekat på ett nollresultat för verksamheterna totalt. BALANSKRAVET Innebörden av begreppet är att underskott skall täckas i de nästkommande två årens budgetar. Underskottet från 2000 skall således täckas senast 2002 och underskottet från 2001 senast års överskott (13,8 mkr) innebär att underskottet från 2000, exkl de extraordinära kostnader om 17,9 mkr som utgjorde kapitaltillskott till Stiftelsen Särna-Idre hyresbostäder och som var en del i uppgörelsen med kommundelegationen, (-11,1 mkr) täcks års överskott (20,6 mkr) täcker underskottet från 2001 (-10,2 mkr). I och med årets resultat (+5,8 mkr) kan konstateras att kommunen utifrån dessa förutsättningar hittills uppfyllt balanskravet. EGET KAPITAL Exkl.pens Inkl.pens ändrades redovisningen av pensions- 7

9 skulden. Intjänad pension t o m 1997 redovisas f r o m 1998 som en ansvarsförbindelse. Ovanstående diagram redovisar därför även det egna kapitalet inkl. pensionsskulden. F r o m 2002 är det egna kapitalet inkl. pensionsskulden åter positivt +19,3 mkr SOLIDITET Årets överskott (+ 5,8 mkr) och minskade skulder, från 229,5 mkr förra året till 213,4 mkr, resulterar i en förbättrad soliditet, från 36 % förra året till 39 %. Genomsnittet i länet var %. Då redovisas soliditetsmåtten enligt balansräkningen utan avdrag för pensionsskuld upptagen som ansvarsförbindelse. Nedanstående diagram redovisar även utvecklingen inkl pensionsskulden. Soliditetsutveckling Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga. LÅNESKULD Exkl pens skuld Inkl pens skuld Kommunens långfrisiga låneskuld uppgår den 31/ till 147,0 mkr kr per invånare (20780 kr per invånare 2003) vilket är en mycket hög siffra. Genomsnittet i länet uppgick 2003 till kr per invånare. Skulden har minskat med 10,3 mkr Låneskulden utveckling (Mkr) Räntekostnaderna har minskat från 7,5 mkr 2003 till 5,7 mkr Det f n låga ränteläget gör att den höga låneskulden inte belastar ekonomin så hårt som normalt. Ambitionen är att fortsätta att efter hand minska låneskulden. Kortsiktigt är det dock nödvändigt att den ökar i samband med, att planerade investeringar i äldreboenden och skolor genomförs. Långsiktigt är dock målet att minska skulden varför det är nödvändigt att skapa utökat utrymme för investeringar genom positiva resultat. Fr o m 2003, skall enligt rekommendation nr från Rådet för kommunal redovisning, finansiella leasingavtal redovisas på samma sätt som en lånefinansierad investering. Älvdalens kommun har i december 2002 tecknat ett sådant avtal avseende sjukhemmet och dess ombyggnation och har sedan tidigare (1997) ett sådant avtal avseende gymnasiet. Avtal tecknade före 1/ får dock klassificeras som operationella. De betraktas därmed som vanliga hyresavtal. Leasingavgiften för dessa objekt uppgår 2004 till 397 tkr för Furuvägens äldreboende resp. 230 tkr för gymnasiet. LIKVIDITET De likvida medlen har ökat med 13,9 mkr jämfört med föregående år vilket till stor del beror på att 33,3 mkr av kortfristigt placerade medel i penningmarknadsfond sålts under året. Se kassaflödesanalys nedan sid 13 8

10 BORGENSÅTAGANDEN Kommunens borgensåtaganden uppgår per den 31/ till 59,5 mkr ( ,9 mkr) varav 45,7 mkr avser lån i de kommunala bostadsföretagen, 5,3 mkr Idrefjälls golfbana, Dalatrafik 3,1 mkr, samt övrigt 0,6 mkr. Vidare ingår borgens- och förlustansvar av egna hem och småhus med bostadsrätt uppgående till 4,5 mkr. INVESTERINGAR Årets investeringar uppgår netto till 28,2 mkr (35,6 mkr 2003). Investeringsbudgeten. uppgick till 24,2 mkr. Budgetavvikelsen är därmed -4,0 mkr. Det finansiella utrymmet för investeringar har under en längre tid varit alldeles för lågt i förhållande till behovet. Att bibehålla och förstärka uppnådd ekonomisk balans är därför en grundförutsättning för att kunna investera i rimlig omfattning. PENSIONER Att uppfylla balanskravet kan betraktas som ett minimikrav för den kommunala ekonomin. Ett mer långsiktigt begrepp är god ekonomisk hushållning. Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår vid årsskiftet till närmare 119 mkr. Det är kostnader som kommer att belasta kommunens resultat i framtiden. Det finns möjlighet att motverka att dessa kostnader skjuts på framtiden, genom partiell inlösen av pensionsskulden. I den ekonomiska planeringen bör därför i fortsättningen årliga belopp avsättas för detta ändamål. FRAMTIDEN Att sia är svårt särskilt om framtiden är ett välkänt citat från en riksdagsman på talet. Det var svårt då och det är svårt nu. Samtidigt är det viktigt att höja blicken, att fundera över vart vi är på väg och att inse att det vi gör idag har betydelse för hur framtiden kommer att bli. Vi nås varje dag av besked från företag som outsourcar, som slimmar sin organisation och som downsizar. Lite på skämt brukar vi kalla de där orden för nysvenska. För företag som lever med global konkurrens är det nödvändigt att hela tiden göra bättre produkter till lägre kostnader. Priset för oss i Sverige är att arbeten flyttar till låglöneländer eller att arbetsplatserna blir allt mer mekaniserade. Det konkreta resultatet av detta ser vi i färre arbetstillfällen. I Älvdalens kommun har vi sett utvecklingen. Mekaniseringen av skogsbruket drabbade oss tidigt. Idag har vi ett rationellt skogsbruk som sysselsätter en bråkdel av de som tidigare fick sin utkomst i skogen. Älvdalens kommun har sedan 1960 minskat sin befolkning med invånare från till Det är en utveckling som direkt avspeglar förändringarna på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbeten i våra traditionella näringar försvunnit har vi i Älvdalens kommun sett hur moderna näringar vuxit. Framför allt gäller det turismen. Här har Idre Fjälls tillkomst och utveckling haft en avgörande betydelse. När Idre Fjäll vuxit sig allt större och starkare har det givit möjligheter och näring till många mindre företag att etablera sig och ge människor utkomst. Men det ser vi på befolkningssiffrorna turismen har inte kunnat ersätta alla de jobb som försvunnit! Frågan om framtiden har vi till stor del i våra egna händer. Visst är vi påverkade av vad som händer i världen, men det beroendet delar vi med alla andra. Det är heller inte något nytt. Vi har alltid varit beroende av omvärlden. Älvdalens kommun behöver fler invånare. Om det fortsätter som det gjort de senaste 40 åren är det stor risk att vi kommer att vara så få att det blir svårt att upprätthålla samhällsservicen. Förutsättningen för fler invånare är fler arbetstillfällen. I Älvdalens kommun måste skapas fler jobb. De företag som finns måste vara stabila och växa. Nya företag måste startas. 9

11 Hur skall vi bli flera? De som föds och växer upp i kommunen räcker inte till för en stabil befolkning. Många kommer att utbilda sig till yrken som aldrig kommer att finnas i Älvdalen. Många kommer att finna sina livspartners på andra håll i världen. Men många kommer naturligtvis att välja att bo kvar eller flytta tillbaka till Älvdalen. Vi måste vara attraktiva för inflyttande företag och människor. Utmaningen för framtiden är att skapa jobb och få människor som vill ta jobben. Turismen är en nyckel. Det är den bransch som växer snabbast i världen. Men samtidigt som vi utnämner turismen till en viktig basnäring får vi inte glömma de andra näringarna. Vi behöver ett så differentierat näringsliv som över huvud taget är möjligt. Älvdalen har en mångfald av natur skogar, vattendrag, fjäll. Älvdalen har en mångfald av kultur jord- och skogsbrukskultur, samisk kultur, hantverkskultur, språk. Det är vår grund för framtiden allsidigheten. Man kan skoja om de nysvenska orden. Men det de står för går inte att skoja om. Vi lever i den verkligheten. Vår ledstjärna måste vara positivt värdeladdade ord. Låt oss pröva några: TILLIT mellan människor i vår lilla kommun känner vi varandra och vi vet att vi behöver varandra. TOLERANS för människor och idéer. Glädjas när människor och företag lyckas. TYDLIGHET när vi talar med varandra, när vi uttrycker vad vi vill och när vi talar om framtiden. PERSONALEKONOMISK REDOVISNING ÅRETS HÄNDELSER En fortsatt fokusering på kommunens ekonomi och balanskrav är det som övergripande styrt våra verksamheter under året. Kompetensutvecklingsinsatser har under året genomförts och intensifierats, för bl.a. chefsgruppen. Mentorsutbildningen Viska i Stormen har fortsatt för dessa. Kurser inom arbetsmiljöområdet har genomförts med chefer och fackliga företrädare. Ett nytt datastöd inom arbetsmiljöområdet har upprättats. Relation Älvdalen har genomfört sina två första dagar, där Särna var först ut och fick visa upp vad som sker i denna del av kommunen. Över 600 medarbetare deltog under dessa dagar. Inom skolans område har en skolutvecklingsgrupp omstartats med representanter för de fackliga organisationerna och skolledning. Uppgiften är att upprätta handlingsplaner för att främja elevers lärande, samt att följa skolans resultat och förnyelse. Kommunen har fortsatt sitt arbete i samverkan med bl.a. Försäkringskassan och näringslivet i projektet Arbetsgivarringen. Syftet är att främja hälsa, sänka de höga sjukfrånvarokostnaderna, och ge möjlighet till ett effektivare rehabiliteringsarbete till gagn för både individ och företag. Arbetet med att få personalen att nyttja friskvård har fortsatt, med möjlighet för personalen att på betald tid utöva friskvårdsaktiviteter. Fortsatt samarbete med Folkhälsoplaneraren har skett i syfte att personalen skall ta ett större ansvar för sin egen hälsa och arbetsmiljö. 10

12 FRAMTIDEN För att trygga personalförsörjningen på längre sikt är det viktigt att arbetet med att göra kommunen än mer attraktiv ges hög prioritet. Vi måste arbeta vidare med att påverka ungdomars attityder till kommunen så att fler söker sig till de arbeten vi erbjuder. Detta är speciellt viktigt inom vård och omsorg, men berör i stort alla våra verksamheter. Vi behöver även fortlöpande stärka det kommunala ledarskapet och utveckla de personalresurser vi redan har. Samverkan med grannkommunerna har utvecklats ytterligare genom Kommunalförbundet och prövas bl.a. med hänsyn taget till den tekniska utvecklingen inom olika områden. Det lönepolitiska arbetet, och jämställdhetsarbetet med avdelningsvisa handlingsplaner med bl.a. kartläggning av löner enl. direktiv ifrån JÄMO har påbörjats. Det personalstrategiska arbetet måste således syfta till att skapa förutsättningar för attraktiva arbetsplatser, vilket är nödvändigt för att både kunna behålla och rekrytera kompetent personal. För att uppnå detta krävs en stabil organisation som är lyhörd för medarbetarnas synpunkter och som arbetar långsiktigt och med tydliga mål för sina verksamheter. ANTAL ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Den totala kostnaden för löner och arvoden inkl. sociala avgifter uppgår till 243,9 mkr vilket motsvarar ca 62 % av bruttokostnaderna. Antal årsarbetare per avdelning Kommunledningscentrum Barn- och utbildningsavdelningen Sociala avdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Totalt PERSONALSTRUKTUR Kommunens verksamheter är mycket kvinnodominerande 80 % mot männens 20 %, andelarna är ungefär lika som föregående år. Kvinnor och män Ålder Män Kvinnor Summa Summa Medelålder Medelålder Män 49,6 47,9 47,7 Kvinnor 46,2 45,1 44,4 Totalt 46,8 46,5 45,0 Det kan konstateras att medelåldern är hög och i stigande. Sjukfrånvaro antal dagar Det totala antalet sjukdagar uppgick till år 2004 vilket innebär en minskning med ca 22 % (4400 dagar) jämfört med 2003 då sjukdagarna uppgick till Genomsnittligt antal dagar per anställd är 15,1 sjukdagar 2004, vilket är en minskning med 4,3 dagar jmf med Den uttalade målsättningen att sänka sjukfrånvaron till 12 dagar per anställd/år ter sig fortfarande avlägsen, men inte längre ouppnåeligt. Frisknärvaro 2004 var det 394 årsarbetare som inte hade någon sjukfrånvaro alls. Motsvarande för 2003 var 348 årsarbetare som varit friska. 11

13 Den totala sjukfrånvaron i % F r o m Sjukfrånvarotid/ Ordinarie arbetstid Män Kvinnor Totalt -29 år 3,64 3,67 3, år 1,90 9,25 7, år 8,27 10,17 9,68 Totalt 4,99 8,96 8,07 Långtidssjukfrånvaro/ Total sjukfrånvaro 66,73 F r o m Sjukfrånvarotid/ Ordinarie arbetstid Män Kvinnor Totalt -29 år 6,94 3,89 4, år 2,88 8,06 6, år 5,13 8,32 7,45 Totalt 4,28 7,60 6,85 Långtidssjukfrånvaro/ Total sjukfrånvaro 57,63 Ovanstående nyckeltal över sjukfrånvaron skall f r o m följas upp och redovisas enligt ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Utsikt över Rämmasjön 12

14 FEM ÅR I SAMMANDRAG Soliditet (eget kapital i % av de totala tillgångarna) 39% 36% 32% 29% 33% Soliditet inkl. pensionsskuld 5% 5% 0% 0% 0% Nettokostnadernas andel (inkl avskrivn) av skatteintäkterna 97% 92% 93% 101% 101% Årets resultat, mkr 5,8 20,6 13,8-10,2-29,0 Låneskuld, mkr(anläggningslån) 147,0 157,3 167,1 172,8 153,7 Antal årsarbetare Antal invånare Utdebitering 21:81 21:81 21:81 21:81 21:81 Nettokostnader (inkl avskrivningar)per invånare, kr Skatteintäkter per invånare, kr Eget kapital, mkr 138,1 132,3 111,7 97,9 108,0 Eget kapital per invånare, kr Anläggningstillgångar per invånare, kr Anläggningslån per invånare, kr Driftbudgetutfall, mkr -6,4-5,8 6,3-11,1-7,9 Nettoinvesteringar, mkr 28,2 35,6 11,1 14,7 16,8 Nyupplåning i procent av årets bruttoinvesteringar 0 0,0% 0% 105% 179,0% Borgensåtaganden, mkr 59,5 53,9 53,1 68,3 72,4 Utbet löner o arvoden tkr (exkl sociala avg) Löner och arvoden inkl soc avg i procent av bruttokostnaderna 62% 60,0% 61,0% 60,0% 60,0% Konsumentprisindex (1980=100) december resp. år 279,4 278,6 275,1 269,5 262,5 Upplupna löner inkl. semesterlöneskuld, tkr Pensionsskuld, tkr (intjänat t o m 1997) Pensionsavsättning, tkr (intjänat fr o m 1998) Upplupen pensionskostnad individuell del, tkr

15 RESULTATRÄKNING (tkr) Verksamhetens intäkter not Verksamhetens kostnader not Avskrivningar not Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter not Generella statsbidrag och utjämning not Jämförelsestörande poster, bidrag not Finansiella intäkter not Finansiella kostnader not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat KASSAFLÖDESANALYS (tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet not Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändringar av förråd 74 1 Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel IB Likvida medel UB

16 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar not Maskiner och inventarier not Finansiella anläggningstillgångar not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd not Fordringar not Kortfristiga placeringar not Kassa och bank not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not Avsättningar Avsättningar för pensioner not Andra avsättningar not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

17 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden Pensionsförpliktelser, som inte upptagits som skuld eller avsättning SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunen har i beslut i kommunfullmäktige ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till de lånebelopp som kommunen och dess bolag har i Kommuninvest. Vid årsskiftet uppgick detta till 104,35 Mkr, vilket utgör 0,20% av Kommuninvests totala upplåning. Fulufjället 16

18 NOTHÄNVISNINGAR, tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Interna poster Ej fördelade intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Interna poster Kapitalkostnader Pensionsskuldförändring Personalkostnader Ej fördelade kostnader Pensionsutbetalningar, intjänat tom Löneskatt F-skatt Pensionsutbetalningar, ind del Not 3 Avskrivningar enligt plan Byggnader Maskiner och inventarier Not 4 Skatteintäkter Mellankommunal skatteutjämning Kommunalskatt Övriga skatter Kompensationer Not 5 Övriga skatteintäkter Generella statsbidrag Utjämningsbidrag Generellt sysselsättningsstöd Bidrag befolkningsminskning Nyanställningsstöd

19 NOTHÄNVISNINGAR Not 6 Jämförelsestörande poster Bidrag kommundelegationen Bidrag bostadsdelegationen Not 7 Finansiella intäkter Realisationsvinst PM-fond Övriga finansiella intäkter Not 8 Finansiella kostnader Räntor på anläggningslån Räntor utnyttjad checkkredit 0 32 Ränta pensionskostnad Övriga finansiella kostnader Not 9 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av tillgångar Nedskrivning av anäggningstillgångar Uppskrivning av anläggningstillgångar Avsättningar till pensioner Avsättningar för löneskatt Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 11 Ingående balans Avskrivningar Årets investeringsutgifter Årets investeringsinkomster Nedskrivningar Uppskrivningar Maskiner och inventarier Ingående balans Avskrivningar Årets innvesteringsutgifter Årets investeringsinkomster

20 NOTHÄNVISNINGAR Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Andelar Utlämnade lån Bostadsrätter Grundfondskapital Not 13 Förråd Tekniska kontoret Tallbackens dagcentral 6 6 Solängsgården dagcentral 24 9 Dagcenter Älvdalen Dagcenter Idre 7 14 Porfyrmuséet Not 14 Kortfristiga fordringar Upplupna skatteintäkter 0-12 Statsbidragsfordringar Fakturafordringar Utgiftsförskott och inkomstrester Övrigt Not 15 Kortfristiga placeringar Ingående balans Köp fondandelar Inlösen fondandelar Realisationsvinst Utgående balans

21 NOTHÄNVISNINGAR Not 16 Likvida medel Kontantkassa Postgiro Bank Not 17 Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Eget kapital vid årets utgång Not 18 Förvaltning av medel avsatta för pensioner Avsättning till pension och liknande förpliktelser Pensionsmedlens användning Finansiella placeringar Summa användning Not 19 Avsättning löneskatt Not 20 Kortfristiga skulder Inkomstförskott och utgiftsrester Upplupna löner inkl. semesterlöneskuld Leverantörsreskontra Övriga kortfristiga skulder Checkräkningskredit Upplupen skatteavräkning

22 Driftredovisning 2004 Intäkter Kostnader Resultat Budget Redovisat Avvikelse Budget Redovisat Avvikelse Avvikelse period period Period period period period period KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Utvecklingskontor Servicekontor Summa kommunstyrelsen SOCIALNÄMNDEN Socialchef VÅR-enheten Omsorg Furuvägen Älvdalen Omsorg Tallbacken Älvdalen Omsorg Hemtjänst Älvdalen Särskild omsorg Älvdalen Omsorg Särna Omsorg Idre LSS Idre Individ- och familjeomsorg LSS Summa socialnämnden BARN O UTBILDNINGSNÄMNDEN Skolchef Älvdalens rektorsområde mitt Älvdalens rektorsområde nord Älvdalens rektorsområde syd Särna rektorsområde Idre rektorsområde Gymnasiet, KomVux Summa barn o utbildningsnämnden TEKNISK NÄMND Chef samhällsbyggnad (inkl.bost.anp) Räddningstjänst Teknik, exkl planer och bygglov Fastighetskontor Sysselsättning Summa teknisk nämnd BYGGNADSNÄMNDEN Teknik, planer och bygglov Summa byggnadsnämnden MILJÖNÄMNDEN Miljö - o hälsoskyddsförvaltningen Summa miljönämnden SUMMA VERKSAMHET

23 Investeringsredovisning 2004 (Tkr) Inkomster Utgifter Avvikelse Budget Redovisat Avvikelse Budget Redovisat Avvikelse Netto Kommunstyrelsen Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnden Teknisk nämnd Därav ramanslag Teknisk nämnd Därav Räddningstjänst Därav Teknik Därav Fastigheter Miljönämnden TOTALT De enskilt största investeringarna Tillbyggnad Solängsgården Va Idre Fjäll 4062 Barn- och utbildningsnämnden - inventarier 2240 Tillbyggnad Tallbacken 1515 Inköp bilar hemtjänsten 892 Barn- och utbildningsnämnden- datautrustning 797 Inventarier socialkontoret 742 Utbyggnad Synnanåt 702 Kommunhus Älvdalen div. åtgärder 664 Vattentäkt Rot 605 Budgetavvikelsen för investeringarna uppgår till tkr. Den är att hänföra till de två största objekten ovan; Tillbyggnad Solängsgården och Va Idrefjäll. Beträffande objektet Solängsgården kommer det att slutföras Hittills har investerats 16,7 mkr och finansierats 4,1 mkr via bidraget från kommundelegationen 2003, 10 mkr i budget 2004, samt 4,0 mkr i budget Vad gäller Va Idrefjäll pågår förhandlingar med Idrefjäll AB om finansieringen av va-ledningen från Gränjesvålen till Idre. Totalt uppgår dessa investeringar till tkr och ligger alla inom Tekniska nämndens verksamhet som totalt redovisar avvikelse i investeringsbudgeten med tkr. Även barn- och utbildningsnämnden har överskridit sin investeringsbudget (-267 tkr), medan Socialnämnden och Kommunstyrelsen inte utnyttjat budgeten full ut. 22

24 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Leo Persson RESULTATRÄKNING (Tkr) Andel av total verksamhet Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader Kapitalkostnader Tillskott av skattemedel RESULTAT NETTOINVESTERINGAR KF 0,2% EKONOMISKT RESULTAT Under Kommunfullmäktige redovisas, förutom KF:s egna kostnader, valnämnd och överförmyndarnämnd. Under KF ligger också revisionen som dock redovisas särskilt nedan. Resultatet uppgår enligt ovan till +236 tkr. Färre sammanträden och därmed lägre kostnader för sammanträdesarvoden är huvudskälet. Även överförmyndarnämnden visar överskott (+46 tkr) medan valnämnden redovisar ett mindre underskott (-3 tkr). VERKSAMHETSRESULTAT Fullmäktige Fullmäktige hade 6 ordinarie sammanträden under 2004 (jmft med 7 ordinarie och 2 extra smtr 2003) Fullmäktige behandlade sammanlagt 111. Liksom tidigare år beslöt fullmäktige inför 2004 att ha teman för sina sammanträden och även att förlägga några sammanträden ute i kommunen. Mars: Särna. Tema: Lomkällan, Särna Skogsmuseum Maj: Älvdalen. Tema: Näringsliv Juni: Drevdagen. Tema: Föreningar i Drevdagen Sept.: Älvdalen. Tema: Hembygdsvård med besök bl a på Rots Skans och Långö Liebruk Nov: Älvdalen. Tema: Revisionen. Dec: Blyberg Tema: Föreningar i Blyberg Viktigare händelser och beslut under 2004 var bl a: 2003 års bokslut visar positivt resultat med + 20,6 mkr att jämföras med budgeterat + 2,5 mkr. Kf anvisar 1 mkr för arbetet med översiktsplanen Kf anvisar 900 tkr för utvecklingsarbete och projekt Beslut om inköpspolicy och riktlinjer för direktupphandling Utvärdering av Agenda 21. Uppdrag åt samtliga nämnder att utarbeta lokala miljömål utifrån de nationella och regionala miljömålen. 23

25 Antar Energiplan för Älvdalens kommun Kf inrättar en kostenhet som knyts till barn- och utbildningsnämnden samt inrättar tjänst som områdesansvarig för kostenheten Beslutar att delta med kr vid upprustningen av Älvdalens Biograf i samband med föreningens ansökan om medel från Boverket. Kf beslutar att fr o m överföra den organiserade upphandlingsverksamheten i kommunen till Region Siljan. Kf beslutar att delta i Region Dalarnas försök att skapa en gemensam nämnd för resesamordning i länet Kf antar taxor för korttidsuthyrning av kommunens lokaler Kf beslutar om utredning av ny renhållningstaxa som dels tar hänsyn till likställighetsprincipen och dels beaktar avgiften för permanentboende som även äger ett eller flera fritidshus i kommunen. Kf fastställer ny logotyp för Älvdalens kommun och uppdrar åt Ks att ta fram en profilhandbok för användandet. I budgetbeslutet avsätter Kf en särskild post för att säkerställa att verksamheten vid demensboendet i Solängsgården, Idre kan starta under

26 Lomkällan, Särna skogsmuseum Revision Ordförande: Jöns Pålsson RESULTATRÄKNING (Tkr) Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader Kapitalkostnader Tillskott av skattemedel RESULTAT NETTOINVESTERINGAR Revison 0,1 % Andel av total verksamhet ALLMÄNT Revisorernas uppgift är att vara ett demokratiskt kontrollinstrument. Syftet är att pröva om kommunstyrelsens och övriga styrelsers/nämnders verksamhet utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om verksamheten bedrivs enligt fastlagda politiska mål och intentioner samt om räkenskaperna är rättvisande och den interna kontrollen tillräcklig. Enligt nuvarande god revisionssed skall revisionen även ha en rådgivande och stödjande roll i förhållande till nämnder och styrelser utan att därför inkräkta på sin oberoende ställning. VERKSAMHETSRESULTAT Vi har under året biträtts i vårt arbete av revisionskonsulter från KPMG. Under verksamhetsåret 2004 har vi granskat ett flertal verksamheter. Utöver bokslut, årsredovisning och koncernredovisning har granskningar b l a skett inom följande områden: Granskning av försäkringsskyddet i kommunen. Övergripande granskning av samtliga. styrelser och nämnder Uppföljning av den interna kontrollen.. FRAMTIDEN Från årsskiftet 2000 förändrades kommunallagens bestämmelser om revision. Syftet var att stärka revisorernas ställning. Detta skedde genom att ge revisorerna kraftfullare instrument i arbetet, t ex initiativrätt i fullmäktige, styrelser och nämnder. Samtidigt förtydligades att revisorernas uppdrag är, att årligen granska all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. Ytterligare en viktig förändring var samordnad revision mellan kommunen och dess företag. Kommunrevisionen kommer att i framtiden verka för att ytterligare stärka revisionens ställning i kommunen, b la genom att anpassa och utveckla granskningsmetoder och arbetssätt i enlighet med lagstiftningens och den ständigt förändrade goda revisionssedens intentioner. 25

27 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Herbert Halvarsson RESULTATRÄKNING (Tkr) KS 2% Andel av total verksamhet Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader Kapitalkostnader Tillskott av skattemedel RESULTAT NETTOINVESTERINGAR EKONOMISKT RESULTAT Här redovisas de delar som ligger direkt under kommunstyrelsen; kommunstyrelsen (inkl. personal- och organisationsutskottet), översiktlig planering, kommunala bolag och stiftelser, bidrag till lönebidragsanställda i föreningar och övriga bidrag. Under KS ligger också utvecklingskontor och servicekontor. Dessa verksamheter redovisas var för sig under egna rubriker. Resultatet uppgår till tkr enligt ovanstående tabell. Av centralt avsatta medel för löneökningar (9200 tkr) har inte 1740 tkr inte utnyttjats. Det innebär att verksamheten i övrigt överskridit budgeten med -677 tkr. Det handlar om bidrag till föreningar, medlemsavgifter till olika samverkansorgan mm som sammantaget kostat mer än budgeterat.. VERKSAMHETSRESULTAT Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen hade 12 sammanträden under 2004, varav 2 var extra sammanträden, ett i juni och ett i november Kommunstyrelsen behandlade 151. Viktigare beslut och händelser under 2004: Ks beslutar att förhandlingar om utbyggnad av avloppsledningen i Idre får utvidgas till, att gälla även andra alternativ till lösning även om dessa innebär ett avsteg från fullmäktiges uppdrag i 47/2003. Huvudinriktningen är dock fortfarande att kommunen ska få full kostnadstäckning för utbyggnaden. Ks beslutar om revidering av avtalet med Fliesbergs Outdoor AB, om turistbyråverksamheten i kommunen. Ks får även en utvärdering av turistbyråverksamheten för Utvärderingsgruppen har bestått av kommunchef Bengt Welin och Björn Löfqvist från kommunen samt Kjell Landén och Claus Kempe från Fliesbergs Outdoor AB. Utvärderingen omfattar det formella avtalet som reglerar verksamheten främst i kvantitativa termer såsom öppettider, antal personal m m. Någon bindande kvalitativ reglering förekommer inte i avtalet. Ks beslutar om utökning av antalet lägenheter som byggs i Solängsgården. Ytterligare 4 lägenheter för äldreboende får byggas på övre planet. 26

28 Ks deltar i underskottstäckningen för flygtrafiken vid Mora/Siljan flygplats med kr, under förutsättning att näringslivet i kommunen bidrar med kr. Ks beslutar att delta i etapp II av projektet Vasaloppet som motor för regionens utveckling. Projektet ska utveckla mervärdena kring Vasaloppets attraktionskraft för att skapa jobb inom besöksnäringen och upplevelseindustrin. Ks beslutar att inom ramen för arbetet med översiktsplan för norra kommundelen genomföra ett Rådslag för turismen som ska handla om vad som är möjligt att göra och vad staten som markägare tillåter inom naturreservaten Långfjället och Städjan-Nipfjället. Kommunchef Bengt Welin informerar Ks om befolkningsutvecklingen i kommunen och Ks beslutar att avsätta tid för diskussion om strategier för den framtida utvecklingen i kommunen. idrottsgymnasium i Älvdalen och att utveckla turistnäringen i Meråker. Ks beslutar att köpa marknadsföringsplats vid Mora/Siljan flygplats under 5 år och med kr/år. Ks beslutar att anslå investeringsmedel 2004 för att påbörja en upprustning av sessionssalen i kommunalhuset i Älvdalen med bl a ny golvbeläggning, belysning och högtalaranläggning. Arbetsutskottet och personal- och organisationsutskottet Kommunstyrelsens arbetsutskott hade 12 sammanträden under Dessutom hade man två dagars boksluts- och ramberedning i april och 2 dagars budgetberedning i oktober. Arbetsutskottet behandlade 158. Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott hade 9 sammanträden och behandlade 118. Ks får information om planerna på en utbyggnad av fjärrvärmeanläggning i centrala Älvdalen. Ks beslutar att delta i ett Interreg III A-projekt tillsammans med Meråkers kommun i Norge kallat Älvdalen Meråker med syfte att skapa förutsättning för ett friskvårds- och 27

29 Utvecklingskontoret Ordförande (KS): Herbert Halvarsson Chef: Bengt Welin RESULTATRÄKNING (Tkr) Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader Kapitalkostnader Tillskott av skattemedel RESULTAT NETTOINVESTERINGAR -347 Utvecklingskontor 3% Andel av total verksamhet EKONOMISKT RESULTAT Under rubriken redovisas bl a följande verksamheter; kommunchef, EU-samordning, näringsliv, personaladministration, översiktlig planering, kollektivtrafik och färdtjänst. Årets resultat uppgår till -150 tkr. Underskott under personalchef (-558 tkr), trafik (-101 tkr), näringsliv (-110 tkr) kommunantikvarie (-147) och folkhälsoplanerare (-39 tkr) balanseras till största delen av överskott under EU-samordnaren FÄRDTJÄNSTSTATISTIK Antal Resor Tillstånd Därav kvinnor Därav män Nettokostnad Nettokostnaden för färdtjänst har minskat beroende på färre resor och högre egenavgifter. Viss eftersläpning i fakturering gör att kostnader kommer belasta Egenavgiften under 2004 var 25% av taxameterpriset, dock lägst 30 kr. Inom riksfärdtjänsten företogs under enkelresor till en nettokostand av 164 tkr. VERKSAMHETSRESULTAT Kommunchefen är chef för utvecklingskontoret där följande tjänster ingår; personalchef, arkitekt, utredningssekreterare, näringslivssekreterare, kommunantikvarie, personalsekreterare samt utredare. Till näringslivskontoret finns ytterligare ett antal personer knutna i projektanställningar, finansierade med EU-medel i ett särskilt projekt. Den 1 september genomfördes en organisationsförändring genom att näringslivssekreteraren, kommunantikvarien och konsumentvägledaren/eu-samordnaren sammanfördes i näringslivskontoret med näringslivssekreteraren som chef. Samtidigt fördes till kontoret uppgifter för samordning av informationsfrågor och turismfrågor. Inom ramen för näringslivskontorets arbete ökar relationerna och samarbetet med näringslivets företrädare och organisationer. Samrådsgruppen, som består av nio företagare och tre representanter från kommunen, har träffats sex gånger. Syftet med gruppen är att föra en kontinuerlig dialog för att gemensamt utveckla kommunen och förbättra näringslivsklimatet. Tillsammans med köpmännen i Älvdalen drivs sedan ett antal år den s k utsmyckningsgruppen. Med gemensamma resurser jobbar denna grupp för att successivt göra Älvdalens 28

30 centrum mer attraktivt för ortsbor och besökare. Samarbetet i näringslivsfrågor mellan Siljanskommunerna utvecklas allt mer. Under 2004 gjordes en gemensam analys av förutsättningarna att utveckla näringslivet och locka ytterligare företag till regionen. Ett gemensamt företagsregister har tagits fram som nu finns på kommunernas hemsidor. Inom ramen för projektet Leva vid Siljan, jobbar kommunerna Älvdalen, Orsa, Mora, Leksand och Rättvik för att locka fler människor att flytta till vår region. Vad gäller enskilda företagshändelser kan här nämnas invigningen av den nya stugbyn vid Fulufjället, nya expansiva ägare till Wäsabergen, den positiva utvecklingen vid Marinträ i Blyberg, fortsatta satsningar i anslutning till Idre Fjäll samt expansionen vad avser produktion av villapellets på företaget Älvdalsbygg. Näringslivskontoret har under året organiserats i fastare former. Från hösten 2004 arbetar man inom områdena företagsutveckling, nyföretagande, turism, information, EUrådgivning, konsumentfrågor samt projektutveckling. Kommunen har fortsatt sitt arbete i samverkan med bl.a. Försäkringskassan och näringslivet i projektet Arbetsgivarringen, vars syfte är att främja hälsa, sänka de höga sjukfrånvarokostnaderna, och ge möjlighet till ett effektivare rehabiliteringsarbete till gagn både för individ och företag. Arbetet med att få personalen att nyttja friskvård har fortsatt, med möjlighet för personalen att på betald tid utöva friskvård. Sjukfrånvaron har minskat under året och uppgår till 15,1 dagar/anst och år, en minskning med 4.3 dagar mot förra året. Används den officiella mätmetoden var sjukfrånvaron 6,85 % 2004, jämfört med 8,07 % Under 2004 påbörjades en rörelse för att stärka identiteten i kommunen, öka kunskapen om kommunen bland dess anställda och skapa en större vi-känsla. Det yttersta syftet med 29 rörelsen är att göra kommunen mer attraktiv både som arbetsplats och för företag och invånare. Rörelsen har fått namnet Relation Älvdalen och den första aktiviteten var att Särna bjöd in övriga kommunen till sig för att visa upp orten, företag och organisationer och kommunal verksamhet. Rörelsen fortsätter under 2005 då Idre respektive Älvdalen är värdar. Arbetet med revidering av översiktsplanen för de norra kommundelarna fortsätter. Målet är att en översiktsplan kan ställas ut för samråd till sommaren För att klara denna tidsplan måste arbetet med planen bedrivas på ett annorlunda sätt än det som är vanligt när översiktsplaner upprättas. Arbetet med att ta fram en logotype för Älvdalens kommun har pågått under året. Den fastställdes av kommunfullmäktige. Logotypen har på prov använts under året i skyltar, i trycksaker och annonser mm. Den har rönt uppskattning och har redan inneburit en förstärkt identitet. Folkhälsoplaneraren har bedrivit ett fortsatt framgångsrikt arbete inom sitt område. Det projekt med drogförebyggande arbete som delvis finansierats av länsstyrelsen har fr o m 2005 blivit ordinarie verksamhet. FRAMTIDEN Under 2005 kommer den utredningstjänst som handhar trafikfrågor såsom färdtjänst, skolskjutsar och infrastrukturfrågor föreslås överflyttas från utvecklingskontoret till samhällsbyggnadskontoret. Därigenom kan trafikfrågorna än mer hållas inom en organisation, genom att hittills både utvecklingskontoret och samhällsbyggandskontoret hanterat dylika frågor. Arbetet med en gemensam nämnd, resesamordning och reglemente i Dalarna fortsätter. Vid 2004 års utgång avslutas projektet lönsamma företag som till icke ringa del haft finansiärer utanför kommunen. Näringslivskontoret kommer därmed att mista flera projektanställda som varit betydelsefulla för att ge service åt näringslivet. För att