VERKSAMHETSRAPPORT OCH KVALITETSBERÄTTELSE. SKOLHÄLSOVÅRDEN KRAMFORS KOMMUN Läsåret

Transkript

1 VERKSAMHETSRAPPORT OCH KVALITETSBERÄTTELSE SKOLHÄLSOVÅRDEN KRAMFORS KOMMUN Läsåret Skolsköterskor Kristina Öberg Ann-Charlotte Viklund-Lockner Anita Viberg Karin Walther Annika Stattin Christina Norlander Skolläkare Hans-Åke Söderberg 0

2 Innehållsförteckning ORGANISATION OCH BEMANNING 2 SKOLLÄKAREINSATSER, GEMENSAMMA AKRIVITETER 3 UTBILDNING, KVALITETSUTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 3 DATA, LOKALER OCH UTRUSTNING, SAMVERKAN 4 PRIORITERADE KVALITETSMÅL OCH MÅLUPPFYLLELESE 5 VERKSAMHETSSTATISTIK 6 HÄLSOSAMTAL OCH BMI-MÄTNING 7 VACCINERING, SYNPRÖVNING 7 HÖRSELPRÖVNING, RYGGBEDÖMNING 8 VERKSAMHETSSTATISTIK NYANLÄNDA/ASYLSÖKANDE ELEVER 9 HÄLSOSAMTAL 9 VACCINERING, SYNPRÖVNING 10 HÖRSELPRÖVNING, RYGGKONTROLL 10 PSYKOSOCIALT STÖD, SKOLHÄLSOVÅRDENS INSATSER 11 ELEVHÄLSOFRÄMJANDE RESURSER PÅ SKOLORNA 12 ELEVHÄLSOFRÄMJANDE POLCYS PÅ SKOLORNA 13 ELEVERNAS ARBETSMILJÖ 14 SAMMANFATTNING 15 Bilagor

3 VERKSAMHETSRAPPORT OCH KVALITETSBERÄTTELSE FÖR SKOLHÄLSOVÅRDEN I KRAMFORS KOMMUN LÄSÅRET ORGANISATION Den nya skollagen (2010:800) samlade skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i en samlad elevhälsa. Skolhälsovården (SHV) ansvarar för den medicinska delen i den samlade elevhälsan och utgör därmed elevhälsans medicinska enhet.(eme) Vårdgivare är BKU nämnden Verksamhetschef med ansvar för skolhälsovårdens verksamhet är Christina Norlander Verksamhetschef för elevhälsa med ansvar för skolhälsovårdens personaladministrativa frågor, budget mm är Ann-Christine Johnson. Skolläkare är Hans-Åke Söderberg Skolsköterskorna (SSK) är anställda på uppehållstjänster och semestertjänster. BEMANNING Läsåret har 6 skolsköterskor fördelats på 5.05 % tjänst, 1 skolläkare på 0.50%. Till verksamsamhetschefsuppdraget åtgår 40%. SHV har under året haft verksamhet på kommunens samtliga skolor, samt genom tjänsteköp på Docksta Friskola, Styrnäs Friskola och Nordvik Naturbruksgymnasium. Nedanstående tabell speglar förhållandena i oktober Under året har antalet nyanlända/asylsökande elever i kommunens skolor ökar markant, många elever har flyttat efter en kortare tid och nya har börjat vilket medför att en skattning av antalet elever som ingått i skolhälsovårdens ansvarsområde har varit svårt och ligger i verkligheten högre än vad här redovisas här. SSK tjänst (redovisas i % av semestertjänst ) Elevantal Kramfors Skolor * 5, Elevantal / 100 % SSK tjänst *avser i detta sammanhang kommunens samtliga skolor, Styrnäs Friskola Docksta Friskola och Nordvik Naturbruksgymnasium. Siffrorna för elevantal är baserade på uppgifter inhämtade oktober 2013, kan variera under tid. Snittet av elevantalet i oktober 2013 fördelat på skolskötersketjänster motsvarar 489 elever / 100% skolskötersketjänst, att jämföra med föregående år då motsvarande siffra var 486 elever /100% skolskötersketjänst. Nuvarande fördelning av SSK tjänster, innebär skillnader i det antal elever som ingår i respektive skolsköterskas ansvarsområde. Fördelningen påverkas av flera faktorer såsom geografiska lägen och tidigare rektorsområden. Skolsköterskans tid påverkas även av andra faktorer såsom antal elever med särskilda stödbehov, restider, inställelsetider mm. Nationell rekommendation; 400 elever / 100% Skolsköterska 4000 elever / 100% Skolläkare 2

4 Skolhälsovårdens mottagande av nyanlända/asylsökande elever En omorganisation som gjordes i och av SHV-gruppen detta läsår visade sig inledningsvis vara en framgångsfaktor i detta arbete. Då SHV enligt bl.a. smittskyddslagen ska erbjuda varje enskild nyanländ elev kontakt har verksamheten detta år organiserats så att en särskild sköterska haft huvudansvar för kontakt med hälsocentralen (HC) angående nyanlända/asylsökande elevers hälsofrågor, behov av kompletteringsvaccinering etc., samt för handläggningen inom skolhälsovården för utförande av dessa. Skolläkare har varit engagerad i detta arbete med vaccinationsordinationer och på många andra sätt. Övriga skolsköterskor på berörda skolor har engagerats då elevernas behov varit omfattande. SKOLLÄKAREINSATSER Skolläkare finns på 50%. Uppdraget som skolläkare innebär; Skolläkarmottagning på kommunens samtliga grund- och gymnasieskolor. Medicinsk resurs i centrala elevhälsan. Medverka vid SHV träffarna och handleda i medicinska frågor. Att bistå verksamhetschef i medicinska frågor. Medicinsk ansvarig i bedömningsgrupp för barn med behov av särskolepedagogik Uppdatering av kliniska nyheter som berör handläggning inom skolhälsovård. Expertfunktion gällande läkemedelsfrågor inom skolhälsovårdens verksamhetsfält Medicinsk expertis gällande skolhälsovårds- insatser för nyanlända GEMENSAMMA AKTIVITETER SHV-träffar regelbundet Planeringsdagar 1g/termin Utvärderingsdag vid läsårsslut Webbaserat gemensamt forum i FC och It s learning Under året har försök gjorts för att skapa forum för kollegial handledning, detta har ej gått att genomföra p.g.a. tidsbrist. UTBILDNING Under läsåret har skolhälsovårdspersonalen individuellt eller i grupp, deltagit i/vid olika utbildningar/föreläsningstillfällen vars innehåll bestått av för verksamheten angelägna ämnen såsom; Vaccinationsutbildning, Hälsoundersökning av nyanlända, Hälsosamtalet, Ryggbedömningar, Rasism. Skolläkare har deltagit i en nationell konferens arrangerad av skolläkareföreningen. KVALITETSUTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING Skolhälsovården är en strikt reglerad verksamhet, kvalitetsutveckling och kvalitetssäkringsarbete är och ska vara ett högt prioriterat arbete. Under året har kvalitetsdokument reviderats och nyskapats såsom; Reviderad verksamhetsplan, reviderat basprogram, reviderade dokument gällande läkemedelshantering, reviderade och nyskapade dokument avseende skolhälsovårdens mottagande av nyanlända/asylsökande elever, remisshanteringsrutin, samt rutin för kontroll av åtkomstloggar i journaldatasystem. Pågående instruktionsdokument avseende dokumentation i datajournal och vaccinationsregistrering samt samrådsrutiner med hälsocentralen. Avvikelserutin finns. Verksamhetschef ansvarar för avvikelsehantering. 3

5 Verksamhetschef ingår i ett länsövergripande nätverk med Verksamhetschefer/MLA där kvalitetsfrågor behandlas. Skolläkare och Verksamhetschef ingår i ett länsövergripande nätverk med representanter för skolhälsovård och barnhälsovård. Vaccinationsstatistik rapporteras till länets Smittskydd, till SVEVAC och till nationella vaccinationsregistret. Återkoppling Varje skolsköterska rapporterar årligen från sin verksamhet enligt fastställda kvalitetsindikatorer. En sammanställning färdigställs och delges övrig skolverksamhet och nämnd. Det strukturerade hälsosamtalets resultat återkopplas lokalt av ansvarig skolsköterska På kommunnivå sammanställs resultatet och delges övrig skolverksamhet och nämnd. Patientsäkerhetsberättelse inlämnas till nämnden för godkännande DATA Under läsåret har driftsäkerheten för datajournalsystemet Asynja förbättrats, rutin har skapats på IT avdelning och i verksamhet för att snabbast möjligt kunna anmäla och åtgärda driftstörningar. Utbyggnad av kommunens nätverk har underlättat uppkopplingarna på de olika enheterna. Störningar kvarstår men har blivit betydligt färre. På höstterminens utvecklingsdag hölls uppdatering av användares kunskaper med hjälp av extern resurs. En ny administratör i skolsköterskegruppen Anita Viberg, har rekryterats. Användarnas egen systemvana har förbättrats, rutin för kontroll av loggåtkomst har skapats, samrådsmöte med IT chef har hållits för andra året i rad. LOKALER OCH UTRUSTNING Skolhälsovården behöver fungerande lokaler för att kunna erbjuda eleverna tillgänglighet, sekretess och avskildhet. Arbete med att definiera SHV-mottagningarnas förbättringsytor pågår kontinuerligt och utförs i första hand lokalt av berörda skolsköterskor. Kramforsskolans SHV-lokaler är som tidigare påpekats, inte tillgängliga för alla elever då de ligger en trappa upp och hiss saknas. Under året har dessutom dessa lokaler haft en extra hög belastning då de erbjudits till elever från Kramforsskolan, Kramfors Sär-Träningsskola, Integrationsskolan och Skarpåkerskolan (under nybyggnationen). På Ullångersskolan saknas sekretess säker dörr, eleverna behöver dessutom gå genom ett klassrum för att nå lokalerna. Problemet är påtalat. Nya kvalitetssäkrade kylskåp har köpts in för läkemedelsförvaring, medicinsk teknisk utrustning kalibreras årligen enligt avtal med landstinget. Hantering av sterilt gods sker enligt avtal med landstinget. Riskavfall hanteras enligt lokal rutin och enligt avtal med landstinget. SAMVERKAN Skolhälsovården behöver en god samverkan internt och externt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett hälsopreventivt arbete. Främst ett förtroendefullt samarbete med elever och deras vårdnadshavare vilket aktualiseras regelbundet i verksamheten. Samverkan finns även i andra forum och utvecklas ständigt såsom; SHV ingår lokalt i elevhälsoteam, krisgrupper mm SHV ingår i den samlade elevhälsan SHV representeras i central elevhälsa SHV representeras i kommunens krisgrupp POSOM 4

6 SHV deltar i olika samarbetsforum med landsting och kommun gällande mottagande av nyanlända/asylsökande barn/ungdomar Samarbete med landstinget gällande hälsosamtalet Samarbete med landstinget gällande vaccinationer/smittskydd Länsövergripande nätsamverkan med verksamhetschefer/mla Länsövergripande nätsamverkan med verksamhetschefer, skolläkare i BHV och SHV Samverkan med hälsocentraler, sjukhus och folkhälsoplanerare PRIORITERADE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE verksamhetsåret I samband med verksamhetens utvärdering VT 2013 formulerades följande kvalitetsmål som prioriterades läsåret Mål och måluppfyllelse utvärderades vid utvärderingsdagen VT Basprogrammet ska fullgöras till 100% Målet är uppfyllt i grundskolan. På gymnasieskolan har basprogrammet ej kunnat erbjudas alla på grund av tidsbrist. Dataimplementeringen ska fullföljas Målet är uppfyllt Utveckling av skolhälsovårdens del av emottagande i emottagande av nyanlända/asylsökande elever Målet är uppfyllt. 5

7 VERKSAMHETSSTATISTIK Skolhälsovården erbjuder åtgärder utifrån ett lokalt basprogram som följer nationella riktlinjer och lagstiftning (se bilaga 1). På följande sidor redovisas en viss statistik på genomförda skolhälsovårdsåtgärder som erbjudits utifrån basprogrammet. Alla elever i grundskolan har där det varit möjligt*, erbjudits åtgärd enligt basprogrammet, några elever har av olika skäl ej tackat ja. De flesta av eleverna i gymnasieskolan har fått samma erbjudande. Mottagandet av nyanlända/asylsökande elever har krävt speciella rutiner och åtgärder från skolhälsovården och redovisas separat s *möjlighet att erbjuda åtgärd försämras/finns ej tex.om elev nyss flyttat in ej kan språk, om elev inte befinner sig på skolan, eller om vårdnadshavare tackar nej till shv-erbjudande HÄLSOSAMTAL OCH BMI-MÄTNING. Skolhälsovården använder det strukturerade hälsosamtalet enligt den s.k. Västernorrlandsmodellen i samarbete med landstinget (LVN). Samarbete med landstinget ger tillgång till elevhälsostatistik på lokal och kommun-nivå. SHV har skapat en rutin som syftar till regelbunden återkoppling till lokal skolenhet och en sammanställning på kommunnivå som delges övrig skolverksamhet och nämnd. Det strukturerade hälsosamtalet erbjuds elever i Fsk-klass, Åk 4, Åk7 och Gy åk1. Samtalet utförs i dialog med skolsköterskan. I innehållet finns bl.a. frågor om arbetsmiljö, kost/fysisk aktivitet, fritid, fysisk/psykisk hälsa, kroppsutveckling, framtiden, relationer och ANT. Syftet med det enskilda samtalet är att göra eleverna uppmärksamma på sambandet mellan livsstil och hälsa samt ge kunskap och uppmuntran i att göra hälsofrämjande val. I den kommunövergripande hälsosamtalssammanställningen för föregående läsår framgick bl.a. att allt färre elever deltar aktivt på idrott och hälsa i de äldre åldersgrupperna samt att frukostvanor hos högstadie-och gymnasieelever är fortsatt ogynnsamma. Skolhälsovården på Ådalsskolan och på Gudmundråskolan har under året deltagit i ett samarbetsprojekt med landstingets folkhälsoplanerare där skolsköterskan haft möjlighet att erbjuda särskild hjälp till elever för att komma igång med fysisk aktivitet ( bilaga 2). Företrädare för skolhälsovården och kosten har uppvaktat ledningsgruppen med ett förslag att se över skolornas möjligheter att stimulera goda frukostvanor hos eleverna. I samband med hälsosamtalet mäts elevens BMI (Body Mass Index). Om man lider av fetma under unga år är sannolikheten stor för fortsatt fetma även som vuxen. Skolhälsovården jobbar hälsofrämjande och förebyggande och med detta följer engagemang i denna så viktiga fråga. BMI mätningarna i samband med hälsosamtalen har gett möjlighet att följa utvecklingen för ungdomar över tid. Kramfors har en hög andel elever med fetma jämför med övriga länet, de senaste fem åren har dock andelen elever med fetma minskat vilket är positivt. 6

8 Hälsosamtal och BMI mätningar Antal elever i aktuella Åk/ Gy program som kan erbjudas hälsosamtal.- Förskoleklass, inskrivningssamtal Antal elever som erbjudits hälsosamtal Antal genomförda hälsosamtal Årskurs Årskurs Gymnasiet Åk TOTAL BMI-reg, antal genomförda mätningar Kommentar; På grundskolan har erbjudandet kunnat ges till samtliga elever som ingått i de aktuella årskurserna. De alla flesta c.a 97% har deltagit. Några få har tackat nej till att väga sig. På gymnasieskolan har erbjudandet om hälsobesök, p.g.a. tidsbrist, kommit förhållandevis sent på läsåret, 44 elever har tackat nej för att prioritera annan skolverksamhet. Några elever har slutat innan erbjudandet kom, andra har gjort hälsobesöket föregående år. Bortfall c.a. 30% VACCINERING Vaccinering enligt nationella riktlinjer är en viktig hälsofrämjande och förebyggande åtgärd. För närvarande införs ett nytt nationellt program samtidigt som det tidigare programmet avslutas. Under året har vaccination av eleverna skett enligt båda programmen. Elever i Åk 2 (födda 2002 eller senare) samt elever i Åk 6 (födda 2001 eller tidigare) erbjuds vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) Flickor i Åk 5 erbjuds vaccin mot humant papillomvirus (HPV). Bestämmelser om vaccination av barn finns i första hand i smittskyddslagen (2004:168) och i Socialstyrens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Barnvaccination ska erbjudas av huvudman inom skolväsende som har ansvar för elevhälsa enligt skollagen (2010:800) 2kap 25. MPR vaccinationer Antal elever i klassen Antal med komplett vaccinations-status Årskurs Årskurs TOTALT Antal vaccinerade under läsåret Kommentar; Med komplett vaccinationsstatus menas att barnen fått de vaccinationer som erbjudits via barnhälsovård och skolhälsovård till och med aktuell ålder. Några av de elever som erbjudits vaccin har tackat nej. HPV vaccinationer Antal flickor i klassen Antal flickor som erbjudits vaccin mot HPV virus Antal vaccinerade med 3 doser Antal vaccinerade mer 2 doser Antal vaccinerade med 1 dos Åk Vaccinationsdoser= 171 Kommentar; Varje vaccin består av tre doser som ges i bestämda intervaller SYNPRÖVNING Synprövning erbjuds eleverna i FSK klass, Åk 2,4,7 samt i Åk 1 på gymnasiet. Vid behov utförs synprövning i andra Åk. Synproblem kan uppträda i olika skeden under uppväxten och kan påverka bl.a. inlärningssituationen. 7

9 Elever testas enligt kvalitetssäkrad rutin. Elever med synproblem remitteras till ögonklinik före 8 års ålder, därefter hänvisning till optiker. Synprövning Antal elever i aktuell Åk / Gy program Som kan erbjudas synprövning Antal elever som erbjudits synprövning Antal elever som synprövats FSK kl Åk Åk Åk Gy Åk Totalt Antal elever med nyupptäckta synproblem Kommentar; Vissa elever kontrolleras via optiker, ögonklinik eller körskola (gymnasium) och har därför tackat nej till synprövning via SHV. HÖRSELPRÖVNING Hörselprövning är viktig för att kunna upptäcka ev. hörselnedsättningar som t.e.x. kan påverka elevens förmåga att uppfatta tal. Skolmiljön är påtagligt lyssningskrävande. Hörseltest med audiometer erbjuds elever i FSK klass. Åk 1, elever i aktuella gymnasieprogram i gy Åk 1 samt vid behov. Eleverna testas i så bullerfri miljö som möjligt. Vid avvikelser remitteras elev till öronmottagning. Antal elever i aktuell Åk / Gy program som kan erbjudas hörselprövning Antal elever som erbjudits hörsel prövning Antal barn som hörselprövats Antal barn med avvikelser, som medfört extra kontroller FSK -klass Årskurs Gymnasiet Åk Totalt Kommentar; Ett 30-tal gymnasieelever Åk1 kommer att erbjudas hörselprövning i början av HT2014, ngra elever har valt att avstå, några har tackat nej till hälsobesöket på gymnasiet där hörselprövning ingår, några går hos specialist. RYGGBEDÖMNING Syftet med ryggundersökningar är att tidigt upptäcka behandlingskrävande skolioser (ryggradskrökningar). Skolioser kan särskilt accentueras i samband med pubertets-tillväxt, varför man följer även minder avvikelser i skolan. Ryggkontroller erbjuds elever i Åk 4,6,7 och i Gy Åk 1. Kontroller följer en rutin där avvikande ryggar omkontrolleras och skolläkare konsulteras vid behov. Antal elever i aktuell Åk / Gy program som kan erbjudas rygg u.s. Antal elever som erbjudits rygg-u.s. Antal elever som ryggundersökts Antal elever med avvikande status Årskurs Årskurs Årskurs GymnasietÅk Totalt Kommentar; Alla elever i grundskolans aktuella åk har erbjudits ryggbedömning, ngn enstaka har tackat nej. I gymnasiet har alla elever som kommit till hälsobesöken i åk 1 blivit ryggundersökta. 8

10 VERKSAMHETSSTATISTIK NYANLÄNDA/ASYLSÖKANDE ELEVER Skolhälsovårdens insatser för nyanlända/asylsökande elever baserar sig på nationella riktlinjer och föreskrifter. Dessa har kontinuerligt revideras och verksamheten har anpassats därefter. För bästa möjliga stöd till nyanländ/asylsökande elev, krävs ett gott samarbete med landstingets aktörer. I kommunen har samrådsmöten och informationsmöten hållits för och med hälso-och sjukvårdspersona inom båda verksamheterna. Samrådsforum finns också på länsnivå. I landstingets dokument Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning (rev ), baserat på bl.a. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. SOSFS2011:11, beskrivs samarbetet med SHV gällande hälso-uppföljning samt kompletteringsvaccinering;; HC/VC skall snarast informera skolhälsovården om genomförd hälsoundersökning samt om de kompletterande vaccinationer som rekommenderats av HC/VC-läkaren och som skall ges till barnet av skolhälsovården. Skolläkaren ansvarar dock för själva ordinationen av vacciner inom skolhälsovården, om man inte lokalt kommit överens om annan ordning. Enligt Socialstyrelsen kan barn inte avkrävas hälsoundersökning som villkor för att börja eller gå i skolan. HÄLSOSAMTAL Skolhälsovården medverkar vid samtliga elevers inskrivningssamtal. Detta för att kunna ge elev o/el vårdnadshavare en kort information om SHV och efterhöra om det finns hälsoproblem som direkt påverkar elevens skolgång och som skolan behöver ta del av inledningsvis. Därefter, vid annat tillfälle utförs ett hälsosamtal enligt lokal rutin med en för ändamålet framtagen blankett med anpassade hälsofrågor. Hälsosamtal Antal elever totalt i aktuell grupp Antal elever där det varit möjligt att erbjuda hälsosamtal enligt våra egna riktlinjer* Antal genomförda hälsosamtal Enligt våra egna riktlinjer* Antal elever där det varit möjligt att erbjuda hälsosamtal enligt lvn.s formulär Antalet genomförda hälsosamtal enligt lvn.s formulär Elever Grundskola Elever Gymnasium Elever totalt BMI- antal genomförda mätningar 9

11 VACCINATIONER En av de tydligaste förebyggande insatser som varit möjligt att utföra för dessa elever har varit vaccination, I samarbete med HC som hälsoundersökt och föreslagit individuella vaccinationer, har skolläkare ordinerat och tillsammans med skolsköterska utfört vaccineringarna. Vaccinering har även utförts av två skolsköterskor utifrån skolläkares ordination. Samarbetet med HC har ställt höga krav på samverkan och logistik i båda organisationerna, Samråds möten har hållits vid två tillfällen under läsåret. Antal elever totalt i aktuell grupp Antal med komplett vaccinationsstatus Antal vaccinerade under läsåret Elever Grundskola Antal givna Vaccinationsdoser under läsåret Elever Gymnasium Eleveantal Totalt Med komplett vaccinationsstatus menas att barnen fått de vaccinationer som erbjuds via barnhälsovård och skolhälsovård till och med aktuell ålder. Tabellen inkluderar även HPV vaccinering SYNPRÖVNING Elever Grundskola Gymnasium Antal elever totalt i aktuell grupp Antal elever där det varit möjligt att erbjuda synundersökning under läsåret Antal med nyupptäckta synproblem Elever Gymnasium Elevantal Totalt Eleverna syntestas enligt fastställd rutin, avvikelse remitteras till ögonklinik eller optiker. HÖRSELPRÖVNING Antal elever totalt i aktuell grupp Antal elever där det varit möjligt att erbjuda hörseltest Antal barn med avvikelser, som medfört extra kontroller Elever Grundskolan Elever Gymnasium Elevantal Totalt Barnen testas med audiometer i så bullerfri miljö som möjligt enligt fastställd rutin RYGGBEDÖMNING Antal elever totalt i aktuell grupp Antal elever där det varit möjligt att erbjuda ryggundersökning under läsåret Antal med Avvikande ryggstatus Elever Grundskola Elever Gymnasium Elevantal totalt Vid undersökning av ryggar används Adams framåtböjningstest, se PM. Avvikande ryggar skall kontrolleras extra, och vid behov också bedömas av skolläkare. 10

12 PSYKOSOCIALT STÖD, SKOLHÄLSOVÅRDENS INSATSER Under tidigare verksamhetsår har skolhälsovården gjort flera försök att i denna statistik åskådliggöra det växande behov av psykosocialt stöd som finns hos barn och ungdom. Det har dock visat sig vara svårt att skatta antalet besök hos SHV som föranletts av psykosociala behov då eleverna ofta söker kontakt för en fysisk åkomma, men behovet visar sig, efter en stunds samtal vara av psykosocial natur. Skolhälsovården konstaterar dock att upplevelsen är att behovet av psykosocialt stöd hos barn och ungdom tycks öka såväl i vår kommun som i övriga landet. Upplevelsen är också att stödbehovet ökar längre ner i åldrarna än tidigare. SHV- personalen blir ofta engagerade av elever med dessa behov, t.ex. på SHV s öppna mottagningar. Ibland kan det räcka med samtalskontakt eller kontakt med annan aktör inom elevhälsa, ibland behövs extern kompetens. Elever som är nyanlända/asylsökande har speciella behov av psykosocialt stöd. Skolhälsovården har varit den del av elevhälsan som engagerats i detta. 11

13 ELEVHÄLSOFRÄMJANDE RESURSER/POLICY/ARBETSMILJÖ Elevhälsofrämjande resurser på skolorna (enligt skolsköterskornas rapportering) Skolor SSK tim /mån ( mini/planerad mottagningstid) Tillgång till skolläkare Tillgång till Kurator Tillgång till Psykolog Adekvata lokaler för SHV verksamhet Kommentar Kramforsskolan 48 Ja Ja* Ja Ja** *delvis ** SHV mottagning ligger en trappa upp ingen hiss, bristande tillgänglighet Skarpåkerskolan 16 ja Bristfällig Ja Ja* *delvis Grämestaskolan 24 Ja Bristfällig Ja ja Nordingråskolan 24 ja ja ja ja Högakustenskolan 20 Ja Ja Ja Ja* *elever går till annat LM hus Nylandskolan 32 Ja Bristfällig Ja Ja Bollstaskolan 32 Ja Bristfällig Ja Ja Kramfors säroch träningsskola 16 Ja Ja ja Ja** ** SHV mottagning ligger en trappa upp ingen hiss, bristande tillgänglighet Ullångerskolan 10 Ja Ja Ja Nej Ej sekretessäker dörr, man måste gå igenom klassrum Gudmundråskolan 92 Ja Ja* Ja Ja *delvis Ytterlännässkolan 72 Ja Bristfällig Ja Ja Högakustenskolan 80 Ja Ja Ja Ja H Ådalsskolan 160 ja ja Ja* *osäkerhet om hur tillgången/kontakten ser ut Räddningsgymnasiet 32 Ja Ja * Ja *osäkerhet om hur tillgången/kontakten ser ut Kommentar; Förbättringsytor avseende skolhälsovårdens lokaler finns. Tillgänglighet och sekretess ska kunna erbjudas alla elever. Här framgår förbättringsbehov i Kramforsskolans SHV-lokaler gällande tillgänglighet och förbättringsbehov i Ullångerskolans SHV lokaler gällande sekretess och avskildhet. Tillgång till elevhälsopersonal är stipulerat i skollagen 12

14 Elevhälsofrämjande skolpolicys som personalen anser är giltiga Finns Likabehandlingplan på skolan? Finns aktiv Likabehandlings-grupp med deltagare av elever och lärare? Används DISA- Metoden (Fr Åk7)? Används ÖPP/Effekt Föräldramötesmetod (fr ÅK 6)? Finns Elevråd på Skolan? Finns någon uttalad policy för motionsaktiviteter på skolan? Kommentar Kramforsskolan Ja Nej - Nej Ja Nej Skarpåkerskolan Ja Nej - - Nej Nej Grämestaskolan Ja Med lärare ej elever - Nej Ja Nej* *många rörelseaktivit Nordingråskolan Ja Med lärare ej elever - - Ja Nej* *många röreseaktivit. Högakustenskolan LM Ja Ja - Ja Ja Ja* *en xtra timme/v Nylandskolan Ja Med lärare ej elever - Nej Ja Ja* *xtra rörelsetid schemalagd Bollstaskolan Ja Ja - Nej Ja Nej Kramfors säroch träningsskola Ja Ja - Nej Nej* Ja *klassråd finns Ullångerskolan Ja Ja - Nej Ja Nej Gudmundråskolan Ja Nej Nej ja Ja Nej Ytterlännässkolan Ja Med lärare ej elever Nej Nej Ja Nej Högakustenskolan H Ja Ja Ja-Nej* Ja Ja ja *en version av DISA har hållits Ådalsskolan Ja Ja - - Ja Nej Räddningsgymnasiet Ja Ja -- Ja Ja Ja Kommentar; ÖPP och DISA är två evidensbaserade program som främjar elevhälsa. Förvaltningen har beslutat att skolorna ska införa ÖPP på föräldramöte fr.om.vt ÅK 6. 13

15 Arbetsmiljö, rapporterad utifrån uppgifter från skolsköterska och skolpersonal Acceptabel trafikmiljö? Finns ansvarig Är elevernas lekområde acceptabla? Säkerheten kontrollerad? Finns ansvarig? Har eleverna tillgång till säkra trygga toaletter i tillräcklig omfattning? Är elevernas skol-matsal acceptabel? Har eleverna tillgång till säkra trygga duschar i tillräcklig omfattning? Finns aktuell krisplan? Finns aktuell krisgrupp? Komment ar Kramforsskolan Ja* Ja Ja Ja Ja Ja Ja *Delvis,, bilar kör inne på skolgård Skarpåkerskolan Ja Ja Ja Ja Ja* Ja Ja *begränsad tillgång under året (nybygge) Grämestaskolan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nordingråskolan Ja Ja Ja Ja Ja* Ja** Ja** *önskemål fler handduschar **plan och grupp finns, aktuell? Högakustenskolan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja LM Nylandskolan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Bollstaskolan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 0 skyddsrond detta LÅ Kramfors säroch träningsskola Nej* Ja Ja Ja Ja Ja Ja *ansvarig finns Ullångerskolan Ja Nej* Ja Ja Ja Ja Ja *lekutrustning besktigad ej åtg. (maj 14) Gudmundråskolan Ja Ja* Ja Ja Ja Ja Ja *bra utemilö saknas eleverna påtalat det Ytterlännässkolan Ja Ja Ja Ja Nej* Ja Ja *duschdraperi saknas Högakustenskolan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja H Ådalsskolan Nej* - Ja Ja Nej Ja** Ja *ansvarisg finns **krisplan håller på att revideras Räddningsgymnasiet Ja - Ja Ja Ja Ja Ja Kommentar; Skolan är Sveriges största arbetsplats. Både elever och personal omfattas av arbetsmiljölagen och alla har de rätt till bra arbetsmiljö (arbetsmiljöverket). Det är viktigt att man i verksamheten noga kartlägger de risker för ohälsa och olycksfall som finns och de behov av första hjälpen-åtgärder och krisstöd som kan uppstå. För skolan ingår även de olycksfallsrisker som finns under rasterna på skolgården. Det är angeläget att de anställda känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat och anordnat samt att kunskaperna hålls aktuella ( AFS 1997;7) 14

16 SAMMANFATTNING Verksamhetsårets utmaningar har varit stora, nya uppdrag har tillkommit och de tidigare finns kvar. Skolhälsovårdens mottagande av nyanlända/asylsökande elever har varit ett nytt och stort uppdrag som påverkat hela SHV-gruppen. Uppdraget har medfört speciella krav och varit kringgärdat av olika lagar och riktlinjer som förändrats ett flertal gånger på kort tid. God samverkan med landstinget har krävts och höga krav på organisation och logistik har ställts i den egna organisationen. Skolhälsovårdsgruppen beslutade under fjolåret att omorganisera de befintliga resurserna för att frigöra tid till en skolsköterska som haft huvudansvar för skolhälsovårdsinsatser till nyanlända/asylsökande elever och som varit kontaktperson för både externa och interna samarbetspartners. Vid läsårets slut kunde konstateras att detta, tillsammans med en engagerad skolläkare varit en klar framgångsfaktor. Nyanlända/asylsökande elever har kunnat erbjudas de skolhälsovårdsinsatser som varit aktuella samtidigt som nya rutiner och samverkan har etablerats och lagt en bra grund för fortsatt utveckling av detta arbete. Psykosocialt stöd; Skolhälsovården har även detta verksamhetsår erfarit ett klart ökat behov av psykosocialt stöd till elever både i grundskola, gymnasieskola och integrationsskola. Skolsköterskor har träffat många elever som haft behov av annat psykosocialt stöd än det som kan erbjudas av skolhälsovården, detta har av olika skäl varit svårt att få. Kuratorsresurs har saknats på flera skolor och primärvårdens möjligheter att stödja dessa elever upplevs otillräckligt. Vidare har elever som är nyanlända/asylsökande speciella behov av psykosocialt stöd, Skolhälsovården har varit den del av elevhälsan som har engagerats. Insatser gällande elever med psykosociala problem som engagerat skolhälsovården, har ökat högst markant. Organisation; Under året har både tid och kraft gått till det engagemang som förslag om en förändrad elevhälsoorganisation har väckt. Skolsköterskorna har agerat via Vårdförbundet. Skolsköterskeresurs har upplevts som knapphändig och i vissa fall otillräcklig. Enbart vaccinationsuppdraget har under verksamhetsåret medfört att c.a.990 vaccindoser administrerats. Beaktas bör, att varje dos enligt tidsstudier genererar c.a.60 minuters arbetsinsats eller mer. SHV- personalen vaccinerar alltid två och två av kvalitets- och säkerhetsskäl, vilket innebär krav på logistik och planering. Datajournalsystemet har succesivt implementerats och fungerar allt bättre såväl som samverkan med IT avdelningen. De prioriterade kvalitetsmålen har i stort sett uppfyllts till 100%. Åtgärder från basprogrammet har kunnat erbjudas samtliga elever i grundskola och det flesta elever i gymnasieskola. Med anledning av ovanstående konstateras vid läsårsslut; En stabil och professionell insats har under verksamhetsåret utförts av samtliga skolhälsovårdsmedarbetare! Högakustenskolan Christina Norlander Verksamhetschef SHV 15

17 Bilaga 1 Skolhälsovårdens basprogram på grundskolan (fr.om. Läsåret ) Förskoleklass ; Inskrivning i grundskolans skolhälsovård Hälsobesök; Hälsosamtal, Längd, Vikt, Synprövning Höselunderökning 1. Klass 1: Hörselundersökning ( endast LÅ 13-14) 2. Klass 2: Hälsobesök; Längd, Vikt, Synprövning. För barn födda 2002 och senare; Erbjudande om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund 3. Klass 3: Uppföljningsbesök 4. Klass 4: Hälsobesök; Hälsosamtal. Längd, Vikt, Synprövning, Ryggbedömning För barn födda före 2002; Erbjudande om Vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta. 5. Klass 5: Erbjudande om HPV vaccin till flickor. Uppföljningsbesök 6. Klass 6: Hälsobesök ; Längd, Vikt, Ryggbedömning, För barn födda före 2002; Erbjudande om Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. 7. Klass 7: Hälsobesök; Hälsosamtal Längd, Vikt, Synprövning Ryggbedömning 8. Klass 8: För barn födda 2002 och senare; Erbjudande om Vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Hälsobesök; Medicinsk SYV, färgseende vid behov. 9. Klass 9: Uppföljningsbesök.Medicinsk SYV vid behov. 10. Klass 10 Uppföljningsbesök Skolhälsovårdens basprogram på gymnasieskolan Åk. 1 Inskrivning i gymnasieskolans skolhälsovård Hälsobesök; Hälsosamtal, Längd, Vikt, Synprövning vid behov, Ryggbedömning Hörselprövning för elever på yrkesförberedande program och elever med tidigare avvikelse i hörseln oavsett program. Härdplastundersökning enligt fastställd rutin för elever på fordons- och industriprogrammet, samt för elever som under APU/praktik riskerar exponering av härdplaster. Medicinsk studie- och yrkesvägledning för härdplastundersökta elever och för andra elever vid behov. Riktade hälsobesök på vissa yrkesförberedande program Åk. 2-4 Uppföljningsbesök 16

18 Bilaga 2 Kramfors kommun Kramfors BKU-nämnden Karin Walther, Anita Viberg, Tomas Pitkänen Kramfors Utvärdering av PT -projektet på Gudmundråskolan och Ådalsskolan i Kramfors kommun läsåret 13/14. Bakgrunden till detta pilotprojekt är att de senaste årens statistik från skolsköterskornas hälsosamtal i skolan, åk. 7 och gymnasiet åk. 1 visar att ca 70 elever (35 på högstadiet och 35 på gymnasiet) deltar aktivt mindre ofta än varannan gång i ämnet Idrott och hälsa. Vår erfarenhet är att tidiga insatser är att föredra samtidigt som det är ett sätt att använda resurserna där de gör bäst nytta. Att inte delta i ämnet idrott och hälsa gör att barn/ungdomar går miste om en av sina möjligheter att skapa grundläggande hälsosamma vanor. Det har också visat sig vara en tidig indikator på risk för avhopp från gymnasiet. Det kan också ses som en ytterst viktig signal på behov av hjälp. Landstinget Västernorrland erbjöd skolan att ge ett ekonomiskt bidrag till ett projekt i avsikt att i samarbete med chefen för fritidsverksamheten/ådalshallen Hans Bylund försöka hitta sätt att erbjuda särskilt stöd via elevhälsan, i praktiken skolsköterskorna, till dessa elever utifrån den enskilde elevens behov. Hans Bylund fick ansvaret för ekonomin och på förslag från honom utsågs Tomas Pitkänen till personlig tränare och den som blev ansvarig för att utföra och följa upp stödet på individnivå. Ambitionen har varit att få deltagarna att i möjligaste mån återgå till skolidrotten så snart det varit möjligt. Ett av kraven som ställdes på eleverna för att få delta i projektet var att de skulle sköta allt övrigt skolarbete till 100 %. Att rekrytera elever till projektet har för oss skolsköterskor inneburit att vi träffat och erbjudit detta även till ett stort antal elever på respektive skola som tackat nej till att delta. Vi har inte haft någon tid avdelad för projektet utan gjort detta inom ramen för vår ordinarie arbetstid och samtidigt med övriga arbetsuppgifter som ingår i vårt uppdrag. Det har under läsåret även ingått fyra stycken möten på vardera två timmar tillsammans med berörd personal. Vi har vid flera tillfällen suttit tillsammans, samt haft kontakt via och telefon för att skriva denna utvärdering. 17

19 På Ådalsskolan rekryterades 4 elever under perioden september till oktober -13. En av eleverna uteslöts på grund av ointresse och oförmåga att passa tider. En annan elev kom snabbt tillbaka till skolidrotten igen. En tredje elev som är tillbaka till idrotten men fortfarande med i projektet, har förändrat sina vanor och sitt sätt att leva totalt, till det bättre = 100 % förbättring på alla områden. En fjärde elev hade en fysisk åkomma som gjorde att närvaron på idrottslektionerna blev dålig. Vid samtal med PT framkom ytterligare skäl till den höga frånvaron på idrotten. Eleven har inte längre kvar sina fysiska problem och är tillbaka till skolidrotten fullt ut. En femte elev som inte har erbjudits att delta i projektet har påverkats av vår tredje elev och förändrat sina vanor och sitt sätt att leva totalt, till det bättre =100% förbättring på alla områden. 2 elever rekryterades i januari -14. En av dessa uteslöts pga oförmåga att passa tider, sköta skolarbetet, meddela förhinder osv. Den andra eleven har kommit igång bra i projektet och sköter sig fint men är inte tillbaka till skolidrotten ännu. På Gudmundråskolan har 4 elever rekryterats mellan oktober mars 2014 men det tog lite längre tid för dem att bestämma sig för att delta i projektet då de ville fundera på vad det innebar. De är ju trots allt lite yngre och ville förankra med föräldrarna hemma. 1 elev har återgått till idrott med sin klass och därmed avslutat projektet.1 elev har fått lämna projektet efter att inte kunnat passa tider och heller inte deltagit i den vanliga undervisningen i skolan.1 elev har förbättrat sin närvaro i skolan efter projektets början men har ännu inte återgått till idrottslektionerna.1 elev med andra särskilda problem tränar för fullt med PT tränaren och förhoppningen där är att elev skall återgå till vanlig idrotts undervisning med sin klass till hösten För sammanställning av 5 elevers fysiska aktivitet och självskattad hälsa ht-13, se bilaga 1. För sammanställning som gäller samma elever vt-14, se bilaga 2. Vi upplever att projektet har gett ringar på vattnet och påverkat även några andra elever som inte har ingått i projektet, i positiv riktning. Den 5 juni kommer vi att träffa Carolina Klockmo och hennes kollega Viktoria Skoog från FoU-enheten i Västernorrland, som vill intervjua oss om våra upplevelser av projektet då de via Johannes Dock har fått information om detta som ett lyckat projekt. För ekonomisk redovisning hänvisar vi till Hans Bylund. Karin Walther Anita Viberg Tomas Pitkänen Skolsköterska Skolsköterska Personlig tränare Ådalsskolan Gudmundråskolan 18

20 19