Verksamhetsberättelse. Elevhälsans medicinska insats Läsåret 13/14

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Läsåret 13/14

2 Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Förutsättningar Organisation och ledningsorganisation Resursfördelning Verksamhetens innehåll Hälsobesök Skolsköterskans mottagningsarbete Skolläkarbesök Vaccinationer Folkhälsoarbete Kvalitetsarbete Individuella programmet- IM Individuella programmet- IM språk Gymnasiesärskolan Lokaler och utrustning Elevernas arbetsmiljö och trivsel Samarbete inom skolan Samarbete med andra aktörer utanför skolan Kategorimöte/ Skolsköterskemöte Journalhantering och dokumentation Patientsäkerhetsarbete och systematiskt kvalitetsarbete Majblomman Kompetensutveckling och fortbildning Framtid Styrdokument och lagar

3 Inledning Elevhälsans medicinska insats verksamhetsberättelse bygger på skolsköterskornas verksamhetsberättelser. Elevhälsans arbetsplan och Alingsås kommuns basprogram för hälsoövervakning inom elevhälsans medicinska insats ligger till grund för verksamhetens arbete. Focus under läsåret har varit kvalitetsäkring, patientsäkerhet samt samverkan i elevhälsan och med sammarbetspartner framtagande av nya riktlinjer för densamma. Verksamhetsbeskrivning Uppdraget för elevhälsan utgår från den nya skollagen Där definieras att elevhälsans ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För den medicinska delen skall det finnas skolsköterska och skolläkare. Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål skall stödjas. Elevhälsans mål är att skapa en positiv lärandesituation för eleven. Elevhälsan bidrar med insatser som stödjer barns och elevers hälsa, lärande och utveckling. Detta innebär att elevhälsoteamet stödjer personal, arbetslag, barn/elever och deras vårdnadshavare. Elevhälsan ska särskilt uppmärksamma de barn och elever som är i behov av särskilt stöd och undanröja hinder för lärande och utveckling. Detta kan ske genom att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp barn- och elevhälsoinsatser samt utgöra ett stöd för rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas. Arbetet skall dokumenteras och utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Elevhälsans personal är anställd av skolan och rektor leder och ansvarar för elevhälsans arbete på skolan. Elevhälsan ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barn- och ungdomars perspektiv. Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv i kontakter med eleverna och i arbetet med att skapa stödjande miljöer och relationer inom skolan. Organisation och ledningsorganisation Utbildningsnämnden är vårdgivare och utser verksamhetschef. Vårdgivaren är också ytterst ansvarig för den vård som bedrivs. Vårdgivaren skall ge direktiv och

4 säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem med organisation, resurser, rutiner och metoder som säkerställer kvalitén. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamhetschefen ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården vid enheten god. Patientdatalagen (2008:355) som trädde i kraft den 1 juli 2008 ställer också större krav på vårdgivaren angående säkerhet och rutiner kring hantering av patientjournaler. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret. I det ingår att utveckla kvalitetssystem, att säkerställa god vård och rutiner, samt att följa upp och utveckla verksamheten. Verksamheten skall organiseras så att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalité tillgodoses samt främjar kostnadseffektivitet. Det är också av stor vikt att elever och deras anhöriga kan vända sig till en bestämd person rörande frågor kring verksamheten. (SOSFS 1997:8) Till verksamhetschefens uppgifter hör också att följa upp vården och att tillse att samverkan och samordning sker med andra enheter på ett för eleven tillfredsställande sätt samt att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver och att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser mm. Skolläkaren är anställda av När hälsan, Västra Götalandsregionen. From januari 2012 har utbildningsförvaltningen avtal med Sörhaga vårdcentral och Gustaf Dahlbäck, specialist inom allmän medicin. Verksamhetschefen är anställd av Alingsås kommun med ett delat uppdrag mellan Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och montessoriskolan Globen. Skolsköterskorna och skolläkarna ingår i kommunens elevhälsas medicinska insats. Resursfördelning Inom elevhälsans medicinska insats finns skolsköterska 80 timmar/ vecka, skolläkare 4,5 timmar/var annan vecka, verksamhetschef 8 timmar/vecka. Alingsås kommun har 1 gymnasieskola och under läsåret 2013/2014 har elevunderlaget varit ca 1005 elever. (Läsåret 2012/2013 ca 1012 elever) Skolenhet Elevantal Skolsköterska tjänst Gymnasiet 960 1,9 Gymnasiesär 45 0,1 Skolläkare 9 timmar/månad fördelat på v a vecka Summa ,0 Ca 100 timmar Det är en liten nedgång med antal elever inom gymnasiet sedan föregående år. Medelvärdet med antal elever/heltid/ skolsköterska är nu ca 500. Upplevelsen är dock fortfarande att det är många elever som behöver mycket stöd och hjälp och att arbetsbelastningen för skolsköterskorna är hög.

5 Verksamhetens innehåll Hälsobesök Elevhälsans medicinska insats ska erbjuda alla ungdomar hälsobesök med hälsokontroller och samtal i gymnasiet årskurs 1. Skolläkarundersökning erbjuds ungdomar vid behov. Ett basprogram finns för hälsobesök vid olika åldrar utifrån socialstyrelsens riktlinjer. I Alingsås kommun har vi utifrån dessa riktlinjer ett basprogram med erbjudande om hälsobesök vid olika åldrar. Hälsobesöken kan innehålla hälsosamtal, hälsokontroller eller vaccinationer beroende på ålder. Hälsobesök har genomförts på samtliga Åk 1, 340 elever, varav 7 på gymnasiesärskolan. Skolan är en friskfaktor och att elever som klarar gymnasiet lyckas bättre senare i livet än elever som inte fullföljer gymnasietiden. Hälsa och lärande är också tätt förknippat med varandra och hänger ihop. Inom elevhälsans arbete syns denna koppling tydligt. Det finns många exempel på detta, elever som inte sover tillräckligt tappar koncentrationen och motivationen för skolarbetet, elever som söker för huvudvärk och ber om läkemedel för att klara skoldagen. Elever som känner oro och ångest söker många gånger för fysiska besvär och kopplar inte heller alltid ihop kroppens signaler på ohälsa och hur de lever. Att upptäcka och möta dessa elever och motivera till en förändring är en viktig del av elevhälsan arbete. Fokus för hälsosamtalet är elevens upplevelse av sin situation såväl på skolan som på fritiden och hemma. Syftet med samtalet är att eleven skall få möjlighet att reflektera över sin hälsa och levnadsvanor, relationer och framtid och göra kloka val. Många elever har god kännedom och kunskap om vilka vanor som främjar hälsa. Hälsobesöken inleds i början av september för att sedan fortgå hela året. Varje samtal tar ca 1 timme och i anslutning till samtalet dokumenteras i för elevhälsans medic journaleninska insats. De elever som har hälsoproblem av olika art erbjuds uppföljning eller hänvisning till annan vårdgivare om så behövs. Gymnasiesärskolans elever har samtliga haft ett hälsosamtal. Dessa samtal kräver längre tid i anspråk än vad ett hälsosamtal på nationellt gymnasium vanligtvis gör. Årlig hälsoundersökning av elever i åk 1 på Hotell- och restaurangprogrammet genomfördes enligt socialstyrelsens föreskrifter och intyg utfärdades med tanke på livsmedelshantering. Hygien information ges samt provtagning sker avseende tarmsmitta. Rutin för ett sammarbete med VC /Närhälsan för dessa elever finns. Information som finns kring ungas hälsa sammanställs och redovisas inte i dagsläget på övergripande nivå. Arbetet med att införa en nationell hälsodatabas har påbörjats mera aktiv detta läsåret. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insats i Alingsås kommun deltar i ett arbete med Västra Götalandsregionens folkhälsosekretariatet. Aktörer med kunskap kring statistik, sammanställningar och tekniska lösningar på region nivå har frågan hur det kan lösas i vår region. Inom några landsting och kommuner så samarbetar man kring detta och pilotprojekt pågår. Elevhälsans medicinska insats genomför hälsosamtalen, statistik skickas till regionen vartefter kommunerna kan ta del av invånarnas hälsoresultat. Skolsköterskans mottagningsarbete

6 Besök av elever sker både spontant/akut. Skolsköterskorna erbjuder öppen mottagning där eleverna kan söka själva. Många elever har behov av elevhälsans medicinska dels insatser av olika skäl. Det kan vara allt från enklare medicinska problem såsom smärta, lindriga infektioner och symtom till relationsproblem, stress och psykisk ohälsa. Även elever med drogproblem och missbruk kommer till elevhälsan och här blir elevhälsans medicinska insats tillsammans med övriga elevhälsan att stödja eleven till att ta andra kontakter för att få hjälp och behandling. Att eleverna själva söker vård kan också ses som en möjlighet att skapa dialog runt orsaker och konsekvenser kring olika val. Efter hälsosamtalen så kan uppföljande samtal bli aktuellt. Under läsåret har skolsköterskorna inte haft möjlighet till fast öppen mottagning utan tider har skapats emellan planerade besök, möten och andra uppdrag. I mottagningsarbetet ingår också överlämningar och att ta emot nya elever. Varje elev där det varit medicinska insatser under grundskolan kan behöva uppföljning eller särskilda insatser under gymnasietiden. Dessa insatser planeras med mentorer, elevhälsan och eleven. Elever som söker elevhälsans medicinsk insats som första instans remitteras vidare till andra vårdgivare när det finns behov. Det är naturligt att elevhälsans medicinska insats fungerar som skolans kontakt mellan hälso- och sjukvården, det kan gälla primärvården såväl som kontakter med olika specialistverksamheter. Efter samråd med vårdnadshavare och/eller eleven kan det bli aktuellt att hänvisa eller remittera elever till andra verksamheter. Många besök kan dock resultera i uppföljningar och insatser inom skolan och med elevhälsoteamet.det preventiva arbetet i grupp har kunnat genomföras ute i klasserna under läsåret med lektioner i sömn, psykosocial hälsa och livsstil. Detta sker även i de individuella hälsosamtalen. Vid varje hälsobesök där längd och vikt tas finns möjligheter att räkna ut BMI. För barn och unga mäts detta i ISO-BMI där man kan se risk för övervikt och fetma samt undervikt. Elever med hälsofarlig viktutveckling har erbjudits stöd och engagemang individuellt och tillsammans med familjen. När så bedömts kan remiss erbjudas för vidare stöd och hjälp från överviktsteamet på Barn och ungdomsmottagningen, Alingsås eller andra verksamheter såsom BUP, VC/ Närhälsan och ungdomsmottagning. Vid vissa fall erbjuds remiss till Mandometerkliniken, Alingsås. Policy för information, upptäck och hantering av droger på skolan utarbetas. Rutin för provtagning av misstänkt drogpåverkad elev finns. Skolläkarinsatser Skolläkarens roll är att arbeta hälsofrämjande och att stödja eleverna så att de kan nå studiemålen. Insatser görs för elever med skolrelaterade problem av medicinsk, social och psykologisk karaktär. En annan viktig funktion är också att vara ett stöd för elevhälsans olika kategorier. Skolläkaren finns också regelbundet med vid elevhälsoteamets träffar och medverkar vid utredningar. Arbetet med elevernas lärmiljö och arbetsmiljö skall också vara i fokus. Alla elever som önskat skolläkartid under läsåret har fått detta utan lång väntetid. Skolläkaren kan vara en samtalspartner för eleven och föräldrar. Besöket kan bl. a resultera i; Remisser till andra vårdgivare

7 Vård och behandlingsinsatser Utredning inom elevhälsoteamet Uppföljning inom elevhälsoteam Uppföljning elevhälsans medicinska insats Inkoppling av socialtjänst. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn. Det innebär att alla barn i grundskolans åk 2, 4 och 6 ska erbjudas vaccinationer. Dessutom ska nyanlända barn erbjudas kompletterande vaccinationer motsvarande det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinationer registreras i Nationellt vaccinationsregister ett informationssystem för vaccinationer, till vilket vårt data journalsystem är uppkopplat. Elever har rätt att få gratis vaccinationer inomnationella barnvaccinationsprogrammet till och med 18 år eller tills de slutar gymnasiet. De elever som inte har fullständiga vaccinationer erbjuda kompletterande vaccinationer på gymnasiet. Kompletterande vaccinationer av våra nyanlända elever pågår fortlöpande. Stor del av elever som nyligen anlänt till Sverige är ej fullständigt vaccinerade. Nyanlända elever från andra länder erbjuds hälsokontroll på VC/ Närhälsan men vaccinationsansvaret ligger på elevhälsans medicinska insats. Skolsköterskorna följer Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller elever på Vård- och Omsorgsprogrammet. Eleverna får fylla i ett hälsoformulär med avseende på Tuberkulos. Därefter har skolläkaren gjort en bedömning av dessa och skickat elever i riskzonen för en PPD till respektive VC/ Närhälsan med begäran om provsvar. Elevhälsans medicinska insats har ansvaret att erbjuda vaccin mot följande sjukdomar difteri, stelkramp, polio och kikhosta mässling, påssjuka och röda hund HPV- humant papillomvirus för flickor födda -99 eller senare (VC/ Närhälsan ansvarar för de äldre flickornas vaccination.) Folkhälsoarbete Elevhälsans medicinska insats är en viktig aktör i Alingsås kommuns folkhälsoarbetet genom att beskriva elevernas hälsoläge både individuellt och i grupp. Kvalitetsarbete Ledningssystemet ska användas både som ett verktyg för att uppnå kvalitet och säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de krav som ställs på huvudman och vårdgivare. Inom kommunen är det nämnden som är vårdgivare. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet. Exempel på styrande dokument är verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Metoder för att följa upp och förbättra verksamheten är

8 exempelvis vaccinationsuppföljning, avvikelsehantering, egenkontroll och kontinuerlig dialog med medarbetare och ledning. Framtagande av ledningssystem pågår. Individuella programmet- IM I det individuella programmet ingår de elever som behöver komplettera och läsa upp betyg för att bli behöriga till nationella gymnasieprogram. Elever med olika funktionsnedsättningar som inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter och minskad motivation förekommer bland eleverna. Hälsobesök har genomförts av elever i åk 1, samtal tar i regel längre tid än i andra klasser och eleverna kan vara i behov av särskilda insatser som stresshantering och svårigheter att reglera sin sömn. IM- språk klass Alströmergymnasiet har ett program som tar emot elever med kort tid i Sverige. Eleverna har olika bakgrund och kommer från olika delar av världen och av olika skäl. En del elever är analfabeter och har ingen skolgång sedan tidigare, andra har gått i skolan och kan då komma in i skolarbetet fortare. Skolsköterskorna upplever att det ställer stora krav att ta emot dessa ungdomar och stödja dem till en bra skolgång. Flera elever är ensamkommande och de behöver mycket stöd och är särskilt utsatta av många skäl. Elevernas bakgrund påverkar skolarbetet i stor utsträckning, trauma och svåra händelser kan ge koncentrationsproblem, oro, sömnproblem och resultatet kan bli låg närvaro i skolan. Eleverna har rätt till tolk vid hälsobesöken och vid hälsosamtal. Skolsköterskorna upplever att det är svårt att få tag på tidigare journaler, vaccinationsunderlag mm för att kunna bedöma elevens hälsa. Eleverna på detta program har avsatt tid varje vecka hos skolsköterska för drop in mottagning. Framtagandet av rutin för mottagandet av nyanländ elev inom elevhälsans medicinska insats finns. Gymnasiesärskolan Detta läsåret har 45 elever gått gymnasiesärskola i Alingsås kommun. Skolsköterskan har träffat samtliga elever på årligt samtal med några få undantag. Vissa elever tillsammans med pedagog eller assistent.( Gäller de elever som ej kan föra sin egen talan). Speciellt förenklad hälsoenkät i hälsosamtalet används. Samtliga eleverna på nationellt program i gymnasiesärskolan i Åk 1 har genomgått ett hälsobesök som tar ca 1 timma. Skolsköterskorna upplever att arbetet med elever bör vara på deras villkor, det kräver lyhördhet och bra samarbete med pedagogerna för att få en bra bild hur eleven fungerar i skolan. Elever har oftast bra kontaktnät utanför skolan och samarbete med Barnhabiliteringen och Vuxenhabiliteringen upplevs värdefullt. Fördelningen av resurs av skolsköterska på 4 timmar /vecka upplevs liten och det upplevs svårt att få tiden att räcka till för att göra ett fullgott arbete. Önskan kvarstår utökad tid för denna elevgrupp. Det behöver även en tid till skolläkare under gymnasietiden för bedömning. Förslag finns från skolsköterskor och skolläkare att årlig genomgång av särskolaans elever bör genomföras för att öka patientsäkerheten.

9 Lokaler och utrustning Elevhälsans medicinska insas lokaler är ändamålsenliga och fungerar väl. Lokalerna är tillgängliga och ligger centralt tillsammans med övriga i elevhälsan, med ett gemensamt väntrum. Varje skolsköterska har sitt mottagningsrum som innehåller dator, skanner och skrivare för journalhantering och dokumentation. Utöver det så finns utrustning för ex blodtryck, ryggkontroll, underökning av öron och syntavla för synkontroll. Brits, längdmätare och våg finns också likaså ett gemensamt rum för läkemedelshantering och förvaring av journaler. Vid hörselscreening så kan höga ljud från intill liggande korridor vara störande. Medicinteknisk service sker varje år på digitala vågar, blodtrycksmanschetter och audiometrar. Elevernas arbetsmiljö och trivsel Likabehandlingsplan finns på arbetsplatsen, trygghetsvandring, skyddsrond och arbetsmiljörond har har genomförts på gymnasiet. Samarbete inom skolan Elevhälsoteamet tillsammans med rektor träffas regelbundet kring elevernas skolsituation, arbetsmiljö och särskilt stöd. Elevmöten sker regelbundet med elev /föräldrar, pedagoger/mentor, kurator, specialpedagog, skolsköterska och rektor. Klasskonferenser förekommer där elevhälsan har deltagit då skolsköterskorna blivit kallade där det funnits elever i behov av särskilda insatser.tillsättning av nya rektorer har skett under läsåret. Nya rutiner och strukturer har skapats som underlättar arbetet för elevhälsan. Elevhälsan arbetar utifrån ett kognitivt förhållningssätt. Terminsvisa rapporteringar mellan lärarlag och elevhälsa. Västbusmöten har förekommit under året med uppföljningsmöten. Planeringsmöte med idrottslärarna för att öppna upp för samarbete inför kommande läsår har initierats av skolsköterskorna. En av skolsköterskorna är vårdförbundets representant och deltar därför i LSG- Lokal samverkansgrupp och FSG- Förvaltningssamverkansgrupp. Samarbete med andra aktörer utanför skolan Ungdomsmottagningen Alingsås, Herrljunga och Vårgårda. BUP- barn och ungdomspsykiatrisk mottagning, Alingsås och Borås. Psykiatrisk öppenvårdsmottagning, Alingsås Barn och ungdomsmedicinsk mottagning, Alingsås Barn och ungdomshabiliteringen, Alingsås Vuxen habiliteringen, Alingsås Vårdcentralen/ Närhälsan Socialtjänst

10 Skolsköterskor i kranskommuner genom ett nätverk för gymnasieskolsköterskor. Asylboendet MIRA, Alingsås Flyktingförläggningar på olika ställen i landet Integrationsavdelningen, Alingsås Migrationsverket Kommunens drogsamordnare Kategorimöte/ skolsköterskemöten Träffarna sker regelbundet och är en del i kvalitetsarbete och utarbetande av säkra rutiner. Det är ett viktigt forum för planering av samarbete internt och externt samt intern fortbildning och samverkan. Journalhantering och dokumentation Elevhälsans medicinska insats dokumenterar journaler i Asynja tom därefter övergår journalerna till ProReNata journal som blir ny leverantör efter upphandling. Dokumentation skall ske i anslutning till eleven besök eller så snart det är möjligt. Arbete med att rensa, sortera, arkivera och återlämna pappersjournaler har genomförts enligt gällande regler. Arbetet med att arkivera, rensa och överlämna pappersjournaler sker främst på loven. Pappersjournaler arkiveras på kommunarkivet när eleverna slutat på Alströmergymnasiet. Alingsås kommun har inget e- arkiv för arkivering av datajournaler. Elever som slutat gymnasiet söks i Asynja som dolda elever. Och efter införandet av ProReNata journal ligger de som arkiverade i de systemet. Patientsäkerhetsarbete och systematiskt kvalitetsarbete Det är av stor vikt att verksamheten är uppbyggd så att tillbud och skaderisker för patienter/elever minimeras. Därför ingår det i elevhälsans medicinska insats avvikelsehantering att arbeta med riskanalyser och identifiera negativa händelser för att fastställa orsaker, utvärdera och åtgärda. Det är viktigt att avvikelsehanteringen är lokalt anpassad och förankrad för att vara ett verktyg i det dagliga arbetet. I dags läget sker detta inte digitalt utan en mall dras ut från metodmapp och fylls i manuellt och skickas till verksanhetschef. Under året har tre (2012/ st) avvikelser rapporterats inom gymnasiet. Då det finns elever som tackar nej till hälsobesök kan det finnas risk att vi ej får kännedom om diagnoser och sjukdomstillstånd som kan resultera i bl.a hög frånvaro i skolan. Majblomman Det finns ett starkt engagemang för utsatta barn och inom ramen för majblommans verksamhet i Alingsås så medverkar skolsköterskorna till att pengar kan delas ut för särskilda ändamål enligt majblommans intentioner.

11 Kompetensutveckling och fortbildning Skolsköterskor och skolläkare deltar i fortbildning organiserat av elevhälsan samt deltar i kollegiala grupper som finns för utveckling av elevhälsans medicinska insatsl. Nedan följer kompetensutveckling och fortbildnings tillfällen som skolsköterskorna deltagit i. Riksföreningen för skolsköterskors kongress Stockholm, två dagar. Utbildning dokumentation i ProReNata, halvdag. Samarbete och utbildning barnmottagningen och elevhälsan i Vårgårda, Herrljunga och Alingsås focus på ortopedi och övervikt/ fetma. Uppstart gemensamt SHV Alingsås, Vårgårda och Herrljunga. Ross Greene explosiva barn. Petri Partanen att utveckla elevhälsa. Lars Gerlander Barnläk i Kungälv, barns tillväxt. Sexuell hälsa, Joy Ellis. Nyanländas barn och ungas hälsa. Heldag skolmässa på Estrad. Sexualisering i samhället utb dag fr Olivia. Funktionshindrade och sexualitet. Projekt Samtidigt. Handledning Framtid Fortsätta utveckling av elevhälsans medicinska insats till en mer hälsofrämjande verksamhet och vidareutveckla metoder och arbetssätt. Att kunna ägna mer tid åt förebyggande arbete i grupper. Ledningssystem skall utvecklas, dokumenteras och implementeringen är påbörjad. Patientsäkerhetsarbetet fortgår (beskrivs särskilt i den årliga patientsäkerhetsberättelsen). Medarbetare medverkar i kvalitetsarbetet och i risk- och avvikelsehanteringen och delta i uppföljningen av mål och resultat. Fortsatt utveckling av elevhälsoteamet efter personalomsättning inom ledning och elevhälsa.

12 Styrdokument och lagar Skollagen (SFS 2010:800.) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). Patientdatalagen (2008:355). Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. Offentlighet och sekretesslagen, OSL (2009:400). Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:8). Socialtjänstlag (2001:453). Socialstyrelsens föreskrifter (2006:22) om vaccination av barn. Lag om tillsyn över hälso- och sjukvården (1998:531). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering. Basprogram hälsoövervakning inom elevhälsans medicinska insats i Alingsås kommun, 2009 Reviderat 2013 nov. Nationella folkhälsomålen. FN s barnkonvention. Utdrag ur HSL Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och säker vård Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, utrustning och lokaler som behövs för att god vård skall kunna ges Utdrag ur Vägledning för elevhälsan, dessa ligger till grund för Elevhälsans medicinska insatsers basprogram och riktlinjer. Socialstyrelsen bedömer att en kompetent, effektiv och adekvat bemannad skolhälsovård, i samarbete med skolans övriga elevvård och pedagogiska personal är en viktig hälsofrämjande resurs för samhället, både när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av behov av stöd och andra åtgärder Utdrag ur (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården 2 kap som gäller all hälso- och sjukvård:

13 Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att det i verksamhetens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns en dokumenterad informationssäkerhetspolicy, likaså utse en eller flera personer som ansvarar för informationssäkerhetsarbetet. De uppgifter som en vårdgivare har uppdragit åt en viss verksamhetschef skall dokumenteras Utdrag ur Skollag (SFS 2010:800) Varje elev i gymnasieskolan skall erbjudas minst ett hälsobesök. Alingsås Petra Lernås Verksamhetschef elevhälsans medicinska insats Alingsås kommun