eventivt nriktat arbete kring barn och unga i Ekerö kommun

Transkript

1 Ekerö Kommun Nämndkontoret Elisabeth Lauritzen spädbarn eventivt nriktat arbete kring barn och unga i Ekerö kommun småbarn skolbarn ungdom Unga vuxna Innehåll 1 Bakgrund Syfte Styrdokument Definitioner av begrepp Förebyggande arbete utifrån helhetssyn och samverkan Vårt gemensamma uppdrag idén om samverkan Skydds- och riskfaktorer Aktörer i samverkan kring barn och unga Vad vill vi uppnå? Vad ska vi göra? Samverkan med barnets utveckling i fokus Stärka skyddsfaktorer Tidiga o samordnade insatser Gemensam uppföljning för fortsatt lärande Kommungemensamma strategier för valda områden...11 Bilagor: 1. Aktörer/verksamheter 2. Åtgärder 3. Uppföljning 4. Litteratur 1

2 1 Bakgrund Ekerö kommun 1 har i samarbete med, landsting 2 och polis 3 bedrivit ett utvecklingsarbete 2008/09 med stöd från Skolverket. Projektet, PRISMA 4, har syftat till att ta ett helhetsgrepp om samverkan kring barn som riskerar att fara illa i Ekerö. Arbetet har dels varit ett utvecklingsarbete med konkreta åtgärder utifrån problem och oro som ansvariga för verksamheter på basnivån känt och dels resulterat i denna gemensamma plan för det förebyggande arbetet. Planen utgår från förutsättningarna i Ekerö kommun. Den beskriver några ståndpunkter och ställningstagande avseende det förebyggande arbetet kring barn och unga som huvudmännen/verksamheter tagit. Den berör samverkan mellan alla verksamheter som möter barn och unga, även ideella sektorn m fl samt samspel med barn och föräldrar. 1.1 Syfte Planen syftar till att ge en gemensam plattform för arbetet och samarbetet kring barn och unga som riskera fara illa. Planen fokuserar på den gemensamma grunden för samverkan och pekar på några områden där huvudmännen är aktiva. Syftet med planen är att ge en sammanhållen och övergripande bild av det främjande och förebyggande arbete för barn som riskerar att fara illa i Ekerö kommun. Planen visar målsättning, strategier och åtgärder i detta arbete, vilka ska vägleda de som arbetar med barn och unga. Syftet med det förebyggande arbetet är säkra att barn och unga som riskerar att fara illa får hjälp och stöd i ett tidigt skede samt förhindra att barn hamnar mellan stolarna. 1.2 Styrdokument Planen bygger på de lagar och styrdokument som kommun, landsting och polis är skyldig att följa, bl a; Barnkonventionen Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Läroplan för förskola Läroplan för skolan Lagen om unga lagöverträdare Lagen om förbud mot all kränkande behandling BUS (Strategi för samverkan kring barn med särskilda behov) Stockholms läns missbrukspolicy Ekerö kommuns ungdomspolitiska mål Gemensam grund för samarbetet är: Barn har rätt till stöd och att bli respekterade och hörda i frågor som berör dem, inte minst i stödet till dem som har problem. Föräldrar har ansvar för sina barn, att de får trygga och goda uppväxtvillkor. Kommun, Landsting och Polis har ansvar för verksamheter för/som berör barn och skyldighet att samverka. 1 Barn- och ungdomsnämndens samt socialnämndens verksamheter 2 BUP( barn- och ungdomspsykiatrn) Ungdomsmottagning, 3 Ekerö närpolis 4 Preventivt inriktat samarbete, projekt 2008/09. Ansvarig nämnd: barn och ungdomsnämnden. 2

3 1.3 Definitioner av begrepp Barn Med barn avses de som är under 18 år. I planen används ofta formuleringen barn och ungdomar för att understryka att dokumentet även avser de äldre barnen. Föräldrar Med föräldrar avses i denna plan barnens vårdnadshavare. Det kan vara biologiska föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barn i riskzon Med barn och unga i riskzon avses barn som har ett beteende eller är i en situation som innebär risk för att barnet kommer att fara illa med t ex utanförskap, missbruk eller kriminalitet som följd. Barn i riskzon, omfattar de barn som har kända riskbeteenden/riskfaktorer, t ex missbruk, kriminalitet, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Det kan vara barn och unga som utsätts för mobbing, hot, våld och andra övergrepp eller har stora svårigheter i skolsituationen. Det kan även vara barn som har allvarliga relationsproblem i sin familj eller omgivning eller där föräldrar har en egen problematik. Risk- och skyddsfaktorer En skyddsfaktor är en omständighet i en människas liv som ger en god förutsättning till ett bra liv. En riskfaktor är, tvärtom, en omständighet som ökar risken för en negativ utveckling. Riskfaktorer hos barnet självt, i familjen, i närmiljön och i samhället. Det avgörande för om ett visst barn riskerar att fara illa, är hur dessa risk- och skyddsfaktorer samspelar i det enskilda fallet. Tidiga insatser Med tidiga insatser avses insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Målgruppen för tidiga insatser är barn och unga som riskerar att fara illa. Barnperspektiv FN s barnkonvention definierar barnperspektiv som att barn har rätt att göra sin röst hörd och få sina synpunkter beaktade. Barnperspektiv innebär att barnets syn på situationen belyses och beaktas. Normbrytande beteende Med normbrytande beteende menas beteenden som på olika sätt bryter mot gällande normer och regler i samhället. Det kan innebära allt ifrån regelbrott som att skolka från skolan, snatta, köra trimmade mopeder eller klottra till mer allvarliga förseelser som till exempel att misshandel, sexuellt ofredande. Viktigt att ha i åtanke är att tonåren är en tid då unga normalt testar gränser och normer. Det är betydligt allvarligare risk för utanförskap om ett normbrytande beteenden påbörjas innan pubertetsåldern än under tonåren. Bedömningsinstrument/screening För att identifiera vilka barn och ungdomar som ligger i riskzon kan ett bedömnings- eller screeningsinstrument användas. Instrumentet hjälper att utreda i vilken grad risk- och skyddsfaktorer i ett barns eller ungdoms liv och på så vis vägleda personal i olika verksamheter om åtgärder ska sättas in. Evidensbaserade metoder Metoder vars effekter systematiskt dokumenterats eller utvärderats genom forskning d v s i studier med försöks- och kontrollgrupper. Det innebär att det är större sannolikhet att dessa metoder leder till önskat resultat än andra. 3

4 2 Förebyggande arbete utifrån helhetssyn och samverkan 2.1 Vårt gemensamma uppdrag idén om samverkan spädbarn småbarn skolbarn ungdom Unga vuxna PRISMA helhetsgrepp och samverkan Alla verksamheter som möter barn och unga i Ekerö kommun bidrar till det gemensamma uppdraget; att ge barn förutsättningar för en bra uppväxt. Vi har valt att se på våra uppdrag och vår samverkan som ett pussel av verksamheter och stöd som behövs för att säkra att barn och unga inte far illa utan får bra stöd Det illustreras med en triangel, eller ett prisma, som omfattar alla barn och unga. Den översta nivån, det största fältet, visar att de flesta barn klara sig bra i livet med det stöd, de resurser och möjligheter som hos familjen och för alla barn i samhället. Här ryms vanlig oro för barns utveckling, språksvårigheter, konflikter m m. Barn och ungdomar utvecklas i olika takt så det som kan kännas bekymmersamt en period visar sig senare gå bra. Denna del motsvarar och ska motsvara nästan alla barn i kommunen. (universella nivån) Några barn löper större risk att fara illa, har ett riskbeteende, eller utsätts för risker. Barn som behöver uppmärksammas och få extra, riktat stöd för att klara sig bra i livet. (selektiva nivån) Ett fåtal barn far illa eller har omfattanden svårigheter och behöver mycket extra stöd och specialkompetens. (indikerad nivå) 4

5 Strävan är att så få barn som möjligt ska ramla ner i prismat och att de barn som hamnat i riskzon eller har behov av omfattande insatser få stöd att åter klara sig utan specialinsatser. Alla aktörer som möter barn och unga och bidrar till barnens utveckling är en viktig del i det pussel som samlat utgör förutsättningarna för varje barns utveckling. Alla delar är viktiga och ingen kan klara uppdraget själv. Det krävs samarbete, samordning, kunskap om varandra och gemensamma strategier för att få en bra helhet där barnen får det stöd de behöver och resurserna kan användas på ett effektivt sätt. Barnets utveckling i fokus Vårt gemensamma uppdrag är att barnen ska utvecklas till unga vuxna som kan klara sitt liv på ett bra sätt. Det är barnets utveckling som ska vara i fokus för det förebyggande arbete och för samverkan. Det är de unga vuxna som vuxit upp i Ekerö som har facit på hur väl vi gemensamt har lyckats; barnens familjer, samhällsaktörerna och ideella aktörerna. Helhetssyn och långsiktighet Det förebyggande arbetet ska utgå ifrån en helhetssyn på barnet. Med helhetssyn menas att barnets eller den ungas hemsituation, förskole/skolsituation och fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. De stödinsatser som ges ska utformas utifrån en helhetsbedömning. För detta krävs samarbete mellan aktörer som möter barnet i olika situationer och dess olika åldrar. Gemensamt kan vi lära vad som är effektiva arbetssätt och kloka prioriteringar. Det förebyggande arbetet bör man se som en investering. Gör vi ett bra jobb och rätt prioriteringar är det långsiktigt lönsamt såväl ur ett mänskligt som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 2.2 Skydds- och riskfaktorer Det förebyggande arbetet bygger på att stärka barnens skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna. En skyddsfaktor är en omständighet i ett barns eller en ungdoms liv som ökar möjligheterna för en positiv utveckling, något som skyddar mot de prövningar och svårigheter som livet ofrånkomligt innehåller. En riskfaktor är däremot en omständlighet som ökar risken för en negativ livsutveckling, något som kan försvaga en människas motståndskraft mot dessa prövningar och svårigheter. Skydds- och riskfaktorer inom individen, inom familjen, i skolmiljön, i fritidsmiljön, i närsamhället och i övriga samhället. Alla barn och ungdomar har flera riskfaktorer och flera skyddsfaktorer. Det är när ett barns riskfaktor är fler än skyddsfaktorerna som riskerna för en verkligt negativ utveckling. 5

6 Några exempel på skydds- och riskfaktorer 5 är : Skyddsfaktorer Individen KASAM (känsla av sammanhang) Goda sociala och emotionella förmågor Skolframgångar Riskfaktorer Tidig debut med normbrytande beteenden (före pubertet) Bristande sociala och emotionella förmågor Skolmisslyckanden Utsatt för mobbing, brott eller hot om brott Familjen Bekräftande och reglerande föräldrar Föräldrar med insyn i barnets liv Trivsel inom familjen Föräldrar känner barnets vänner och dess föräldrar Bristande intresse och tillsyn hos förälder Föräldrar med tillåtande inställning till normbrytande beteenden Allvarliga konflikter mellan föräldrar Övergrepp (av både fysiks, psykisk och emotionell karaktär) Förskola/ Skola Trygghet i skolan/gott skolklimat Tydliga normer och regler Stöd från lärare/vuxna God pedagogik/engagerande undervisning Elevinflytande Allvarliga ekonomiska problem Otrygg skolmiljö/dåligt skolklimat Otydliga regler och normer Bristande stöd och intresse från vuxna Ointressant undervisning Lågt elevinflytande Fritid Aktiviteter som utvecklar kompetenser och färdigheter Aktiviteter som ökar samarbetsförmåga och socialt ansvar Aktiviteter som ger goda relationer med vuxna förebilder och jämnåriga. Närsamhället Hög social kontroll/trygghet i närområdet Otillåtande inställning till normbrott Vuxna som ingriper vid normbrott Avsaknad av utvecklande fritidsintressen Helt ostrukturerad fritid Låg social kontroll Tillåtande inställning till normbrott Frånvaro av vuxna ute 5 K.Sundell, N.Koutakis 6

7 2.3 Aktörer i samverkan kring barn och unga Det är många vuxna, förutom familjen, som möter barnen och ska stödja dem i deras utveckling. Här är en övergripande bild över vilka aktörer som deltar i det främjande och förebyggande arbete i Ekerö. Barnet och föräldrarna är förstås de viktigaste aktörerna. Här kommun, landsting och polis (de offentliga huvudmännen) som ansvarar för verksamhet och samverkan. Här också föreningar, stiftelser, samfund och andra samhällsaktörer som gör betydande främjande och förebyggande insatser för barn och unga. De är viktiga samarbetspartners som ska involveras i ett samarbete så långt som det är möjligt. (se bilaga 2) Föräldrar Mödravårdscentral Barnavårdscentral Primärvård Öppna förskolan Familjecentralen Kyrkan/samfund Förskolan Vårdnadshavare Skola Resursteamet Fritidsgård Föreningsliv Kulturskola mm Kyrkan/samfund Föräldrar Skola Resursteam Fritidsgård Nattvandrare Aktivitetsbyrån Ungdomsmottag Föreningsliv Kulturskola mm Kyrka, samfund Primärvård Polis Föräldrar Förskola Resursteam Familjecentrum Primärvård Föräldrar Skola Resursteam Primärvård Föräldrar Resursteam Socialtjänst BUP Polis Specialister landsting Specialister socialtjänst Kyrkan Föräldrar Skola, IV gymnasium Resursteam Fritidsgård Nattvandrare Aktivitetsbyrån Föreningsliv Kyrkan Studievägledning Ungdomsmottag Primärvård Polis Aktörerna som ansvarar för verksamheter som omfattar alla barn och ungdomar kallar vi för basnivån. Aktörerna här möter de enskilda eller grupper av barn och ungdomar där det en högre risk att de far illa eller hamnar snett. Dessa aktörer ansvarar för att förebygga att större problem utvecklas. Dessa aktörer möter de barn och ungdomar som far illa eller har hamnat snett samt där det risk för att detta permanentas. 7

8 3 Vad vill vi uppnå? Målsättningen med det preventivt inriktade samarbetet är att: Föräldrar, förskola, skola och fritidsverksamheter har kunskap och kompetens att främja barns positiva utveckling och förebygga att barn far illa. Barn, ungdomar och familjer med behov av stöd får adekvat hjälp i ett tidigt skede. Samverkan sker för långsiktigt effektiva åtgärder och bättre utnyttjande av samhällsresurser. 4 Vad ska vi göra? Samverkan sker som en del av ordinarie uppdrag och syftar till att göra bättre verksamhet för befintliga resurser. För att få kraft i det förebyggande arbetet har följande strategier tagits fram gemensamt. Respektive verksamhet ska bidra utifrån dess uppdrag och förmåga. Det förebyggande arbetet i Ekerö kommun ska bygga på följande strategier: 1) Samverkan med barnets utveckling i fokus a. Kunskap om hur främjande, förebyggande och behandlande arbete bedrivs i Ekerö. b. Organisation för samverkan på politisk-, lednings-, och verksamhetsnivå. c. Ökad kompetens i samverkan. 2) Stärka skyddsfaktorer runt barn och unga Familjen och basverksamheterna är huvudarenorna för det främjande och förebyggande arbetet där skyddsfaktorerna ska stärkas. 3) Tidiga samordnade insatser för barn och ungdomar i riskzon. 4) Gemensam uppföljning för fortsatt lärande 5) Kommungemensamma strategier för valda utvecklingsområden 4.1 Samverka med barnets utveckling i fokus Samtliga verksamheter inom kommunen, polisen och landstinget som arbetar med barn och unga har ett ansvar att samverka med andra verksamheter för att 8

9 skapa de bästa förutsättningarna för barn och unga. Samverkan ska ske med barnets utveckling i fokus. Samverkan innebär inte att alla samverkar alltid ska tycka lika. Det betyder att alla tar aktivt ansvar för att få en mera hel bild och söka lösningar på den problematik som runt barnet samt tar ett gemensamt ansvar för att upprätthålla samverkansforum m m. Kunskap om hur främjande, förebyggande och behandlande arbete bedrivs i kommunen. Alla aktörer med uppdrag att arbeta för barn och ungdomar ska veta vilka samverkanspartners som, vilka uppdrag och målgrupper de har samt vilka samverkansforum som. Prisma planen ger ett underlag till det. Organisation för samverkan på politisk-, lednings-, och verksamhetsnivå. Huvudmännen samverkar kring barn- och ungdomsfrågor A. ESSAM/PRISMA politisk samrådsgrupp, ledningsgrupp, ungdomsnätverk B. BUS, Barnsam C. Konsultationsteam; BUP, socialtjänst, resursteam Ökad kompetens i samverkan Samverka är lätt att säga men svårt att göra, särskilt i svåra fall och i tider av minskade resurser då samverkan är särskilt viktigt för barnets skull. Varje verksamhet och huvudman ska verka för att öka kompetensen att samverka. Förmågan att samverka ska följas upp. 4.2 Stärka skyddsfaktorer Det främjande, förebyggande och behandlande arbetet ska ses i ett sammanhang. I det främjande arbetet är målsättningen att stärka skyddsfaktorerna för alla barn och ungdomar. I det förebyggande arbetet är barn- och ungdomar med kända riskfaktorer målgruppen för arbetet. I det behandlande arbetet är målgruppen barn och unga som utvecklat riskbeteenden eller på andra sätt uppenbarligen far illa. Arbetet ska utgå ifrån kunskaper om risk- och skyddsfaktorer. Målsättningen med PRISMA - arbete är att stärka skyddsfaktorerna runt barn och unga. Tillvägagångssättet för att stärka detta skydd ska i så hög utsträckning som möjligt baseras på evidensbaserade eller väl beprövade arbetssätt. Stödja och samarbeta med föräldrar Familjen och föräldrarna har störst betydelse som skydd för att barn och unga inte ska få problem och som stöd när det händer. En uppmuntrande och kärleksfull familj kan se ut på många sätt. Den trygghet som bor i ett bra samspel inom familjen är en förutsättning för ett hälsosamt liv. Med utgångspunkt från detta ska kommunen erbjuda stöd till alla föräldrar och söka samarbete med föräldrar kring barnen. se särskild strategi 4.5 Föräldragrupper Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupper. Grupper i ICDP (Vägledande samspel) för föräldrar utifrån barnets ålder, samt riktade grupper för t ex adopterade barn. 9

10 Information Information om det samlade stödet till familjer ska utvecklas och spridas via förskola och skola för att nå alla föräldrar. Föräldrastärkande åtgärder/kontaktskapande Verksamheter på basnivån ska verka för att underlätta för föräldrar att knyta kontakt med andra föräldrar. Aktivt samspel Alla verksamheter ska utveckla sin förmåga att samspela med föräldrar kring barn som riskerar att fara illa. Samarbetet med föräldrar ska ske för barnets bästa. Det innebär inte att alla vuxna ska tycka lika men det innebär att alla föräldrar ska känna stöd från någon instans i hanteringen av barn som har en problematik/far illa. Barn som far illa kan ha föräldrar som har svårt att samarbeta med de verksamheter som barnet i. Därför behöver verksamheten söka former för att aktivt samspela med föräldrarna för att barnet ska få det stöd som behövs. Stärka basnivån Det är viktigt att förskola, skola och fritid som möter alla barn känner sig trygga i att hantera barnen och de problem som uppstår samt att de vet var de kan får stöd då de inte kan hantera situationen själva. Det naturliga sammanhang som förskola, skola och fritid innebär har en viktig betydelse även för de barn som behöver särskilda insatser och stöd. Stöd från specialister m fl ska stödja barnen att vara kvar i detta sammanhang och stärka basnivån att klara så många barn som möjligt. De som arbetar med barn och unga ska ha en god kunskap om risk- och skyddsfaktorer. Ett antal kommungemensamma strategier ska tas fram, bl a för att stärka basnivån (se 4.5) Verksamheter på basnivå har goda kunskaper om varje barns skyddsfaktorer. Verksamheterna på basnivå ska systematiskt öka sin kompetens kring vilka skyddsfaktorer som de kan uppmärksamma och stärka. Förskola, skola och fritid behöver vara duktiga på att se varje barns förmågor och skydds-faktorer. Det är särskilt viktigt då problem uppstår och andra aktörer med ansvar för att hantera problemen ska samverka med basnivån. Stärka och stödja förskola/skola och fritid Förskola, skola och fritid ska uppleva att de får stöd då det krävs för att hantera en problematisk situation. Socialtjänst och resursteam ska ge rådgivning till basnivån. Polisen har kontaktpoliser för skolorna. 4.3 Tidiga och samordnade insatser Stöd och åtgärder ska sättas in tidigt, då kända riskfaktorer eller riskbeteenden förekommer. Insatserna ska vara samordnade, d v s berörda aktörer ska samtidigt kopplas in och samverka runt barnet. Detta kräver samverkan och samarbetsformer mellan de olika aktörerna. Det är ofta specialisterna som ansvarar för stödinsatserna men det ska, då det är bäst för barnet, ske i samverkan med basnivån. Genom samverkan med bas- 10

11 nivån kan en god helhetssyn skapas och alla i systemet runt barnet få stöd och hjälp att hitta sätt att bidra till en gynnsam utveckling för barnet. Nätverksmetodik införs 2010 En särskild metodik för att samla kompetens och resurser runt barnet, s k nätverksmetod, ska införas som metod och strategi i Ekerö. Åtgärden kan initieras av ansvariga för verksamheter som uppmärksammat barnets problematik eller av familjen själv. Den kan användas för att tidigt finna en strategi kring en oroande situation eller för att samverka i en redan allvarlig situation. Nätverksmetodiken ger möjlighet att samla alla resurser, få en helhetsbild runt barnet, aktivera barnets eget nätverk och metoden stödjer barnets perspektiv i frågan. Se åtgärder bilaga 3 Teamarbete socialtjänst, resursteam och BUP utvecklas För de barn som har insatser på indikerad nivå är ofta flera instanser inblandade. Socialtjänsten, resursteamet samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin i särskilda samverkansforum och eftersträvar teamarbete kring insatserna i familjen. 4.4 Gemensam uppföljning för fortsatt lärande Kommun, landsting och polis ansvarar för att tillsammans med andra se på måluppfyllelse, effekter av det förebyggande arbetet och eventuella brister i det samlade stödet till barn och familjer i Ekerö. Vi ska gemensamt följa upp och skapa forum för fortsatt lärande. Ledningsgrupp PRISMA/ESSAM ansvarar för en samlad årlig uppföljning; o Gemensam uppföljning av case/barn som farit illa (lärande) o Uppföljning av uppdrag, organisation, samverkansformer och rutiner o Uppföljning årlig enkät om basnivåns trygghet/behov av stöd o Årlig konferens för verksamheter som möter barn o unga med bl a Casenystan avseende barn som farit illa Barnjury granskar det samlade stödet Presentation av goda resultat, nya verksamheter och resurser Andel barn med omfattande insatser från socialtjänsten m fl Andel unga vuxna med omfattande insatser från socialtjänsten, utan studier eller egen försörjning. 4.5 Kommungemensamma strategier för valda områden Särskilda strategier ska finnas för de områden som är angelägna att ha gemensamma verktyg för. Dessa ska biläggas denna plan De områden kommungemensamma strategier ska tas/har tagits fram för är: o Överlämning mellan stadier Struktur för hur dokumentation och överlämning för barnets bästa mellan förskola och skola samt mellan stadier i grundskolan. o Mobbning 11

12 Program för motverka och hantera mobbning, ska gälla i skolor i Ekerö kommun. o Skolk Program för motverka och hantera olovlig frånvaro, ska gälla i skolor i Ekerö kommun o Missbruk Strategier för att förebygga och behandla missbruk avseende barn och unga i Ekerö ska tas fram i samverkan med landstingen och baserat på länets missbrukspolicy. (Ersätter tidigare drogförebyggande plan ESSAM) o Klotter Ekerö kommun har i samverkan med polis en strategi för hantering av klotter. o BBSS (barn med behov av särskilt stöd) Struktur för bedömning och hantering av stöd till barn med särskilda behov ska tas ses över. Den kopplas till BUS m fl dokument samt samverkan med socialtjänst. o Föräldrastöd Struktur och program för stöd till föräldrar med bl a föräldragrupper 12

13 Bilaga 1 Aktörer som samverkar kring barn o unga i Ekerö Mödravård Mödravård under graviditet. Stöd i föräldraskapet Barnmorskorna Ekerö Aktörer/verksamhet Beskrivning Kontaktuppgift Huvudman SLL Barnavårdscentral Öppen förskola Familjecentrum Familjedaghem/ Pedagogisk omsorg Förskola Skola Studievägledning Resursteamet Fritidsgård Barnavård 0 5 år. Följer barnets utveckling. Föräldrastöd. Öppen mottagning på Familjecentrum Möjlighet för hemmavarande föräldrar med små barn att träffa andra, delta i verksamhet och få vägledning. En mötesplats för barnfamiljer där flera verksamheter samverkar. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med den öppna förskola, Ekerö församling och en förebyggande socialtjänst. Barn 0-5 år. Barnomsorg för barn 1 5 år som drivs av dagbarnvårdare. Enskild regi Förskola för barn 1 5 år Stöd för barns utveckling. Enskild och kommunal regi Grundskolor i enskild och kommunal regi. Fritidsverksamhet ( skolbarnsomsorg) 6 9 åringar och öppen fritidsverksamhet för åringar. Särskola. Resursskola Gymnasieskola: Individuellt program Vägledning för elever. Uppföljning av skolgång för gymnasister Specialiststöd till förskola och skola; elevhälsovård m m (skolsköterskor, kuratorer, psykologer) och specialpedagoger. Ansvar för föräldragrupper. Fritidsverksamhet för unga år Kvällar och helger. Stöttar nattvandrare Mälaröarnas Barnahälsovård BVC Munsö: Ekerö Tfn Mobil Stenhamra Tfn Bryggarvägen 8 Hälsocentralen Samordnare: Helene Ljungkvist Tfn Mobil Vägledningenheten Jan Korell tfn Stenhamra FG Träkvista FG SLL K K+ SLL + Kyrka K K K K K K 13

14 Stöd till ungas egna initiativ Kulturskola/föreningar Bidrag, stipendium och handledning till ungas ideér för fritidsaktiviteter och arrangemang. Kommunal kulturskola med verksamhet i skolor/förskolor samt gruppverksamhet på fritid Kulturkontoret K K + F Föreningsliv /Studieförbund Privat musikskola; Soultime Flera musikföreningar för unga Det flertal föreningar och studieförbund med barn och ungdomsverksamhet Ö Nattvandrare Föräldrar med elever i år 6 9 vandrar fre o lör kvällar i Stenhamra och Ekerö tätort. Utgår från fritidsgårdarna kl Ungdomsmottagning Mottagning kring sex och samlevnad för unga år. Mottagning endast för killar vissa tider. Kurator och barnmorska. F + K /kultur../ung i ekerö Bryggarv 8 Kurator; tfn mob: K + SLL Socialtjänst Socialkontoret barn- o ungdomssektion. Mottagningsfunktion socialsekreterare, familjebehandling, familjerätt, ungdomsmottagning och fr o m vt 2010 fältförlagd socialsekr. Socialkontorets rec mån-ons 08:00-16:30 tors 08:00-18:00 fre 08:00-15:00 K Socialjour Nordväst , Socialjouren kan ge råd och stöd i akuta ärenden utanför kontorstid. Ärenden som berör barn och ungdomar som far illa kommer i första hand. Socialjouren hjälper till när det inte någon annan lösning och inte går att vänta på att kommunernas socialtjänst öppnar. mån-tor 17:00-02:00 fredag 15:00-02:00 lör-sön 16:00-02:00 För ärenden kl ring Västerortspolisen: eller 112 Preventionssamordnare /ungdomshandläggare Polis Funktion på nämndkontoret i Ekerö kommun med ansvar för samordning av det förebyggande arbetet samt handläggning av ungdomsfrågor i kommunen. Sammankallande i samverkansgrupp för ungdomsfrågor; ungdomsnätverket Närpolisverksamhet i Ekerö Viss utbildning rätt o säkerhet i skola, kontaktpolis på högstadieskolor. Patrullerar Ekerö. Prev samordnare/ ungd handläggare Närpolisen Ekerö, Mälarö Torg 7A, Ekerö. Tel K P 14

15 Kyrkor o samfund Samverkar med Ekerö kommun kring unga med kriminalitet, klotter mm. Stöd till nattvandrare m fl Verksamhet inom kyrkan/samfund för barn, unga och föräldrar. Ekerö pastorat driver även förskola och öppen verksamhet för barnfamiljer i Ekerö, Adelsö-Munsö och Lovö. Diakoner arbetar med stöd till familjer och ungdomar Ekerö/Lovö/Adelsö- Munsö församlingar Färingsö församling Mälarö kyrkan Ö Primärvård BUP; Barn och ungdomspsykiatri Maria Ungdomsmottagning Hälsofrågor och allmän medicin för barn och unga Ansvar för tidiga insatser för missbruk, psykisk ohälsa Öppen psykiatrisk verksamhet. Behandling, utredning av diagnos. Beroendevård för unga med missbruk, avgiftning m m Brommaplan BUP SLL SLL SLL BRIS Barnens rätt i samhället Stödtelefon för barn och unga upp till 18 år. Det är tryggt, anonymt och gratis att ringa Barnens Hjälptelefon och få prata med en vuxen. BRIS betalar samtalen. Samtalen syns inte på telefonräkningen och BRIS ser heller aldrig, eller spårar upp uppringarens telefonnummer. Stödverksamheten för vuxna BRIS tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring frågor och problem som rör barn eller söker information om var man kan vända sig för att få ytterligare hjälp. Barnens Hjälptelefon: Tel : mån-fre kl BRIS Vuxentelefon om barn Tel : Mån - fre kl Ö K = Ekerö kommun, SLL = Stockholms läns landsting, P = Närpolisen, Ö= övriga ; frivillig org, ideell verksamhet, kyrkor, samfund, föreningar, stiftelser 15

16 Bilaga 2 Åtgärder för att minska risken för att barn och unga far illa i Ekerö Här redovisas åtgärder som redan eller som tagits fram under arbetet med denna plan. Varje åtgärd presenteras även kort i en sammanställning med uppgifter om ansvarig verksamhet och kontaktvägar, bilaga 3. Det pågår förstås andra åtgärder inom det ordinarie arbetet inom respektive verksamhet som är minst lika viktigt men här nämns några åtgärder som bedömts vara värdefulla för andra verksamheter att känna till och som kan kräva samverkan. spädbarn småbarn skolbarn ungdom Unga vuxna Universell nivå Selektiv nivå Indikerad nivå Universell nivå (grön) Förebyggande åtgärder riktade till alla barn i kommunen. Syftar bl a till att stärka skyddsfaktorer. Bedrivs i verksamheter i basnivån; förskola, skola och fritid m fl. Det mesta som görs för att skapa en bra verksamhet på denna nivå kan sägas vara skyddande för barnen. Här nämns de åtgärder som hittills har identifierats ha direkt betydelse för att säkra kedjan av insatser för att barn inte ska riskera att fara illa. Småbarn 1. Föräldragrupper 2. Föräldrastöd på familjecentrum, BVC 3. Information till föräldrar om stödformer och kunskapskällor 4. Aktivt samspel med föräldrar 5. Åtgärder/strategier för stödja föräldrarnas samverkan inom öppna förskolan / förskolan, tex möten där föräldrar får möjlighet att lära känna varandra 16

17 6. Aktiv överlämning mellan stadier och verksamheter (dokumentation om barnets utveckling, verksamma arbetssätt mm) 7. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten avseende skyddsfaktorer och samverkan Skolbarn 1. Föräldragrupper (vägledande samspel) utifrån barnets ålder 2. Informationsmöten om stödformer och kunskapskällor 3. Skriftlig information om stödformer, kunskapskällor, kontaktuppgifter 4. Åtgärder/strategier för stödja föräldrarnas samverkan inom skolan, tex möten där föräldrar får möjlighet att lära känna varandra 5. Aktivt samspel med föräldrar 6. Aktiv överlämning mellan stadier och verksamheter (dokumentation om barnets utveckling, verksamma arbetssätt mm) 7. Livskunskap i skolorna ( SET) 8. ÖPP ( drogförebyggande program för föräldrar till barn i år 6 9) 9. Tjej- och killgrupper ( tex DISA, DAVID) 10. Stödsamtal för ungdom med kurator/skolsköterska 11. Stödsamtal för ungdom på Ungdomsmottagning 12. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, tex ledarskap i klassrummet Ungdomar 1. Informationsmöten om stödformer och kunskapskällor 2. Skriftlig information om stödformer, kunskapskällor, kontaktuppgifter 3. Föräldragrupper ( vägledande samspel ) utifrån barnets ålder 4. Åtgärder/strategier för stödja föräldrarnas samverkan inom skolan mm, tex möten där föräldrar får möjlighet att lära känna varandra 5. Aktivt samspel med föräldrar 6. Livskunskap i skolorna ( SET) 7. ÖPP ( drogförebyggande program för föräldrar till barn i år 6 9) 8. Tjej- och killgrupper ( tex DISA, DAVID) 9. Stödsamtal för ungdom med kurator/ skolsköterska/ 10. Stödsamtal för ungdom på Ungdomsmottagning 11. Aktiv överlämning mellan stadier och verksamheter 12. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, tex ledarskap i klassrummet Selektiv nivå (gul) Åtgärder för barn och unga i riskzon. Åtgärder som bygger på kunskap om förebyggande arbete och tidiga insatser. Kräver ofta samverkan med specialiserade verksamheter, skolhälsovård/resursteam, förebyggande socialtjänst, preventionssamordnare m fl. Metoder att identifiera riskgrupper ska implementeras i takt med att det säkerställda metoder, t ex ESTER, AUDIT m fl. Småbarn 1. Aktivt samspel med föräldrar 2. Handledning/ råd/ insatser från resursteamet 3. Familjerådgivning 17

18 4. Nätverksmöte med barnets nästverk kring en viss problematik 5. Rådgivande samtal med socialtjänsten 6. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, t ex metod att möta föräldrar i svår konflikt mm Skolbarn 1. Riktade föräldragrupper 2. Aktivt samspel med föräldrar 3. Familjerådgivning 4. Aktiv överlämning mellan stadier och verksamheter 5. Nattvandring 6. Handledning/ råd/ insatser från resursteamet 7. Nätverksmöte med barnets nästverk kring en viss problematik 8. Anhöriggrupper t e x för barn med föräldrar som missbrukar 9. Rådgivande samtal med socialtjänsten 10. Program för unga med riskbruk av droger i samverkan med landstinget 11. Polisanmälan 12. Bekrymringssamtal grupp, polis kallar tillsammans med soc till samtal med föräldrar till grupp barn/unga med normbrytande beteende 13. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, tex ledarskap i klassrummet, metod att möta föräldrar i svår konflikt m m 14. Förebyggande socialtjänst stödjer och samverkar 15. Stöd till ungas fritid Ungdomar 1. Riktade föräldragrupper ( vägledande samspel ) utifrån kända behov; tex adoptivföräldrar, unga föräldrar 2. Aktivt samspel med föräldrar 3. Familjerådgivning 4. Anhöriggrupper t e x för barn med föräldrar som missbrukar 5. Aktiv överlämning mellan stadier och verksamheter 6. Nattvandring 7. Program för unga med riskbruk av droger i samverkan med landstinget 8. Nätverksmöte med barnets nästverk kring en viss problematik 9. Rådgivande samtal med socialtjänsten 10. Polisanmälan 11. Bekrymringssamtal grupp, polis kallar tillsammans med soc till samtal med föräldrar till grupp barn/unga med normbrytande beteende 12. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, t ex ledarskap i klassrummet, metod för socialtjänsten att möta föräldrar i svår konflikt m m 13. Förebyggande socialtjänst stödjer och samverkar 14. Stöd till ungas fritid Indikerad nivå (röd) Åtgärder för barn som har en konstaterad problematik, insatser till enskilda barn och deras familjer. Här har specialistverksamheter och ofta socialtjänsten ansvar för beslut om åtgärder. De åtgärder som nämns här är de som 18

19 bedömts vara av stort värde för andra aktörer att få kännedom om att de och åtgärder som sker i samarbetet mellan verksamheterna. Småbarn 1. Aktivt samspel med föräldrar 2. Nätverksmöte med barnets nästverk kring en viss problematik 3. Anmälan till socialtjänsten 4. Familjebehandling 5. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, t ex, metod att möta föräldrar i svår konflikt mm 6. Teamarbetet mellan barn o ungdomspsykiatri, socialtjänst och resursteam Skolbarn 1. Aktivt samspel med föräldrar 2. Nätverksmöte med barnets nästverk kring en viss problematik 3. Anmälan till socialtjänsten 4. Familjebehandling 5. Polisanmälan 6. Bekymringssamtal - enskilt ; Då minderåriga polisanmälts kallar socialtjänst föräldrar och barnet till samtal 7. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, t ex, metod att möta föräldrar i svår konflikt 8. Stöd till ungas fritid 9. Teamarbetet mellan barn o ungdomspsykiatri, socialtjänst och resursteam Ungdomar 1. Aktivt samspel med föräldrar 2. Stöd till ungas fritid 3. Nätverksmöte med barnets nästverk kring en viss problematik 4. Anmälan till socialtjänsten 5. Polisanmälan 6. Bekymringssamtal - enskilt ; Då minderåriga polisanmälts kallar socialtjänst föräldrar och barnet till samtal 7. Familjebehandling 8. Fördjupad kompetensutveckling inom verksamheten, t ex metod att möta föräldrar i svår konflikt m m 9. Teamarbetet mellan barn o ungdomspsykiatri, socialtjänst och resursteam Åtgärder för att minska risken för att barn och unga far illa i Ekerö 19

20 Beskrivning av några centrala åtgärder det förebyggande arbetet. Preventionsnivå Åtgärd Beskrivning Finns / ska utv Föräldragrupper Vägledning till föräldrar ( vägledande samspel, ICDP) För föräldrar till barn i olika åldrar; 0-18 år Även riktade grupper; tex föräldrar till adopterade barn, unga mammor Information till föräldrar om stödformer och kunskapskällor. Skriftlig info till föräldrar med småbarn skolbarn ungdomar ska utv ska utv Finns 4 ggr/år Kontaktuppgift Tel : Ungdomsnätverket / preventionssamordnare Info om föräldrastöd Preventionssamordnare Familjerådgivning Informationsmöten om stöd och möjligheter inom förskola/ skola Stödsamtal för föräldrar med problem eller i kris. Öppet för alla. Familjerådgivningen Vårljus Aktiv överlämning mellan stadier och verksamheter Dokument för överlämning av info om barnets utveckling, verksamma arbetssätt m m. Resursteamet Resp förskola/ skola ansvarar. Social och emotionell träning i skolan, SET Örebros preventions- Program, ÖPP DISA (Depression in Swedish adolescents. Motiverande samtal (MI) Hälsosamtal med barn Pedagogiskt program i grundskola, livskunskap. Drogförebyggande föräldraprogram för år 6-9 i grundskolan. Genomförs på föräldramöten. Tjejgruppsprogram som förebygger psykisk ohälsa bland flickor Stödjande samtalsmetodik som motiverar till livsstilsförändringar, används av skolsköterskor i hälsosamtalen med eleverna. Genomförs av skolsköterskor på alla elever i år Info: Preventionssamordnare Livskunskapsgruppen Info; Preventionssamordnare Resursteamet. Resursteamet Resursteamet 20

21 Nattvandring Drogförebyggande kampanjer 5 och 7 Schemalagda föräldravandringar, utifrån fritidsgårdarna, fredag och lördagkväll Genomförs inför Valborg och Skolavslutning. Info Preventionssamordnare/ ungdomshandläggare Stöd till ungas fritid Fritidshem, föreningar och fritidsgård Skolbarnomsorg Fritidsgårdar; Stenhamra:tel Träkvista; tel: Stöd till unga att genomföra egna idéer och projekt, bl a bidrag Kulturkontoret tel Kontaktpolis Samverkan kring fritid för barn i riskzon Närpolisen samverkar med skolorna. Utv 2010 Ungdomshandlägg/ preventionssamordnare Närpolisen Ekerö, Tel Kompetensutveckling i förebyggande metoder Respektive verksamhet ansvarar för kompetensutveckling. Resursteamet har specialkompetens och kan vägleda / handleda Chefer inom resp verksamhet Chef förskola/ skola Chef sekt b o u, soc Chef resursteam Preventionssamordn Preventionssamordnare stöttar med samordning och unskap om evidensbaserade metoder, mm Skolkomet Fältförlagd socialsekreterare/ förebyggande soc Utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger. Verktyg för att minska bråk och konflikter i skolan. Fältförlagd tjänst i samverkan med andra aktörer kring unga i riskzon Fr o m 2010 Resursteamet Socialkontoret Stödsamtal för unga på Ungdomsmottagningen Anhöriggrupper Kurator på UM har stödsamtal med unga och vägleder om ytterligare hjälp behövs. Barn till föräldrar som missbrukar, är psykiskt sjuka el dyl. / ska utv Ungdomsmottagningen Ekerö Bryggarvägen 8 Beroendevård/ socialtjänst 21

22 Rådgivning soc Nätverksmöten Bekymringssamtal - grupp Verksamhetsansvariga kan rådgöra med mottagningen på soc barn i ungdom Metod att samla stödresurserna och barnets nätverk för att se på problematiken och planera åtgärder. Kan initieras av familjen, verksamheter med ansvar för barnet eller socialtjänsten. Leds av särskilt utbildad personal. Polisen i samarbete med socialtjänsten genomför i förebyggande syfte samtal med föräldrar till barn med normbrytande beteenden, t ex klotter. Start 2009/ 10 Socialkontoret Nätverksledare, samordnare Eje Thunman Socialkontoret Resursteamet Närpolischefen Bekymringssamtal - enskilt Socialtjänsten följer upp polisrapporter som rör barn/unga med ett strukturerat samtal tillsammans med barnet och vårdnadshavaren. Socialtjänsten, chef för sektion barn o unga Anmälan till socialtjänsten Oro för barn som ev far illa ska anmälas till socialtjänsten Socialkontorets reception Socialjouren (kväll o helg) Familjebehandling, socialtjänsten. Akut behandling av unga vid missbruk Teamarbete kring specialinsatser Hjälper föräldrar till barn i åldern 0-18 år, där svårare problem föreligger. Beroendevård av unga drivs av landstinget, Maria Ungdom. Samarbete med soc vid behov. BUP, soc och reursteamet eftersträvar teamarbete vid omfattanden insatser / under utv Socialtjänsten Maria Ungdom Socialtjänst Socialkontoret sektionschef barn o ungdom Chef BUP Brommaplan Chef resursteamet Bilaga 3 Uppföljning av det preventivt inriktade samarbetet Ledningsgruppen för PRISMA ansvarar för att gemensam uppföljning sker. Några delar som årligen ska belysas är : o Gemensam uppföljning/ analys av case/barn som farit illa 22

23 o Uppföljning av samverkansformer och rutiner o Uppföljning om basnivåns trygghet/ behov av stöd Ansvariga för verksamheter för barn o unga ska bjudas in till årlig uppföljningskonferens. Ansvariga nämnden och ESSAM politiska samrådsgruppen (SLL och Ekerö) ska årligen få rapporter. Mått När Vem Andel unga vuxna med omfattande insatser från soc dec Nk/Soc- vux Andel barn med omfattande insatser från soc dec Nk/Soc -bun Bedömd effektivitet och kostnad för tre fall case med omfattande insatser dec Nk/sk/sll ledningsgrupp Andel ungdomar som ej klara gymnasiet Trygghet och behov av stöd hos verksamhetsansvariga i basnivån (enkät) juni Vuxenutb.enh Nk/bun dec Nämndkont Resultat av nätverksmöten 2010 dec nätverksled Föräldrars kännedom om stöd dec Nämndkont Andel överlämningar enligt fastställd struktur dec Resursteam Antal elever med anmärkningsvärd olovlig frånvaro eller undervisning i hemmet Mobbning dec Nämndkont Skolor Tidiga samordnade insatser/ hjälp snabbt Socialtjänst Resursteam Missbruk (drogvaneundersökning vartannat år) Feb 10 Nämndkont Skolklimat (drogvaneundersökning, vartannat år) Feb 10 Nämndkont Psykisk ohälsa (drogvaneundersökning, vartannat år) Feb 10 Nämndkont Bilaga 4 Litteratur 23

24 Tänk långsiktigt, en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska ohälsa, 2004 (Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut) Strategier för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, (Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen). Handbok om barnkonventionen (UNICEF 2008) handbok för vägledning till dem som ska omsätta barnkonventionen till verklig handling. Innehåller bl a överblick över lagstiftning och praxis när det gäller barns rättigheter i Sverige. Vägledande samspel", Karsten Hundeide, 2007 "Vägledande samspel för föräldrar", Paul Bergman och Karin Edenhammar, 2007 "Vägledande samspel i förskolan", Gunilla Niss, Lisbeth Hindgren och Marjut Westin, 2007 Plan för det förebyggande arbetet kring barn och unga i Ekerö Den här planen är framtagen av Ekerö kommun i samverkan med polis och landsting och bygger på ett utvecklingsarbete som startade 2008 där ansvariga för verksamheter som möter barn och unga deltagit (mödravård, barnhälsovård, dagbarnvårdare, öppen förskola, förskola, grundskola, individuella gymnasiet, fritidsgård, kyrkan, idrottsföreningar, familjecentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, socialkontor, nämndkontor) 24

25 Planen är en plattform för samverkan och berör alla verksamheter som möter barn och unga i Ekerö. Här anges gemensamma mål och strategier. Den beskriver också aktörer, ansvar och åtgärder för alla barn på alla preventionsnivåer, d v s från det förebyggande arbetet och tidiga insatser till behandlingsinsatser. I bilagorna kan man slå upp vad det för stöd och vilka man kan kontakta. Målsättning är att: o Föräldrar/förskola/skola och fritidsverksamhet har kunskap och kompetens att främja barns positiva utveckling och förebygga att barn far illa. o Barn, unga och familjer med behov av stöd för adekvat hjälp i ett tidigt skede o Samverka sker för långsiktigt effektiva åtgärder och bättre utnyttjande av samhällsresurser. Strategier för det förebyggande arbetet är: o Samverkan med barnets utveckling i fokus o Stärka skyddsfaktorer runt barn o unga o Tidiga samordnade insatser för barn och unga i riskzon o Gemensam uppföljning för fortsatt lärande o Kommungemensamma strategier för valda utvecklingsområden (bl a ;överlämning, mobbning, skolk, missbruk, klotter, föräldrastöd) Förhoppningen är att planen ska underlätta för verksamheterna i det dagliga arbetet och ge ansvariga en grund för långsiktig samplanering. Till er som hittills inte deltagit i arbetet välkomnar vi i det fortsatta arbetet att samarbeta med oss för att barn inte far illa i Ekerö. Synpunkter eller frågor om planen? Kontakta: Anders Anagrius, nämndansvarig barn o ungdomsnämnden PRISMA ledningsgrupp: Nämndansvarig/bun nämndkontoret Ekerö kommun Förskoleansvarig, nämndkontoret Ekerö kommun Preventionssamordnare/ungdomshandläggare, nämndkontoret Ekerö Socialkontoret sektionschef barn och unga Ekerö kommun Närpolisen Ekerö Produktionschef, förskola, skola och fritidsgård, Ekerö kommun Chef för Resursteamet, Ekerö kommun 25