KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS HELSINGBORG

Transkript

1 KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS HELSINGBORG

2 INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Innehåll... 2 Ledare... 4 Grundfakta om LBS Helsingborg... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 6 Personal... 6 Lokaler... 7 Funktioner... 7 Finansiering... 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 8 Arbetsformer och pedagogik... 8 Lokaler... 8 Utrustning och läromedel... 8 Schema och skollunch... 8 Arbete med särskilt stöd... 9 Elevhälsa Elevråd och elevinflytande Skolledning Personal Elever Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 12 Målsättning, metoder och uppföljning Nationella kursprov Betygsuppgifter

3 Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan Fokusområden 2014/ Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/ Instrumentell kvalitet Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut RESULTATBILAGOR

4 LEDARE Titta i resultatbilagan! Vilka fantastiska resultat LBS i Helsingborg levererar! 96 % av våra studenter får en gymnasieexamen och snittet på deras meritvärde är 14,90 poäng. Andelen elever med betyg E eller högre är 97 % Våra fantastiska resultat beror på att LBS i Helsingborg har en fantastisk personal som med ett stort engagemang ger våra elever det de förtjänar. I grunden för våra fantastiska resultat finns ett systematiskt kvalitetsarbete som all personal har förstått och tillämpar. 4

5 GRUNDFAKTA OM LBS HELSINGBORG I helt nya lokaler, skapade utifrån vår verksamhet, ligger LBS Helsingborg verkligen mitt i Helsingborg. Det tar bara en minut att gå till skolan från centralstationen. Skolans lokaler är ljusa och fräscha och utrustade med all modern teknik som krävs för våra utbildningar. På skolgården bland trädkrukor växer en naturlig mötesplats fram för våra elever. På skolan möter eleverna engagerad personal och lärare som är här för deras skull. Med tydliga mål och förväntningar sätter vi kreativ utveckling i fokus och här finns alla möjligheter att skapa en utbildning som passar var och en av våra elever. HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION LBS Helsingborg startade hösten 2009, med två program och 37 elever. Skolan har sedan dess vuxit i rask takt (198 elever 2011/2012, 257 elever 2012/2013, 283 elever 2013/2014 och nu 321 elever 2014/2015). Vi finns från läsårsstart i augusti 2014 i helt nya, fräscha lokaler i hjärtat av Helsingborg. Läget och närheten till centralstationen är viktig, då en stor andel av våra elever inte är bosatta i Helsingborgs stad. Skolledningen på LBS Helsingborg består av rektor Anders Johnsson och biträdande rektor Pernilla Svensson. UTBILDNING & ERBJUDANDE LBS Kreativa gymnasiet i Helsingborg erbjöd under läsåret 2014/2015 fyra utbildningar: LBS Media (ESEST) estetiska programmet med inriktning estetik och media LBS Reklam & Kommunikation (SAMED) samhällsvetenskapliga programmet med inriktning medier, information och kommunikation LBS Speldesign, LBS Spelgrafik och LBS Grafisk design (ESBIL) estetiska programmet med inriktning bild och formgivning LBS Spelutveckling (TEDES) teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling 5

6 Samtliga utbildningar är högskoleförberedande och ger därmed eleverna lägst grundläggande behörighet för vidare studier. Efter utbildningen har eleverna kunskaper, praktiska färdigheter samt en portfolio med arbetsprover för att kunna söka vidare till högre utbildning. ELEVER Fördelningen mellan pojkar och flickor är jämn. Detta gäller på skolan i stort och för de flesta program, dock förekommer en majoritet av pojkar på Teknikprogrammet. Många elever kommer från Helsingborgs kommun, men majoriteten kommer från kranskommuner. Vi hade under läsåret 2014/ elever. PERSONAL Skolans personal består av rektor, biträdande rektor, skoladministratör, tre kategorier av lärare (lärare i gymnasiegemensamma ämnen, karaktärsämneslärare på teknikprogrammet och karaktärsämneslärare på det estetiska programmet), skolsköterska, kurator, specialpedagog och stödsamordnare, elevassistent samt studie- och yrkesvägledare. Skolläkare och skolpsykolog finns kopplade till skolan. Skolans ledning består av rektor Anders Johnsson (legitimerad gymnasielärare) och biträdande rektor Pernilla Svensson (legitimerad lärare för grundskolans senare år och gymnasieskolan). Rektor har även gått den statliga rektorsutbildningen samt, under läsåret 2011/2012, Rektorslyftet. Skolhälsovård anordnas på skolan i form av skolsköterska som bemannar skolan två dagar i veckan och kurator som är på skolan fem dagar i veckan. Skolans elevassistent arbetar tillsammans med tre elever i behov av särskilt stöd. Skolläkare och skolpsykolog finns kopplade till skolan. Hela personalstyrkan är uppdelade i tre olika arbetslag. Två av arbetslagen består av lärare uppblandade från ovan nämnda kategorier, det tredje arbetslaget består av elevhälsan. 6

7 LOKALER Vi finns från höstterminens start i augusti 2014 i helt nya, ljusa lokaler, på centralt läge, ett stenkast från centralstationen i hjärtat av Helsingborg. I lokalerna finns plats för undervisning och enskilt arbete, men också för umgänge under raster. Utöver detta har skolan även ett nystartat skolbibliotek. FUNKTIONER Skollunch serveras kostnadsfritt på skolan i samarbete med Fazer. LBS Helsingborgs Elevhälsa består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och stödsamordnare och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsan utreder om behov för särskilt stöd finns, samt stöttar lärarna i det dagliga arbetet. Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. FINANSIERING Skolan finansieras via kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK Att arbeta med riktiga projekt är en viktig del i undervisningen på LBS Helsingborg, även om dessa inte utgjort utvalda fokusområden under läsåret. Skolan har upprättat och även bibehållit flertalet företagskontakter och några av dessa har resulterat i samarbeten som i sin tur har mynnat ut i verkliga projekt. Ett exempel på ett sådant återkommande samarbete är OV Beachhandboll. Arbetslagen har inlett ett aktivt arbete med bedömning för lärande. I skolans arbetsplan står uttryckt att samtliga lärare ska använda betygsmatriser i minst två av sina kurser. LOKALER Skolan omfattar ca kvm fördelat på 15 klassrum, en fotostudio, en filmstudio, laborationsal, gott om grupprum, gemensamma utrymmen, lärarkontor, ett skolbibliotek, rektorsexpedition och skolhälsovård. Lokalerna är ljusa och fräscha och har ett centralt läge. Samtliga lektionssalar är utrustade med trådlöst nätverk, projektorer och högtalare. Skollunch serveras i skolans lokaler. UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL Alla elever på skolan är utrustade med en bärbar dator som de får låna av skolan under sin studietid. Genom datorerna har de tillgång till den nödvändiga mjukvara som krävs för att genomföra uppgifter, oavsett kurs. Vi har även kompensatoriska hjälpmedel i digitalt format, samt traditionella och digitala läromedel. En skolbiblioteksansvarig har utsetts och samtliga lärare har i samråd med sina elever i uppdrag att tillföra ämnesrelaterad litteratur till Skolbiblioteket. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Fr.o.m. läsårsstart 2014/2015 har vi nu blockschema. Det innebär att eleverna har ett block på förmiddagen och ett block på eftermiddagen, med ett ämne på respektive block. Enstaka undantag finns för exempelvis idrott som har kortare lektionstid. Detta gör det möjligt för lärarna att sätta upp tydliga mål för varje lektion, och har gott om tid att få alla eleverna att uppnå detta mål. 8

9 Skollunch serveras på skolan. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Om en lärare märker att en elev har svårt att tillgodose sig undervisningen, har samtal förts mellan berörd personal och specialpedagog och stödsamordnare. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Dessa extra anpassningar har sedan dokumenterats på elevkortet i vår lärplattform Adelanet och mailats ut till berörd personal. Specialpedagog/stödsamordnare har sedan följt upp dessa och ev. reviderat vid behov. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. 1. Fyll I blanketten skriftlig begäran om utredning och sätt den längst fram i uppmärkt pärm som kommer att finnas på Anders kontor. 2. Dokumentera under elevkortet på Adela vad du som ämneslärare gör för anpassningar av undervisningen. OBS! Detta görs alltid oavsett vem som har det övergripande ansvaret för eleven. På så vis finns all dokumentation på samma ställe. 3. Elevhälsan kommer att gå igenom pärmen varannan vecka. För elever med endast en anmälan har ämnesläraren det övergripande ansvaret. För elever med två anmälningar har KLF det övergripande ansvaret. För elever med tre eller fler anmälningar har elevhälsan det övergripande ansvaret. Förtydligande om vem som har det övergripande ansvaret för respektive elev kommer ut på mail i samband med att elevhälsan går igenom pärmen. All dokumentation sker på elevkortet oavsett vem som har det övergripande ansvaret för eleven. 4. Elevhälsan kontaktar målsman. Stödsamordnare upprättar åtgärdsprogram efter rektors beslut. Elevassistent arbetar med tre elever i behov av särskilt stöd. 9

10 ELEVHÄLSA Elevhälsan utgörs av Pernilla Svensson biträdande rektor (50%), Kerstin Lozani Gerdhem specialpedagog och stödsamordnare (50%), Nicole Kilianson kurator (100%), Emma Bodén skolsköterska (30%) och Katja Åbom studie- och yrkesvägledare (60%), tillsammans med rektor Anders Johnsson. Elevhälsans primära syfte är att hjälpa och stötta elever och personal så att alla elever ska nå målen för utbildningen. Elevhälsan har en återkommande mötestid per vecka. Skolläkare och skolpsykolog finns kopplade till skolan. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Klassråd hålls regelbundet i klasserna med respektive klassföreståndare. Varje klass väljer en elevrepresentant till Elevrådet som under året bl.a. beslutar om skolans ordningsregler samt diskuterar skolans inre och yttre miljö. På eget initiativ har ett antal elever dragit igång en elevkår (i samarbete med HELGE Helsingborgs och Höganäs Gemensamma Elevkårer och Elevråd) som under läsåret har anordnat flertalet aktiviteter. LBS HBG:s elevkår vann dessutom pris i år som årets nykomling i HELGE. Eleverna får vid läsårsstart ge förslag på arbetssätt och uppgifter för att påverka undervisningen och på vilket sätt de vill arbeta för att nå kunskapskraven. Hur undervisande lärare konkretiserar och arbetar med elevinflytande i respektive kurs framgår av deras undervisningsplaner. SKOLLEDNING Rektor för skolan i Helsingborg, Anders Johnsson, har det pedagogiska ansvaret för undervisningen och för verksamhetens administrativa drift (inklusive lokaler, elever, personal och budget). Biträdande rektor som är en del av Elevhälsan, är ansvarig för upprättandet av och arbetet med skolans samlade plandokument (plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan) samt var delaktig i de flesta beslut som fattades på skolan. Biträdande rektor tillsammans med kuratorn var även samordnare för skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. 10

11 Övergripande för alla LBS-skolor finns verksamhetsledning och verksamhetsstöd. Via huvudmannen finns gemensamma standarder och policys för samtliga LBS-skolor. Verksamhetsledningen och verksamhetsstödet utförde även ett centralt uppföljningsarbete för skolorna, tillhandahöll rektorsgruppens regelbundna möten samt konstruerade verksamhetsgemensamma enkäter, kartläggningar och liknande. PERSONAL Rektor har i grunden en gymnasielärarexamen (legitimerad), har gått den statliga rektorsutbildningen samt har under läsåret 2011/2012 gått Rektorslyftet. Biträdande rektor har en examen för grundskolans senare år och gymnasieskolan (legitimerad). Skolsköterska har genomgått utbildning och har erfarenhet inom sitt arbetsområde. Kurator är utbildad socionom. SYV har utöver Studie- och Yrkesvägledarexamen även en magisterexamen i Ledarskap. 80% av skolans 19 undervisande lärare har genomgått en fullständig lärarutbildning och är behöriga att undervisa (jmf 71% läsåret 13/14). Sammanlagt är dock lärarbehörigheten 94% om man räknar utifrån antalet heltidstjänster (se diagram 13 i resultatbilagan). Av skolans personalstyrka är 50% kvinnor och 50% män, med en medelålder på 34 år. ELEVER Fördelningen mellan pojkar och flickor är jämn. Detta gäller på skolan i stort och för de flesta program, dock förekommer en majoritet av pojkar på Teknikprogrammet. På det estetiska programmet samt på det samhällsvetenskapliga programmet är fördelningen jämn. Många elever kommer från Helsingborgs kommun, men majoriteten kommer från kranskommuner. Inför detta läsår hade vi 138 förstahandssökande till någon av våra utbildningar. Förstaårselevernas medelmeritvärde låg på 205p. 11

12 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd och klasser. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en dokumentationspärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid. NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. 12

13 BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat elevenkät (Markör) som bland annat mäter nöjdhet, skolenkäter och undervisningsutvärderingar. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. DOKUMENTATION Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under läsåret sparas på skolans gemensamma server. Under juni månad sammanställs detta material sedan gemensamt och dokumenteras i form av denna kvalitetsrapport. Utöver detta dokumenteras den dagliga verksamheten genom kommentarer och fotografier på LBS hemsida och på skolans sida/konto på Facebook samt Instagram. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kvalitetsarbetet följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och betygsprognoser. I januari månad ägnas också en dag till gemensam halvtidsutvärdering där vi tillsammans går igenom skolans resultat i relation till verksamhetens mål. 13

14 Mot slutet av våren ägnas tre heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, undervisningsutvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 14

15 KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Skolans kvalitetsrapport sammanställs i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre målupp fyllelse nästa läsår. 15

16 FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 Fokusområdets namn: STUDIEKULTUR Fokusområdets bakgrund & motiv: Ett övergripande fokusområde under läsåret 2014/2015 är studiekultur. Detta är en förlängning av föregående läsårs fokus på elevers studiekultur, därför att vi ser en positiv trend men når fortfarande inte 100% måluppfyllelse. Mål och syfte: Med detta vill vi öka elevernas ansvar för sin arbetsmiljö och sin studiero, elevernas ansvar för sitt eget lärande samt att ge eleverna goda förebilder och verktyg för fortsatta studier och arbetsliv. Målet är att nå en ökad måluppfyllelse genom: 100% minst godkända betyg (idag 96%) Andelen sena inlämningar ska minska (lärares skattning) Läroplanskoppling: Det är skolans ansvar att varje elev; - tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. - tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. - utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. - ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. - tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. (LGY 11: Kunskaper kap 2.1) 16

17 Metod och genomförande: Metod 1: Uppstartsvecka Första skolveckan på höstterminen hade vi en uppstartsvecka då eleverna fick lära känna varandra och sina lärare, de fick testa på problemlösning i grupp, fick gå på föreläsningar kring inlärningsstilar osv. Detta för att eleverna snabbt skulle tvingas bryta isen med sina kamrater och få konkreta verktyg som de kan dra nytta av under sina studier på LBS. Metod 2: Utvecklingssamtal Enligt skollagen är vi skyldiga att informera elever och vårdnadshavare om deras studiesituation. På LBS i Helsingborg erbjuds varje elev ett utvecklingssamtal med sin klassföreståndare en gång per termin. I samband med dessa sätts kortsiktiga och långsiktiga mål. Fokus ligger på elevernas utvecklingsområde och inte deras prestationer i diverse kurser. Inför detta läsårets samtal har ett par frågor skickats hem vilket ledde till mer formativa utvecklingssamtal detta läsår. Detta har skapat en känsla av att eleverna i större utsträckning nu reflekterar över sin skolsituation. Metod 3: Betygsmatriser Lärarna har jobbat med betygsmatriser som synliggjorts för eleverna. Detta avser synliggöra elevernas lärande samt varit stöd vid betygs- samt prognossättning. Ett arbetslag arbetade kontinuerligt med bedömning för lärande där matrisarbete var en del av detta område. Lärarna läste Christian Lundahls bok Bedömning för lärande för att sedan diskutera detta och applicera det på den egna undervisningen. Vi tittade på varandras matriser under höstterminen och diskuterade hur dessa kunde utvecklas. Under vårterminen samlade vi också in matriser från andra skolor för att diskutera dess för- och nackdelar. Denna studie och diskussioner låg till grund för skapandet av en matris som alla lärare gemensamt ska använda sig av under nästkommande läsår. Material från Skolverket och Karlstads universitets distanskurs i Bedömning och betyg har använts i arbetslaget och legat till grund för diskussioner kring det formativa arbetet. I slutet av vårterminen fick eleverna vara med och utvärdera lärarnas arbete med betygsmatriser. De fick komma med synpunkter på hur de vill att lärarna arbetar med bedömning- och betygssättning (läs mer under uppföljning och utvärdering). 17

18 Metod 4: Undervisningsplaner Systematiskt arbete med undervisningsplanerna bedrevs i arbetslagen. Löpande gemensamma beslut kring extra anpassningar för enskilda elever fördes in. Ett av arbetslagen arbetade under höstterminen med att färdigställa sina undervisningsplaner där målet bland annat var att bättre synliggöra hur vi fick in examensmålen i varje kurs. Metod 5: Resursdagar De två sista skoldagarna på höstterminen samt de åtta sista skoldagarna på vårterminen hade vi resursdagar, vilket innebar att de elever som var F-varnade i något ämne (eller riskerade att bli F-varnad) hade obligatorisk närvaro. De elever som hade möjlighet att höja sig (oavsett betygssteg E-A) blev uppmuntrade att komma och arbeta tillsammans med sin lärare. Även om dessa dagar då inte är obligatoriska för samtliga elever, säkerställer skolan att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Metod 6: Mattestuga Vid tre tillfälle varje vecka erbjöds eleverna extra stöd i matematik 1 och 2. De elever som var F-varnade (eller riskerade att bli F-varnad) hade obligatorisk närvaro. Metod 7: Auskultation Båda arbetslagen sysslade med auskultation under läsåret. Efter varje auskultation gavs den undervisande läraren feedback utifrån på förhand bestämda punkter. Metod 8: Klasskonferenser Inför R-dagarna samt utvecklingssamtalen hade vi klasskonferenser. Inför dessa skulle varje undervisande lärare fylla i ett gemensamt dokument där det tydligt framgick vilka elever som riskerade att få F. På klasskonferenserna gick vi igenom varje klass där klassföreståndare för klassen höll i mötet och lyfte dessa elever. Uppföljning & utvärdering: Underlag som använts för att öka elevers ansvarstagande och måluppfyllelse: 18

19 Resursdagar genomfördes vid två tillfällen -två dagar vecka 51 och åtta dagar under veckorna 22 och 23. Prognossättning har skett vid fyra tillfällen under läsårets gång med ny omdömesskala (Goda kunskaper, Tillräckliga kunskaper och Risk att ej uppnå kunskapskraven). De F-prognoser som framkommit vid prognossättningen fördes in i ett Google docs-dokument som användes som underlag vid klasskonferenserna för att synliggöra dessa elever och sätta in insatser för att förhindra ett F i betyg. Under arbetslagsmöten har det under hela läsåret förekommit arbete med formativ bedömning, bland annat har boken Bedömning för lärande av Christian Lundahl använts. Under höstterminen bearbetades och diskuterades undervisningsplanerna gemensamt. Under vårterminen har dessutom olika former av kollegial handledning, såsom, auskultation, dilemmadiskussioner och rollspel skett. Efter dessa tillfällen gavs respons i arbetslaget. Utvecklingssamtal har skett med alla elever under veckorna och under veckorna Inför utvecklingssamtalet skickades ett formulär hem med frågor kopplade till fokusområdet för att elever och föräldrar skulle vara förberedda. Elevintervjuer genomfördes under vårterminen med fokus på lärarnas arbete med bedömning för lärande. Utöver detta har kursutvärderingar genomförts. Resultat: Vi har konsekvent under läsåret legat på färre F-prognoser jämfört med tidigare år. Vi slutar läsåret med 97% minst betyget E i samtliga kurser (se diagram 8 i resultatbilagan). På det estetiska programmet har andelen godkända betyg gått ned något, medan teknikprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet ökar. När det gäller uppföljning av antalet sena inlämningar, hade vi svårt att konstatera ett fast antal vilket gör att denna resultatindikator brister. Vad gäller arbetet med bedömning för lärande har vi kommit en bra bit på vägen. Även om arbetslagens gemensamma arbete med matriser sett olika ut, har det förekommit. Hela kollegiet är överens om att det är ett arbete vi alla avser stärka ytterligare då vi skattar att eleverna blir mer medvetna om vad som krävs av dem, samt att de i större utsträckning ges möjlighet att ta ansvar för sin egen utbildning. 19

20 Vid elevintervjuer som interninspektionen genomförde framkom att eleverna tycker att matrisarbetet fungerar bättre detta år än tidigare. Resultatet av höstens resursdagar är att 25 F-varningar försvann, och 33st betyg höjdes minst ett betygssteg (E-A). Även vårens dagar har påverkat vårt resultat vad gäller andelen minst godkända betyg på ett positivt sätt. Slutsatser: Vid elevintervjuer under vårterminen framkom det att eleverna upplever det matrisarbetet som förekommit som positivt. Kollegiet är övertygade om att arbetet med bedömning för feedback kommer att höja resultaten. Arbetslagen kommer att fortsätta samarbeta kring och diskutera matriser, ta fram en gemensam mall samt diskutera hur man ger feedback. Detta är ytterligare ett led i att få eleverna att förstå bedömningen på ett annat sätt, samt att på så sätt få det tydligt för sig vad som krävs av dom. I förlängningen tror vi att detta kan sporra eleverna att vilja fortsätta lära. Vi kommer att fortsätta med kollegahandledning och koppla dessa samtal till formativ bedömning samt till våra kursutvärderingar. Pedagogiska diskussionerna fortsätter också. Auskultering fortsätter också. 20

21 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Resultatet på Likabehandlings- och värdegrundsenkäten visar att vårt arbete med LoVgruppen har förbättrats under läsåret I kartläggningen hösten -14 (se diagram 14 i resultatbilagan) svarar 94% av eleverna att de vet var de ska vända sig om någon utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering (91% föregående läsår). Vidare uppger 95 % av eleverna att de känner sig trygga i skolan (96 % föregående läsår), som är en fortsatt stark siffra även om vi såklart strävar efter 100%. Skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete organiseras kalenderårsvis, vilket innebar att ett nytt samlat Plandokument för 2015 upprättades i januari. Detta då enkätresultaten från den koncerngemensamma kartläggningen över skolornas arbete med dessa frågor sammanställdes och utvärderades av personal, skolledning och elever (representanter från skolans likabehandlings- och värdegrundsgrupp satt tillsammans med personal i olika arbetsgrupper och diskuterade resultaten). Principen byggde på att vi arbetade åtgärdande (mot eventuella brister) under vårterminen för att under höstterminen arbeta förebyggande tillsammans med skolans nya elever. Exempel på detta arbete har under året varit: Arbetslaget diskuterade och konkretiserade läroplansmålen gällande likabehandling, kränkning, diskriminering och trakasseri. Samtliga undervisande lärare har även beskrivit, i sina respektive undervisningsplaner, hur de arbetar med dessa läroplansmål. Arbetslaget diskuterade och konkretiserade läroplansmålen gällande likabehandling, kränkning, diskriminering och trakasseri. Samtliga undervisande lärare har även beskrivit, i sina respektive undervisningsplaner, hur de arbetar med dessa läroplansmål. Varje lärare har haft diskussioner allt eftersom de kommit upp i undervisningen där det bland annat betonats vikten av att våga misslyckas inför varandra. Ett samarbete mellan svenska och bildämnet där det gjordes en analys av hur kvinnor porträtteras i spel. På detta följde en diskussion om hur hela spelindustrin nischar sig mot män. Lärarnas upplevelse var att eleverna engagerade sig i detta och kommer därav göra om detta igen nästa läsår. 21

22 I bildämnet gjordes en analys av hur kvinnor porträtteras i spel. På detta följde en diskussion om hur hela spelindustrin nischar sig mot män. Lärarnas upplevelse var att eleverna engagerade sig i detta och kommer därav göra om detta igen nästa läsår. Foto- och filmlärare i samarbete med svenska och konst satte upp en utställning vid namn Alla är vi människor med fokus på våra olikheter. Det gjordes reklam för utställningen på sociala medier samt att elevernas vänner och anhöriga bjöds in. Temat för utställningen gavs av lärarna, men det stod eleverna fritt att tolka och gestalta detta tema Samtliga Svenska 1 elever har arbetat med ett projekt om nätmobbning/näthat. Vi har haft gruppdiskussioner, skrivit reflekterande texter, sett filmen Cyberbully och faktaprogrammet Justitia. Vi har även lyft personliga erfarenheter, tankar och diskuterat huruvida nätmobbning är en brottslig handling och vad konsekvenserna kan bli. I Svenska 2 har det varit en naturlig del av undervisningen då det genomsyrar de flesta momenten i form av att kunna bemöta varandra med respekt vid redovisningar och när man ger respons samt att eleverna har fått möta litteratur från olika tider, platser, kulturer samt författade av både män och kvinnor. I kursen Engelska 7 hölls en del lektioner på temat feminism, bland annat med koppling till litteratur. Det hölls också diskussioner kring främlingsfientlighet med filmen This is England som utgångspunkt. Kurator och SYV har även via sina kunskaper i samtalsmetodik fört in vikten av likabehandling o värdegrunder samt de mål i LPF vi valt att fokusera på i sina individuella samtal med elever under det gångna året. På eget initiativ deltog ett tiotal elever i Helsingborgs Pridefestival för att på så sätt visa sin ståndpunkt i frågan I religionskunskap har det jämförts vilken kvinnosyn som finns inom varje världsreligion samt vad som är skillnaden mellan religionernas syn och den rådande kulturen i olika länder där vissa av världsreligionerna är rådande. I filosofikursen hölls en föreläsning kring feminismens historiska utveckling samt en motivering kring varför feminismen är viktig. I naturkunskap 1b fick eleverna jobba med vad deras syn kring samlevnad innebär. Detta innebar oftast att de tog ett visst antal bilder som på något sätt var en samlevnadsform som var normbrytande och berättade sina tankar kring detta. Kurserna Historia 1b och 1a1 hade ett stort fokus på bland annat problematisering av demokratibegreppet under tider, människohandeln och genusanalyser. 22

23 Elevgruppen har tillsammans identifierat följande utvecklingsområden, vilka det kommer att fokuseras på under höstterminen -15 : Elevgruppen önskar fungera mer som t.ex. elevrådet med inför-klassråd och sedan återkoppling efter L&V-möte. Samarbete med andra grupper (t.ex. elevkår, elevråd) Hur gör vi enkäter värdefulla att genomföra? Vi behöver avsätta ordentligt med tid både inför enkätgenomförande men framför allt efteråt för att kunna, tillsammans med varje klass, titta på resultaten och diskutera dom. L&V-gruppen lyfter lärares positiva (och allvarsamma) inställning till enkäterna som avgörande för hur eleverna tar sig an enkäten. 23

24 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 INSTRUMENTELL KVALITET I samband med läsårsslut kunde vi konstatera att vi har haft en positiv utveckling på måluppfyllelsen gällande kunskapsmålen. 97 % av eleverna når minst betyget E, vilket är likvärdigt med föregående år (se diagram 8 i resultatbilagan). Vad gäller avgångseleverna så nådde i år 96 % kraven för en gymnasieexamen (grundläggande behörighet till vidare studier) vilket är en ökning jämfört med förra årets 91 % (se diagram 1 i resultatbilagan). En möjlig förklaring till detta kan vara det nya blockschemat då eleverna får större möjlighet att arbeta klart under ett lektionspass. Vårt fokusområde studiekultur kan också haft en positiv påverkan på dessa resultat, men vi saknar tydlig mätning av detta. Interngranskning/Tillsyn (Skolinspektionen) Vid årets (2015) interna granskning som genomfördes av huvudmannen framkom det att: Enheten har en mycket driven och engagerad elevhälsa som av personal ses som väldigt involverad i daglig verksamhet. Det fokusområde som skolan arbetar med genomsyrar verksamheten och är välkänt bland all personal på skolan. Både elever och lärare är välinsatta i användningen av resurstid och extrainsatt stödundervisning. Följande punkter lyftes som utvecklingsområden för skolan att arbeta vidare med under läsåret 2015/2016: Elevhälsans organisation genom rutiner, dokumentation samt hälsofrämjande arbete behöver tydliggöras för att genomsyras av hela verksamheten. Anmälningsskyldighet till rektor behöver stärkas och tydliggöras samt pedagogiska utredningar som ej leder till beslut om att upprätta åtgärdsprogram behöver dokumenteras rutinmässigt. I det hälsofrämjande arbetet behöver elevhälsan ta en tydligare plats och initiera olika möjligheter för skolan att arbeta främjande med fokus på hälsa. 24

25 Säkerställ elevernas garanterade undervisningstid genom lärarledda lektionstillfällen med vikarier i de fall ordinarie undervisande lärare är borta för att elevernas rätt till utbildning ska uppfyllas. Arbetsro samt studiero behöver förbättras för att eleven ska visats i en miljö som är god för inlärning och kunskap. Ordningsregler ska upprättas årligen, följas upp samt beslutas av rektor samt efterföljas av alla på skolan. Tydliggörande av rutiner för frånvarohantering för att ge ansvarig personal (KLF) en helhetsbild av elevers studiesituation. Systematiskt kvalitetsarbete fortsätta utveckla arbetet med att systematiskt utarbeta metoder för att nå uppsatta mål för läsåret samt organisera kvalitetsarbetet på ett sätt som möjliggör löpande utbyte av de erfarenheter som görs på skolan. Involvera elever och personal i högre grad när det gäller återkoppling och analys av resultat utifrån undersökningar och enkäter som genomförs under året. De flesta av punkterna som framkom vid föregående års inspektion har åtgärdats. Vi brister dock fortfarande kring arbetsro och studiero, även om resultatet ökat med tio procentenheter från 57 % till 67 %, vilket vi avser att arbeta vidare med för att förbättra dessa siffror (se diagram 15 i resultatbilagan). Det har under läsåret 14/15 inkommit ett klagomål. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Fyra elever har under läsåret haft åtgärdsprogram. Elevhälsan har under läsåret 14/15 bestått av specialpedagog/stödsamordnare, SYV, kurator, skolsköterska samt biträdande rektor. Varje vecka har elevhälsan haft ett stående möte där man har fångat upp elever har tagits upp som på något sätt själva har tagit kontakt med elevhälsan, elever vars vårdnadshavare som kontaktat skolan och uttryckt oro av olika slag, lärare och kanske framför allt klassföreståndare som velat bolla eller i vissa fall velat lämna över ett komplext elevärende med mera. Skoladministratören har skyndsamt flaggat för elever som har hög frånvaro, då detta är ett tecken på att något inte är bra. Två gånger på termin har vi haft klasskonferenser där samtliga elever har tagits upp. Vid dessa tillfällen har en eller flera i elevhälsan direkt kopplats in (gemensamt beslut mellan undervisande lärare och elevhälsa). I anslutning till detta har elevhälsan även sedan följt upp de elever som av någon anledning särskilt lyfts för att se på vilket sätt den kan stötta både elev och personal på bästa sätt. 25

26 Elevhälsa Skolsköterska: Skolsköterska bjuder in samtliga elever i årskurs 1 till hälsosamtal. SYV: SYV har under läsåret systematiskt kallat samtliga elever i årskurs tre till ett vägledande samtal. Utöver detta har SYV kopplats in i de elevärenden där lärare alt. Elevhälsan gjort bedömningen att SYV är bäst lämpad att ta ett motiverande samtal med eleven, då med fokus på studierna, framtiden och mål. SYV har även ett projekt med Arbetsförmedlingen kring våra elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektet har bidragit med stöttning i val av vidare studier, yrkesliv, praktikplatser etc. Allt utifrån elevens behov och förutsättningar. Kurator: Kurator har erbjudit och i flera fall inlett samtalsstöd med de elever som själva uttryckt behov av en samtalskontakt, elever vars vårdnadshavare som har kontaktat kurator direkt, elever med åtgärdsprogram och övriga elever som av någon anledning särskilt lyfts vid klasskonferenser då lärare uttryckt oro för elevens mående. Kurator har förmedlat en vidare kontakt med sociala myndigheter, allmänpsykiatrin, barnoch ungdomspsykiatrin där behov funnits. Kurator har arbetat med konflikthantering i de enskilda fall där konflikter uppstått. Kurator har tillsammans med SYV arbetat med gruppdynamiska övningar för att främja ett gott klimat i de klasser där det funnits behov. Specialpedagog/stödsamordnare: Specialpedagog/stödsamordnare har under läsåret ansvarat för att genomföra pedagogiska utredningar samt i enlighet med rektors beslut upprättat åtgärdsprogram. Specialpedagog/stödsamordnare har även erbjudit elever strategi- och planeringsstöd till de elever som önskat samt de som lyfts vid klasskonferenser (där behov funnits). Specialpedagog/stödsamordnare har handlett elever med kompensatoriska hjälpmedel så att de på bästa sätt kan utnyttja verktygen. Vid utvärderingsseminarier i samband med läsårsslut konstaterar skolans personal att elevhälsans arbete haft en positiv effekt på elever i behov at särskilt stöd, samtalskontakt, motiverande samtal, vägledningssamtal etc. Kollegiet skattar elevhälsans arbete som positivt 26

27 och att det haft effekt på skolans totala måluppfyllelse. Samarbetet mellan elevhälsan och övrig personal har fungerat väl. Dock så vill vi inför nästa läsår identifiera mätinstrument som gör skattningen mer konkret och på så vis kan elevhälsan också mäta hur det faktiskt gått för de elever som varit i kontakt med någon eller flera från elevhälsan. Detta läsår testade vi som sagt att ha klasskonferenser vid fyra tillfällen till skillnad från tidigare år då vi haft veckovisa möten kring olika klasser. Inför läsåret gjordes riskanalys då elevhälsan var rädd att missa några elever med detta nya arbetssätt. Dock upplever elevhälsan att så inte varit fallet, då framför allt samarbetet med klassföreståndare har fungerat väl och information har flödat löpande. Under innevarande läsår upplever elevhälsan att återkopplingen till lärare som lyft elever stärkts. Denna typ av feedback har tidigare efterfrågats, men i år det fungerat bättre vilket lett till att personal som lyft en särskild elev mer skyndsamt har fått kännedom om huruvida elevhälsan fångat upp denne, samt hur elevhälsans stöd och insatser ser ut framåt för denne. Likvärdig bedömning Överensstämmelsen mellan kursbetyg och provbetyg (NP) skiljer sig något åt i de allra flesta kurserna. Störst skillnad ser vi på Matematik 4, där 88% fått ett högre kursbetyg. En möjlig förklaring till detta är att många elever förberett sig väldigt väl inför kursens olika delprov men inte riktigt lika väl inför NP. Matematiklärarna menar generellt sätt att eleverna har lätt för att få exempelvis A-poäng, men svårare för att få till samtliga E-poäng som krävs för att få till betyget A på provet. I Svenska 3 är differensen 43%, vilket undervisande lärare menar beror på att de nationella proven inte testar samtliga kunskapskrav. I denna slutsats stämmer lärare i engelska in. Under läsåret 2014/2015 genomfördes ett sambedömningsprojekt av nationella prov där samtliga LBS-skolor medverkade. Sambedömningsprojektet omfattade samtliga kurser där nationella prov genomförs. Detta har ökat rättssäkerheten, medvetenheten, säkerheten och rättvisan när det gäller betygsättning. Önskvärt inför framtiden är att sambedömningsprojekt anordnas även i kurser som inte har nationella prov. Under läsåret hade LBS-skolornas foto- och filmlärare en samverkansträff där bland annat bedömning diskuterades. Detta gjordes för att stärka samsynen på betygssättningen i estetiska kurser. 27

28 Lärarbehörighet Under läsåret 14/15 hade vi en lärarbehörighet på 94 % beräknat på heltidstjänster vilket är högre än föregående läsår då vi hade en lärarbehörighet på 86 % (se diagram 13 i resultatbilagan) Undervisning Resultaten av undervisningsutvärderingen är överlag höga (se diagram 18 i resultatbilagan). Vi ligger på över 70% på nästan alla frågor. På två frågor ligger vi på 67%. Dessa frågor är: Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig, samt, hur jag kan utvecklas ännu mer och läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. De två frågor som vi ligger allra högst (78%) på är: Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på, samt, läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. Under läsåret beviljades skolan medel för elevassistent för tre elever i behov av särskilt stöd. Assistentens arbete har lett till att dessa elever i större utsträckning når målen för utbildningen. Vi kan konstatera att vi ger eleverna ett aktivt stöd- genom att ha välstrukturerade lektioner som utgår ifrån tydliga mål/ syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar med arbeten. Bland annat har eleverna som har varit i behov av särskilt stöd fått mer stöd med tydligare utformade uppgiftsdokument. Detta har underlättat för båda lärare och elever. Vidare har eleverna fått anpassning efter förkunskaper, intressen, inlärningsstilar, stöd, stimulans och utmaningar. Trygghet och studiero Undervisningsutvärderingarna visar att eleverna behandlar varandra med respekt, att de känner sig trygga och att personalen tar ansvar för att alla ska behandlas med respekt. Arbetsron behöver fortfarande förbättras, och ett samtal om orsaken till upplevelsen av relativt låg arbetsro bör hållas med eleverna. Arbetsro är ett av de områden som framstår som nyckelområden för skolan i det fortsatta förbättringsarbetet: Ordningsregler ska upprättas årligen, följas upp samt beslutas av rektor samt efterföljas av alla på skolan ( , Intern granskning LBS Helsingborg). 28

29 FUNKTIONELL KVALITET Elevernas gemensamma intressen skapar en positiv attityd på skolan och lärarna är duktiga på att ta tillvara detta i undervisningen genom att koppla undervisningen till karaktärsämnena och arbeta ämnesövergripande. Skolan har flexibla lärare som arbetar hårt för att hitta kreativa lösningar på problem som uppstår. De är öppna för olika tankar och idéer och vill utmanas. Detta skulle de vilja använda sig mer av genom att lära, inspireras och utmanas av varandra. Även detta år har stort fokus lagts på betyg och måluppfyllelse under läsåret vilket har medfört att målen för Normer och värden; Arbetsliv och samhälle samt Elevernas ansvar och inflytande har fått stå tillbaka. Skolans personal arbetar bra för att nå mål på kort sikt, men behöver bli bättre på att hitta strategier för att jobba mer långsiktigt. Nedan beskrivs skolans styrkor och svagheter utifrån följande rubriker: Kunskaper Det är skolans ansvar att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, 29

30 kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Elevernas resultat visar att kunskapsinhämtningen och måluppfyllelsen är fortsatt god. 97% (jmf. 97% föregående läsår) av eleverna uppnådde lägst betyget E vid betygssättning i juni 2015 (se diagram 8 i resultatbilagan). Vid utvärderingsseminarierna vid läsårsslut påtalades särskilt följande orsaker till den ökade måluppfyllelsen: Skolledning och elevhälsa har kontinuerligt informerats om elevernas framsteg och eventuella problem. Detta har lett till att åtgärder snabbt kunnat sättas in. T.ex. har eleverna getts extra resurser i matematik för att öka måluppfyllelsen och kunskapen. Skolledningens riktade arbete mot ökad måluppfyllelse har spelat stor roll i varje lärares arbetsgång. Lärarna har arbetat individanpassat i undervisningen både med tanke på form och innehåll, då de har jobbat aktivt med att bygga relationer till eleverna samt skapa ett gott arbetsklimat i de olika klasserna vilket är en förutsättning för lärande. Skolans lärare har även arbetat med formativ bedömning samt aktivt arbetat med detta på den pedagogiska tiden. 30

31 Skolan har genomfört visa punktåtgärder för att höja måluppfyllelsen. Resurstid har i stor utsträckning bakats in i elevers kurser under läsåret. Detta innebar att elever som låg efter i någon kurs eller hade svårigheter i sin studiegång gavs möjlighet att av sin lärare få extra stöd. Skolan har även haft två resursveckor under läsåret. En på höstterminen och en på vårterminen. Detta har inneburit att många elever som riskerade F i olika kurser kunde fokusera på det som de låg efter i och nå upp till minst E. Resursveckorna innebar också att lärare kunde arbeta mer formativt i sin bedömning av eleverna då mer individuell tid med varje elev gjordes tillgänglig. Dessa veckor gav även eleverna chansen att nå högre i kurser de redan hade E i. En annan riktad åtgärd har varit mattestuga under vårterminen samt speciella schematillfällen utanför resurstiden enbart inriktad på matematik som genomförts av skolans specialpedagog. Att inte alla elever nådde målen i alla kurser hade olika orsaker. Vid utvärderingsseminarierna vid läsårsslut påtalades särskilt följande orsaker till att elever inte uppnått minst E i vissa kurser: - Bristande närvaro var en av de största orsakerna till att elever inte uppnått minst E i vissa kurser. Det är undervisande lärares uppfattning att en stor del av eleverna hade nått målen om de varit på plats och arbetat med skolarbete. Elevhälsan kommer under läsåret 15/16 fortsätta stärka sitt förebyggande arbete, då med särskilt fokus på att utreda elevers frånvaro. - Bristande förkunskaper hos eleverna, framförallt i matematik. Betyg och bedömning Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Detta läsår har en del av skolans fokusområde varit att alla lärare ska arbeta formativt och med bedömningsmatriser. Detta har lett till att eleverna blev mer medvetna om vad som bedömdes. Detta gjorde det lättare för eleverna att förstå varför de fick ett visst betyg. Att stärka elevernas ansvar för sitt eget lärande var ett mål i detta arbetssätt. 31

32 Normer och värden Skolans mål är att varje elev: kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Skolans likabehandling- och värdegrundsarbete har legat till grund för att odla ett hållbart förhållningssätt hos elever vad gäller ansvarstagande för studiesituationen, den sociala situationen samt för skolans miljö. Med utökad personal och förstärkta insatser från Elevhälsan har ett aktivt värdegrunds- och konflikthanteringsarbete skett i klassrummen där eleverna varit delaktiga. Kurator och SYV har under det gångna läsåret arbetat för att främja ett bättre psykosocialt klimat på LBS genom olika relationsbyggande aktiviteter (teambuildning). Arbetet har utförts både i förebyggande syfte men även utifrån de olika behov som uppkommit (självinsikt, självkänsla, framtid samt teman som ätstörningar och internetvett) men även efter önskemål från elev, vårdnadshavare, KLF eller övrig skolpersonal. Arbetet har skett både individuell och i grupp. Skolans kurator har även arbetat med konflikthantering på både individnivå och via gruppaktiviteter. Skolans SYV har också medvetet gett samtliga elever lika information oavsett bakgrund eller studiekultur inom familjen för att på så vis ge alla elever samma möjligheter inför framtiden. Inför nästa läsår finns det ett behov av att integrera värdegrundsarbetet i undervisningen samt förstärka samarbetet mellan elevvårdsteamet och undervisande lärare. Vi kommer inför nästa läsår att slå ihop våra tre arbetslag och göra dem till två lärarlag. Varje lärarlag kommer ha en arbetslagsledare som leder det pedagogiska arbetet och även de kommer se till att det finns ett fokus på L&V-frågor. 32