Brinkens förskolans årliga plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Brinkens förskolans årliga plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018/2019

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Rektor och förskolechef Jan Eidman genom bitr förskolechef Petra Olsson samt förskolans pedagoger. Vår vision Var och en är unika. Tillsammans är vi starka. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Genom att bryta ner likabehandlingsplanen i olika teman kan vi göra barnen mer delaktiga i arbetet. Barnen är delaktiga genom barnråd, trygghetsronder, intervjuer och samtal tillsammans med pedagogerna. Vi läser böcker om att vara lika och olika. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får ta del av planen vid läsårets första föräldramöte. Vårdnadshavarens synpunkter och funderingar angående planen framförs vid första samrådet för läsåret. På terminens första samråd diskuteras föräldrarnas synpunkter och funderingar. Pedagogernas delaktighet Planen skapas och diskuteras av personalen på förskolan. Detta görs inför varje termin, på personalmöten och på studiedagar. Hela personalgruppen ska vara med och vara delaktiga i planen. Återkoppling och uppföljning sker genom att likabehandlingsplanen är en stående punkt på personalmötena samt utvärderas på studiedag i augusti. Förankring av planen Vi förankrar likabehandlingsarbetet bland personal och vårdnadshavare genom att använda redan etablerade informationskanaler som veckobrev, webbplats samt föräldra- och personalmöten. Vi diskuterar planen på studiedagar med personalen och säkerställer att alla vet hur de förväntas agera vid till exempel ett misstänkt fall av trakasserier. Det är viktigt att ledningen deltar vid dessa tillfällen och markerar att detta är en viktig fråga för hela förskolan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets likabehandlingsplan har regelbundet utvärderats på personalmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor och förskolechef, bitr. förskolechef och pedagoger i förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förskolan har använt ett verktyg vid konflikthantering: Stopp-tänk efter-jag är din kamrat. Detta har pågått under året och gett resultat. Många av barnen använder verktyget regelbundet. Återkoppling/uppföljning på varje personalmöte. Kränkande behandling Vi har uppmuntrat barnen att hjälpa varandra. Vi har samtalat med barnen om hur man är en bra kompis. Vi avvaktar och ser om barnen själva kan lösa konflikter och lägger oss inte i direkt. Vi har börjat titta närmre på hur vi kan arbeta med Lågaffektivt bemötande och Giraffspråket. En pedagog har inlett arbetet med detta på ett personalmöte. Kön Vi har ett normkritiskt förhållningssätt och vi är uppmärksamma och tänker på att ge pojkar och flickor samma möjligheter i verksamheten. Etnisk tillhörighet Vi har samtalat om olika etniska tillhörigheter. Vi har pratat om olika länders traditioner och seder. Vi har också sjungit sånger på olika språk. Under FN-veckan i oktober lyfter hela förskolan dessa frågor gemensamt och vi pratar om olika länder. Viktigt att prata med barnets föräldrar och komma överens om hur och om detta ska tas upp i barngruppen. Religion och trosuppfattning Viktigt att prata med barnets föräldrar och komma överens om hur och om detta ska tas upp i barngruppen. Där intresse finns så lyfter vi olika traditioner i barngrupperna. Funktionsnedsättning Vi har talat om att alla är olika. Vi har anpassat miljön så den passar alla. I barngrupp pratar vi om att vissa barn har behov av olika hjälpmedel och extra stöd med mera. Sexuell läggning Vi har pratat om regnbågsfamiljer. Böcker har köpts in i ämnet som finns tillgängligt för hela förskolan

4 Ålder Vi pratar om de yngre barnen som just yngre och inte små och de äldsta som äldre och inte stora. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen i arbetslaget ska diskutera och reflektera över åtgärderna under läsåret 2018/2019. Detta ska diskuteras på personalmöten och på studiedagen augusti. Planen utvärderas också genom observationer och samtal med barnen och föräldrarna. för att årets plan utvärderas Pedagoger och bitr. förskolechef Petra Olsson Främjande insatser Kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Barnen ska vara medvetna om hur man behandlar varandra på bra sätt. Vi ska träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Insats Låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de yngre barnen kan få hjälp med påklädning av de äldre barnen, de äldre barnen kan visa hur man leker en viss lek och hur man gör när man städar. Vi ska uppmuntra barnen att be sina kompisar om hjälp, inte bara pedagogerna. Vi observerar vad/hur barnen gör innan vi ger oss in i en konflikt och hjälper till. Vi ska finnas som stöd och uppmuntra barnen att själva finna lösningar på konflikter. Vi har börjat titta närmre på hur vi kan arbeta med Lågaffektivt bemötande och Giraffspråket. En pedagog har inlett arbetet med detta på ett personalmöte. Pedagogerna och bitr. förskolechef Petra Olsson.

5 Kön Områden som berörs av insatsen Kön Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. Vi ska ge flickor och pojkar samma inflytande och utrymme över verksamheten. Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Insats Samtala med barnen i exempelvis samling om att man får se ut på olika sätt oberoende kön. Att uppmuntra all typ av lek oavsett om barnet är flickor och pojkar. Utmana barnen och ställa frågor när de har egna stereotypa tankar, som tex Alla pojkar har kort hår. Filma oss själva och titta på hur vi behandlar olika beroende på kön. Pedagogerna och bitr. förskolechef Petra Olsson Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Vi ska uppmuntra flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi ska arbeta aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer. Insats Prata om barn med olika etniska tillhörigheter. Synliggöra landets språk, traditioner, seder och vanor. På samling kan vi sjunga sånger och räkna på olika språk.

6 Alla pedagoger och bitr. förskolechef Petra Olsson Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Vi ska bli medvetna om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och ta reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Vi ska ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tro på en gud. Insats Uppmärksamma även andra högtider än de kristna. Arbeta med/diskutera religion, vad det är? Läsa böcker som handlar om olika religioner. Alla pedagoger och Bitr. Förskolechef Petra Olsson

7 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Vi ska anpassa vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta på sina premisser i de olika aktiviteterna. Vi ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Insats Prata med barnen att det finns olika typer av funktionsnedsättningar. Vid behov i barngrupp om ett barn har en funktionsnedsättning, arbeta med förhållningssätt och anpassa förskolan miljö och aktiviteter så att alla barn kan delta. Vi samtalar om att vi alla är olika och har olika förutsättningar. Vi ser till alla barns behov när vi planerar verksamheten. Vi skapar tillfällen när alla barn får lyckas. När vi får barn med funktionsnedsättning ska vi tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen samt deras föräldrar behöver få information om barnets funktionsnedsättning. Alla pedagoger och bitr. förskolechef Petra Olsson Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning.. Är förberedd på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer.. Synliggör och bejaka olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella

8 familjen. Insats Prata om olika familjekonstellationer. Rätten att älska en eller flera person/er oberoende kön. Läsa litteratur som handlar om olika familjekonstellationer och regnbågsfamiljer. Rollspel och teater. Alla pedagoger och bitr. förskolechef Petra Olsson Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Insats Prata om de yngre barnen som just yngre och inte små och de äldre som äldre och inte stora. Se till att yngre barn få lika mycket plats som äldre barn exempelvis vid samling på hemvistet där det finns olika åldrar. Vi benämner inte gruppindelningar på barnens ålder utan med namn som inte har med ålder att göra. Alla pedagoger och bitr. förskolechef Petra Olsson

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal En del av kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Enkäter Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även ge föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen. På vår förskola har vi föräldraenkäter som avser föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och barns trivsel i förskolan. Samtliga anställda bör ges tillfälle att delta i förskolans kartläggningsarbete till exempel genom enkätundersökningar där de bedömer situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete. Incidentrapporter Vi har incidentrapport som vi fyller i. Det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Genomgång av rutiner och regler Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner och bestämmelser på förskolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan förskolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller Könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Enkätundersökning hos föräldrar. Personalen har gjort undersökningar hos barnen genom trygghetsvandringar och intervjuer där de har fått ge sina egna synpunkter och åsikter. Vår ständiga kontakt med föräldrar gör att vi utbyter information som gör att vi kan förbättra oss och vår verksamhet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen arbetar tillsammans med barnen i olika utvecklingsområden i kartläggningen. De får också ta del utav resultaten.

10 Resultat och analys I allmänhet bör vi jobba med de olika områdena i likabehandlingsplanen med barnen. Göra de medvetna om vad som står i den och vad de innebär. Vi bör sträva efter att jobba normkritiskt och utmana barnen i stereotypiskt tänk. Personal och barnen analyserar resultaten, arbetar fram förbättringsområden samt sätter upp nya mål. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Säkra förskolan Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxen närvaro. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Yngre barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteendet är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer. Nolltolerans Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Empatiträning och konflikthantering Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att sätta sig in i andra människors behov. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter.

11 Stärka barns integritet Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Temakvällar för föräldrarna Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att det förekommit en del incidenter på individnivå som rör en särskild diskrimineringsgrund. Exempelvis kan det vara bra att arbeta med temat homo-, bi- och heterosexualitet, främlingsfientlighet, jämställdhet mm. Temaarbeten med barnen: Barnkonventionen och Rädda barnens material. Stora samlingar såsom uppmärksammandet av FN-vecka, Rocka Sockorna och våra traditionella högtider. Vi bör genomföra kontinuerliga observationer på olika vardagliga rutiner för att synliggöra förhållningssättet mellan varandra (Barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen) och hur vi jobbar. Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Varje avdelning bör jobba med minst ett område inom denna plan. Det bör vara ett område som känns relevant inom barngruppen. Motivera åtgärd Ökad förståelse för alla människors lika värde. Ökad tolerans för allas olikheter och värdet av allas olika förmågor. Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Arbetslagen presenterar detta för varandra vid personalmöten.

12 Rutiner för akuta situationer Policy På Brinkens förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Alla barn, föräldrar och personal ska känna sig trygga och vara respekterade för den person man är. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de vuxna på förskolan ska reagera på. Vi tar upp eventuella problem/riskbeteenden i arbetslaget så att alla har samma information om barnen/situationen och samma regler. Vi samtalar om hur vi kan hjälpas åt att stötta barn/vuxna och hålla ögonen öppna. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en pedagog i närhet av barnen. För pedagogerna gäller följande: Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera alltid biträdande förskolechef i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Denne informerar i sin tur förskolechefen som ansvarar att dessa utreds. Personal och föräldrar får information om vad de ska vara uppmärksamma på som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Pedagoger Biträdande förskolechef, Petra Olsson Förskolechef, Jan Eidman Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi har samtal med alla inblandade barn. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar. Vi ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till förskolans kännedom att det kan förekomma kränkningar. Det är viktigt att ett barn tas på allvar, när det visar tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form.

13 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Bitr. förskolechefen o/e förskolechefen har samtal med den vuxne. En pedagog som barnet känner väl och har förtroende för samtalar och ger stöd till barnet. Barnets föräldrar informeras omgående. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. Rutiner för uppföljning Om något händer fylls en incidentrapport i. Denna följs upp ca 1månad efter och beroende på händelse 6 månader efter. En handlingsplan skrivs. Om denna gäller barn så ska vårdnadshavarna vara delaktiga. Samtal fortsätter med berörda. Personalen ser över om det behövs några organisatoriska förändringar. Rutiner för dokumentation På varje avdelning finns en anteckningsbok för att kunna dokumentera händelser som anses viktiga, både vad gäller barn och vårdnadshavare, så snart som möjligt efter händelsen. Vid en allvarlig kränkande behandling fylls en incidentrapport i. Blanketten lämnas till förskolechefen samt en kopia till bitr. förskolechef. Förskollärare och/eller berörd personal genomför dokumentationen och bitr. förskolechef har ansvar för att den blir gjord. Enligt skollagen (SFS 2010:800) är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Ansvarsförhållande Kommunens ansvar: Täby kommun har det yttersta juridiska ansvaret för att likabehandling genomförs enligt lagens syfte. Förskolechefens ansvar: Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att förskolans personal agerar. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas och revideras en gång per år. Personalens ansvar: Alla som arbetar i förskolan (pedagoger men också matpersonal och lokalvårdare) har skyldighet att följa och följa upp likabehandlingsplanen. Pedagogerna ansvarar för att ta upp likabehandlingsplanen

14 med barnen och att då anpassa innehåll och formuleringar efter ålder och mognad. Biträdande förskolechef ansvarar för att informera vårdnadshavarna om planen.