Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen utvärderas och att det årligen upprättas en ny. Detta sker i nära samarbete med personalen på förskolan där det praktiska arbetet utförs. Vår vision Vår vision är att ingen form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska förekomma på Ugglans förskola. Varje barn, oavsett ålder, kön, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar att utvecklas efter sin egen förmåga. Barnens behov, erfarenheter och intressen ska styra förskolans verksamhet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Vi pratar med barnen om innehållet i likabehandlingsplanen vid samlingar och vid andra tillfällen då det är aktuellt. Vi gör det naturligtvis på barnens nivå, dvs hur man är en bra kompis, att man inte ska reta nån för att han/hon är kille/tjej, har annan hudfärg osv baserat på diskrimineringsgrunderna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårt förslag till likabehandlingsplan presenteras på föräldramöte och finns tillgänglig på avdelningen så att alla föräldrar kan tycka till om den innan den antas. Den finns också utlagd på kommunens hemsida. Personalens delaktighet Utvärdering, kartläggning och upprättande av planen görs av personalen på förskolan. Utvärderingen görs i juni. Kartläggning och arbetet med att upprätta en ny plan görs i september. Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet fortskrider på reflektionstid och personalkonferenser. Förankring av planen Genom att ta vara på de synpunkter som barnen, vårdnadshavarna och personalen framför under arbetet med att ta fram likabehandlingsplanen blir den också förankrad hos alla. Den finns sedan tillgänglig på förskolan och på hemsidan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har observerat barngruppen, samtalat med barnen och kontinuerligt fört diskussioner i arbetslaget för att uppmärksamma effekterna av de åtgärder som genomförts. En sammanställning gjordes under ett personalmöte i juni. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal på förskolan har deltagit i utvärderingen. Barnen har involverats genom samtal och observationer. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan - Vi arbetar tematiskt utifrån barnens intressen och behov. Barnen delades i mindre grupper för att möjliggöra att alla blir lyssnade på. Vi upplever att mindre grupper även möjliggör att pedagogerna är mer närvarande och alla barn blir sedda. - Genom att använda olika böcker och material som handlar om relationer och värdegrund upplever vi att barnen har haft något att koppla känslor och situationer till som har kunnat öka deras förståelse för hur man är en bra kompis. - Pedagogerna har funnits till hands vid konflikter, men ju äldre barnen är har pedagogerna medvetet låtit barnen försöka lösa konflikter på egen hand. I dessa situationer har olika värdegrundsmaterial varit värdefullt då det har gett barnen redskap att använda sig av, tex stopphanden, och vi har upplevt att barnen tagit till sig av det vi pratat om och arbetat med. - Att skapa lekregler och samtala om värdegrunden tillsammans med barnen upplever vi har påverkat gruppen positivt. Barnen är delaktiga i sitt eget lärande. - Vi har uppmärksammat och bekräftat varje barn vid samling genom fotografier. Även uppmärksammat vilka är på förskolan och vilka är lediga/sjuka. Detta gör att alla barn blir uppmärksammade och även de barn som inte är på förskolan räknas. Även att vi har arbetat mycket i mindre grupper så har vi också samlat hela barngruppen vi olika tillfällen för att skapa en känsla av grupptillhörighet. - Vi har, pga att det finns många barn som inte har svenska som modersmål, planerat in aktiviteter där språket inte har en central betydelse för att alla barn ska kunna delta på lika villkor. Detta har resulterat i många skapande aktiviteter och besök i gympahallen. Arbetslaget upplever att detta har stärkt många av barnen att våga ta mer plats i gruppen. - Arbetslaget har fört regelbundna diskussioner kring vårt förhållningssätt och hur vi på bästa sätt skapar trygga miljöer för barnen. Vi har lagt stort fokus på att vara närvarande och finnas där barnen finns för att stärka leken, förebygga konflikter och arbeta för att alla barn ska bli inkluderade. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom fortlöpande observationer och diskussioner i arbetslagen utvärderar vi kontinuerligt likabehandlingsplanen. Under augusti och september 2019 görs en ny kartläggning och den nya likabehandlingsplanen utformas.

4 för att årets plan utvärderas Förskolechefen och samtlig personal på förskolan.

5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Vi ska ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Personalen är förberedd på att välkomna och bemöta barn med transförälder. Insats Alla barn blir uppmärksammade och sedda i samlingar och i aktiviteter och får chans att uttrycka sin åsikt och vilja, genom att vi delar barnen i mindre grupper. Skapa miljöer på förskolan som tilltalar alla barn, både pojkar och flickor. Använda litteratur och berätta sagor som utmanar traditionella könsroller. Våga ta de diskussioner som kan uppstå, men även initiera diskussionerna vid bokläsning, sagoberättande och i leken. Arbetslaget ansvarar för att insatserna genomförs. Detta är ett fortlöpande arbete som pågår hela tiden utifrån de observationer som görs. Främja likabehandling oasvett etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Insats Vi ska uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi ska använda oss av sagor, berättelser och böcker från hela världen för att alla barn ska kunna koppla ihop litteraturen

6 med sin egen vardag. Skapa lekmiljöer som tilltalar alla barn och där varje barn kan finna trygghet att leka vad de önskar. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Detta är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Personalen på förskolan är medveten om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Insats Vi har en öppen dialog med vårdnadshavare om önskemål och behov i förskolan. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Detta är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning

7 Förskolan ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer, inte bara den heterosexuella familjen. Personalen är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer, d.v.s. familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. Insats Ha litteratur på avdelningarna som belyser olika familjekonstellationer. Bemöter barnen med förklaringar och diskussioner om/när frågor kring regnbågsfamiljer uppstår. Personalen utvecklar sin kompetens vad det gäller regnbågsfamiljer och för en diskussion kring detta vid personalmöten. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Ta hänsyn till barnens olika förutsättningar. Personalen är goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Insats Anpassa och utforma verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vid bokläsning, sagoberättande och i leken bemöter vi barnen med förklaringar och diskussioner om/när frågor kring funktionsnedsättning uppstår, men vi tar även initiativ till att dessa diskussioner uppstår såväl i barngrupp som i arbetslag. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året.

8 Främjande arbete för att stävja kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Verksamheten ska genomföras och förskolans miljö ska utformas på sådant sätt att ingen form av kränkande behandling förekommer. Alla som vistas på förskolan ska känna sig trygga och välkomna. Insats Samtal med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Personalen är där barnen är, föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Personalen uppmanar barnen att hjälpa varandra och förstärker positivt beteende och positiva handlingar och ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Arbetslaget är ansvariga för att insatserna genomförs. Arbetet är fortlöpande under hela året. Främja likabehandling oavsett modersmål eller kunskaper i det svenska språket. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna stolthet över sitt språk och se det som något naturligt att uttrycka sig på sitt modersmål. Alla barn ska också, oavsett kunskaper i svenska, våga förmedla sig på svenska utifrån sin egen förmåga. Arbetslaget följer upp dessa mål genom att löpande observera barnen för att se om insatta åtgärder har varit effektfulla på så sätt att barnen känner sig trygga såväl med sitt eget modersmål som med det svenska språket.

9 Insats Uppmuntra barnen och deras föräldrar att tala sitt modersmål, samt visa alla barn i barngruppen på fördelarna med att kunna tala flera språk. Arbetslaget ska också uppmuntra barnen att våga prata svenska genom erbjuda aktiviteter där barnen har möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i svenska. Arbetslaget Detta är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom utvärdering av förra årets likabehandlingsplan har vi kunnat se vad vi behöver lägga fokus på när det gäller värdegrundsarbetet under detta läsår. Vi har även gjort observationer i barngruppen och i arbetslaget har frågor väckts utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Dessa frågor, utvärderingen, observationerna samt diskussioner som förts i arbetslaget har varit till grund då målen för årets arbete tillkommit. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har pratat med barnen och genom observationer sett var riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns. Hur personalen har involverats i kartläggningen Det är personalen på förskolan som genomfört kartläggningen. Resultat och analys Under kartläggningen som vi har gjort under höstterminens start upplever vi att barnen i gruppen känner varandra väl och är trygga med varandra i både leken och i undervisningssituationer. I och med förskolans ombyggnad har hela gruppen varit tillsammans hela dagarna vilket vi upplever har bidragit till att alla barn är delaktiga i samma lek, oavsett ålder, kön och språk. Däremot har det påverkat undervisningssituationerna då vi upplever att det svårt att fånga både små och stora barn i samma aktivitet. I förra årets kartläggning framkom det att toaletten och sovrummet många gånger upplevs som en otrygg plats då det ligger lite avsides på förskolan. Det kan vara svårt att höra barn som vaknar vid sovvilan eller som behöver hjälp på toaletten. Nu är förskolan ombyggd och vi har nya lokaler att upptäcka, vänja oss vid och hitta nya rutiner och trygghet i. Under höstterminen kommer mycket fokus ligga på att skapa denna trygghet i vår nya förskola, tillsammans både barn och vuxna. Vi upplever att den fria leken, och framför allt rolleken, är de tillfällen då det finns störst risk för trakasserier och kränkande behandling bland barnen. Under höstterminen start har vi vistats mycket utomhus, i skogen och på skolans gård, och där finns det stora möjligheter att dra sig undan och kunna leka utan att pedagoger hör och ser var som händer i leken. I kartläggningen då arbetslaget diskuterade framkom att vi upplever att vi för diskussioner med barnen och behandlar sådant (utifrån diskrimineringsgrunderna) som barnen uttrycker att de behöver eller vill bearbeta, eller då vi pedagoger ser ett behov hos barnen att belysa ett område. Däremot ser vi att vi behöver bli bättre på att även belysa sådant som inte är aktuellt på förskolan just nu, t.ex. olika funktionsnedsättningar och familjekonstellationer.

11 Förebyggande åtgärder Åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Barnen ska stärkas i att lita till sin egen förmåga och att respektera och lyssna på andra. Miljön och arbetssättet på förskolan ska vara utformad utifrån alla barns intresse och behov och barnen ska kunna välja sina lekar utifrån sina intressen och känna sig trygga i alla aktiviteter och rutinsituationer. Alla barn ska få känna sig delaktiga i leken, ingen ska känna sig ovälkommen. Förskolans verksamhet ska vara tillgänglig och tillåtande för alla. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer och diskussioner i arbetslagen samt genom frågor till barnen. Åtgärd Vi delar barnen i mindre grupper vid samlingar och aktiviteter för att alla barn ska få möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på av både andra barn och vuxna. Grupperna delas in efter flera kriterier så som kompisrelationer, ålder, språkkunskaper, syskon och grupperna kan se lite olika ut beroende på aktivitet. De olika grupperna är inomhus, ute på gården och i skogen vid olika tillfällen för att skapa de bästa förutsättningarna för lek och lärande. Däremot vill vi främja att alla barn får vara med i leken genom även att skapa förutsättningar för att hela barngruppen får vara tillsammans och leka på samma ställe. Vi planerar aktiviteter, t.ex skapande aktivitet och gympahallen, där språket inte har central betydelse utan att alla kan vara med på lika villkor. Vi skapar miljöer och aktiviteter där alla barn ska känna sig trygga. Med nya lokaler får detta en ännu större betydelse. Barnens intressen och behov får ligga till grund när vi planerar och utformar de olika lärmiljöerna på förskolan. De vuxna finns där barnen finns och är aktiva i leken då det finns behov eller intresse för detta. Vi vuxna är goda förebilder när det gäller att visa medkänsla, empati och förståelse för andras känslor, och vi uppmuntrar och förstärker ett positivt beteende hos barnen Vi accepterar inte nedvärderande språkbruk och kränkningar. Vi tänker också på hur vi gör när vi tillrättavisar barnen och vi för diskussioner kring detta i arbetslaget. Vi hjälper barnen att förstå att de inte får kränka någon annan men att det inte heller är okej att någon kränker dem.

12 Motivera åtgärd Barn som känner tillit till sin egen förmåga, är trygga och har bra förebilder är också bra kompisar. Små barn är egocentrerade och har svårt att inse konsekvensen av sitt handlande. Med stigande ålder ges de ökat ansvar att själva lösa sina konflikter. Det är dock viktigt att vuxna finns som stöd för att lösa konflikter som kan uppstå i alla situationer på förskolan. Genom att vara närvarande och aktiva i allt från den fria leken i skogen till påklädning i hallen kan vi upptäcka om diskriminering eller kränkande behandling förekommer och på så sätt hjälpa barnen att förstå hur en situation kan hanteras och hur en person som blir kränkt känner sig. Genom att medvetet låta alla barn få talutrymme i aktiviteter och undervisningssituationer får vi barnen att känna att deras åsikt är av betydelse och barnen lär sig lyssna på och respektera varandra. Genom att göra aktiviteter där språket inte har en central betydelse möjliggör vi för alla, oavsett språkkunskaper i svenska att vara med på lika villkor. Alla har då möjligheten att ta lika stor plats och känna sig delaktiga. Vi belyser också medvetet fördelarna med olikheter, exempelvis när det gäller språkkunskaper eller etnisk bakgrund. Detta för att barnen ska förstå de positiva effekterna av att alla människor är olika. Genom att föra en dialog med barn och föräldrar kring våra miljöer och aktiviteter så får vi syn på i vilka situationer barnen kan uppleva otrygghet och hur vi ska kunna lösa eventuellt problem. Vi utgår från barnens intresse och behov när vi planerar verksamheten och våra miljöer och anser att det är av stor vikt att barnen är delaktiga och har inflytande över verksamheten. Även detta kan kopplas till att alla barn ska känns att deras roll i barngruppen är betydelsefull. Arbetslaget ansvarar för att åtgärderna genomförs. Målet ska vara uppfyllt och utvärderas i juni 2019.

13 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola accepteras ingen form av diskriminering eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till alla i arbetslaget, arbetslagsledaren eller till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogen avleder/avbryter omedelbart handlingen som kan vara kränkande och samtalar kring det som hänt och låter båda sidor komma till tals. Pedagogen är tydlig med att det som hänt inte är acceptabelt. Barnen och pedagogen samtalar, om det är möjligt, om andra alternativ att lösa konflikten eller undvika att kränkningen upprepas. Pedagogen ansvarar för att vårdnadshavare till samtliga inblandade barn blir informerade om händelsen. Pedagogerna dokumenterar det som hänt samt följer upp och arbetar förbyggande så att kränkningen inte upprepas. Vid händelse som kan vara kränkande behandling gör pedagogen omgående en anmälan till förskolechef. Blanketten finns på Bubblan under gruppen All personal. Anmälan görs i varje enskilt fall och det ska alltså inte vara upprepade kränkningar för att en anmälan ska göras. Förskolechef gör direkt anmälan om misstänkt kränkning till huvudman. Förskolechef återkopplar till den pedagog som anmälde kränkningen och startar omgående en utredning. Vid behov kontaktar förskolechef extern expertis. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Stoppa handlingen och genast informera förskolechefen som utreder frågan, vidtar åtgärder och anmäler till huvudman. Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp och utvärderas i juni a är samtliga pedagoger på förskolan samt förskolechefen. Rutiner för dokumentation Vidtagna åtgärder när barn kränks av andra barn dokumenteras och förvaras bland barnens uppgifter. är barnets ansvarspedagog. Vidtagna åtgärder när barn kränks av personal dokumenteras och arkiveras. är förskolechefen.

14 Ansvarsförhållande Ansvarsfördelningen för det åtgärdande arbetet finns under respektive punkt.