Carina Westerelve Datum Processledare Telefon: Epost: Beräkningsmodell för intern debitering av person

Transkript

1

2

3

4

5

6 Carina Westerelve Datum Processledare Telefon: Epost: Beräkningsmodell för intern debitering av personalresurser Bakgrund SIMBA är en funktion för vårdsamverkan och en del av de ingående vårdgivarnas organisation ur ett samverkansperspektiv. SIMBA har för år 2014 en budget på kr. Medlen ska täcka lön och omkostnader för processledare på 100 %, delregional samordnare på 50 % samt webbmaster på 10%. Medlen ska även täcka omkostnader för den politiska samrådsgruppen och samordningsgruppen upp till kr. Övriga kostnader som uppstår i samband med aktiviteter arrangerade i SIMBAs regi ska täckas av vårdgivarna inom SIMBA. Lönekostnaderna inom SIMBAs budget är baserad på ett PO-påslag på 38,46 %. Berörda kommuner och regionen har inte samma PO-påslag, år 2014 skiftar påslaget mellan 38,4644,13 %. I samband med att SIMBA fick ta del av stimulansmedel, inom den statliga satsningen på de mest sjuka äldre, kunde medarbetare frigöras från ordinarie tjänster för att på uppdrag av SIMBA arbeta med förbättring och utveckling inom området. SIMBAs vårdgivare har haft olika beräkningsgrunder för debitering, vilket skapat diskussioner och förvirring. Ärende SIMBAs ingående vårdgivare är eniga om att arbete på uppdrag av SIMBA är att betrakta som del av det interna arbetet ur ett samverkansperspektiv och debitering av lönekostander ska ske utifrån följande beräkningsmodell: Faktisk lön (för utförd tid) + faktiskt PO-påslag + intjänad semesterersättning. Vid längre uppdrag står SIMBA för eventuell sjuklön som uppkommer under uppdragstiden. Inga andra kostander ska tillföras som ersättning för personella resurser. Där emot ersättning för kostnader som uppkommer i samband uppdraget. Med anledning av att PO-påslaget kan skilja sig mellan vårdgivarna medför detta att kostnaden i krontal kan komma att skifta något beroende på hos vilken vårdgivare medarbetaren har sin grundanställning.

7 2(3) Jörgen Thorh Primärområdeschef Närhälsan Ale och Kungälv. Thorbjörn Erneholm Primärområdeschef Närhälsan Stenungsund och Tjörn Joan Orve. Farshad Tahmasebiepour Verksamhetschef Verksamhetschef Bohuspraktiken Adina Hälsan AB Ale kommun Ale kommun. Mikael Gronowitz Steffen Bové Verksamhetschef Verksamhetschef Nödinge Vårdcentral Centrumpraktiken Ale kommun Kungälv kommun. Agneta Hamiton Mikael Spetzs Verksamhetschef Verksamhetschef Vårdcentrallen Kusten Backaläkarhusgruppen Kungälv kommun Stenungsund kommun. Malin Wallberg Ann Stokland Verksamhetschef Sjukhusdirektör Almö Läkarhus Kungälvs sjukhus Tjörns kommun Kungälv kommun 3(3) Lisbeth Tilly. Ann-Mari Broberg

8 Sektorchef Arbete, trygghet och omsorg Ale kommun Sektorchef Arbetsliv och stöd Kungälv kommun Denny Kraft Sektorchef Vård och äldreomsorg Kungälv kommun. Camilla Blomqvist Sektorchef Sektor socialtjänst Stenungsund kommun Shujaat Noormohamed Förvaltningschef Socialförvaltningen Tjörns kommun

9 Sammanställning över vårdenheter inom Vårdval Rehab - HSN 4 November 2014 Dnr Verksamhet Adress Anm HSN Närhälsan Kungälv Rehabmottagning Rollsbovägen Kungälv Driftstart 1 september. HSN Stenungsund Rehab Center Strandvägen 23 D Stenungsund Driftstart 1 september. HSN Fysiorehab i Kungälv Centrum AB Gymnasiegatan Kungälv Driftstart 1 oktober. HSN Bohus Fysioterapi/Rehab Göteborgsvägen Bohus Driftstart 1 september. HSN Centrumpraktiken Rehab Triogatan Kungälv Driftstart 1 oktober. HSN Rehab Kusten Ytterby Torg Ytterby Driftstart 1 september. HSN Älvängen Fysioterapi/ Rehab Postvägen Älvängen Driftstart 1 september. HSN Närhälsan Stenungsund rehabmottagning Jullen Stenungsund Driftstart 1 september. HSN Närhälsan Tjörn rehabmottagning Syster Ebbas väg Kållekärr Driftstart 1 september. HSN Närhälsan Öckerö rehabmottagning Strandvägen Hönö Driftstart 1 september. HSN Backa Rehab Almö Myggenäsvägen Myggenäs Driftstart 1 januari 2015 Carina Westerelve Datum Processledare Mobil: carina.vesterelve@ale.se

10 Rekommendationer för vård och omsorgsplanering under tidsperioden Inledning För att inga patienter ska behöva tillbringa mer tid än behoven kräver på Kungälvs sjukhus under jul- och nyårshelgen och att situation ska bli hanterbar för personlen uppmanas varje huvudman att se över planeringen under jul- och nyår så följsamheten till ordinarie rutiner kan bestå. Under perioden som omfattas av två veckor infaller endast fyra vårdplaneringsdagar. Under samma period kommer mätning av hemsjukvårdens kontakter med primärvården före akuta besök på Kungälvs sjukhus genomföras. En arbetsgrupp inom SIMBA kommer att analysera varje enskilt ärende efter jul och nyårsperioden. Planering utifrån primärvårdens perspektiv Inför helgerna avsätta resurser för vårdplanering med hemsjukvårdens sjuksköterskor för att ta fram proaktiva planer för de patienter som bedöms vara i behov av detta. Primärvårdens läkarinsatser för hemsjukvården bör vara oförändrad under perioden. Primärvården säkerställer att beredskapsjouren gör hembesök när hemsjukvårdens sköterskor bedömer att det finns behov. Målet med insatserna är att reducera undvikbara besök på sjukhuset samt när inskrivning bedöms nödvändig göra en direktinläggning för att undvika besök på akutmottagningen. För patienter som redan har vård- och omsorgsinsatser från kommunen För personer som, innan sjukhusvistelsen, har samma behov och insatser av kommunens vård och omsorg kan utskrivning ske under helgdagar efter överenskommelse med hemsjukvård och hemtjänst. Vid utskrivning ska på sedvanligt sätt epikris och läkemedelslista medfölja patienten till ansvarig personal i kommunen. Läkemedel för helgdagar och närmast följande vardag ska skickas med patienten. Tidpunkt för hemgång ska överenskommas mellan vårdgivarna tillsammans med patienten och eventuellt närstående/anhörig. Dokumentation sker i KLARA och aviseras enligt rutinen. Justering av vårdplaner sker närmast följande vardag. Då rekommendationerna gäller för patienter med samma behov före och efter sjukhusvistelsen övertas patientansvaret av primärvården vid utskrivning. För patienter som inte tidigare haft några kommunala insatser, men som efter utskrivning är i behov av dylika, skall vårdplanering starta skyndsamt på första helgfria dag inom perioden enligt ovan. Kallelse till vårdplanering skickas på vanligt sätt under helgdagarna. Vårdgivarna bör anpassa sin verksamhet så att de aktuella vårdplaneringarna kan utföras på vardagarna mellan helgerna.

11

12 Avvikelsekampanj 15 sept -15 oktober inkomna avvikelser Inga händelseanalyser eller Lex-Maria anmälningar I sex ärende (18%) bedöms risk för vårdskada föreligga

13 Fördelning över rapporterande organisationer

14 Fördelning över berörda organisationer

15 Tre huvudområden kan skönjas Berörda kategorier

16 Slutsatser och förslag till åtgärder Avvikelser där risk för vårdskada finns föreslås analyseras djupare av berörda parter Två avvikelser vore av värde att diskutera utifrån ett systemiskt möte ur ett lärande perspektiv Kontinuerliga egenkontroller vad gäller efterlevnaden av den regionala tillämpningen för SVPL samt rutinen för avvikelsehantering bedöms kunna höja patientsäkerheten Stora brister i följsamheten till regionala rutinen för SVPL konstaterades - fortlöpande utbildningsinsatser behövs - samverkan för att uppnå säkrare informationsöverföring skulle kunna förebygga flera av avvikelserna Risk för att viktig information inte överförs mellan vårdgivarna (SOSFS 2005:27) för patienter med bara SoL - insatser identifierades Dialog inom respektive organisation kring rapporten förväntas av analysgruppen

17 Mätning av karensdagar Oktober 2014 Bakgrund Meningsskiljaktigheter om antal karensdagar/betaldagar - Diskrepans mellan upplevd verklighet och statistik - Tidskrävande diskussioner om enskilda ärenden - Tendenser till misstroende mellan kommun och sjukhus

18 Syfte - Ta fram och sammanställa ett säkerställt underlag - Enighet och uppslutning kring resultat och validitet - Bättre förutsättningar för samverkansdialog Genomförande - Mätperiod : Hela oktober månad - Kommuner följer varje ärende i KLARA-SVPL

19 - Datan förs in i ett av gruppen framtaget excel-ark Excel-arket Ärendenummer Datum kallelse till Antal karensdagar från Använda Betaldagar vårdplanering kallelse till karensdagar utskrivningsklar (Max 5)

20 Antal Kungälv 101 (49%) Tjörn 21 (17%) Ale 51 (18%) Stenungsund 48 (16%) Totalt 221 ärenden exkl. avvikelser (Antal ärenden inkl. avvikelser: 241)

21 Antal använda karensdagar 45 (20%) (42%) 2 28 (13%) 3 18 (8%) 31 (14%) 4 >5 7 (3%)

22 Typvärde: 0 (0) Betaldagar: 14(0) Medelvärde:2,05(1,46)

23 OBS! Justerat för >5 dagars responstid uppgår antalet fall med >5 karensdagar endast till 9 (4%). Medelvärdet för responstid är 1,11. Över 70% av fallen hade en responstid på 0 till 1 dag.

24 Antal dagar från kallelse till utskrivningsklar 4. 2% % % % % % 4

25 Typvärde: 0 (0) Medelvärde: 1,07 (0,71) Bakomliggande orsaker till >5 karensdagar och betaldagar

26 - Överbeläggning på korttidsboenden (14 fall. 10 av 14 betaldagar) - Missat att skicka kallelse (två fall) - Kommunikationsbrist kommun/sjukhus (ett fall) - Försämrat hälsotillstånd av patient (fyra fall) - Tung arbetsbörda på kommunen/fullbokade team(fyra fall) Preliminära slutsatser/reflektioner - Betydligt mer ansträngande att mäta än förra gången - Fler ärenden än förra mätningen.

27 - Trots relativt sämre siffror visar statistiken på fortsatt god samverkan

28 Namn: Carina Westerelve Datum Funktion: Processledare Telefon: Epost: Uppdragsbeskrivning för projektledare - gällande framtagning av handlingsplan för implementering av förstärkt hemgång på de somatiska avdelningarna på Kungälvs sjukhus Bakgrund I regeringens överenskommelse med SKL om en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, läggs stor vikt vid att minska inskrivningar av äldre på sjukhus, när vården istället kan ges i öppna former. För ändamålet har Västra Götalandsregionen fått stimulansmedel för att titta närmare på hur man gemensamt kan hitta vägar för att minska undvikbara inskrivningar. Vårdsamverkansorganisationerna hade sedan i sin tur möjlighet att avropa medel 2013 för att arbeta vidare med frågan. Simba-projekt Förstärkt hemgång Inom ramen för de medel SIMBA hade möjlighet att avropa fokuserades på två projekt Förstärkt hemgång och Screening av skörhet hos äldre. Projekten drevs under tiden Målet för projektet Förstärkt hemgång var att reducera risken för återinskrivningar genom att förstärka rutinerna vid utskrivning och erbjuda uppföljning i hemmet Projektets längd för Förstärkt hemgång var för kort för att kunna avgöra om koordinatorns åtgärder verkligen påverkat antalet återinläggningar, men genomförda riskbedömningar indikerar att 27 patienter troligen borde skrivits in en tredje gång om inga åtgärder hade vidtagits. Det faktiska antalet som skrevs in var 14 patienter, vilket innebär att 13 patienter troligtvis inte återinskrevs. Syfte Både med tanke på nationella erfarenheter och egna erfarenheter är syftet med att tillsätta en projektledare för att implementera en förstärkt hemgång på Kungälvs sjukhus att ta fram en standardiserad utskrivningsprocess för riskpatienter på de sju somatiska avdelningarna som bygger på var och ens förutsättningar. Mål Målet är att säkra upp utskrivningsprocessen som stöd till primärvård och hemsjukvård att i större utsträckning än idag bibehålla patienterna samtidigt som de onödiga inläggningarna kan minska. BESÖKSADRESS FAKTURERINGSADRESS Tfn: E-post:

29 2(2) Arbetetsättet förväntas öka vårdkvaliteten för patienterna samt stärka samverkan med primärvården och kommunerna. Uppdrag Uppdraget för projektledare är att under tiden ta fram en handlingsplan för implementering av en standardiserad utskrivningsprocess tillsammans med de somatiska avdelningarnas verksamhetsutvecklare efter dialog med utsedda verksamhetsföreträdare. I uppdrag ingår även att ta fram en kommunikations- och utbildningsplan. Med förstärkt hemgång syftar vi på att säkerställa - målgruppen identifieras med sjukhusgemensam mall - att patienten har förstått den information de får vid hemgången, enligt teachbackmetoden, och vet vart de ska vända sig vid frågor efter utskrivning, - vård och läkemedelsberättelse är med hem - aktuell läkemedelslista och recept finns med vid hemgången - epikris översänds till berörd vårdcentral senast dagens efter utskrivning - överrapportering till primärvård och den kommunala hälso och sjukvården är säkerställd när detta är aktuellt - uppföljning av sjukhusvistelsen Handlingsplanen kommer att följa strukturen i Plan för förbättringsarbete som tagits fram regionalt för detta ändamål. Ledning och styrning Verksamhetscheferna på de somatiska vårdavdelningarna på Kungälvs sjukhus med stöd av verksamhetskontroller utgör styrgrupp. Möten mellan styrgruppen och projektledaren kommer att planeras in 1 gång/månad. Avstämningsmöten med verksamhetsutvecklarna kommer att planeras in var annan vecka. Varje vecka träffar projektledaren verksamhetsföreträdare för någon eller några av avdelningarna. Projektet kommer att följas av SIMBAs utvecklingsgrupp äldre där även synpunkter kommer att inhämtas som har bäring på processen.

30

31

32