Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå
|
|
- Rut Ström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Carina Westerelve Datum Processledare Mobil: Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inledning I regeringens överenskommelse med SKL om en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, läggs stor vikt vid att minska inskrivningar av äldre på sjukhus, när vården istället kan ges i öppna former. SIMBA har i planen för Den Nära Vården bland annat lyft fram att genom en sammanhållen och samordnad vårdkedja ska vi ge god och säker vård oavsett vårdgivare. God tillgänglighet ska säkerställas och en upplevelse av trygghet skapas för patienterna/invånarna. Potentialen för bättre kvalitet och högre effektivitet kan ökas genom samordning. Vidare belyses i planen att det ökade vårdbehovet ställer krav på god tillgänglighet, rätt bedömning och behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta krävs att resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå. Ett av delmålen SIMBA har för att följa upp om vi förflyttar oss i rätt riktning är att mäta väntetiderna på akutmottagningen. Om endast de patienter som är i behov av sjukhusets specifika kompetens besöker akutmottagningen kommer väntetiden att minska. Flera av de patienter som i dag besöker akutmottagningen skulle kunna omhändertas inom primärvården och den kommunala vården och omsorgen. Ärende En dialog har först mellan vårdgivarna inom SIMBA och uppfattningarna är olika i vilken utsträckningen primärvården är kontaktad och har genomfört hembesök innan patienter inskrivna i hemsjukvården besöker Kungälvs sjukhus. Enligt krav och kvalitetsboken ska patienter erbjudas hembesök av behandlande läkare när behov föreligger och planerat besök minst en gång per år. För att ha fakta att utgå från i dialogen har SIMBAs samordningsgrupp enats om att under begränsade perioder om två veckor mäta i vilken utsträckning hemsjukvårdssjuksköterskan kontaktat primärvården före sjukhusbesöket och i vilken utsträckning primärvården genomfört hembesök före sjukhusbesöket. Mätning och analys Mätning har genomförts vid tre tillfällen hittills, v.35-v v.52-v.01 och v Sjuksköterskorna inom hemsjukvården har ansvarat för registreringen. Som komplettering till sjuksköterskornas registrering har även en journalgranskning genomförts på Kungälvs sjukhus. Fokus i granskningen var - om patienterna blev inlagda på sjukhuset,
2 2(8) - orsakerna till detta - vilka åtgärder som genomfördes på akutmottagingen En mindre analys har genomförts av det registrerade materialet. Analysen omfattade - omhändertagande på rätt nivå - om patienterna var i behov av sjukhusets specifika kompetens eller om patienterna hade kunnat omhändertas inom primärvården och/eller den kommunala hälso- och sjukvården. Efter att ha analyserat tre mätperioder och journalgranskat ärendena vid Kungälvs sjukhus kan vissa trender skönjas. Analysgruppen har bestått av: Christina Wikman-Lundbom, verksamhetschef, Geriatriken, Kungälvs sjukhus Ellinor Seth, verksamhetschef, kommunal hälso- och sjukvård, Ale kommun Noomi Holmberg, Chef Vård och Äldreomsorg, Stenungsunds kommun Torbjörn Erneholm, primärområdeschef, Närhälsan Stenungsund/Tjörn Statistik
3 3(8) Trender Vårdplan Bedömingen är att flera av patienterna hade kunnat vårdats hemma av primärvården och hemsjukvården i samverkan om en långsiktig proaktiv plan funnits. Detta gäller företrädesvis patienter i livets slutskede och patienter med demenssjukdomar/symtom. Av stor vikt är att uppdaterade vårdplaner är kända för både personal och anhöriga. Utbildning/fortbildning/information Antalet besök på akutmottagningen och inskrivningar på sjukhuset hade troligtvis kunnat reducerats med utbildning av hemsjukvårdens personal i palliativ vård och omhändetagande av patienter med demenssjukdomar. Likaså tät dialog med och information till anhöriga med närstående som är dementa eller vårdas i livets slutskede. Analysen tyder bland annat på att mer kunskap behövs kring ångest- och smärtlindring samt övrig symtom som knytas till palliativ vård. Analysen tyder också på att det är av vikt att läkarna på sjukhuset informerar om och/eller erbjuder primärvårdsläkarna utbildning när nya behandlingsmetoder införs som väl lämpar sig inom primärvården tex subcutan dehydrering. Systemet och incitament(fel?) Flertalet patienter som varit i behov av en röntgen, företrädesvis med frakturmisstanke, har remitterats till akutmotttagningen av primärvårdsläkaren istället för
4 4(8) röntgenavdelningen direkt. Trolig orsak till detta är att remiss till akutmottagningen inte medför någon extra kostnad för vårdcentralen, vilket remiss till röntgenavdelningen gör. Vårdvalet bedöms också medföra att läkartillgången på våra demensboende inte är tillräcklig, då detta inte är en lönsam del av verksamheten. Hade flera hembesök på demensboendena genomförts hade troligtvis många besök på akutmottagningen kunnat undvikas och i paritet till detta inskrivningar på sjukhuset. Analys av resultat på ärendenivå Ale v.35-v.36 Analysgruppens bedömning är att hemsjukvårdens sjuksköterska hanterat ärende ett korrekt. Gruppen reflekterar dock över om inte sjukhusbesök hade kunnat undvikas om det funnits en långsiktig proaktiv vårdplan med åtgärdspaket för det förändrade hälsotillståndet. Patienten i ärende två skulle troligtvis kunnat vårdas i hemmet med stöd i en långsiktig proaktiv vårdplan framtagen av hemsjukvården och primärvården. I ärende tre borde kontakt tagits med primärvården för läkarbesök och undersökning på vårdcentralen alternativt hembesök av primärvårdsläkaren. Ärende fyra bedömer analysgruppen hanterats på ett optimalt sätt. Patienten i ärende fem behövde troligtvis slutenvårdens specifika kompetens. Eventuellt kunde sjukhusbesök undvikits om det funnits en långsiktig proaktiv vårdplan. Patienten i ärende sex behövde slutensvårdens specifika kompetens. Ärende sju troligtvis korrekt hanterat, men analysgruppen reflekterar över om en dialog förts med patienten om hen själv vill åka till sjukhuset för vård och utredning? Patienten i ärende åtta behövde slutensvårdens specifika kompetens. v.52-v.1 Analysgruppen undrar om hemsjukvården varit i kontakt med primärvården tidigare i ärende 1 då tillståndet pågått i 14 dagar. Hembesök tidigare i sjukdomsförloppet och ökad mängd diuretika skulle troligtvis kunnat förebygga ett besök på akutmottagningen och inskrivning. Ärende två är svårtbedömt. En proaktiv långsiktig plan skulle eventuellt kunnat förhindra ett besök på akutmottagningen. Patienten i ärende tre var känd påsjukhuset och blev inlagd på Östra sjukhuset via akutmottagningen. Ärende fyra är troligtvis korrekt handlagt. Inläggningen i ärende fem bedöms vara undvikbar. Dialog med anhöriga borde förts i tidigare skede kring patientens situation. Kunde kanske fått morfin och ångestdämpande för sin oro.
5 5(8) v.14-v.15 Ärende ett är troligtvis korrekt handlagt. En proaktiv långsiktigt plan som involverade anhöriga skulle eventuellt kunnat förbygga sjukhusbesöket. Anhörig ville att patienten skulle till sjukhuset för bedömning. Ärende två är troligtvis korrekt handlagt. Skulle eventuellt kunnat behandlas på vårdcentralen. Patienten i ärende tre behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende fyra behövde slutensvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende fem behövde slutensvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende sex behövde slutensvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende sju behövde slutensvårdens specifika kompetens. Remiss direkt till röntgen av primärvårdsläkaren vore önskvärt. Personalen på boendet i ärende åtta borde kontaktat sjuksköterskan i hemsjukvården. Patienten i ärende nio borde hänvisats till jourcentralen. Remiss direkt till röntgen av primärvårdsläkaren vore önskvärt. Kungälv v.35-v.36 v.52-v.1 Analysgruppens bedömningar är att patienterna i ärende ett och två behövde slutenvårdens specifika kompetens. I ärende tre bedömer man att sjukhusbesök eventuellt kunde undvikits om en långsiktig proaktiv plan funnits för eventuella komplikationer samt att primärvårdsläkaren tagit kontakt med Kungälvs sjukhus för rådgörande handläggning. Patienten i ärende fyra borde kunnat vårdas i hemmet och ärendet handlagts av primärvårdsläkaren. Ärende fem bedömer analysgruppen hanterats på ett optimalt sätt. Patienten i ärende sex behövde slutenvårdens specifika kompetens. I ärende sju borde personalen kontaktat hemsjukvårdens sjuksköterska istället för att skicka in patienten till sjukhuset. Patienten i ärende åtta skulle troligtvis kunnats vårdas på det särskilda boendet om primärvårdsläkaren tagit kontakt med Kungälvs sjukhus för rådgörande handläggning. Patienten i ärende nio borde kunnat hanteras med stöd i en långsiktig proaktiv vårdplan framtagen av hemsjukvården och primärvården. I ärende tio borde kontakt tagits med primärvården. Patienten hade troligtvis kunnat hanterats inom den kommunala hemsjukvården och primärvården. Patienten i ärende elva borde kunnat hanteras inom den kommunala hemsjukvården och primärvården. Analysgruppen bedömer det som korrekt att patienterna i ärende tolv och tretton transporterades in till sjukhuset.
6 6(8) Ärende ett korrekt hanterat. Remiss direkt till röntgen istället för akutmottagningen hade varit önskvärt. Stabilisering hemma hade varit önskvärt i ärende två. Patienten i ärende tre behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende fyra behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende fem behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende sex behövde slutenvårdens specifika kompetens. Ärende sju troligtvis korrekt handlagt. Hade en proaktiv långsiktig plan funnits hade patienten kanske kunnat få somna in hemma. Plan för smärtlindring hade eventuellt kunnat förebygga ett besök på akutmottagningen i ärende åtta. Plan för smärtlindring hade eventuellt kunnat förebygga ett besök på akutmottagningen i ärende nio. Hade en proaktiv långsiktig plan funnits hade patienten kanske kunnat få somna in hemma. Patienten i ärende nio borde kunnat vårdas i hemmet. Primärvårdsläakren var ej nåbar men en proaktiv långsiktig plan hade eventuellt kunnat förebygga ett besök på akutmottagningen. Ärende elva är troligtvis korrekt handlagt. v.14-v.15 En proaktiv långsiktig vårdplan borde kunnat förebygga ett sjukhusbesök i ärende ett. Patienten i ärende två hade troligtvis kunnat hanterats inom den kommunala hemsjukvården och primärvården. Patienten i ärende tre åkte själv in till sjukhuset. Patienten i ärende fyra behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende fem behövde slutenvårdens specifika kompetens. Remiss direkt till röntgen istället för akutmottagningen hade varit önskvärt. Patienten i ärende sex behövde slutenvårdens specifika kompetens. Ett hembesök av primärvårdsläkaren skulle eventuellt kunnat förebyggt ett sjukhusbesöki ärende sju. Patienten i ärende åtta borde kunnat få behandling via primärvården. Ärende nio verkar korrekt hanterat.patienten remitterades direkt till Sahlgrenska sjukhuset. En proaktiv långsiktig vårdplan borde kunnat förebygga ett sjukhusbesök i ärende tio. Patienten i ärende elva hade troligtvis kunnat hanterats inom den kommunala hemsjukvården och primärvården om primärvårdsläkaren kontaktat Kungälv för rådgörande handläggning. En proaktiv långsiktig vårdplan borde kunnat förebygga ett sjukhusbesök i ärende tolv. Ärende tretton är troligtvis korrekt hanterat. Personalen på boendet i ärende fjorton borde kontaktat sjuksköterskan i hemsjukvården. En proaktiv långsiktig vårdplan borde kunnat förebygga ett sjukhusbesök.
7 7(8) Patienten i ärende femrton behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende sexton behövde slutenvårdens specifika kompetens. Ärende sjuton är troligtvis korrekt hanterat. Patienten i ärende arton borde kunnat hanterats inom primärvården. Ärende nitton är troligtvis korrekt hanterat. Patienten i ärende tjugo behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende tjugoett behövde slutenvårdens specifika kompetens. Remiss direkt till röntgen istället för akutmottagningen hade varit önskvärt. Ärende tjuotvå är optimalt hanterat. Direktinläggning av primärvårdsläkaren. Stenungsund v.35-v.36 Analysgruppens bedömning är att det var korrekt att patienten i ärende ett transporterades vidare från vårdcentralen till Kungälvs sjukhus. Patienten i ärende två skulle troligtvis kunnat vårdas i hemmet med stöd i en långsiktig proaktiv vårdplan framtagen av hemsjukvården och primärvården. Sjukhusbesök hade eventuellt kunnat undvikas om hembesök genomförts i ärende tre. Patienten i ärende fyra kontaktade själv Kungälvs sjukhus. Patienten i ärende fem hade eventuellt kunnat stannat kvar på det särskilda boendet om hembesök hade genomförts. Har det brustit i kommunikationen mellan sjukhuset och primärvården? Ärende sex bedömer analysgruppen hanterats på ett optimalt sätt. Ärende sju skulle troligtvis kunnat hanteras inom den kommunala vård- och omsorgen och primärvården Analysgruppen bedömer att det var korrekt att patienten i ärende åtta skickades in till Kungälvs sjukhus. Patienten i ärende nio kontaktade själv Kungälvs sjukhus. v.52-v.1 v.14-v.15 En proaktiv långsiktig plan och information till anhöriga i ärende ett kunde eventuellt ha förebyggt ett sjukhusbesök Patienten i ärende två behövde slutenvårdens specifika kompetens. Paitenten i ärende tre borde ej skjutsats till sjukhuset. En proaktiv långsiktig plan och information till anhöriga hade troligtvis förebyggt ett sjukhusbesök. Patienten i ärende fyra behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende fem behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende sex behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende sju åkte till Sahlgrenska sjukhuset. Data saknades i det inrapporterade materialet som möjliggjorde en analys.
8 8(8) Tjörn v.35-v.36 Analysgruppens bedömningar är att patienten i ärende ett behövde slutenvårdens specifika kompetens. Personalen borde tagit kontakt med vårdcentralen för bedömning och omhändertagande inom primärvården. Ärende tre bedömer analysgruppen hanterats på ett optimalt sätt. Patienten i ärende fyra och fem behövde slutenvårdens specifika kompetens. Även ärende sex har hanterats på ett optimalt sätt. Patienten i ärende sju och åtta behövde slutenvårdens specifika kompetens. I ärende nio borde personalen kontaktat primärvården. Troligtvis hade patienten kunnats vårdats hemma om det funnits en långsiktig proaktiv vårdplan. I ärende tio borde personalen kontaktat primärvården. Patienten skulle eventuellt kunnat stannat kvar på korttidsboendet om en primärvårdsläkaren kunnat genomföra ett hembesök och tagit kontakt med Kungälvs sjukhus för rådgörande handläggning. Eventuellt borde även Kungälvs sjukhus gett tydligare instruktioner i samband med första hemgången. Patienten i ärende elva behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende tolv skulle eventuellt kunnat stannat kvar på det särskilda boendet för vård om det funnits en långsiktigt proaktiv vårdplan. Patienten i ärende 13 behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende 14 blev inte omhändertagen på ett optimalt sätt på Kungälvs sjukhus. Handläggningstiden borde varit kortare. Personalen inom den kommunala hemsjukvården borde kontakta primärvårdsläkaren. Om primärvårdsläkaren då i sin tur hade kontaktat sjukhuset för rådgörande handläggning och avtalat tid om inläggning av ny PEG hade eventuellt inskrivning kunnat undvikas. Patienten i ärende 15 behövde slutenvårdens specifika kompetens. v.52-v.1 Patienten i ärende ett behövde slutenvårdens specifika kompetens. Patienten i ärende två borde kunnat stannat kvar på boendet och ärendet handlagts av primärvårdsläkaren. Patienten i ärende tre behövde slutenvårdens specifika kompetens. v.14-v.15 Primärvårdsbesök i ett tidigare skede hade troligtvis kunnat förebygga ett sjukhusbesök i ärende ett. Ärende två borde kunnat handlagts av primärvården. Hemsjukvården borde kontaktat primärvårdsläkaren för remiss till röntgenavdelningen i ärende tre. Hemsjukvården borde kontaktat primärvårdsläkaren för remiss till röntgenavdelningen i ärende fyra.
Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Namn: Carina Westerelve Datum 2015-06-09 Funktion: Processledare Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterlve@spray.se Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Läs merUppföljning av den mobila närvården
Anneli Andersson Datum 2019-02-13 Delregional samordnare Mobil: 0700 85 27 32 anneli.s.andersson@vgregion.se Uppföljning av den mobila närvården Bakgrund Mobil närvård ges i hemmet och utgår alltid från
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve (10) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2015-09-09 1 (10) Godkänt av Datum för godkännande för SIMBA 2105-10-14 Handlingsplan
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merMinnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA
Minnesanteckningar Det goda livet workshop 151117 Vårdsamverkan SIMBA Närvarande: Susanne Turesson Kungälvs sjukhus Birgitta Berghänkel Sikberger Brukarrepresentant Elisabeth Olsson Stenungsunds kommun
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merSkaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Godkänt av Datum för godkännande Samordningsgruppen för
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merMobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merAnalys av avvikelser rapporterade 15 september oktober 2014 inom SIMBA
Carina Westerelve Datum 2014-11-26 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Analys av avvikelser rapporterade 15 september 2014-15 oktober 2014 inom SIMBA Inledning Avvikelser är ett
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merDokumenttyp Minnesanteckningar
Carina Westerelve Datum 20181008 Processledare Dokumenttyp Minnesanteckningar Mobil: 070 020 76 04 carina.vesterelve@vgregion.se Ärende NOgruppmöte Stenungsund Datum 20180921 Plats Stenungsund, Capio Vårdcentral
Läs merShujaat Noormohamed Ellinor Seth Ales kommun Gudrun Larsson Privat primärvård
Westerelve Datum 2013-10-11 Processledare Dokumenttyp Minnesanteckningar Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Ärende Samordningsgruppsmöte Datum 2013-10-04 Plats Nödinge, Gymnasiet Närvarande
Läs merRapportera mera. www.samverkanstorget.se
2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve (14) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2014-05-15 1 (14) Godkänt av Datum för godkännande Samordningsgruppen för
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merDen Nära Vården. SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale
Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale 2016 2017 2015-08-27 Politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp 2015-08-27 Plan för Den Nära Vården 2016-2017 SIMBA SIMBA bildades i mitten
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merÄrende. Styrgrupp Mobil närvård. Tid , kl. 16:30 17:30. Plats Kungälvs stadshus, lokal: Inlandsrummet, plan 2.
Anneli Andersson Datum 2018-11-07 Delregional samordnare Dokumenttyp Minnesanteckningar Mobil: 0700 85 27 32 anneli.s.andersson@vgregion.se Ärende Styrgrupp Mobil närvård Tid 2018-10-30, kl. 16:30 17:30
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merUppsala kommun, Mobilt närvårdsteam
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Läs merAmbulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05
Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar
Läs merIndikatorer för process uppföljning maj 2019
Indikatorer för process uppföljning maj 2019 kopplad till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs mernyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen
2018-12-04 1 (5) Riktlinje för samverkan jul- och Bakgrund I år sammanfaller jul- och nyårshelgen med de vanliga helgerna vilket resulterar i att det i perioden 22 december till och med 1 januari endast
Läs merPRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar vid en vårdcentral (hälsocentral, husläkarmottagning etc). Förord I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla
Läs merUtnyttja möjligheten till direktinläggningar rakare väg till vård för äldre
Utnyttja möjligheten till direktinläggningar rakare väg till vård för äldre Sedan juni 2012 har Sahlgrenska arbetat enligt en rutin för att direktinlägga patient på slutenvårdsplats för geriatrik och medicin.
Läs merSkånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev
Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merVärdeskapande samverkan i Mittenälvsborg
9. Nio punkter Den 23 oktober 2013 satte vi samverkansparter oss ner vid samma bord för att prata om de mest sjuka äldre. Vi upptäckte att vi hade väldigt olika bilder av vår gemensamma verklighet. Men
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Läs merÄrende. NO-gruppmöte Kungälv. Datum Kungälv, VC Centrumpraktiken. Plats. Närvarande Dragan Milusic Lena Samuelsson
Carina Westerelve Datum 2015-12-02 Processledare Dokumenttyp Minnesanteckningar Mobil: 0700-82 36 07 carina.vesterelve@vgregion.se Ärende NO-gruppmöte Kungälv Datum 2015-12-01 Plats Kungälv, VC Centrumpraktiken
Läs merNytt hälso- och sjukvårdsavtal
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merLökebergs konferenshotell, Hålta. Shujaat Noormohamed Ellinor Seth Ales kommun Maria Hedqvist. Privat primärvård Lisbeth Tilly Ale kommun
Westerelve Datum 2012-12-12 Processledare Dokumenttyp Minnesanteckningar Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Ärende Ledningsgruppsmöte Datum 2012-12-07 Plats Lökebergs konferenshotell, Hålta
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt
Läs merUppföljning av planen för Den Nära Vården 2014
Carina Westerelve Datum 2015-04-30 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Uppföljning av planen för Den Nära Vården 2014 Inledning SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merProjekt undvikbar sjukhusvård
Projekt undvikbar sjukhusvård Slutrapport för delprojekt screening av skörhet hos äldre på akutmottagningen Carina Andersson 2104-03-10 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. PROJEKTETS UPPLÄGG
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merElize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs mer1 Överenskommelsens parter
1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merÄrende: Minnesanteckningar, Delregional arbetsgrupp SVPL Tid: , 09:00 11:00 Plats: Kvickroten
Ärende: Minnesanteckningar, Delregional arbetsgrupp SVPL Tid: 2015-09-24, 09:00 11:00 Plats: Kvickroten Mötespunkter 1. Lägesbeskrivning upphandling Implementeringsfasen av nya SVPL-KLARA nu är på planeringsstadiet.
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merBohuspraktiken Ellinor Seth VC Nödinge Farshad Tahmasebiepour. Ales kommun Åsa Fredriksson Adina Hälsan AB. Ales kommun Mathias Lind
Namn: Carina Westerlve Datum 2015-04-21 Funktion: Processledare Dokumenttyp Minnesanteckningar Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterelve@ale.se Ärende NO-gruppsmöte Ale Datum 2015-04-13 Plats Nödinge
Läs merIn- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merMotion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten
ÄRENDE 8 LF februari Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merSkånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A
Bakgrund SUS har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att för 2015 utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de mest sjuka äldre. Planen utgår från den regionala planen för 2015 samt den
Läs merSunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merDen Nära Vården. SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale
Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale 2011 2015 2013-05-30 Reviderad och politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp 2013-05-30 Plan för Den Nära Vården 2013-2015 SIMBA SIMBA
Läs merSamverkansplan för hälsa och den nära vården
Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA området Alingsås-Lerum År 2018 2018-02-02 Politiskt antagen av SAMLAs samrådsgrupp 2018-02-02 Samverkansplan år 2018 SAMLA SAMLA bildades år 2017
Läs merHandlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015
Skånes universitetssjukvård Karin Träff Nordström Divisionschef karin.traffnordstrom@skane.se 2015 03 10 Dnr 1 (9) Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Bakgrund SUS har
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merUppföljning av den mobila närvården
Anneli Andersson Datum 2019-06-05 Delregional samordnare Mobil: 0700 85 27 32 anneli.s.andersson@vgregion.se Uppföljning av den mobila närvården Bakgrund Mobil närvård ges i hemmet och utgår alltid från
Läs merCarina Westerelve Datum Processledare Telefon: Epost: Beräkningsmodell för intern debitering av person
Carina Westerelve Datum 2014-11-28 Processledare Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterelve@ale.se Beräkningsmodell för intern debitering av personalresurser Bakgrund SIMBA är en funktion för vårdsamverkan
Läs merMotionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Samordnad individuell plan vid utskrivning enligt regeringens proposition Version 1.0 Datum 2017-04-07 Framtaget
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merYTTRANDE LJ2012/140
YTTRANDE 2012-10-23 LJ2012/140 Avsändare Landstingsstyrelsen Yttrande över motion: Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Anders Gustafsson
Läs merLag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser om 1. Samverkan vid planering för dem med behov av insatser
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merAtt få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Läs merMotion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting
Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting 29 LS 2016-1572 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE
Läs merTid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett
Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Läs merMobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare
Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merMobil närvård Göteborg med kranskommuner
Mobil närvård Göteborg med kranskommuner Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merRiktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS
Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området 2011 Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS 2011-03-21 Gäller from1april 2011 2 2011-07-07 A. Allmänt 1. Inkomna meddelanden (Inkorgen) ska
Läs mer