Den Nära Vården. SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale
|
|
- Ingegerd Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Reviderad och politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp
2 Plan för Den Nära Vården SIMBA SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Arbetssättet i SIMBA utgår från huvudmännens samlade insats för att skapa en helhet genom gemensamt lärande. Detta gemensamma lärande har hämtat sitt synsätt från systemteoretisk grund och handlar om hur man i en pågående process skapar en lärande organisation. Avgörande för det systemiska lärandet är det systemiska ledarskapet. Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. Våra invånare ska leva ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Med hälsa menar vi ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna), Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale Målgruppen är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Sida 2
3 I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är: vanligt förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt Primärvården utgör basen för närsjukvården och regionens mål är att 80 % av medborgarnas sjukvårdskontakter ska tillgodoses inom närsjukvården i vårdsamverkansorganisationerna. Närvårdsamverkan Närvårdssamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret verksamhetsnivå. Samverkan på politisk och ledningsnivå skapar legitimitet och struktur. Närområdesgrupper (SIMBA NO-grupper) Närområdesgrupperna utgör basen för det medborgar- och patientinriktade samverkansarbetet. Samverkan sker både på strategisk ledningsnivå och på operativ verksamhetsnivå. Varje kommun bildar ett närområde som det finns en närområdesgrupp i. I varje närområdesgrupp finns en samordningsgrupp med övergripande lednings- och samordningsansvar för närvårdssamverkan i närområdet. SIMBAs samordningsgrupp SIMBAs samordningsgrupp ansvarar för övergripande strategiska samverkansfrågor mellan vårdgivarna. Samordningsgruppen har ansvaret att koordinera, följa upp, utveckla och fatta inriktningsbeslut i frågor som är gemensamma. Samordningsgruppen består av förvaltningschefer eller motsvarande från kommun och region samt representanter för privata vårdgivare inom vårdvalssystem som regleras av LOV. SIMBAs politiska samrådsgrupp SIMBA politiska samrådsgrupp har till uppgift att med ett utförar- och beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närsjukvårdsfrågor. Även att skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och patienternas behov av en väl fungerande närvårdssamverkan. Därutöver har SIMBA politiska samrådsgrupp till uppgift att följa upp resultaten av närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden. SIMBAs politiska samrådsgrupp är sammansatt av ordförande och vice ordförande eller dess motsvarighet(er) i Hälso och sjukvårdsnämnd 4, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd Primärvård, Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, Sida 3
4 Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Ale kommun, Sociala utskottet Kungälv kommun, Sociala utskottet Stenungsund kommun samt Socialnämnden Tjörn kommun. Föreliggande plan för Den Nära Vården är politiskt beslutad i SIMAs Politiska samrådsgrupp. Planen är bearbetad i samordningsgruppen och politiskt förankrad i ingående vårdgivares respektive nämnder. Genomförandet bör ske i linjeorganisationen där närområdesgrupperna utgör basen för den lokala samverkan och gemensamma arbetet för att nå målen. Planen för Den Nära Vården revideras senast den 15 december Sida 4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målområde Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 6 Målområde Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå... 7 Målområde Strokevårdkedjan... 8 Målområde Psykisk ohälsa... 9 Målområde Vård och omsorg om äldre över 65 år Sida 5
6 Målområde 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Närvården ska stödja hälsofrämjande och förebyggande insatser på individ, gruppoch befolkningsnivå. Närvården ska arbeta efter visionen om att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom hälsoorientering. Det innebär att stödja de processer som ger individen möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Med ett hälsofrämjande förhållningssätt tillvaratas individens egen kraft. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget t ansvar för sin hälsa och förbättra den. Vårdgivarna ska medverkan till att invånarna kan leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. De ska också medverkan till att invånarna kan leva ett liv med god hälsa och livskvalitet, utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Delmål 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas Vårdgivarna ska tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje vårdkontakt. Det är i det direkta mötet med patienter och anhöriga som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vänder sig till hälso- och sjukvården. Grunden är någon form av rådgivning eller samtal utifrån tre nivåer Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Det förebyggande arbetet ska vara en del av behandlingen och därmed stödja och motivera individen till förändring när så behövs i sjukdomsförebyggande syfte. 1:2 Vårdgivarna ska integrera hälsofrämjande och förebyggande arbete i all hälsooch sjukvård Insatser ska utföras för att bl a främja hälsa och egenvård, förebygga skador, övervikt och fetma, motverka bruk av tobak, alkohol och andra droger samt förebygga våld i nära relationer. Sida 6
7 Målområde 2 Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inom ramen för den nära vården finns ett systematiskt och utvecklande samarbete mellan olika vårdgivare. Syftet är att genom en sammanhållen och samordnad vårdkedja ge god och säker vård oavsett vårdgivare. God tillgänglighet ska säkerställas och en upplevelse av trygghet skapas för patienterna/invånarna. Potentialen för bättre kvalitet och högre effektivitet ökar genom samordning. När knappa resurser skall fördelas till ständigt växande behov är det viktigt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Det ökade vårdbehovet ställer krav på god tillgänglighet, rätt bedömning och behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta krävs att resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå. Vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att patienter och brukare får sina behov av åtgärder och insatser tillgodosedda och att övergången från en vårdform till en annan sker på ett smidigt sätt. Delmål 2:1 Förkortade väntetider vid akutmottagningen på Kungälvs sjukhus Alla patienter som hör till primärvården ska hänvisas till primärvården och tas om hand på rätt nivå så de gemensamma resurserna utnyttjas optimalt. 2:2 Samordning av patientens medicinska insatser inom primärvården Hälso- och sjukvård, omsorg och stöd ska finnas i sådan omfattning i öppna former, inom landstinget och i kommunen, så att patienter inte blir kvar inom slutenvården längre än nödvändigt. Syftet är att skapa kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser, minska riskerna för brister i informationsöverföringen mellan olika vårdgivare samt tydliggöra helhetsansvaret för patienterna när flera vårdgivare är involverade. 2:3 Effektiv avvikelsehantering Patienterna i hälso- och sjukvården förväntar sig att få en god vård av hög medicinsk kvalitet. Patienten förväntar sig också att vården skall vara säker. När det trots allt uppstår fel och brister i vården är det av central betydelse att saken utreds, att ansvarsförhållandena klarläggs och framför allt att åtgärder vidtas för att undvika att samma fel och brister drabbar andra patienter i framtiden. Vårdgivaren region och kommuner ansvarar för vårdens kvalitet och säkerhet. Ett effektivt system för att rapportera, analysera och dra lärdom av avvikande händelser är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Sida 7
8 Målområde 3 Strokevårdkedjan Befolkningens kunskap om stroke och primärpreventiva åtgärder (förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer) är av avgörande betydelse för att minska insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom. För personer som insjuknat i stroke är ett tidigt och korrekt omhändertagande av avgörande betydelse för överlevnadschanserna och återgång till ett så autonomt liv som möjligt med bästa möjliga livskvalitet. Delmål 3:1 Strokevården ska följa de nationella riktlinjerna Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd för styrning och ledning som hälso- och sjukvården kan använda för att besluta om prioriteringar. 3:2 God kompetens hos omvårdnads- och den legitimerade personalen i kommunerna om pre- och posthospitalt omhändertagande Syftet är att utveckla strokekompetensen så kommunerna kan ta vid och ge stöd efter utskrivning från strokeenheten. 3:3 Ökad kunskap hos drabbade patienter och dess anhöriga Ökad kunskap hos patienter och anhöriga bidrar till ökad självständighet och höjd livskvalitet, med syftet att stärka patientens ställning. Sida 8
9 Målområde 4 Psykisk ohälsa Målet är att den enskilde ska vara delaktig, ha inflytande och känna välbefinnande oavsett var i vård- och stödsammanhanget han eller hon befinner sig. Insatserna ska vara av hög kvalitet, koordinerad och sammanhållna på ett sätt som gör att den enskilde inte märker av verksamhetsövergångarna. Den nära vården skall bygga på en långsiktig utvecklingsplan, evidensbaserad praktik och en gemensam kunskapsbas. Delmål 4:1 Personer med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i rygg, axlar och nacke ska stödjas att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning. Men också uppnå förbättrad fysisk och mental hälsa. Sedan 2009 har regeringen i överenskommelser genom SKL utvecklat rehabiliteringsgarantin. Huvuduppgiften med rehabiliteringsgarantin är att de diagnosgrupper som står för merpart av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad möjlighet till medicinsk rehabilitering för att förhindra sjukfrånvaro eller underlätta återgång i arbete Terapiformerna KBT (kognitiv beteendeterapi) och IPT (Interpersonell psykoterapi) är de terapiformer som ska erbjudas i enlighet med rehabiliteringsgarantin och omfattar samtliga vårdcentraler och Kungälvs sjukhus psykiatrimottagningar. Syftet är att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. Unga vuxna bör prioriteras för att motverka utanförskap. 4:2 Vidareutveckla vårdprocesserna mellan huvudmännen Särskild prioritering av: - Vård och stödsamordning (VSS) - Tydliggörande av ansvarsfördelningen för utredning och bedömning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - Tydliggörande av ansvarsfördelningen för utredning och bedömning av kognitiv nedsättning hos personer med lättare psykisk funktionsnedsättning Sida 9
10 4:3 Utveckla samarbetet för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Särskild prioritering av: - tidig intervention 0 6 år, - beroende unga vuxna - ungdomar med komplexa behov När det gäller barn och unga (upp till 18 år) finns regionala dokument om insatser till barn och unga (Hälso- och sjukvård för barn och unga i södra och mellersta Bohuslän, HSN , HSN ) samt en regional överenskommelse om vårdnivåer inom regionen (Ett utvecklat samarbete Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder, VG regionen, 2009). Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och socialproblematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. 4:4 Gemensam kunskapsbas Syftet är att säkra god och likvärdig introduktion av nyanställd baspersonal oavsett vårdgivare samt att baspersonalen kontinuerligt kompetensutvecklas utifrån en gemensam bas. Sida 10
11 Målområde 5 Vård och omsorg om äldre över 65 år Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig och oavsett vilka behov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus samverkar runt de sjuka äldre. Den viktigaste uppgiften är att skjuta upp tidpunkten för att ingå i målgruppen mest sjuka äldre Regeringen har gjort en nationell satsning och Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utifrån den nationella satsningen och överenskommelsen har Regionen tagit fram en handlingsplanen med särskilt fokus på de mest sjuka äldre som SIMBA har anslutit sig till. Regeringen har avsatt statsbidrag för att berörda enheter ska ansluta sig till de kvalitetsregister som omfattar de sjuka äldre. Registrering i kvalitetsregistren är till stöd och hjälp i utveckling och förbättringen av vården i livets slutskede samt att säkerställa att vården bedrivs utifrån ett evidensbaserat perspektiv. Det ger också möjlighet att jämföra den egna verksamhetens resultat över tid med andra verksamheter. Delmål 5:1 Riskförebyggande åtgärder som bygger på ett proaktivt arbetssätt Tidig upptäckt av riskpatienter kan skjuta upp tidpunkten att bli mest sjuk äldre. Äldres fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem som medför mycket mänskligt lidande och betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Alla berörda bör intensifiera förebyggande insatser. Påverkbara faktorer är läkemedelskonsumtion, livsstilsfrågor och faktorer i den fysiska miljön. Fysisk aktivitet främjar hälsan och ett gott åldrande, minskar risken för till exempel högt blodtryck och åldersdiabetes samt har god effekt på det psykiska välbefinnandet. Genom att främja goda matvanor minskar risken för sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre. Syftet är att hålla det friska friskt så länge som möjligt. Sida 11
12 5:2 God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedel är en vanlig behandlingsform för äldre. I den åldrande kroppen sker förändringar som kan öka känsligheten för läkemedel. Dessutom har många äldre flera sjukdomar och besvär och använder många olika preparat samtidigt. Allt detta ökar risken för biverkningar och läkemedelsproblem. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem. 5:3 Medicinska och sociala insatser ska följa de nationella riktlinjerna för demensvården Inom ramen för demensvården är tidigt identifiering av personer med begynnande demens, optimalt omhändertagande ur socialt och medicinskt perspektiv för högsta möjliga livskvalitet och stöd till anhöriga av största vikt. All vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra nationella rekommendationer. Syftet är stärka den demenssjukes möjligheter att få god vård av hög kvalitet samt effektiv resurshushållning oberoende av organisationsgränser 5:4 Bereda möjlighet för kroniskt svårt sjuka och patienter med behov av palliativ vård att vårdas i hemmet AVH-teamet är ett konsultativt team inom SIMBA-området som startade hösten AVH-teamet har sin organisatoriska tillhörighet på Kungälvs sjukhus och är en vårdform som bedrivs gemensamt av kommuner, primärvård och sjukhus i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Teamet fungerar konsultativt och övertar inte det medicinska patientansvaret. 5:5 God vård i livets slutskede God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är en viktig del av sjukvården och utgör ett av de nationella målen för äldreomsorgen. Registrering av dödsfall i Svenska Palliativregistret är till stöd och hjälp i utveckling och förbättringen av vården i livets slutskede samt att säkerställa att vården bedrivs utifrån ett evidensbaserat perspektiv. Det ger också möjlighet att jämföra den egna verksamhetens resultat över tid och att jämföra sig med andra verksamheter. Sida 12
Den Nära Vården. SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale
Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale 2016 2017 2015-08-27 Politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp 2015-08-27 Plan för Den Nära Vården 2016-2017 SIMBA SIMBA bildades i mitten
Läs merSamverkansplan för hälsa och den nära vården
Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA området Alingsås-Lerum År 2018 2018-02-02 Politiskt antagen av SAMLAs samrådsgrupp 2018-02-02 Samverkansplan år 2018 SAMLA SAMLA bildades år 2017
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve (14) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2014-05-15 1 (14) Godkänt av Datum för godkännande Samordningsgruppen för
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Godkänt av Datum för godkännande Samordningsgruppen för
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merSIMBA GENOMFÖRANDEPLAN
SIMBA GENOMFÖRANDEPLAN SIMBA SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en samverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Arbetssättet i SIMBA utgår från huvudmännens samlade
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve (10) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2015-09-09 1 (10) Godkänt av Datum för godkännande för SIMBA 2105-10-14 Handlingsplan
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merIntroduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag
Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag Vårdsamverkan i Västra Götaland Kommunerna i Västra Götaland: - Boråsregionen - Göteborgsregionen
Läs merNärvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start
Datum: 2016-02-03 Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Med start 2016-04-01 Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merVarför en handlingsplan?
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland med Sveriges bästa HoSO Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Riverton 2012-04-25 ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324
Läs merStrategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018
Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merNärvårdssamverkan Södra Älvsborg
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten
Läs merBeställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
Läs merMål och inriktning
Beslutad 2015-05-06 Dnr HSNS 2015 00166 Mål och inriktning 2016-2018 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning 2016-2018 SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Innehåll Inledning och bakgrund...
Läs merPlaneringsdag. Grand hotell Alingsås
Planeringsdag Grand hotell Alingsås 2018-10-11 Politisk samrådsgrupp Nuläge Samverkansstruktur Samordningsgrupp AU Utvecklingsgrupp Barn och unga Utvecklingsgrupp Psykisk hälsa och missbruk Utvecklingsgrupp
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs merHandlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området
2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merMinnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA
Minnesanteckningar Det goda livet workshop 151117 Vårdsamverkan SIMBA Närvarande: Susanne Turesson Kungälvs sjukhus Birgitta Berghänkel Sikberger Brukarrepresentant Elisabeth Olsson Stenungsunds kommun
Läs merNärvårdssamverkan namn
Datum: 2016-03-23 Beteckning: Bilaga 1 Dnr 2015.236.002 Närvårdssamverkan namn Bakgrund Alingsås kommun, Lerum kommun och Alingsås lasarett har sedan 2010 ingått i närvårdssamverkansområde Södra Älvsborg.
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merHandlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.
Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.
Läs merUtveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Namn: Carina Westerelve Datum 2015-06-09 Funktion: Processledare Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterlve@spray.se Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merHandlingsplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA området Alingsås-Lerum. År 2019
Handlingsplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA området Alingsås-Lerum År 2019 Politiskt antagen av Samrådsgruppen 2018-02-02 Reviderad 2018-12-07 för 2019 SAMLA SAMLA bildades år 2017 och är en
Läs merProjektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre
Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre Giltighetstid: 1april 2018 - tills vidare Respektive kommun Regionstyrelsens ordförande Region
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merVerksamhetsplan för 2010
Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merStrategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merStatens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst
Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merHandlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Bakgrund I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting,
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merIdag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag
Idag Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet LGS Temagrupper NOSAM Samverkan
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Kommuner och landsting är kommunicerande
Läs merMål och inriktning
Beslutad 2016-05-27 Dnr HSNS 2016-00082 Mål och inriktning 2017-2019 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning 2017-2019 SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Innehåll Inledning och bakgrund...
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende äldre
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-04-10 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00084-8.0.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Region Västmanland Äldrenämnden Överenskommelse
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2(9) Verksamhetsberättelse för SIMBA verksamhetsår 2017 Beskrivning av verksamheten SIMBA är en vårdsamverkansorganisation och namnet är en förkortning av Samverkan i Mellersta Bohuslän
Läs merVästra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
Läs merNuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som
1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merNärvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom
Närvård och Närsjukvård Borås 10 mars 2011 Maj Rom 2 Aldrig förr har så många fått del av så mycket hälso- och sjukvård med så goda resultat som idag. - Brister i hälso och sjukvård leder till ett onödigt
Läs merUppdragsbeskrivning för lokal samverkan i närsjukvårdsgrupper
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Datum: 19 02 22 Dokumentet gäller för: Lokala Närsjukvårdsgrupper Bakgrund Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering som funnits
Läs merSamverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå
Carina Westerelve Datum 2014-06-09 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inledning I regeringens överenskommelse
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merSIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Läs merKommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter.
Kommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter. FH chefsnätverket på GR Maria Ljung, GR Yvonne Witzöe, GR Lagstiftning Socialtjänstlagen Kommunallagen Hälso-
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merHandlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet
Följs upp av ledningsgrupp Vårdsamverkan 2ggr/år Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Lilla Edet Handlingsplanen utgår från regionala länsgemensamma handlingsplaner och Vårdsamverkan s Verksamhetsplan.
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänstens område bakgrund, nuläge och framtid
Evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område bakgrund, nuläge och framtid Sociala styrgruppen 2013-02-07 Bakgrund Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merStrategi för närvårdsamverkan i Uppsala län
Strategi för närvårdsamverkan i Uppsala län 2018-2020 INNEHÅLL 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupper... 3 1.3 Definitioner... 3 1.4 Utgångspunkter... 4 2. Gemensam avsiktsförklaring... 4 3. Ansvar
Läs mer