Mål och inriktning

Transkript

1 Beslutad Dnr HSNS Mål och inriktning Södra hälso- och sjukvårdsnämnden

2 Mål och inriktning SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

3 Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Vision Västra Götaland Det goda livet... 2 Inriktning... 3 Övergripande mål... 3 Fokusområde... 3 Grupper i befolkningen... 3 Barn och unga med särskilt fokus på psykisk ohälsa och sjukdom... 4 Mest sjuka äldre... 6 Personer med funktionsnedsättning... 7 Personer med cancer

4 Inledning och bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktningsdokument är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnderna tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän inom sitt geografiska ansvarsområde. Dokumentet lyfter fram vad nämnden vill prioritera och uppnå med sitt beställningsarbete under för att uppnå en förbättring av befolkningens hälsa och säkerställa att invånarna får tillgång till hälso- och sjukvård på olika vårdnivåer, tandvård, insatser vid funktionsnedsättning och folkhälsoinsatser. Nämnden svarar, inom sitt ansvarområde, för att de mål som regionfullmäktige har beslutat nås. Vision Västra Götaland Det goda livet, budget för Västra Götalandsregionen (VGR) och handlingsplanen Samling för social hållbarhet; åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland utgör grunden för Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning för perioden. Enligt reglementet ska hälso- och sjukvårdsnämnden verka för en god hälsa och vård på lika villkor för invånarna i det geografiska området genom beställning och upphandling av hälsooch sjukvård samt tandvård med utgångspunkt från befolkningens behov. Nämnden har även ett befolkningsansvar inom sitt geografiska område som innebär att klarlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård i samverkan med bl. a. kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer att göra behovsanalyser och prioriteringar samt fastställa mål i syfte att verka för en förbättring av befolkningens hälsa med utgångspunkt från regionfullmäktiges mål och inriktning att ha ett samlat ansvar för att genom vårdöverenskommelser/avtal/kontrakt säkerställa att befolkningen får tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser och insatser vid funktionsnedsättning. Utgångspunkten är att den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser att verka för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bl a kommuner och frivilligorganisationer Vision Västra Götaland Det goda livet Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland Det goda livet som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland. En förutsättning för det goda livet är hälsa och hållbar utveckling. Det finns fyra perspektiv i visionen som ska genomsyra alla insatser; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. 2

5 Fokusområde och perspektiv i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna är: god hälsa jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården möta behoven hos barn och unga Inriktning Övergripande mål Hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål speglar önskat läge och vad nämnden vill åstadkomma för invånarna genom sitt beställningsuppdrag. En jämlik- och jämställd hälso- och sjukvård och tandvård som kännetecknas av hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet som ges inom givna resurser och på lika villkor En hälso- och sjukvård som särskilt beaktar barnrättsperspektivet och barns behov som närstående av information, råd och stöd 1 En väl fungerande närvårdssamverkan som innebär att invånare med behov av vårdoch omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en obruten vårdprocess/kedja Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada och ger hälsovinster för invånarna Stärkt delaktighet hos befolkningen Bästa möjliga vård och hälsa inom givna resurser Fokusområde Nämnden vill under mandatperioden särskilt fokusera på tillgänglighetsperspektivet och samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård i den nära vården. Grupper i befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämnden prioriterar följande grupper i befolkningen Barn och unga med särskilt fokus på psykisk ohälsa och sjukdom Mest sjuka äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med cancer 1 Ett barnrättsperspektiv innebär att både den enskilda medarbetaren och hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat och har strategier för arbetet med att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter. Enligt 2 g HSL ska hälso- och sjukvården särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykiskstörning eller psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller ett missbruk. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 3

6 Barn och unga med särskilt fokus på psykisk ohälsa och sjukdom Att möta behoven hos barn och unga är ett centralt inslag i VGRs vision för att nå det goda livet. Särskilt framhålls alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. Barnens och de ungas rättigheter och behov ska tillgodoses i enlighet med FN:s barnkonvention. Detta innebär bl.a. att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Även i VGRs Samling för social hållbarhet; åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland är trygga och goda uppväxtvillkor ett strategiskt åtgärdsområde för att säkerställa en jämlik hälsoutveckling. Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor och förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. En ökning av psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland unga i skolåldern gör att åldersgruppen 7-13 år behöver uppmärksammas. De befinner sig i ett mellanrum mellan BVC:s och ungdomsmottagningarnas verksamhet. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa och sjukdom. Barn och unga ges förutsättningar för psykisk hälsa, välbefinnande och för att utveckla goda levnadsvanor Ett strukturerat och systematiskt lokalt folkhälsoarbete i bred samverkan med fokus på att främja hälsa, välbefinnande och goda levnadsvanor Regionens vårdgivare utvecklar en god samverkan med elevhälsovården Minst en familjecentral per kommun/stadsdel Ungdomsmottagning med god tillgänglighet i varje kommun Föräldrar erbjuds olika former av föräldrastöd genom hälso- och sjukvården och folkhälsoinsatser Barn och unga med psykisk ohälsa och sjukdom erbjuds en kunskapsbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå Vårdöverenskommelser med tydligt patientfokuserat uppdrag och uppföljning med fokus på kvalitet och resultat utifrån förbättringskriterier, dvs. fri från symtom Att hälso- och sjukvården i praktiken omsätter FN:s konvention om barnets rättigheter Sammanhållen vård mellan olika vårdnivåer som koordineras genom samordnad individuell plan (SIP) 2 2 Sedan 2010 finns både i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en enskild har behov av insatser som behöver samordnas. Bestämmelsen inbegriper även privata utförare som kommun och landsting har avtal med. 4

7 Ungdomsmottagning som erbjuder psykosocialt stöd, tidiga insatser för ungdomar i kris och korttidsinriktad psykoterapivård 5

8 Mest sjuka äldre I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och med bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Denna grupp benämns i olika sammanhang som sköra äldre. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings-/habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för att möjliggöra kvarboende hemma. Utgångspunkt för arbetet med denna grupp är handlingsplanen Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Äldre ges förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom Ett strukturerat och systematiskt lokalt folkhälsoarbete i bred samverkan Säkerställa en god munhälsa Ökad fysisk aktivitet för att minska risken för fall och fallskada Äldre i behov av sjukvård får en sammanhållen vård på rätt vårdnivå i sin närhet Fast vårdkoordinator/kontaktperson Möjlighet till direktinläggning på vårdavdelning Kontinuerlig och säker läkemedelsgenomgång Äldre med sjukvårdsbehov får en sammanhållen vårdkedja som koordineras genom samordnad individuell plan (SIP) Multisjuka äldre erbjuds medicinsk bedömning i hemmet genom mobil hemsjukvårdsläkare eller närsjukvårdsteam Möjlighet till vårdplanering i hemmet God palliativ vård i livets slutskede 6

9 Personer med funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är en partiell eller total nedsättning av en fysisk, kognitiv, psykisk, sensorisk, emotionell eller utvecklingsbetingad förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också betraktas som funktionsnedsatt om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller ses som funktionsnedsatt baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska och kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar. Psykiska störningar och olika typer av kroniska sjukdomar kan också räknas som funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och total förlamning av en kroppsdel. En funktionsnedsättning kan uppstå under en persons livstid eller förekomma redan från födseln. Personer med funktionsnedsättning erbjuds råd, stöd, vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Vårdöverenskommelser med tydligt patientfokuserat uppdrag och uppföljning med fokus på kvalitet och resultat utifrån förbättringskriterier, dvs. fri från symtom En tillgänglig psykiatrisk öppenvård med god kvalitet som finns nära för den vård som behövs ofta Sammanhållen vård på rätt vårdnivå som koordineras genom samordnad individuell plan (SIP) Kontinuerlig och säker läkemedelshantering Genomförande av bemötandeutbildning Utveckla övergången från barn- till vuxenhabilitering Strokevård med tydlig vårdkedja 7

10 Personer med cancer Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Folkhälsoarbetet med råd om levnadsvanor så som kost, vikt, fysisk aktivitet, rökning och solbadande är viktigt för att förebygga cancer. Möjligheten att förhindra cancer genom förebyggande vaccinering en annan faktor. Screeningsverksamhet ger möjlighet till tidig upptäckt och tidig behandling. Cancerforskare är eniga om att en minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor eller hur gammal man är. Minskning av antal personer som insjuknar i cancer Hälsofrämjande och förebyggande insatser med fokus på levnadsvanor Ökat deltagande i screening Personer med cancer erbjuds en kunskapsbaserad vård och behandling med hög kvalitet som är tillgänglig i enlighet regionens fastställda garantitider Tidig diagnostik och behandling med högsta kvalitet Öppen retur Utveckla sammanhållna vårdprocesser Råd, stöd och information till barn och närstående Vid livets slutskede erbjuds personer med cancer vård och behandling som hjälper individen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring Följsamhet till vårdprogram för den palliativa vården Systematisk uppföljning för att säkerställa kvaliteten i palliativ vård 8