Utbildningsinspektion

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:3 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter C2402_Hoganas_omsl , 10.04

2 BESLUT (3) Höganäs kommun Stadshuset HÖGANÄS Genomförd utbildningsinspektion i Höganäs kommun Skolverket har genomfört en inspektion i Höganäs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 16 juni 2003 och besök gjordes i verksamheten under perioden 15 september till den 14 oktober Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som är avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter för varje kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är mycket god i flertalet skolor och verksamheter. Höganäs kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas, enligt följande - styrningen och ledningen inom vuxenutbildningen uppvisar brister i väsentliga delar, Postadress Gasverksgatan Lund Sverige Besöksadress Gasverksgatan 1 Telefon +46 (0) vx Telefax +46 (0) Epost skolverket@skolverket.se

3 SKOLVERKET BESLUT kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningarna sker inte systematiserat enligt gällande regler, - svenska som andraspråk erbjuds inte enligt gällande regler, - någon bedömning av barngruppernas sammansättning görs inte när ett nytt barn skall placeras i förskolan, - avgift tas ut för deltagande i studieresa på Kullagymnasiet, - modersmålsstöd erbjuds inte i förskolan. Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare brister, där det i enskilda skolrapporter anges att en skola inte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessa skall snarast rättas till. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Områden som kan behöva utvecklas enligt Skolverkets bedömning är följande - kommunen bör utveckla en systematik för arbetet med elevernas reella inflytande över utbildningen, - ledningsorganisationen på såväl central nivå som skolnivå bör tydliggöras, - kommunen bör utveckla systematiskt arbetet inriktat på värdegrundsmålen, - åtgärdsprogrammen bör utvecklas för att bli verkningsfulla redskap i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, - elevens val bör utvecklas både vad gäller omfattning och innehåll, - kommunen bör uppmärksamma att betyg sätts på enskilda prov i årskurserna 6 och 7, och i samband därmed föra övergripande diskussioner kring bedömning av kunskapsresultat. Vidtagna åtgärder inom ovanstående utvecklingsområden skall redovisas till Skolverket, enheten i Lund, senast inom ett år. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.

4 SKOLVERKET BESLUT Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Barbro Nässén Ansvarigt undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

5 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun Utbildningsinspektion i Höganäs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget.

6 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Antal barn/elever/studerande i Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 794 Skolbarnsomsorg: 888 Förskoleklass: 231 Grundskola: Särskola: 18 Gymnasieskola: 584 Gymnasiesärskola: - Kommunal vuxenutbildning, komvux 114 SFI 26 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux: 11 Höganäs kommun har cirka invånare. Kommunen består av flera tätorter på Kullahalvön där Höganäs är centralorten. Grundskoleverksamheten är organiserad i sex F-9 skolor där också förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår. Gymnasieskolan i Höganäs omfattar nio nationella program samt individuella program. Höganäs kommun har ett samverksansavtal med Helsingborgs kommun avseende gymnasieutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen och SFI finns samlad under Kunskapsforum. Utbildningen genomförs dels av Kullagymnasiet, dels av andra utbildningsanordnare. Obligatorisk särskola finns på Tornlyckeenheten, gymnasiesärskoleplatser köps av Helsingborgs kommun och särvux finns inom den kommunala vuxenutbildningen. Inom Höganäs kommun finns också tre fristående grundskolor med Montessoriinriktning, vilka också inspekterades i samband med inspektionen av kommunens verksamheter. Genomförandet av inspektionen i Höganäs kommun Skolverket sände den 16 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Per Andersson, Lena Godin, Lotta Kårlind, Elizabeth Malmstedt, Jan V Nilsson, Barbro Nässén och Ebba Svartz. Besöken i verksamheterna inleddes den 15 september och avslutades den 14 oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Höganäs kommun Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. Inspektionsteamet genomförde formella intervjuer med förvaltningsledningen och ansvariga politiker. Vid verksamhetsbesöken intervjuades representanter för elever, föräldrar och personal. Inspektörerna har också besökt ett antal lektioner under sina besök i verksamheterna och i samband med dessa besök fördes också informella samtal med elever och personal. De förskolor som besökts finns vid Tornlycke- respektive Nyhamnsenheten. Inspektionsteamet genomförde en frågeundersökning som vände sig till elever i årskurserna 6 och 8. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Ett värdegrundsarbete initierades år 2002 av kommunfullmäktige i Höganäs. I kommunens skolplan är grundläggande värden ett av fem prioriterade områden. Ett av fullmäktiges inriktningsmål är att förmedla normer och etik som främjar människovärde, respekt och omtanke. Respektive skolledning ges ett ansvar för att värdegrunden i läroplanerna genomsyrar all verksamhet. Kommunens skolor skall redovisa insatser för att nå målen och i kvalitetsredovisningen skall resultaten mot uppsatta mål redovisas. I Höganäs kommun framstår elevernas skolmiljö som trygg. Förhållandet mellan elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Skolmiljön kan inte beskrivas som mångkulturell, men i den mån elever kommer i kontakt med kamrater från andra kulturer har inspektionsteamet uppfattat en respekt i detta möte. I en av skolorna är andelen elever med invandrarbakgrund högre än på de andra skolorna, men rektorn menar att det inte förekommer etniska motsättningar mellan elever där. I den genomförda frågeundersökningen fick eleverna frågan: Tycker du att man får lära sig här på skolan att alla människor är lika mycket värda, oavsett varifrån man kommer, vilken hudfärg man har eller vilken religion man tillhör? Svarsresultaten var övervägande positiva. 3

8 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun SKOLVERKET Mentorerna anses spela en viktig roll för att utveckla normer och värden i linje med läroplanens mål. Detta sker bl.a. genom så kallade etiska samtal med eleverna. Elever på Kullagymnasiet uttrycker i intervjuer att temadagar kring sex och samlevnad, teambildningsdagar, värderingsövningar och arbetet med skolans visioner ger dem ett stöd att utvecklas. Skolan saknar dock rutiner för att systematiskt få en uppfattning om hur skolans elever utvecklas mot att omfatta normer och värden enligt läroplanen. Inom vuxenutbildningen har den ämnesmässiga inriktningen på vissa utbildningar medfört att normer och värden behandlas inom ramen för vissa kurser. För vuxenutbildningen som helhet saknas dock ett systematiskt arbete inriktat på värdegrundsmålen. Inspektionsteamet kunde konstatera att de besökta förskolorna erbjuder en välordnad och inbjudande miljö. Samtalstonen är livlig och frimodig och de vuxnas förhållningssätt förefaller vänlig och positiv. Iakttagelserna bekräftas vid såväl personal- som föräldraintervjuer. Sammanfattningsvis utvecklar elever i Höganäs kommun normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. Värdegrundsarbetet i kommunen främjar elevernas utveckling till ansvarskännande människor vilket torde stimulera till en positiv utveckling och inlärning. Kommunen bör dock utveckla det systematiska arbetet inriktat på värdegrundsmålen. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Höganäs kommun är kunskapsresultaten övervägande goda. Meritvärde och andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiets nationella program ligger över riksgenomsnittet. Nyhamnsskolan och Lerbergsskolan ligger dock under genomsnittliga värden. Gymnasieskolan ligger över genomsnittet i jämförelse med rikets alla gymnasieskolor. Systematiken för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling är i allmänhet god. Dock saknar Lerbergsskolan rutiner för detta. Likaså saknar särskolan ett tydligt instrument för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Kunskapsmål och betygskriterier är väl kända för elever och föräldrar i Höganäs kommun. Programmålen i gymnasieskolan är mindre kända, men projektarbetet har lyft upp programmålen på agendan. Lärarna och skolledningen menar att projektarbetet ger en samlad bild av elevernas utbildning. I besökta förskolor görs ett ambitiöst arbete för att följa barnens kunskapsutveckling med hjälp av individuella utvecklingsplaner och pedagogiska journaler. Under intervjuer med personal framkom att kontinuerliga utvärderingar av verksamheten sker, men att dessa främst genomförs på de enskilda förskolorna 4

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Höganäs kommun och i liten omfattning är en del av mer övergripande uppföljningar och utvärderingar i kommunen. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att barnens, elevernas och de vuxenstuderandes utveckling och lärande ligger i linje med läroplanernas och kursplanernas mål samt programmålen på gymnasieskolan. Det finns emellertid anledning att uppmärksamma den avvikelse som Nyhamnsskolan och Lerbergsskolan uppvisar avseende de totala kunskapsresultaten. Vidare bedömer inspektionsteamet att systemet för att identifiera, bedöma och dokumentera elevernas studieresultat på Lerbergsskolan och i särskolan behöver utvecklas. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Höganäs kommun har skolorna utarbetat handlingsplaner mot mobbning. Skolornas handlingsplaner mot mobbning är begränsade så till vida att de ökar beredskapen för att kunna hantera mobbning men saknar vägledning i arbetet för att möta andra kränkningar som kan förekomma på en skola, till exempel sexuella trakasserier eller rasism. Det förebyggande arbetet organiseras ofta i antimobbningsgrupper, där representanter för elever och personal ingår. Lärarna och speciellt mentorerna framstår som viktiga känselspröt för att uppfatta tendenser till mobbning och kränkningar. På samtliga skolor arbetar man med elevinflytande. Elevråd och klassråd finns, men det är inte alltid helt tydligt för övriga elever vad elevrådet gör. Graden av delaktighet i det vardagliga arbetet i klassrummet varierar dock och är beroende av lärare och ämne. Progressionen i ansvarstagandet är inte tydlig inom grundskolan. Intervjuade elever upplever dock ett ökat ansvar när de påbörjar sina gymnasiestudier. Systematik och övergripande strategi för arbetet med elevinflytande saknas. Intervjuer med rektorer, elever och lärare bekräftar bilden att detta bör bli ett utvecklingsområde för skolorna i Höganäs kommun. Insatser görs för att förbättra arbetet att upptäcka mobbning och kränkningar, så arbetar t.ex. Vikenskolan inom Friends-projektet med föreläsningar och drama. I enkätundersökningen till elever i årskurserna 6 och 8 ställdes följande fråga: Tycker du att skolan anstränger sig för att elever och vuxna inte skall bli hånade eller kränkta? Stor samstämmighet råder i kommunens skolor om att så är fallet. På Kullagymnasiet genomförs temadagar kring värdegrundsfrågor varje år. För att förbättra kontakten mellan de olika gymnasieprogrammen och motverka fördomsfulla attityder genomfördes en programbytardag förra läsåret på Kulla- 5

10 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun SKOLVERKET gymnasiet. Detta initiativ är lovvärt även om man inte omedelbart sett eftersträvade effekter. Skolan har dock avsikten att arbeta vidare med detta. I kommunens pedagogiska plan för förskolan finns angivet att verksamheten skall utformas så att barnen har inflytande och kan påverka sin vistelse i förskolan. Av intervjuerna på de besökta förskolorna framgår att det finns en strävan att tydliggöra intentionerna i planen och ett medvetet arbete för att nå målen. Personalen framhåller att de är angelägna om att dagligen få tillfälle att möta varje förälder. Utöver denna primära kontakt genomförs kontinuerliga utvecklingssamtal och runt om på förskolorna finns olika former av föräldragrupperingar. Särskolans lokalintegrering i Tornlyckeskolan är ett led i strävan att få till stånd ett ömsesidigt utbyte med skolans verksamheter. Föräldrarna blir informerade om verksamheten vid kontinuerliga föräldramöten. Sammanfattningsvis visar inspektionen att det i Höganäs kommun saknas en systematik för arbetet med elevernas reella inflytande över utbildningen. Elevråd och klassråd utgör betydelsefulla inslag i verksamheten och i förskolorna ges föräldrarna goda påverkansmöjligheter. Inspektionsteamet bedömer vidare att skolorna har ett arbete kring mobbning utifrån sina handlingsplaner. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolverksamheten i Höganäs kommun omorganiserades De tidigare rektorsområdena bröts upp och gjordes om till sammanhängande enheter från förskola till årskurs 9 (F-9-enheter). Ett av utbildningsnämndens prioriterade områden för år 2002 har varit Övergång och samverkan, vilket ytterligare betonar den politiska viljeinriktningen mot ett helhetsperspektiv på utbildningen. Intervjuad personal anger dock att F-9-verksamheten inte inneburit att samarbetet över de tidigare stadiegränserna ökat. F-9-skolorna är lokalmässiga men inte pedagogiska helheter. Svårigheter uttrycks också avseende samverkan mellan skolbarnsomsorg och skola. Tre av kommunens grundskolor ingår i försöket med skola utan timplan. Detta ställer krav på att rektorerna har god kontroll över verksamheterna. Elever i behov av särskilt stöd har i stor utsträckning möjlighet att få behovet tillgodosett. Tester och diagnoser används som instrument för att identifiera stödbehovet. Som tidigare nämnts i rapporten brister det emellertid i kunskapsuppföljningen på Lerbergsskolan, vilket får till följd att elever i behov av särskilt stöd inte identifieras i ett tidigt skede. Stödinsatserna är av varierande slag. På grundskolorna används flexibla grupperingar och insatser från specialpedagoger och speciallärare. På gymnasieskolan finns resursen, dit elever kan söka sig om de behöver hjälp. Kullagymnasiet har dock inte kunnat visa att det är möjligt att få stöd i alla ämnen. För att göra åtgärdsprogrammen till de verknings- 6

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Höganäs kommun fulla redskap de är avsedda att vara återstår en del insatser. Åtgärdsprogram upprättas på samtliga skolor, men tydliga rutiner för arbetet saknas, så t.ex. upprättas inte alltid åtgärdsprogram som behandlar elevernas sociala situation. Inspektionsteamet efterlyser ett helhetsgrepp i kommunen för detta arbete. Inspektionsteamet har kunnat konstatera att prov i årskurserna 6 och 7 betygssätts. Med tanke på att eleverna inte får erhålla ämnesbetyg förrän i årskurs 8 är detta något för kommunen att uppmärksamma. Den pedagogiska verksamheten i särskolan bygger på målsättningen att ge eleverna självförtroende och ökad insikt om sig själva. Undervisningen är individanpassad och sker individuellt eller i liten grupp. Intervjuade föräldrar uttryckte viss oro för att undervisningen till alltför stor del är teoretiskt inriktad. Programmålen är inte på ett systematiskt sätt styrande för undervisningen på Kullagymnasiet. Samverkan mellan ämnen och kurser sker på vissa program och mellan vissa ämnen. Ett genomgående mer tvärvetenskapligt och undersökande arbetssätt utmärker framför allt projektarbetet. Skolan bör kunna utnyttja detta som ett skarpt förändringsinstrument för övrig undervisning. Projekt Berlin ger eleverna goda möjligheter till internationella perspektiv i undervisningen på gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen finns goda exempel på tydlig målinriktning enligt styrdokumenten. Särskilt den granskade utbildningen till personlig assistent uppvisar ett lärande som kännetecknas av problemlösning, omvärldskontakter och ett stort ansvarstagande från de studerande för den egna utbildningen. Likvärdig kunskapsbedömning och betygssättning är ett oundgängligt krav inom en utbildning. Skolledningen på Kullagymnasiet har inte tagit några initiativ för att säkra en rättvis betygssättning på skolnivå och för heller inga diskussioner om resultaten med personalen. Inom vuxenutbildningen i Höganäs upphandlas all utbildning. Detta ställer särskilda krav på att lärarna får möjlighet att diskutera betygssättningen. Rektor har inte tagit några initiativ för att garantera en rättvis betygssättning och någon samordning av betygssättningen mellan olika utförare sker inte. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Höganäs kommun erbjuder ett lärande som på flera håll motsvarar statens mål och riktlinjer. Inspektionsteamet bedömer vidare att rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning i högre grad måste säkerställas i kommunens utbildningar. Kommunen bör uppmärksamma att enskilda prov betygssätts i årskurserna 6 och 7. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 7

12 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun SKOLVERKET I Höganäs kommun finns en utbildningsnämnd med ansvar för hela utbildningsverksamheten från förskola till vuxenutbildning. Den centrala förvaltningen leds av förvaltningschefen. Där finns också en utvecklingsledare, en kvalitetsstrateg och en personalstrateg. Den direkta ledningen över skolor och förskolor ankommer på rektorer och biträdande rektorer samt för gymnasieskolan gymnasiechefen. Intervjuade politiker konstaterar att den politiska styrningen behöver bli tydligare. Något utarbetat systematiskt arbetssätt för stöd till förvaltningschef, gymnasiechef och rektorer finns inte. Förvaltningschefen uttrycker att han gärna ser att de olika skolenheterna profilerar sig och skapar en form av kommunala friskolor. Politikerna i utbildningsnämnden understryker denna vilja som syftar till ökad valfrihet. Valfriheten begränsas dock av avstånden i kommunen och man har kunnat konstatera att föräldrar i liten utsträckning väljer skola utanför det ordinarie upptagningsområdet. Viljeinriktningen med stor frihet till de enskilda skolorna tycks snarast leda till en otydlighet i ledningen av verksamheten. Mest uppenbart blir detta i förhållande till gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Dessa skolformer förefaller i större utsträckning få råda sig själva. Rektorsfunktionen framstår också som otydlig. Ledningsansvaret i skolorna delas av rektorer och biträdande rektorer. Det är inte alltid tydligt vem som utövar det rektorsuppdrag som staten formulerat. De biträdande rektorerna likställs med rektorn i elevansvar och personalansvar, då detta fördelas i ledningsgruppen. Därutöver har rektor ett övergripande ansvar för verksamheten. Rektorns ansvarsområden delegeras ibland till biträdande rektorer. Så är rektorn t.ex. inte alltid närvarande vid elevvårdskonferenser, utan detta har delegerats i strid mot gällande författning. I all synnerhet måste otydligheten i ledningen av vuxenutbildningen påpekas. Vid inspektionstillfället rådde stor oklarhet om vem som är rektor för vuxenutbildningens olika delar. Intervjuade politiker anser sig inte ha möjlighet att förändra ledningsstrukturen på skolorna men medger att styrning och ledning behöver förändras och tydliggöras i Höganäs kommun. Trots otydligheten i styrning från politiker och förvaltning fungerar den interna ledningen på flertalet skolor. Detta får tillskrivas de rektorer som på egen hand hittat en fungerande modell. Kvalitetsredovisningen i Höganäs kommun är utformad enligt förordningens krav. Skolornas kvalitetsredovisningar är emellertid av varierande standard. Nyhamnsskolans Tornlyckeskolans och Vuxenutbildningens kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav. Anmärkningsvärt är att särskolan inte finns med i Tornlyckeskolans kvalitetsredovisning, där den borde ingå. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att ledningsorganisationen i Höganäs kommun såväl på central nivå som på skolnivå bör tydliggöras. Vid inspektionstillfället var det inte alltid klart på vem rektorsansvaret vilade. Tydlighet inom organisationen och ut mot föräldrar är en förutsättning för en fungerande styrning och ledning. Det måste i varje led vara klart utsagt var ansvaret ligger. 8

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Höganäs kommun Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Informationen till elever och föräldrar om vilka möjligheter till utbildning som står till buds sköts framför allt av lärare i samband med klassmöten och utvecklingssamtal. Viss information finns också tillgänglig via skolornas hemsidor. Inför val till gymnasieskolan liksom inför vuxenstudier sköts informationen av studie- och yrkesvägledare. Grundskolorna erbjuder som språkval tyska, franska och spanska. Spanska erbjuds i ett samarbete mellan kommunens skolor. Inspektörerna har konstaterat att elevens val inte är organiserat på ett tillfredsställande sätt. Det råder osäkerhet om i vilken utsträckning elevens val erbjuds. Elevens val skall erbjuda möjligheter till fördjupning eller breddning inom grundskolans ämnen. Ett allsidigt urval av ämnen skall erbjudas. Sålunda behöver kommunen uppmärksamma och utveckla både innehåll och omfattning av elevens val. Kommunen erbjuder inte eleverna att inom ramen för elevens val studera ytterligare ett språk. Med tanke på den nationella ambitionen att stärka språkens ställning i utbildningssystemet och Höganäs kommuns uttalade vilja att öka valfriheten för elever och föräldrar i kommunen bör detta vara ett utvecklingsområde. Elever med funktionshinder kan individintegreras i vilken skola som helst i kommunen. I dessa fall är eleven inskriven i särskolan på Tornlyckeskolan medan rektor på mottagande skola ansvarar för elevens dagliga vistelse. Tydliga rutiner finns för placering av elever som beviljats att fullgöra sin skolplikt i särskolan. I Höganäs kommun är tillgången till förskoleplatser i stort sett tillgodosedd men under hösten 2003 har en kö om cirka tjugo barn uppstått inom Tornlyckeområdet. Förvaltningen räknar dock med att alla barn skall kunna placeras inom den stipulerade fyramånadersgränsen. När nya barn skall placeras i förskolan görs emellertid inte någon bedömning av barngruppernas sammansättning. Skolbarnsomsorg erbjuds i kommunen integrerat med skolverksamheten och i enlighet med författningarna. Inspektörerna vill uppmärksamma Höganäs kommun på författningarna kring elever i särskolan som integreras i grundskolan. Integrering i en fristående skola är inte möjlig. Om elever finns i en fristående skola är den fristående skolan huvudman för dessa. För närvarande finns ingen i kommunens särskola inskriven särskoleelev integrerad i en fristående skola, men detta har tidigare förekommit. På Kullagymnasiet erbjuds ett brett utbud av utbildningsprogram. För övriga utbildningsvägar samverkar Höganäs med Helsingborgs kommun. Ett lycko- 9

14 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun SKOLVERKET samt informationsarbete kring det naturvetenskapliga programmet har inneburit att elevantalet har ökat trots sjunkande siffror i landet i övrigt. Inom Projekt Berlin på det samhällsvetenskapliga programmet har eleverna fått betala över tusen kronor för att följa med på en studieresa, något som inte kan anses vara en sådan obetydlig kostnad som accepteras enligt skollagen. Elever på elprogrammet bereds inte möjlighet till mer än åtta veckors APU. Man har dock låtit eleverna få arbeta med större uppgifter inom skolan, där de fått ta ansvar för hela processen. En överenskommelse finns också med branschföreträdare att öka antalet till tolv veckors APU med början under våren Höganäs kommun har vidtagit flera åtgärder för att skapa en god tillgång till vuxenutbildning. Tillkomsten av Kunskapsforum är ett sådant uttryck, ett annat är samverkan med gymnasieskolan och flera olika utbildningsanordnare för ett allsidigt utbud. Svenska som andraspråk erbjuds inte enligt författningarnas krav. På grundskolan bedrivs undervisningen i ämnet till och med årskurs 6 och därefter placeras eleven i undervisning i ämnet svenska. På gymnasieskolan erbjuds inte svenska som andraspråk som kärnämne. Anledningen sägs vara att det inte efterfrågas. Om elever inte får undervisning i svenska som andraspråk under årskurserna 7 9 kan det befaras att de inte tar upp studierna igen under gymnasietiden. En svårighet som måste bemästras är att informera om svenska som andraspråk på ett sätt som gör det möjligt för elever och föräldrar att förstå att svenska och svenska som andraspråk är likställda som kärnämnen och ger behörighet till gymnasieskolans nationella program respektive högskolestudier. Modersmålsundervisningen administreras av Tornlyckeenheten för alla elever i kommunen och bedrivs på den skola där eleven går. Inspektionsteamet konstaterar vidare att modersmålsstöd inte förekommer på förskolorna i kommunen. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Höganäs kommun erbjuder utbildning och omsorg i enlighet med författningarna. Någon bedömning av barngruppernas sammansättning görs emellertid inte när ett nytt barn skall placeras i förskolan. Inspektionsteamet bedömer vidare att elevens val är otydligt i sin organisation, både vad gäller omfattning och syfte. Den avgift som tagits ut på Kullagymnasiet för att genomföra en resa inom projekt Berlin kan inte anses vara inom ramen för vad som tillåts enligt skollagen. Svenska som andraspråk skall erbjudas i enlighet med författningarnas krav. Modersmålsstöd i förskolan skall erbjudas. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I grundskolorna i Höganäs kommun sker resursfördelningen utifrån en schablon. Extra resurser kan tilldelas en skola om den drabbas av kostnader som den inte kan påverka. 10

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Höganäs kommun Undervisningslokalerna är av skiftande standard, men kontinuerligt genomförs ombyggnationer för att bättre möta den pedagogiska verksamhetens behov. Med något undantag medger lokalerna ändamålsenligt arbete för att nå utbildningens mål. Läromedel, bibliotek och IT-utrustning tillhandahålles i rimlig omfattning. Möjligheten att rekrytera personal till förskola och skola har varit god, vilket innebär att personalen med något undantag har genomgått utbildning för den tjänst de innehar. Personalen får kompetensutveckling i rimlig omfattning. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Höganäs kommun ägnar rimliga resurser för att genomföra uppdraget. Sammanfattande bedömning Höganäs kommun erbjuder huvudsakligen en trygg och befrämjande läromiljö för sina elever. Förhållningssätt och umgängesformer är goda. Det finns exempel på goda eller mycket goda processer och resultat utifrån läroplanens och kursplanernas mål. Projektarbetet genomförs på Kullagymnasiet på ett sätt som utgör ett mycket gott exempel. Kunskapsresultaten är goda vid en jämförelse med riket i övrigt. Ett lyckosamt informationsarbete kring naturvetenskapsprogrammet har lett till att elevantalet på programmet har ökat. Detta är ett exempel som bör spridas. Inspektionsteamet identifierar vidare följande utvecklingsområden - kommunen bör utveckla en systematik för arbetet med elevernas reella inflytande över utbildningen, - ledningsorganisationen på såväl central nivå som skolnivå bör tydliggöras, - kommunen bör utveckla systematiskt arbete inriktat på värdegrundsmålen, - åtgärdsprogrammen bör utvecklas för att bli verkningsfulla redskap i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, - elevens val bör utvecklas både vad gäller omfattning och innehåll, - kommunen bör uppmärksamma att betyg sätts på enskilda prov i årskurserna 6 och 7, och i samband därmed föra övergripande diskussioner kring bedömning av kunskapsresultat. Inspektionsteamet bedömer att Höganäs kommun inte lever upp till författningarna i följande avseenden - styrningen och ledningen inom vuxenutbildningen uppvisar brister i väsentliga delar, - kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningarna sker inte systematiserat enligt gällande regler, t.ex. garanteras inte en rättvis och likvärdig betygssättning, 11

16 Utbildningsinspektion i Höganäs kommun SKOLVERKET - svenska som andraspråk erbjuds inte enligt gällande regler, - någon bedömning av barngruppernas sammansättning görs inte när ett nytt barn skall placeras i förskolan, - avgift tas ut för deltagande i studieresa på Kullagymnasiet, - modersmålsstöd erbjuds inte i förskolan. Datum Ort Lund Barbro Nässén Per Andersson Lena Godin Lotta Kårlind Elizabeth Malmstedt Jan V Nilsson Ebba Svartz 12

17 Höganäs kommun Bruksskolan Dnr 2003:1771 Utbildningsinspektion i grundskolan Bruksskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

18 Höganäs kommun Bruksskolan Dnr 2003:1771 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Förskoleklass: 35 Grundskola: 450 Skolbarnsomsorg 144 Förskoleverksamhet 147 Bruksskolan omfattar förskoleklass och årskurs 1 9 i grundskolan. I anslutning till skolhusen för de tidigare årskurserna finns även lokaler för skolbarnsomsorg. Totalt går på skolan nära 500 elever. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag. Förskoleklassen och skolbarnsomsorgen tillhör förskolans arbetslag. Årskurs 1 3, 4 6 och 7 9 bildar de övriga tre. Skolan är belägen i Höganäs centrum och flertalet elever kan gå eller cykla till skolan. Ett 40- tal elever åker skolskjuts från Väsbyområdet. Skolans huvudbyggnad (A-huset) är från 1921 och moderniserad i slutet på 1960-talet. I samband med att kommunen införde små F-9 skolor år 1997 gjordes en tillbyggnad (B-huset) som länkades samman med A-huset via ett betongtorn med hiss. De yngsta barnen går i C-huset, ett delvis ombyggt daghem från 1970-talet. På grund av stora elevkullar finns ett antal paviljonger på skoltomten, vilka används av klasserna för årskurs F-5. Genomförandet av inspektionen i Bruksskolan Skolverket sände den 16 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Bruksskolan har bestått av undervisningsråden Jan V Nilsson och Barbro Nässén. Besök på skolan inleddes den 9 oktober och avslutades den 10 oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bruksskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 2

19 SKOLVERKET Höganäs kommun Bruksskolan Dnr 2003:1771 om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Bruksskolan genomfördes formella intervjuer med elever, elevvårdspersonal, föräldrar, pedagogisk personal samt rektor. Inspektörerna blev kort guidade av representanter från skolans elevråd och under fyra timmar upplevdes delar av lektioner i samtliga skolans arbetsenheter. I samband med dessa besök fördes även samtal med ett antal pedagoger. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Bruksskolan har de senaste åren arbetat med att utöka elevinflytandet i skolan. De gör årliga mätningar via enkäter för att utröna om elevinflytandet har ökat. En ny typ av mätning har även gjorts hösten 2002 då skolans rektor i enkätform frågade skolans f.d. elever på gymnasieskolan hur de upplevde sin tid på Bruksskolan i olika avseenden. Enkäten är svårtolkad då bortfallet på enkäten är stort, men enkätarbetet tyder på att skolan är intresserad att ta reda på hur elever blir bemötta av personalen på Bruksskolan och hur trivsel och inflytandefrågor fungerar. Det är tydligt att skolan arbetar med klassråd och med elevråd som ett instrument för elevernas demokratifostran. På skolans hemsida är samtliga ledamöter i klassråd och elevernas skyddsombud förtecknade. Eleverna är till viss del intresserade av att delta, men intresset avtar med stigande ålder. Under de tidigare årskurserna tar eleverna i stor utsträckning ansvar för sitt lärande och där förekommer även varierande former för lärandet. Detta förekommer även bland de äldre eleverna men i mindre omfattning och det varierar från lärare till lärare. Eleverna upplever speciellt i de tidigare årskurserna sin skolmiljö som trygg både fysiskt och psykosocialt. Så är inte fallet fullt ut i de senare årskurserna. Klasserna har egna klassrum (hemrum), vilka är låsta när lärarna inte finns i rummen. Eleverna i de senare årskurserna är utanför lektionstid hänvisade till att vistas i trånga korridorutrymmen och bullriga trapphallar. Den omkringliggande skolgården för dessa elever är mycket trång och personalen har svårt att ha uppsikt över eleverna. För att något minska trängseln har eleverna oregelbundna raster och under denna tid finns skolpersonal i liten omfattning bland eleverna. 3

20 Höganäs kommun Bruksskolan Dnr 2003:1771 SKOLVERKET Sammanfattningsvis utvecklar eleverna vid Bruksskolan normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. De har möjlighet till inflytande över sitt lärande vilket dock inte ökar med stigande ålder något som skolan själv har observerat. Skolan bör utveckla elevinflytandet för främst de äldre eleverna. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Skolan är systematisk och dokumenterar och sammanställer resultaten av Skolverkets diagnostiska och nationella prov. Dessutom gör vissa lärare och arbetslag egna diagnoser och skolan har tillräcklig kunskap om hur elevernas kunskaper utvecklas. Skolans resultat mätt med slutbetyg i ämnena har de senaste fyra åren pendlat enligt följande tabell År Andel elever som uppnått målen, procent Faktiskt genomsnittligt meritvärde När nuvarande elever i årskurs 9 gick ut årskurs 8 var andelen som uppnådde målen 70 procent och samtliga som inte uppnått målen gick att finna bland ämnena biologi, fysik och kemi. Sammanfattningsvis uppnår flertalet elever kunskapsmålen i de olika ämnena eleverna slutar grundskolan. Skolan bör dock analysera varför 30 procent av eleverna inte fick betyg efter avslutat årskurs 8 våren Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På skolan finns en handlingsplan mot mobbning och denna tar upp ett antal förebyggande åtgärder för att förhindra mobbning och kränkande behandling. 4

21 SKOLVERKET Höganäs kommun Bruksskolan Dnr 2003:1771 Skolan har utsett två kamratstödjare i varje klass från årskurs 2 vars uppdrag är att fungera som föredömen och goda kamrater och som ska hålla öron och ögon öppna och rapportera till lärarna om någon behandlas illa eller hamnar utanför. De träffas flera gånger per termin för utbildning och för att redovisa aktuellt läge på skolan under ledning av representanter för skolans elevvårdsteam. Under årskurs 7 9 förstärks gruppen med skolans sex elevskyddsombud, vilka för övrigt även deltar i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. På skolan finns även sex lärare utsedda som skall ta emot anmälningar när någon elev utsätt för kränkande behandling eller mobbning och även agera teamvis omedelbart efter en på förhand uppgjord plan. Av denna plan framgår att skolan medvetet informerar föräldrarna först efter det att skolan helt utrett mobbningen och efter ett s.k. uppföljningssamtal. Skolan kan upprätta åtgärdsprogram om mobbningen inte stoppas och detta görs i samverkan med föräldrarna. På skolan finns elevvårdsteam bestående av kurator, skolsköterska, skolpsykolog, (samtliga deltidsanställda) samt skolans tre specialpedagoger/speciallärare. I teamet ingår även en eller flera av skolans tre skolledare. Teamen träffas regelbundet och ger stöd i elevvårdsarbete till främst klasslärarna/klassföreståndarna. Sammanfattningsvis hanterar skolan situationer med inslag av mobbning och kränkande behandling på ett planmässigt sätt. Skolan bör överväga om inte kontakt med föräldrar bör tas tidigare när skolan hanterar mobbningsfall. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Bruksskolan är indelad i tre hus och varje hus har sin speciallärare eller specialpedagog som alla arbetar på ett varierat sätt. Att få elever att läsa mycket har varit en prioriterad verksamhet för skolan de senaste åren och i den renoverade gamla aulan har inretts ett skolbibliotek med en stor boksamling och där skolpersonal finns större delen av dagen. En lärare har även som speciell läraruppgift att på halvtid som skolbibliotekarie stimulera läsandet från årskurs F-9. Skolan informerar i ett stencilerat häfte elever och föräldrar om lokalt utarbetade betygskriterier som gäller på skolan från årskurs 8. Texten finns även på skolans hemsida. Målen för kurserna och målen i läroplanen finns inte medtagna i häftet utan skolan hänvisar till Skolverkets hemsida och de nationellt skrivna målen och kriterierna. Skolans betygskriterier ger intryck av att vara producerade under en längre tidsperiod och är högst olikt utformade och torde vara svåra att läsa och förstå för elever och föräldrar. Ämnet svenska som andraspråk saknas i häftet liksom ämnet modersmål. 5

22 Höganäs kommun Bruksskolan Dnr 2003:1771 SKOLVERKET Den lokalt planerade verksamheten/utbildningen har förutsättningar att nå läroplanens och kursplanernas mål. Svenska som andraspråk är ett självständigt ämne och skall bedrivas om det behövs och efter rektors beslut. På Bruksskolan bedrivs undervisning upp till årskurs 6 av särskild lärare. Därefter placeras eleven i undervisning i ämnet svenska. På skolan förekommer ingen undervisning i ämnet modersmål utan dessa elever får undervisning på Tornlyckeskolan. Skolan informerar sparsamt om denna möjlighet till aktuella elever. Sammanfattningsvis bör skolan ta ställning till hur undervisningen i svenska som andraspråk skall utformas så att eleverna har större möjlighet att slutföra ämnet under årskurs 9. Ämnet modersmål bör även ingå i denna inventering. Vid skolan förekommer betygssättning av enskilda prov under årskurs 7 i den nationella betygsskalan G, VG och MVG. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Skolan har en rektor och två biträdande rektorer. Det finns en nedskriven förteckning över hur skolledarna har delat upp sitt arbete. Samtliga tre har utvecklingssamtal med den personal som de särskilt ansvarar för. Det finns en modell för hur personalens kompetensutveckling ska ske och även hur den ska redovisas och registreras. Kvalitetsredovisningen för år 2002 visar att skolan har försökt att formulera utvärderingsbara mål och har till viss del använt sig av instrument i form av enkäter och sammanställningar för att bedöma måluppfyllelsen. Analyser och utvecklingsplaner ingår även i redovisningen. Skolan har även redovisat en arbetsplan för år 2003 där ytterligare försök till utvärderingsbara målformuleringar finns. Under besöket framkom att detta arbete till stor del producerats av skolans ledning med viss medverkan av skolans personal. Sammanfattningsvis uppfyller Bruksskolan statens krav för ledning av en grundskola. Det finns även system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 6