Utbildningsinspektion i Haninge kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:92 Utbildningsinspektion i Haninge kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Brandbergsskolan Båtsmansskolan Hagaskolan Jordbromalmsskolan/Kvarnbäcksskolan Klockarbergsskolan Lundaskolan/Blockstensskolan Lyckebyskolan Muskö skola/ribbyskolan Måsöskolan Nytorpsskolan Ribbybergsskolan Runstensskolan Skärgårdsskolorna (Dalarö/Ornö/Utö) Svartbäcksskolan Syskonstugan/Lidaskolan Söderbymalmsskolan Tungelsta Skola Vendelsömalmsskolan Vikingaskolan Den obligatoriska särskolan Fredrika Bremergymnasierna Vuxenutbildningen

3 Beslut Haninge kommun Haninge (6) Dnr :789 Genomförd utbildningsinspektion i Haninge kommun Skolverket har genomfört inspektion i Haninge kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 18 januari till den 7 juni Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamhet, skola, skolbarnsomsorg och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde. Detta beslut redovisar brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. I skolrapporterna framförs ytterligare brister samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 18 december 2006 skall Haninge kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits mot brister i verksamheten. Även sådana brister som framgår i respektive skolrapport skall redovisas till Skolverket inom tre månader från beslutsdagen. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Postadress: Box 8018, Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 5 tr. Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (6) Dnr :789 Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Haninge kommun övergripande har en god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Måluppfyllelsen behöver dock förbättras i de flesta verksamheter och skolor. Relationen mellan personal och elever bedöms som god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor. Skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar är av skiftande kvalitet och bör därför utvecklas. Detta gäller även förskolorna och fritidshemmen. Skolverket bedömer att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Elevernas kännedom om målen för utbildningen behöver förbättras i samtliga skolformer. - Kunskapsresultaten i både grundskolan och gymnasieskolan måste förbättras. - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör utvecklas. - Inom flertalet grundskolor behöver man följa upp elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. - Det systematiska arbetet för att stärka en likvärdig bedömning och betygssättning bör förbättras. - Övergångarna och samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan bör förbättras. - Studiehandledning på modersmålet erbjuds i både grundskolan och gymnasieskolan. Ett relativt stort antal elever som av skolan bedömts ha behov av detta, avböjer dock. Orsakerna till detta måste analyseras och åtgärdas.

5 Beslut (6) Dnr :789 - Kommunen bör analysera och åtgärda förhållandet att elever som av skolorna bedömts ha behov av modersmålsundervisning i stor utsträckning avstår från sådan undervisning. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Anna Kjellberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit t.f. enhetschef Pia-Lotta Sahlström samt avdelningsjuristen Alf Johansson och juristen Ulrika Lindmark. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder Kopia till Enligt fastställd sändlista

6 Bilaga 4 (6) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet skall åtgärdas Brandbergsskolan - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det. Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd i de ämnen där de behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Rektorn är inte anställd av kommunen (2 kap. 2 skollagen). Båtsmansskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i behov av särskilt stöd i de ämnen där det behövs (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Jordbromalmsskolan och Kvarnbäcksskolan - Kvarnbäcksskolan har bristande kontroll över undervisningstidens omfattning i de olika ämnena och kan därför inte garantera att eleverna får den undervisningstid de har rätt till (bilaga 3 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för flera elever vid Jordbromalmsskolan (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Eleverna vid Kvarnbäcksskolan ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 3 skollagen, bilaga 3 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Vid Jordbromalmsskolan anordnas inte elevens val i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Kvarnbäcksskolan har inte upprättat en kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Lundaskolan och Blockstensskolan - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 3 skollagen, bilaga 3 skollagen och 1 kap. 2 och 4 samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen) Lyckebyskolan - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (5 kap. 1 grundskoleförordningen).

7 Bilaga 5 (6) Muskö skola - Eleverna i Muskö skola ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Måsöskolan - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Nytorpsskolan - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 3 skollagen, bilaga 3 till skollagen och 1 kap. 2 och 4 samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Ribbybergsskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap.1 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Runstensskolan - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). Dalaröskola, Ornö skola samt Utö skola - Samtliga tre skolor saknar en kvalitetsredovisning som beskriver respektive skolas resultat (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) - Dalarö skola anordnar inte elevens val i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen.) - Utö skola erbjuder endast ett av tre moderna språk (2 kap. 17 grundskoleförordningen.) Svartbäcksskolan - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (5 kap 1 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen).

8 Bilaga 6 (6) Syskonstugan och Lidaskolan - Skolorna saknar kvalitetsredovisningar som beskriver respektive skolas resultat (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Vendelsömalmsskolan - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap i grundskoleförordningen). Vikingaskolan - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 3 skollagen, bilaga 3 skollagen och 1 kap. 2 och 4 samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte på höstterminen i årskurs 1 (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Rektorn är inte anställd av kommunen (2 kap. 2 skollagen). - Biträdande rektorn, och inte rektorn, beslutar felaktigt om särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Den obligatoriska särskolan - Vid Brandbergsskolan beslutar felaktigt den biträdande rektorn och inte rektorn om särskilt stöd (5 kap. 1 särskoleförordningen). - Ribbyskolan kan inte säkerställa att eleverna i särskolan erbjuds de timmar de har rätt till enligt gällande timplaner (2 kap. 3 särskoleförordningen.). - Skolorna anordnar inte elevens val i enlighet med författningarna (2 kap. 7-8 särskoleförordningen.). Vuxenutbildningen - Individuella studieplaner upprättas inte för samtliga studerande (2 kap. 13 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till ämnena fysik och kemi i grundläggande vuxenutbildning (11 kap. 9 skollagen). Förskoleverksamhet - Barnen ges inte möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål i enlighet med författningarna (Läroplanen för förskoleverksamheten avsnitt 2.2). - Kvalitetsredovisningar saknas för förskolorna och fritidshemmen (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

9 1 Utbildningsinspektion i Haninge kommun Utbildningsinspektion i Haninge kommun Innehåll Dnr :789 Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av verksamheten...7 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Haninge kommun. Skolverket sände den 15 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 18 januari till den 7 juni De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Haninge kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt den centrala lednings- och utvecklingsgruppen, rektorer, personal, elever och föräldrar. Samtliga grundskolor inklusive särskolan, gymnasieskolan, vuxenut-

10 bildningen och sfi-undervisningen besöktes. Vidare har personal- och föräldrarepresentanter samt rektorer och biträdande rektorer från ett antal förskolor och fritidshem intervjuats. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. I Haninge kommun finns sju fristående grundskolor; Haninge Montessoriskola, I Ur och Skur Mullebo, Montessoriskolan Fredsduvan, Rodrets Friskola, Söderby/Rudanskolan, Västerhaninge Montessoriskola och Västra Ekoskolan. Inom kommunen finns även två fristående gymnasieskolor; Fria Gymnasieskolan i Haninge och Walthers Gymnasium samt gymnasiesärskolan Hugin och Munin. Samtliga skolor förutom I Ur och Skur Mullebo, som inspekterades år 2004, har också inspekterats och redovisas i separata rapporter och beslut. Verksamhets- och skolformer Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 719 Grundskola Särskola 83 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 35 Kommunal vuxenutbildning, komvux Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 26 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 320 Haninge kommun är en växande kommun och hade den 30 juni 2005 ca invånare. Kommunen som är belägen på Södertörn består av både skärgård och fastland. Utbildningsnivån är i jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län låg. 83 procent av kommunens samtliga barn i åldrarna ett till fem år är inskrivna i förskoleverksamhet i kommunal eller egen regi, de kommunala förskolorna tar emot huvuddelen. Sex procent är placerade i något av kommunens familjedaghem. I kommunen finns 25 grundskolor. Den obligatoriska särskolans verksamheter, grundsärskola och träningsskola, är förlagd till fem skolor i kommunen. Ca fem elever är integrerade i grundskoleklass. Kommunens gymnasieskola benämnd Fredrika Bremergymnasierna omfattar 13 nationella program, specialutformade program, individuella och programinriktade individuella program (PRIV). Gymnasiesärskolan är lokalintegrerad i ett av rektorsområdena och omfattar ett specialutformat program samt individuellt program med yrkesträning. Vuxenutbildningen består av svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. 2

11 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Haninge kommun övergripande har en god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Måluppfyllelsen måste dock förbättras i de flesta verksamheter och skolor. Flera av kommunens skolor har låga kunskapsresultat. Variationerna är dock stora mellan de olika skolorna. Inspektionen visar att ett flertal elever som av skolorna bedömts ha behov av studiehandledning på modersmålet, avböjt denna möjlighet. Det finns även på en del skolor där elever i behov av särskilt stöd för att uppnå kunskapsmålen, inte får detta. Likaså behöver flertalet grundskolor utveckla strukturer för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Relationen mellan personal och elever bedöms som god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor. Nämnden följer aktivt verksamheternas/skolornas arbete med att förebygga och åtgärda kränkande behandling. Skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar är av skiftande kvalitet och bör därför utvecklas. Även inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns det brister. Lärarkompetensen i Haninge kommun är generellt sett god. Det finns en stor variation mellan skolorna avseende lärartäthet och andelen lärare med pedagogisk utbildning. Tillgången på läromedel och utrustning, inklusive datorer är god. Lokalerna som till stora delar är från 1970-talet är av skiftande kvalitet, men bedöms sammantaget som ändamålsenliga. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana allvarliga brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Målen i förskolans läroplan anger vad förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar samt önskad kvalitetsutveckling av verksamheten. För att synliggöra verksamheten i förskolan samt säkerställa att verksamheten utvecklas i förhål- 3

12 lande till de uppställda målen i läroplanen används olika former av dokumentation, observationer av barns lärprocesser samt barnintervjuer. Inspektionen har visat att personalen strävar efter att skapa goda miljöer och hur barnens kreativitet och lust att lära främjas. Inspektionen bekräftar kommunens egen uppfattning, att verksamheten i förskolorna till stor del har fokus på omsorg och att barnens lärande i varierad grad främjas. Intervjuade rektorer, biträdande rektorer och personalen i förskolorna uppger att det såväl på verksamhets- som politiker- och förvaltningsnivå finns en medvetenhet om förskolans betydelse för elevernas måluppfyllelse i grundskolan. Resultat av kommunens satsning på matematik uppges ha bidragit till att personalen i förskolorna utvecklat kunskaper och metoder för att utveckla barnens förmågor att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Graden av denna medvetenhet varierar dock såväl inom som mellan förskolorna. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen bör följa upp och säkerställa kvaliteten och måluppfyllelsen i förskolorna. Enligt skollagen skall fritidshemmen komplettera skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Personalen anger att de strävar efter att erbjuda barnen detta och stöd i utvecklingen. Det framkom dock att det trots personalens strävan, på de flesta fritidshem, inte finns förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet och erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2005 kan det med de stora barngrupperna vara svårt att bedriva tillräckligt bra tillsyn av barnen. Det är därför angeläget att kommunen vidtar åtgärder så att fritidshemmen får förutsättningar att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. I inspektionen framkom att personalens medvetna värdegrundsarbete såväl i förskolan som i fritidshemmen har gett goda resultat. Personalen anser att deras ansträngningar för att organisera barnen i små grupper bidrar till att barnen blir tryggare. Intervjuade föräldrar i såväl förskolan som fritidshemmet anser att deras barn är trygga och att de trivs, vilket även många av förskolornas egna utvärderingar visar. Förskolornas och fritidshemmens resultat av arbetet med normer och värden är sammantaget av god kvalitet. Barn- och ungdomsutbildning Under våren 2006 har samtliga elever i årskurs 1 testats avseende läsutveckling med hjälp av LUS (LäsUtvecklingSchema). Målsättningen är att eleverna skall uppnå minst punkt 10 av 21 möjliga. 88 procent av eleverna nådde punkt 10. Detta är ett bättre resultat än tidigare år då endast 60 procent av eleverna klarat detta. Enligt beslut i nämnden skall även övriga årskurser använda sig av LUS. Från och med våren 2007 kommer motsvarande kunskapskontroller att ske i matematik i årskurs 3 och i kemi i årskurs 5. Resultaten i svenska, engelska och matematik följs kontinuerligt upp, i synnerhet i samband med de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9. År 2005 var andelen elever som bedömdes nå målen i årskurs 5 i svenska 84 procent, i matematik 80 procent och i engelska 85 procent. Motsvarande resultat i årskurs 9 var i svenska 95,2 procent, i matematik 77,8 procent och i engelska 90,5 procent. Det är stora variationer mellan skolorna, vissa skolor har lägre värden andra högre. Kommunens skolor har under ett antal år haft låga kunskapsresultat i förhållande till andra kommuner. Inspektörerna har uppmärksammat att kommunen har inlett ett kommunövergripande arbete med att förbättra mål- 4

13 uppfyllelsen, se vidare avsnittet Individanpassning och stöd. Det är dock av vikt att kommunen är uppmärksam på kunskapsresultatens utveckling över tid så att det blir en varaktig förbättring av dessa. Kunskapsresultaten sett till slutbetygen i årskurs 9 ligger något under såväl kommungruppen som riket. Skolornas genomsnittliga meritvärde 1 har förbättrats genom åren och var år ,1. Enligt Skolverkets analysverktyg SAL- SA 2 är det modellberäknade värdet 199. Meritvärdet för pojkar år 2005 var 184, i riket 195,8. Flickornas meritvärde var samma år 204,2, rikssnittet var 217,3. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan år 2005 var 84 procent, rikssnittet var 89,2 procent. År 2006 var motsvarande siffra för kommunen 87 procent. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i grundskolan har också stigit, från 62,6 procent för år 2005 till 68 procent år I riket var det motsvarande andel 75,5 år Det finns relativt stora variationer mellan skolornas kunskapsresultat, särskilt gäller detta andelen elever med fullständigt slutbetyg. Se vidare avsnittet Verksamheten angående kommunens åtgärder. Tabell 1. Resultat för elever i årskurs 9. Kommunen Kommunen Riket Andel elever som nått målen i alla ämnen Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan ,2 62, ,5 Några grundskolor har genomfört en rejäl satsning på att öka andelen elever som uppnår målen i svenska, engelska och matematik och har också lyckats med detta. Det har dock fått till följd att övriga ämnen har fått stå tillbaka. Grundskolorna saknar generellt sett en för skolan gemensam sammanställning över hur resultaten gestaltar sig i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Istället upprätthålls kunskaperna om övriga resultat av enskilda lärare. Föräldrar och elever informeras dock i samband med utvecklingssamtalen. Elevernas kännedom om målen och betygskriterier behöver också utvecklas. Se vidare i skolrapporterna. Kunskapsresultaten inom gymnasieskolan varierar mellan de nationella programmen. I de ämnen där nationella prov genomförs kan inspektörerna konstatera en god överensstämmelse mellan resultaten på de nationella proven och de satta betygen. Detta gäller både grundskolan och gymnasieskolan. Betygsresultaten varierar mellan de olika programmen. Se vidare i rapporten för Fredrika Bremergymnasierna. 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget mycket väl godkänd ger 20, väl godkänd 15 och godkänd 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev med minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5

14 Tabell 2. Resultatmått från gymnasieskolans betygsstatistik. Kommunen Riket Genomsnittlig betygspoäng 13,1 14,1 Andel elever med slutbetyg 79,7 82,8 inom 4 år Andel elever med till universitets- och högskolestudier 84,3 88,9 De elever som läsåret 2004/05 följde ett individuellt program, totalt 183 elever, klarade 62 procent (114 elever) betyget G i alla sina kurser. Av dessa gick 76 elever vidare till ett nationellt program hösten Av de fyra elever som avslutade sin utbildning i gymnasiesärskolan våren 2006 fick samtliga slutbetyg/intyg. I samtliga skolformer är elevernas möjlighet till inflytande över verksamheten som helhet generellt sett god. Inspektörerna har sett flera goda exempel på att eleverna är medvetna om och har möjlighet att träna sig i demokratiska processer. Elevinflytandet över undervisningens utformning och innehåll varierar dock, oftast är det relativt begränsat. Vanligen får eleverna välja mellan vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Skolornas resultat avseende normer och värden är överlag goda. Inspektörernas samlade intryck är att eleverna är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. På några skolor behöver man dock förbättra sitt värdegrundsarbete. Nämnden har gett samtliga verksamhetschefer i uppdrag att i samband med att skolplaneenkätens resultat för år 2006 är klara, gå igenom och muntligt rapportera till nämnden i juni 2006; antal elever som känner sig mobbade eller kränkta, redovisa vilka åtgärder som vidtas, garantera att dokumentation finns eller upprättas samt föra en dialog kring handlingsplanen med rektor. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Vuxenutbildning I kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen presenteras ett urval av kunskapsresultat. Resultaten på de gymnasiala kurserna engelska A, svenska A och matematik A ligger över eller i nivå med risksnittet. En förklaring som ges är att studerande som riskerar betyget IG hoppar av kursen innan betyg sätts. Inom såväl den 6

15 grundläggande som den gymnasiala vuxenutbildningen är det enligt statistiken en relativt stor andel studerande som avbryter sina studier. Flera av avbrotten beror på svårigheter med att kunna kombinera studier och familj, flytt från orten eller att de studerande fått arbete. Enligt kommunen är denna statistik till viss del missvisande då byte av kurs registreras som avbrott. Andelen sfi-studerande som nådde målen för kurserna våren 2006 var 64 procent, vilket är något färre än föregående läsår. Även inom sfi är det flera studerande som avbryter sina studier, totalt 28 procent läsåret 2004/05. Kunskapsresultaten för särvux är relativt goda. Samtliga 26 studerande läsåret 2005/06 genomförde sina kurser och utbildningar. Sju av dessa har uppnått kunskapsmålen för kurserna i sin studieplan. Övriga studerande fortsätter sin utbildning tillsammans med nyintagna. Liksom eleverna inom barn- och ungdomsutbildningen informeras de studerande om kursplanemål och betygskriterier. Se vidare i rapporten för den kommunala vuxenutbildningen och sfi. Sammanfattning Inspektionen visar att elevernas kunskapsresultat generellt sett är lägre än i andra kommuner, resultaten varierar dock mellan skolorna. Grundskolorna saknar ofta en för skolan gemensam sammanställning över hur resultaten gestaltar sig i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Elevernas kännedom om målen och betygskriterierna behöver också utvecklas. Skolornas resultat avseende normer och värden är goda, det finns dock undantag som kommunen måste uppmärksamma. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och kommunikation Barn- och utbildningsnämnden i Haninge kommun ansvarar bland annat för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, sfi och särvux. Barn- och utbildningsförvaltningen som är den för barn- och utbildningsnämndens verksamheters gemensamma förvaltning, leds av en förvaltningschef. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan är fördelad på tre verksamhetsområden; Handen/Skärgården, Jordbro/Tungelsta/Västerhaninge samt Vendelsö/Brandbergen, med en verksamhetschef för varje område. De totalt 19 rektorsområdena omfattar en eller flera verksamheter. I de flesta fall finns det även biträdande rektorer som oftast ansvarar för fritidshemmen och förskolornas verksamhet. Vid ett antal rektorsområden är dock ansvarsfördelning avseende elevvård, förskolan och fritidshemmen oklar. Inom förskolan finns vanligtvis även arbetslagsledare, som ansvarar för samordningen mellan avdelningarna och deltar i gemensamma möten med skolan. 7

16 Personalen uppger att de saknar pedagogisk ledning. Anledningen till detta kan, enligt personalen, bero på att många biträdande rektorer har för många förskolor att ansvara för. Inspektionen visar att det varierar i vilken utsträckning den biträdande rektorn är förtrogen med verksamheten samt i vilken utsträckning den biträdande rektorn driver och stödjer utvecklingsarbetet i förskolorna. Kommunen bör se över ansvarsfördelningen även i förskolan så att den pedagogiska ledningen stärks. Förvaltningschefen har dock under våren 2006 fått i uppdrag att göra en översyn av den egna förvaltnings- och ledningsorganisationen. Några av grundskolorna har under läsåret 2005/06 letts av inhyrda rektorer som inte varit anställda av kommunen. I skollagen 2 kap. 2 andra stycket sägs att Som rektor får bara den anställas som genom utbildning. Av olika förarbeten till skollagen och entreprenadlagen framgår dessutom att rektor skall vara anställd tjänsteman i kommunen (se t.ex. proposition 1992/93:230 s.34 och s. 88 samt proposition 1990/91:18 s.36). Kommunallagens delegeringsbestämmelser förutsätter också att rektor är anställd i kommunen. Möjligen kan man under en kortare övergångsperiod t.ex. i avvaktan på anställning av en ny rektor eller liknande fundera på att lösa situationen med en icke anställd rektor men med stor försiktighet. Med tanke på allt som pekar på vikten av rektor som pedagogisk ledare är det en viktig princip att rektor är anställd i kommunen. Detta är därmed inte i enlighet med författningarna och måste åtgärdas. Gymnasiechefen har det övergripande ansvaret för gymnasieskolan, vuxenutbildningen och sfi. Fredrika Bremergymnasierna består av sex rektorsområden som leds av sex rektorer. Ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och skolans ledning är tydlig. De individuella programmen och gymnasiesärskolan finns placerade vid ett av rektorsområdena. Vuxenutbildningen leds av en rektor med ett övergripande ansvar för verksamheten. I skolledningen ingår även en biträdande rektor med ansvar för den interna organisationen av verksamheten samt en sfi-samordnare. Kvalitetsarbete Kommunen Kommunens skolplan för åren innehåller ett antal prioriterade nyckelområden. Det finns dels övergripande målformuleringar i skolplanen, dels mer detaljerade mål för respektive verksamhet/skolform. Ett exempel är Lärande där målet för grundskolans del är: Eleverna uppnår riksgenomsnittet när det gäller de nationella målen för kunskap. Till varje nedbrutet mål finns ett antal kriterier. I planen anges även vilken uppföljning och utvärdering som skall genomföras. Kommunens elever har i ett antal år haft låga kunskapsresultat. För att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskolan har nämnden i dialog med personal, elever och föräldrar tagit fram en strategi för detta, se vidare avsnittet Individanpassning och stöd. Nämnden har utifrån planen för ökad måluppfyllelse omprioriterat målen i skolplanen, så att fokus ligger på målet Lärande, övriga mål är att betrakta som stödprocesser. I kommunens kvalitetsredovisning för 2005 redovisar kommunen i vilken utsträckning förskolorna arbetar i riktning mot läroplanens mål. Uppföljning har skett med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer. Vidare framgår att omsorgen har fått övertaget i förhållande till lärande och att verksamheten sker rutinmässigt och främjar barnens lärande i allt för liten utsträckning. I analysen 8

17 anges att detta kan bero på bristen på pedagogiskt utbildad personal i förskolan. Vidare konstateras att fritidshemmen har små möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. I analysen fastslås att detta kan bero på stora barngrupper och låg politisk prioritering. Inte i någon av de ovanstående beskrivningarna redovisas dock några förslag till åtgärder. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör förbättra kvalitetsredovisningen så att även åtgärder för bristande måluppfyllelse redovisas. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Redovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Haninge kommuns kvalitetsredovisning för år 2005 bygger på skolornas kvalitetsredovisningar, strategin och åtgärdsplanen för ökad måluppfyllelse, den kommunövergripande skolplaneenkäten, resultat om måluppfyllelse samt kvalitetsdialoger med enheterna. Verksamheterna Inspektionen visar att förskolorna har arbetsplaner eller verksamhetsberättelser med formulerade mål samt beskrivning av hur målen skall uppnås. Målen följs dock inte upp och resultat och förslag till åtgärder redovisas i regel inte. I några rektorsområden inkluderas förskolan i kvalitetsredovisningen, förskolan har dock ett mycket begränsat utrymme i dessa redovisningar. För fritidshemmen finns inga centralt uppsatta mål i kommunens skolplan. Vidare framkom att det förekommer att fritidshemmen saknar såväl egna mål för sin verksamhet som uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det är enligt inspektörerna viktigt att utvärdera det pedagogiska arbetet i fritidshemmet för att få ett underlag för bedömning av verksamhetens resultat och för att synliggöra fritidshemmens betydelse för lärandet Inspektörerna vill i detta sammanhang uppmärksamma kommunen på de nya bestämmelserna i förordningen om kvalitetsredovisning, som trädde i kraft den 15 augusti 2005, som innebär att varje förskola och fritidshem är skyldiga att upprätta kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen skall innehålla tydliga mål, resultat, analys av resultat, åtgärder och en tydlig koppling mellan dessa delar. Varje förskola och fritidshem måste därför upprätta en kvalitetsredovisning i enlighet med författningarna. Skolornas kvalitetsredovisningar följer den för kommunen gemensamma mallen som bl.a. innebär att den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningen bildar ett dokument. I dessa kvalitetsredovisningar framgår att skolorna, enligt mallen, utgår från de övergripande målen i skolplanen, t.ex. Lärande. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar generellt sett är av god kvalitet. På några grundskolor saknas dock kvalitetsredovisningar. Förvaltningen genomför även egna inspektioner, under år 2005 har Vikingaskolan besökts. Nämnden har beslutat om rutiner för synpunkter/klagomålshantering, Regler för kommunikation. Individanpassning och stöd Resursenheten vid barn- och utbildningsförvaltningen samordnar särskilt stöd utöver beslut i varje enskild skola och plats i kommunens resursavdelningar på förskolor, introduktionsklasser för nyanlända elever samt de för kommunen 9

18 gemensamma särskilda undervisningsgrupperna, områdesgrupper. Därefter beslutar respektive verksamhetschef om plats i sådan verksamhet. Chefen för resursenheten beslutar om mottagande i särskolan. Till varje verksamhetsområde, utom gymnasieskolan, finns ett stödteam. I stödteamen ingår specialpedagoger, talpedagoger och psykologer. Utöver stödteamen finns stödfunktioner som även arbetar med gymnasieskolan; förskolepsykolog, hörselpedagoger, yrkesvalslärare för särskolan och skolpsykolog med inriktning utvecklingsstörning/autism. Utifrån kommunens plan för ökad måluppfyllelse har nämnden beslutat om att ta fram kommunövergripande riktlinjer för utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, betygssättning och kommunikationsplan. Planen omfattar förskolan till och med gymnasieskolan. Enligt tidplanen gäller dessa tjänster från den 1 september 2006, först ut är grundskolan och särskolan årskurs 6-9 samt gymnasieskolan. Enligt grundskoleförordningen skall särskilt stöd ges till alla elever som har svårigheter i skolarbetet. Vid några grundskolor får dock inte alla elever förutsättningar att uppnå kunskapsmålen. För de flesta elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram, dock inte för alla. Kommunen har ett relativt stort antal elever med invandrarbakgrund. Av olika skäl väljer dock de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet bort denna möjlighet. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att det är rektorn som beslutar om en elev är i behov av studiehandledning på modersmålet skall få detta. Förvaltningen har under våren 2006 granskat ett stort antal åtgärdsprogram inom grundskolan och gymnasieskolan kompletterat med intervjuer. Slutsatsen blev bland annat att åtgärdsprogrammen i högre grad än tidigare måste utgå från elevens starka sidor och tydligare fokus på verksamhetens ansvar. Förvaltningen har även studerat sambandet mellan arbetssätt, stöd och åtgärdsprogram. Också på gymnasieskolan är åtgärdsprogrammen av varierande kvalitet. Vid Fredrika Bremergymnasierna erbjuds olika former av individanpassning, såväl PRIV (programinriktat individuellt program) vid flera nationella program som ett samhällsvetenskapligt program för elever med Aspergers syndrom. Liksom i grundskolorna måste elevernas behov av studiehandledning på modersmålet ses över. Från och med den 1 juli 2006 gäller nya bestämmelser som klargör dels rektor skyldighet att utreda behovet av stöd, dels åtgärdsprogrammets innehåll. Rektorn åläggs att utreda elevens behov av särskilt stöd och om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. De flesta studerande inom vuxenutbildningen har individuella studieplaner. Studerande som läser någon enstaka kurs eller följer en sammanhållen utbildning saknar dock en sådan plan, vilket inte är i enlighet med författningarna. Så snart det sker förändringar i studierna upprättas en individuell studieplan även för dessa studerande. Studeranden inom vuxenutbildningen har god tillgång till stödinsatser vid behov. Inspektörerna bedömer sammantaget att den individanpassning och stöd som ges i skolorna är av godtagbar kvalitet. 10

19 Bedömning och betygssättning Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och att säkra att betygssättningen är likvärdig. Rektorer och lärare ansvarar för arbetet med betygssättningen och att den följer nationella bestämmelser. Kommunen konstaterar i sin plan för ökad måluppfyllelse att arbetet med kursplaner och betygskriterier är ett eftersatt område. Ett utvecklingsområde i planen för ökad måluppfyllelse är därför Att styra mot målen. Kommunövergripande riktlinjer avseende betygssättning kommer att införas hösten 2006, med start på årskurs 6-9-skolorna samt gymnasieskolan. Inspektionen bekräftar denna bild av hur det ser ut i kommunens skolor. På många skolor saknas t.ex. en systematisk uppföljning och analys av samtliga ämnen. Även inom gymnasieskolan behöver arbetet med en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning förbättras. Rektorerna för årskurs 6-9-skolorna och gymnasierektorerna träffas varje termin vid de s.k. kategorimöten, ett ämne som diskuterats under våren 2006 är hur man kan förbättra överlämnandekonferenserna. I de ämnen där nationella prov genomförs kan inspektörerna konstatera en god överensstämmelse mellan resultaten på de nationella proven och de satta betygen. Detta gäller både grundskolan och gymnasieskolan. Pedagogisk verksamhet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Enligt förskolans läroplan skall förskolan erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Inspektionen visar att det varierar mellan förskolor i vilken grad detta får genomslag i verksamheten. På några förskolor tenderar tyngdpunkten i arbetet till att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. Personalen anger dock att de utnyttjar omsorgssituationerna så att det blir ett lärandetillfälle samt att lärandet baseras på samspelet mellan såväl vuxna som barn som på att barn lär av varandra. Inspektionen visar att personalens medvetenhet om förskolans uppdrag varierar. Det är enligt läroplanen huvudmannens ansvar att förskolorna ges förutsättningar att uppfylla läroplanens mål. Se vidare under rubriken Individanpassning och stöd om kommunens plan för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna vill därför uppmärksamma kommunen på dess ansvar för att samtliga förskolor uppfyller läroplanens mål. Enligt läroplanen skall arbetslaget verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och en medvetenhet kring dessa frågor skall finnas bland personalen. I inspektionen framkom dock inget aktivt arbete för jämställdheten mellan flickor och pojkar. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör utveckla arbetet med att motverka traditionella könsmönster samt medvetenheten om detta. Enligt kommunens beslut skall alla förskolor arbeta med individuella utvecklingsplaner. Enligt skolplanen sätter personal, barn och föräldrar tillsammans upp individuella mål för respektive barn. Enligt läroplanen har förskolan inte mål att uppnå utan i stället strävansmål och verksamheten bör därför anpassa sina målbeskrivningar så att det inte sätts upp mål som kommer i konflikt med läroplanens intentioner. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att individuella mål att uppnå för det enskilda barnet i förskolan inte är förenligt med innehållet i förskolans läroplan och förutsätter att de individuella målen 11

20 som upprättas är mål att sträva mot. Inspektörerna förutsätter att förskolorna har försäkrat sig om föräldrarnas medgivande innan planerna upprättats. Kommunen har ett särskilt ansvar för att ge barn i behov av särskilt stöd plats i förskoleverksamheten. Rutiner finns för att upptäcka barn i behov av särskilt stöd. För barn i behov av särskilt stöd skrivs, enligt kommunens beslut och på personalens initiativ och i samråd med vårdnadshavare, åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen följs kontinuerligt upp och utvärderas av personal och föräldrar. Rektorn ansvarar för att lämpligt stöd sätts in. Barnen får i huvudsak stöd inom den ordinarie verksamhetens ram. Det är dock enligt intervjuade rektorer och personal svårt att få extra resurser till förskoleverksamheten och det krävs oftast en diagnos för att barnet skall få särskilt stöd i form av extra resurs. I kommunen finns även särskilt integrerade resursavdelningar för barn med funktionshinder eller för barn som på grund av psykiska eller sociala skäl är i behov av stöd. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunens arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan behöver förbättras. Barn i förskolan skall enligt förskolans läroplan ges möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Haninge kommun har ingen strategi för hur detta skall ske. På några förskolor erbjuds dock barnen möjlighet att utveckla det svenska språket. Vid dessa förskolor får barnen även möjlighet att utveckla sitt modersmål med hjälp av skolans modersmålslärare. Inspektörerna bedömer att alla barn med annat modersmål än svenska inte erbjuds möjlighet att utveckla sitt modersmål i enlighet med läroplanen, vilket måste åtgärdas. I inspektionen framkom att elever som har särskilt stöd under den ordinarie skoltiden sällan får stöd under sin vistelse i fritidshemmet. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör se över om stöd ges till de barn som behöver det i fritidshemmen. Enligt läroplanen för förskolan skall samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utgå från nationella mål och riktlinjer och leda till ett sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. I Haninge kommun finns den röda tråden som en bärande idé. Inspektionen visar dock att övergångarna från förskolan till skolan fungerar olika bra i olika områden. Integrationen mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola beror ofta helt och hållet på hur engagerade personalen i förskolan och skolan är, samt om personalen ges förutsättningar i form av tid för att föra gemensamma pedagogiska diskussioner. I intervjuer framkommer att det varit svårt att få till stånd diskussioner för att förverkliga en sådan gemensam syn. I integrationen mellan skolan och fritidshemmet är det skolans tradition och behov som styr. Det inträffar ofta att fritidshemmets personal vikarierar för lärare i skolan och att det ofta är fritidshemmens personal som är rastvakter. Hur väl samarbetet mellan fritidshemmets, förskoleklassens och skolans personal fungerar varierar dock mellan rektorsområdena, likaså varierar det i vilken mån personalen på fritidshemmen deltar i skolans utvecklingsarbete. Inspektörerna bedömer att övergångarna och samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan över lag bör förbättras. Inspektionen visar att föräldrarna får information om verksamheten i såväl förskolan som fritidshemmet via veckobrev eller månadsbrev och i samband med hämtning och lämning av barnen. I förskolorna får vårdnadshavaren information om det egna barnet vid utvecklingssamtal två gånger per år. 12

21 Sammanfattning Inspektionen visar att styrningen och ledningen av de kommunala verksamheterna i stort fungerar väl. Ansvarsfördelningen inom förskolorna och fritidshemmen är dock till viss del oklar. I kommunen pågår därför för närvarande en översyn av den egna förvaltnings- och ledningsorganisationen. De allra flesta skolorna har upprättat kvalitetsredovisningar. Förskolorna och fritidshemmen saknar kvalitetsredovisningar och kvalitetsarbete inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen behöver förbättras. På kommunal nivå görs goda insatser för att elever i behov av stöd skall få den hjälp de behöver i skolarbetet. I skolorna är det dock inte alltid så att eleverna får detta stöd. Studiehandledning på modersmålet erbjuds i både grundskolan och gymnasieskolan. Ett relativt stort antal elever som av skolan bedömts ha behov av detta, avböjer dock. Orsakerna till detta måste analyseras och åtgärdas. Barn i förskolan ges inte möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål i enlighet med läroplanen. Skolornas arbete med kursplaner och betygskriterier är ett eftersatt område. För att stärka en likvärdig bedömning och betygssättning har diskussionerna mellan grundskolan och gymnasieskolan intensifierats Inspektörerna bedömer dock att detta arbete behöver utvecklas ytterligare. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl. a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I Haninge kommun finns 40 kommunala förskolor, åtta enskilt drivna förskolor, 34 familjedaghem och två familjecentraler med öppna förskolor. Förskoleverksamhet erbjuds i enlighet med författningarna. Skolbarnsomsorg skall enligt skollagen anordnas för barn som går i skolan till och med tolv års ålder. Skolbarnsomsorg får anordnas i form av fritidshem och familjedaghem. Från och med att barnet fyllt tio år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet som kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för. Föräldrar kan ansöka om dispens att kvarstanna inom barn- och utbildningsförvaltningens skolbarnsomsorg efter fyllda 10 år. I Haninge kommun erbjuds skolbarnsomsorg inom tre till fyra månader efter ansökan om plats i form av fritidshem och familjedaghem. Information om detta finns bland annat på kommunens hemsida. Det framkom dock vid intervjuer med föräldrar att de inte får information om rätten till skolbarnsomsorg för barn i åldrarna år. Inspektörerna bedömer att tillgången på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över lag är god, men att rutinerna kring information om rätten till skolbarnsomsorg för barn i åldrarna år bör förbättras. Vid inspektionen har framkommit att barngruppernas storlek i förskolan i Haninge kommun har ökat under de senaste åren. Anledningen anges dels bero på 13