Harald och den lila kritan Crocket Johnsson

Transkript

1 Harald och den lila kritan Crocket Johnsson

2

3 Malmö Förskoleförvaltningen Fem utbildningsområden Utbildningsområde Öster 3241 antal barn 930 medarbetare 48 förskolor och 5 öppna förskolor

4 Pedagogiskt utvecklingsteam Öster Teamledare Utvecklingspedagog IKT (1) Utvecklingspedagog Ateljerista(1) Utvecklingspedagog Musik (1) Utvecklingspedagog Pedagogista( 1) Utvecklingspedagoge r Språk (2) Utbildningschef Lednings grupper (fskchef, biträdande fskchef, förste fskl Specialpedagogiskt team Administrativt team

5 Pedagogiskt utvecklingsteam - språkutvecklare Verksamhetsnära stöd till förskolorna Uppdrag av utbildningschef, förskolechef, teamledare Förvaltningsövergripande uppdrag utbildningar, projekt Utvecklingsprojekt med förskolorna Kultursamordnaruppdrag Ombudsträffar

6 Alla barns språk är en tillgång på förskolan Pedagogers språkliga kompetenser är en resurs I det språkutvecklande arbetet är vårdnadshavare en resurs Språkpolicyns punkter för att främja barns språk-och identitetsutveckling på Malmös förskolor Dialog och samtal har en central roll Verksamheten präglas av ett interkulturellt förhållningssätt Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande

7 Språkutvecklande insatser i Öster! Tidiga läsfrämjande insatser Språkombud Riktade projekt (SPSM, Kulturrådet) Korsade uppdrag, möten mellan olika estetiska uttryck Gemensamt tema: 3600 barns berättande

8 Uppbyggnad av läsmiljöer Kollegialt lärande, besök förskolor Samverkan med vårdnadshavare Levandegöra berättelser med musik/drama Språkombudmöten 1-2 språkombud från varje förskola, Alla förskoleområden i Öster 3 träffar/termin Flerspråki ghet Samverkan med områdes biblioteken Läslyftet

9 Bilder från språkombudsträff!

10 Spår i verksamheten

11 Vi lyfter språket! Språkutveckling på lika villkor Ett samverkansprojekt mellan förskola och hem som bygger på ökad kunskap om hur barn utvecklat sitt språk i samspel med sin omgivning. Projektet har genomförts med SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten

12 Bakgrund Likvärdighetsperspektivet Varje barn har rätt att förstå och att bli förstådd Alla barn har rätt att föra sin egen talan, att bli tagna på allvar och bli lyssnade på.

13 Mål med projektet Barnen på förskolan får möjlighet att utveckla sitt/sina språk, att känna delaktighet och ha inflytande över sina dagar och sina livsvillkor i samspel med sin omgivning på kort och lång sikt. Verksamheten speglar pedagogernas språkmedvetna förhållningssätt genom att den utgår ifrån varje barns livsvärld och förutsättningar. Förskola och vårdnadshavare utvecklar samverkansformer och bildar en helhet där de gemensamt tar ansvar för barnens språkutveckling och lärande.

14 Effektmål

15 Nu lyfter vi språket på Rosen! Uppstartsdag Språkgrupp Litteraturseminarium Föräldrasamverkan med föreläsning och workshop Handledning i arbetslag Verksamhetutvecklingsdagar Förskolebibliotek/kapprumsbibliotek

16 Språkkvällar för vårdnadshavare

17 Ett förskolebibliotek växer fram Före Nu!

18

19 Kapprumsbibliotek

20 Högläsningen tar plats

21

22 Böckerna tar plats

23 Skriftspråket

24 Flerspråkighet, språklig sårbarhet

25 I leken och i vardagen använder barnen ord som de har lärt sig från böckerna på ett helt annat sätt än tidigare.

26 Pedagogers röster Pedagoger berättar: Vi ser hur barnen fortsätter att bearbeta berättelser och ord i leken. De smakar på ord och testar dem i olika sammanhang. Ett exempel är när vi läste en bok om spöken. Vi trodde att de skulle fastna för det ordet men istället blev det människa som återkom i leken. Ett annat exempel är när vi läste Vina, Vina. Hon spanar efter vargspår. Det plockade barnen upp och gick ut och spanade efter spår på gården efteråt. Både ordet spana och att tolka olika spår blev intressant. Barnens intresse för böcker och högläsning har ökat. Men nu finns det ju också ett större utbud och tillgängligheten är bättre för barnen. Det har skapats fler mötesplatser för barnen att samspela. Till exempel har läsmiljöer blivit mer inbjudande och tillgängliga för barnen, bygg- och rolleksmiljöer har också förändrats. Barnen imiterar mycket, både ord och tecken. Vi har ett barn som kommit till Sverige för åtta månader sedan. Han och mamman kan inte svenska. Här använder vi takk även till mamman. Kroppspråket är också viktigt. Mamman är intresserad av dans så det har blivit en icebreaker mellan oss.

27 Vårdnadshavares röster Tack vare projektet har mina barn blivit mer intresserade av att läsa. Och det gäller inte bara barnen, det har också fått mig att läsa böcker. Vi har tidigare gått hos en logoped, men nu när vi var där senast fick vi veta att vi inte behövde gå dit mer. När jag träffar mina grannar och vänner i området berättar jag hur mycket projektet och språkkvällarna har betytt för mig. Då har de gått till sina barns förskolor och undrat varför det inte finns något språkprojekt där. Språkkvällarna har betytt väldigt mycket för oss. Min son har svårt med språket och språkkvällarna har gett oss mycket hjälp. Jag fick lära mig hur viktigt det var med språket i vardagen, så jag började låta honom hjälpa till i köket och be honom benämna allt jag bad honom ta fram.

28 Framgångsfaktorer Ämnet Allas delaktighet Varaktighet över tid Teori och praktik har varvats och kunnat kopplas till den dagliga verksamheten Kollegialt lärande Målen för projektet utgjort en del i ett större sammanhang. Projektmål och förskolans övriga mål har löpt som en röd tråd i verksamheten.

29 Utmaningar Hur blir projektet ett permanent arbets- och förhållningssätt? Hur kan pedagogerna utmanas för att den kunskap som finns ska användas och vidareutvecklas? Hur gör vi ny personal delaktig?

30 Ringar på vattnet i Öster! Läs med mig! Läslotsar Barns 3600 berättelser

31 Kartan, Aaron Becker

32 Om du hade en magisk krita, var skulle den leda dig då?

33 Tack för mig! Malin Bejram Ellström, Foto: Anna Maria Rosén