Årsberättelse 2013/2014

Transkript

1 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1

2 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns 10st kommunala förskolor. Vi har under 2013/2014 cirka 670 barn inskrivna i våra verksamheter. Vi har utbildad personal cirka 150st anställda på våra förskolor. Bomhus är ett stort område med förskolorna utspridda inom olika bostadsområden. Vi har bra bussförbindelser samt många gång och cykelvägar, så det är lätt att ta sig till och emellan förskolorna. Vi är 4 chefer som ansvarar för förskolorna. En förskolechef som har det övergripande ansvaret och sedan 3st biträdande förskolechefer som har direktansvar för de enskilda förskolorna. Vem som ansvarar för vilken förskola kan ni läsa om på förskolornas hemsida. Vi har också en specialpedagog, tal och språkpedagog och en pedagogista anställda i området. Vi chefer i förskolan använder oss av en ledningsdeklaration som utgår från förskolans läroplan, den har vi förmedlat till personalen på förskolorna. Den anger vår vision och riktning för vad vi vill med våra verksamheter i Bomhus. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik, inbjudande och tillåtande. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar och ge stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Vi har också tre ledord som vi använder oss av, Jag vill, jag vågar och jag kan. När barnen lämnar våra förskolor och fortsätter sitt livslånga lärande i skolan vill vi att barnen skall ha fått med sig detta. Jag vill genom att tro på mig själv Jag vågar när jag får bekräftelse och stöttning Jag kan när jag förstår och finner glädje av att dela med mig av min kunskap. Inom förskolan så styrs vi av olika styrdokument, de vi ska följa inom förskolan är följande: Skollagen Läroplanen för förskolan Allmänna råd från skolverket Utbildning Gävles verksamhetsplan Handlingsplaner Uppföljningsdokument. Förskolorna redovisar sitt arbete läsårsvis i en årsberättelse eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna årsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under gällande verksamhetsår. På våra förskolor strävar vi efter att miljön ska inbjuda till ett lustfyllt, utmanade och innehållsrikt lärande. Förskolan är till för barnen, personalen arbetar för att miljön skall vara utformad och förberedd utifrån barnens behov och intressen. Barnen skall få möjlighet att utveckla sitt självförtroende, röra sig fritt, bli stimulerad och få behovet av inlärning, lek och trygghet tillgodosett. Vi tror på det kompetenta barnet som kan påverka sin vardag. Vi har en pedagogista anställd inom området, en del av hennes uppdrag är att uppmuntra personalen runt barnens inlärningsmiljöer och inflytande i vardagen. Resultatet av det arbetet blir en 2

3 medvetenhet om hur personalens förhållningssätt samt miljö utvecklar barnen. Vi har under en längre tidsperiod haft språket som ett prioriterat område i Bomhus. Vi arbetar med ett projekt som heter Språklust och som följer barnet upp i förskoleklass där skolan fortsätter med det arbetet, vi har under våren 2014 påbörjat ett arbete som riktar sig till våra yngsta barn, Babblarna. Syftet med att vi lägger så stor vikt vid målområdet språk är att: Utveckla intresset hos barnen för språk och litteratur Främja barnens språkutveckling Samverkan mellan förskola-skola Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. För er föräldrar/vårdnadshavare blir de ett bra underlag för pedagogerna att berätta för er om vad just ert barn erbjuds att få vara med om och uppleva på sin förskola. Ni erbjuds två utvecklingssamtal per läsår, ett på hösten och ett på våren. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Vi skriver handlingsplaner för varje förskola om vad vi behöver fokusera på utifrån barnens intressen och erfarenheter och vad vi behöver utveckla i verksamheten. Handlingsplanerna följs upp kontinuerligt och en större utvärdering görs i slutet av vårterminen, den utvärderingen är en del som ligger till grund för den nya handlingsplanen. De insatser vi gjort under 2013/2014: Fortbildning i likabehandlingsarbetet runt Barnkonventionen Fortbildningsinsats för våra förskollärare. Fortbildningsinsats för våra barnskötare Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna Fortbildningsinsats för våra elevhälsorepresentanter. Startat ett språkprojekt för våra yngsta barn Babblarna i samarbete vår lokala elevhälsa, fortsatt pågående arbete med språklust för de äldre barnen. Insatser till barn i behov av särskilt stöd Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog. Pedagogista vägleder och stödjer förskolor/arbetslagens kvalitetsarbete samt barnens inlärningsmiljöer på förskolorna. IKT satsning En del av IKT satsningen var att hösten 2013 genomfördes en konferens, Hållplats IKT, med fokus på IKT (Informations och kommunikationsteknik). En gemensam konferens för alla våra förskolor. Konferensen bestod av föreläsningar, seminarier, workshops och utställningar för och med Gävle kommuns förskolor samt externa föreläsare. IKT pedagogik är ett förhållningssätt där teknik (t.ex. lärplatta, smartphone, interaktiv tavla, geocaching, dator, digitala ljud, bilder och filmer) används för information och kommunikation. 3

4 IKT kan vara ett verktyg för att dokumentera, presentera, analysera läroprocesser, möjliggöra och synliggöra lärande, i föräldrasamarbete, i lek och skapande. Särskilt fokus låg på hur tekniska och digitala verktyg kan integreras i målen i förskolans läroplan, så att barnen i sitt lärande upplever helhet och meningsfulla sammanhang. Hur ser vi till att IKT stödjer pedagogiken? Syftet med dagarna var: Att alla kommunens förskolor skulle få ta del av de många goda exempel som finns i våra förskolor och därigenom finna inspiration till att arbeta medvetet med tekniska och digitala verktyg tillsammans med barnen, samt få stöd i det. Att inspireras av andra aktörer. Förskola - hem Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med för att försöka skapa och hitta former för föräldrainflytande. Vi har prövat oss fram mellan olika forum. Det har erbjudits öppet hus med drop in där föräldrar/vårdnadshavare blev erbjudna att delta i verksamheten. På förskolans dag i maj förekom det olika aktiviteter på förskolorna. Många förskolor avslutade vårterminen med en vårfest. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har under året också provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. De mötesformer vi erbjuder; I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll, vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar. information ges via mejl, informationsblad och hemsidor. vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas. Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss att titta över. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa. Systematiskt kvalitetsarbete I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på 4

5 en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande är att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag. Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera verksamhetsmöten på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra. Personalen på våra förskolor gör ett fantastiskt jobb. Det finns en stark vilja och ett stort engagemang att arbeta framåt i enlighet med vår läroplan. Som förskolechef över Bomhus förskolor är det en stor förmån att få vara en del av vårt utvecklingsarbete inom förskolornas verksamhet. Det är med stolthet jag pratar om våra förskolor och våra barn som är stolta över sin förskola. Avslutningsvis. Alla barn kan och har rätt att få lyckas i det livslånga lärandet. Det handlar om att ge barnet de rätta förutsättningarna för att lyckas. Genom engagerad personal med hög kompetens så kan vi tillsammans leda barnet genom det livslånga lärandet. Vi vill stödja alla barn på våra förskolor så att de kan, vill och vågar så mycket som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Vi hälsar alla välkomna att besöka våra förskolor för att få mer information och träffa vår personal Förskolechef Ewa Åberg i Bomhus förskoleområde. 5

6 Årsberättelse Bomhus Förskoleområde Tranmurs Förskola Ansvarig förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechef Eva Lindgren Under året har vi haft 55 barn inskrivna fördelade på 3 avdelningar. Tigern 17 barn i åldrarna 1 2,5 år med 2 förskollärare, 1 barnskötare och 1 resurs förskollärare. Giraffen 17 barn i åldrarna 1 2,5 år med 3 förskollärare. Zebran 21 barn i åldrarna 2,5 5 år med 2 förskollärare, 1 barnskötare och en 1 resurs barnskötare. I januari gjorde vi en omorganisation i huset. Giraffen och Zebran bytte lokaler. Syftet med flytten var att skapa en trygg och inspirerande miljö för de yngsta barnen på en sida. De äldre barnen var i behov av en miljö med fler smårum. En omorganisation som har fallit väl ut. Tigern och Giraffen har fått till ett väl fungerande samarbete både i verksamheten och schematekniskt. Zebrans nya lokaler ger större möjligheter till en föränderlig innemiljö utifrån barnens intresse för stunden. Tema Alla får åka med Vi har under året arbetat tematiskt med boken Alla får åka med av Anna-Clara Tidholm. Pedagogerna startade projektet med att dramatisera boken, något som var mycket uppskattat av barnen. En av pedagogerna skrev också en sång som vi har sjungit under året. Vi delade in barnen i temagrupper efter ålder och intresse, alla pedagogerna har ansvar för varsin grupp. Grupperna träffades kontinuerligt under veckorna. Vi började oftast passet med att titta på dokumentationer tillsammans med barnen från gången innan för att sedan lyssna in hur barnen vill gå vidare. I temaarbetat arbetar vi utifrån barnens intresse och läroplanens alla mål så som 6

7 normer och värden, utveckling och lärande, språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik, barns inflytande m.m. Tigern och Giraffen: Började hösten med att läsa boken ofta för barnen. Den har även presenterats i miljön. Barnen har på olika sätt fått leka med bokens figurer och fordon. De har fått möjlighet att dramatisera, skapa och leka. Barnen intresserade sig mycket för figurerna och bilen som genererade att de lekte mycket billek. Vi har sjungit många sånger som handlat om djur och olika fordon. Zebran: Gruppen har varit indelade i två grupper. De äldre har arbetat med fordon. Vad finns det för olika fordon? Vilka detaljer finns det på fordonen. De skapade fordon i olika material (lego, skräpmaterial, färg och form). I början av temat har de yngre jobbat med former, ett projekt som kom fram utifrån hur lastbilen såg ut. Under våren har de yngre på Zebran även dramatiserat sagan. En dag i veckan har vi haft sångsamling där alla avdelningar deltagit. Temat har funnits med i sången, så som många djursånger och sånger om fordon. Under våren startades ett stort bygge bredvid förskolan som barnen följer med stort intresse. Det har medfört att barnen har lärt sig många namn på olika fordon och att det har inspirerat barnen i dess lek. 7

8 Bomhus prioriterade område språk Språk är ett prioriterat mål i Bomhus därför har vi valt att arbeta med materialet Språklust som på ett lustfyllt sätt stimulerar språkutvecklingen bl.a. genom rim, ramsor, sagor och munmotoriska övningar. Under det här året är det Förskolans 4 åringar som har fått tagit del av materialet som har pågått varje dag efter lunch i 10 veckor. Vi har även erbjudit böcker, ramsor och lekar/situationer som främjar språket. T.ex. samlingar, böcker, flanellograf sagor. Vi upplever att de flesta barnen har varit positiva till våra Språksamlingar och att deras tillit till sin egen förmåga har ökat. Tecken Vi använder tecken som stöd i vårt dagliga arbete på förskolan bl.a. när vi sjunger med barnen. Vi har märkt att alla barnen är intresserade av tecken men att det främst har varit en tillgång för de barn som har annat modersmål än svenska och för de yngre barnen. Vårdnadshavares delaktighet och inflytande. Vi använder oss av heldagsinskolningar vilket innebär att föräldrarna är med i verksamheten tillsammans med barnet den första tiden. Genom heldagsinskolning känner vi att föräldrarna får en god insyn i verksamheten och att det främjar samarbetet mellan oss pedagoger och föräldrarna. Vi är lyhörda för barnens behov och strävar efter att hålla en kontinuerlig god kontakt med familjen. Vi skriver veckobrev avdelningsvis där vi berättar om vår pedagogiska verksamhet samt vad vi gjort för något under veckan. De finns att läsa i våra entréer och läggs ut på vår hemsida. Sammanfattning: Vi har under året sett att barnen har ett stort intresse för vatten. Därför kommer vatten vara års gemensamma tema. Tranmurs Förskola är hela tiden en förskola som präglas av utveckling. Vi pedagoger är flexibla i vårt sätt att tänka och arbeta tillsammans med våra barn då vi har inskolningar under större delen av året. Vill du veta mer om vår verksamhet på Tranmurs Förskola så kontakta gärna oss. //Pedagogerna på Tranmurs Förskola 8