Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet
|
|
- Anders Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet Projektledare/coacher Ulrike Andersson, leg arbetsterapeut Kerstin Ohlsson, leg arbetsterapeut Handledare Christina Brogårdh, leg sjukgymnast, Med dr VO neurologi och rehabiliteringsmedicin. Sektionen för Högspecialiserad Spinal- och hjärnskaderehabilitering, Skånes Universitetssjukhus
2 INNEHÅLL SID SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 4 SYFTE 6 METOD 6 RESULTAT Beskrivning av deltagarna 9 Objektiv utvärdering av träningen 10 Subjektiv utvärdering av träningen 11 Subjektiv utvärdering 20 veckor efter avslutad träning 12 DISKUSSION 13 KONKLUSION 17 SPECIELLT TACK TILL.. 18 REFERENSLISTA 19 Minnesfunktion i dagliga situationer Bilaga 1 Utvärdering av Cogmed arbetsminnesträning Bilaga 2 1
3 SAMMANFATTNING Bakgrund Minnesproblem är vanligt hos personer med förvärvad hjärnskada. Personerna upplever ofta att de har svårt att komma ihåg instruktioner, vad de ska göra härnäst, hålla fokus i ett samtal eller på den uppgift de håller på med. Ett sätt att träna arbetsminnet är genom datorövningar i programmet Cogmed. Forskning har visat att intensiv datorbaserad arbetsminnesträning kan förbättra personernas arbetsminne, både subjektivt och objektivt. Träningen utförs vanligen på klinik, vilket är resurskrävande. Det är möjligt att utföra träningen i hemmet men ännu saknas det studier huruvida det är lämpligt att genomföra träning med Cogmed i hemmet för personer med minnessvårigheter efter förvärvad hjärnskada. Syfte Syftet med projektet var att (i) få kunskap om arbetsminnesträning med Cogmed kan genomföras självständigt i hemmet av personer som upplever minnessvårigheter efter förvärvad hjärnskada; och (ii) om träningen leder till förbättrat arbetsminne samt mindre upplevda minnessvårigheter i vardagen. Metod och genomförande Deltagarna rekryterades från VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin. Före projektets start introducerades de i Cogmed QM på kliniken men planerade och genomförde därefter träningen självständigt i hemmet vid 25 tillfällen. Svårighetsgraden i övningarna anpassades automatiskt av programmet till varje individ. Coachen och deltagarna kunde följa resultatet av träningen via datorprogrammets verktyg. Kontinuerlig uppföljning/stöd under träningsperioden skedde på distans. Efter avslutad träning kallades deltagarna åter till kliniken för uppföljning av träningsresultatet och efter ytterligare 20 veckor följdes deltagarna upp via brev. Objektiv utvärdering av arbetsminnet gjordes med programmets verktyg; indexvärde och CPI (Cogmed Progressindikator). Subjektiv utvärdering gjordes genom att deltagarna skattade upplevelse av träningsupplägget, coachernas insatser samt förändring av minnes- och koncentrationssvårigheter i vardagen. 2
4 Resultat Arton av 24 deltagare slutförde arbetsminnesträningen. Enligt CPI förändrades arbetsminnet med i genomsnitt 23%, följa instruktioner med 23% och huvudräkning med 13%. Index förändrades i genomsnitt med 22 enheter. Samtliga deltagare upplevde att de fått tillräckligt stöd av coachen och att det var positivt att träna i hemmiljö. De flesta deltagarna angav att träningen medfört att det blivit lättare att koncentrera sig i vardagen och komma ihåg saker. Vid 20-veckorsuppföljningen angav cirka hälften av deltagarna förbättring inom områden som handlade om att delta i samtal med andra, att komma ihåg vad som utförts eller skulle utföras, bokade tider och planerade händelser. Fyrtiofem procent upplevde även att de förbättrat sina strategier i vardagen. De flesta skattade också sin kompetens i aktivitetsutförande högre även om det inte var någon statistiskt signifikant skillnad 20 veckor efter avslutad träning jämfört med före träning. Konklusion Denna studie har gett oss värdefull kunskap om att arbetsminnesträning med Cogmed och coachning på distans kan användas i hemmet för personer med förvärvad hjärnskada. Den objektiva förändringen av indexvärdet låg i genomsnitt som förväntat, men de arbetsminnesrelaterade uppgifterna (CPI) innebar för flertalet deltagare en förbättring. Deltagarna upplevde att de haft nytta av träningen och att det blivit lättare att koncentrera sig i vardagen och komma ihåg. De hade också förbättrat sina strategier i vardagen. Fler studier behövs dock för att få fram evidens kring nyttan med arbetsminnesträning med Cogmed. 3
5 BAKGRUND Förvärvad hjärnskada En förvärvad hjärnskada är en skada som inte är medfödd utan förvärvas under livstiden. Orsaken till en förvärvad hjärnskada kan vara trauma, syrebrist, tumör, infektioner eller stroke. I Sverige överlever cirka personer årligen en förvärvad hjärnskada varav cirka är orsakade av trauma, dvs. yttre våld mot huvudet. (Krogstad, 2012, Johansson,B.,Saarela,T.& Stenson,S. 2012). En hjärnskada medför ofta flera olika funktionsnedsättningar såsom förlamning och balanssvårigheter, påverkan på tal, syn, hörsel, lukt och smak. Kognitiva funktionsnedsättningar såsom minnesproblem, nedsatt problemlösningsförmåga, mental förlångsamning, trötthet, nedsatt flexibilitet och inlärningssvårigheter samt nedstämdhet är också vanligt. Dessa kan medföra försvårad återanpassning till ett fungerande vardags- och arbetsliv (Krogstad, 2012, Johansson,B.,Saarela,T.& Stenson,S. 2012, Haskins, 2012). Minnessvårigheterna kan förklaras av olika störningar i minnesprocessen som brukar beskrivas i tre steg: inkodning, lagring och framplockning av information. Arbetsminnet är en del av minnesprocessen vilket kan beskrivas som ett utökat korttidsminne, dvs. förmågan att lagra och bearbeta uppgifter i stunden (Derwinger, 2003). Arbetsminnet är även nödvändigt för att kunna utföra uppgifter som kräver simultanförmåga (Grieve & Gnanasekaran, 2008). Nedsättningar i arbetsminnet kan således påverka personers förmåga att upprätthålla koncentrationen under aktivitetsutförande samt förmåga att planera och organisera vardagliga aktiviteter (Lönner, Windahl, & Eriksson, 2014, Cogmed, 2014). Det är vanligt att personer med nedsatt arbetsminne har svårt att komma ihåg läst text, var föremål placerats, komma ihåg muntlig information och instruktioner eller vad som sagts under ett samtal (Lönner, Windahl, & Eriksson, 2014). Arbetsminnet fyller även en viktig roll i flera andra sammanhang t.ex. när man ska lösa problem eller stänga ute stimuli för att kunna fokusera i samtal (Conway, Cowan, Bunting, 2001). 4
6 Datoriserad arbetsminnesträning Ett sätt att träna arbetsminnet är genom datoriserade program, t.ex. genom Cogmed. Programmet finns i olika versioner beroende på personens ålder; Cogmed JM som är anpassat för små barn, Cogmed RM som är utvecklat för barn och ungdomar samt Cogmed QM för vuxna (Cogmed, 2014). En tidigare studie av Westerberg et al (2007) har visat att nedsatt arbetsminne efter förvärvad hjärnskada kan förbättras med datorbaserad arbetsminnesträning. Lundqvist et al (2010) beskriver i en studie att personerna som genomfört datoriserad arbetsminnesträning upplever att de fått ett bättre hälsotillstånd. Vid utvärdering, med COPM (Canadian Occupational Performance Measure) 20 veckor efter träningen, framkom att personerna upplevde sig kunna utföra valda aktiviteter bättre och framför allt kände sig mer tillfredsställda med sitt utförande. I en annan studie där personerna förutom Cogmed träningen även fått undervisning samt stöd genom diskussion med andra gruppdeltagare beskrivs att de upplevde sig ha färre kognitiva begränsningar i sin vardag vid uppföljning sex månader senare. De skattade även förbättring avseende utförande och tillfredsställelse i valda aktiviteter. Personerna beskrev att de fått en ökad insikt hur deras nedsatta arbetsminne påverkar vardagen samt hjälp att hitta lämpliga strategier (Johansson & Tornmalm, 2012). I samtliga studier genomfördes arbetsminnesträningen med Cogmed på klinik. Träning med Cogmed är dock möjlig att utföra på annan plats t.ex. i hemmet. Det saknas dock studier huruvida det är lämpligt att genomföra träning med Cogmed i hemmet för personer med minnessvårigheter efter förvärvad hjärnskada. Om det är lämpligt kan verksamheten erbjuda en ny och mera kostnadseffektiv träningsmetod framöver. 5
7 SYFTE Syftet med projektet var att (i) få kunskap om arbetsminnesträning med Cogmed kan genomföras självständigt i hemmet av personer som upplever minnessvårigheter efter förvärvad hjärnskada; och (ii) om träningen leder till förbättrat arbetsminne samt mindre upplevda minnessvårigheter i vardagen. METOD Patienturval Deltagarna rekryterades bland personer med förvärvad hjärnskada som tidigare haft kontakt med Hjärnskadeenheten vid VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin. De hade även genomgått arbetsterapeutisk bedömning av minnes- och koncentrationsproblem i vardagen och ansågs ha nytta av datoriserad arbetsminnesträning. Inklusionskriterier för deltagande i projektet var: subjektiv upplevelse av nedsatt arbetsminne och koncentration insikt i sin problematik motiverad till träning minst två månader sedan skadan inträffade kunna genomföra träningen självständigt i sitt hem med stöd av coach Exklusionskriterier: behov av hjälp av annan person för att kunna genomföra träningen. Information om projektet Innan medverkan i projektet gavs samtliga deltagare möjlighet att prova Cogmed QM s testversion på kliniken under ledning av arbetsterapeut och fick på så sätt erfarenhet av vad träningen innebar. Det gav också arbetsterapeuten en uppfattning om deltagarens förmåga att självständigt utföra träningen och om personen kunde delta i projektet. Därefter fick personerna skriftlig information om Cogmed och förfrågan om att delta i projektet. Personerna informerades också om att deltagande var helt frivilligt och att de kunde avbryta deltagandet utan att ange skäl eller att det skulle få några konsekvenser för eventuella fortsatta rehabiliteringsinsatser. 6
8 Genomförande av träningen I samband med start av träningen fick deltagarna introduktion av Cogmed QM och påbörjade träningen på arbetsterapin under en dag. Vid introduktionen fick personerna även en träningsbok där de kunde planera sin fortsatta träning. Personerna fick därefter självständigt planera och genomföra träningen i hemmet 3-5 gånger/vecka vid totalt 25 tillfällen. Varje träningstillfälle tog mellan minuter. Programmet innehöll totalt 12 övningar där bland annat koncentrations- och problemlösningsförmågan tränades. Vid träningens 2-3 första dagar räknades ett personligt startindex ut som utgångsvärde. Svårighetsnivån i övningarna anpassades kontinuerligt till varje individ och utmanade hela tiden den övre gränsen av arbetsminnets kapacitet. Vid varje träningstillfälle presenterades åtta olika övningar. Undantaget var tillfälle 1, 2, 10, 15, 20 och 25 då personen istället gjorde CPI (Cogmed Progressindikator) som bestod av tre arbetsminnesrelaterade uppgifter, test av arbetsminne, följa instruktioner och huvudräkning. Om prestationen på huvudräkningsuppgiften var för låg försvann denna del automatiskt från programmet. Vid de tillfällen som CPI uppgifterna utfördes gjorde personen endast fyra träningsövningar. Coachen och deltagarna kunde följa träningen och resultatet av träningen på ett objektivt sätt bl.a. med hjälp av CPI samt träningsindex. Kontinuerlig uppföljning/stöd under träningsperioden skedde på distans. Efter avslutad träning kallades deltagarna till ett nytt möte på arbetsterapin för sammanfattning, uppföljning av träningsresultat samt genomförandet av träningen. Utvärdering Före träningen fyllde deltagarna i den svenska versionen av bedömningsinstrumentet Min Mening, där de på en fyrgradig skala skattade sin aktivitetskompetens samt hur viktig aktiviteten var genom att svara på 21 olika områden. Måtten i kompetensskalan graderas mellan inte bra (1) och mycket bra (4); och värderingsskalan mellan inte så viktigt (1) till ytterst viktigt (4). Genom ett nyckelformulär. omvandlas sedan skattningarna (råvärdena) i Min Menings kompetens och värderingsmått till ett intervallmått. Måtten i båda skalorna graderas då mellan 0-100, där högsta värdet (84 i båda skalorna) omvandlas till 100 och lägsta värdet (21) omvandlas till 0. Uträkningen ger på så sätt meningsfulla resultat även om personen hoppat över 7
9 skattningar av vissa aktiviteter. Flera studier har visat att Min Menings begrepp och skattningar är valida och reliabla vad gäller kompetens och värderingar av aktivitet. (Baron, K., Kielhofner, G., Iyenger, A., Goldhammer, V. & Wolenski, 2006). Minnessvårigheter i vardagen skattades genom att deltagarna fick fylla i ett frågeformulär med 23 olika påstående, (bilaga 1). Svarsalternativen graderas från 0 till 4; där 0 = aldrig förekommande (inte alls den senaste månaden) och 4 = ständigt förekommande (flera gånger per dag). Även alternativet Vet ej kan anges. Resultatet av träningen utvärderades på ett objektivt sätt med hjälp av datorprogrammets egna verktyg; CPI som mäter förändring i arbetsminnesrelaterade uppgifter samt träningsindex som mäter förändring på de tränade uppgifterna. Startindex räknas ut som ett genomsnitt efter träningstillfälle två och tre, och maxindex är de två högsta resultaten under träningsperioden. Indexförändringen är skillnaden mellan start- och maxindex. Enligt Cogmed är normalförändringen för träningsindex mellan enheter, i genomsnitt 23 enheter. Som stöd i träningen och hjälp i motivationsarbetet hade varje person en personlig coach (Cogmed, 2014). Upplevelse av träningsupplägg, coachernas insatser samt förändring av minnes- och koncentrationssvårigheter i vardagen utvärderades med hjälp av GAS-skala (Goal Attainment Scaling; bilaga 2). GAS är en fem gradig skala som sträcker sig från -2 till +2 (mycket sämre än förväntat till mycket bättre än förväntat) där 0 = som förväntat (Turner-Stokes, 2009). Tjugo veckor efter avslutad träning skattade deltagarna åter sin aktivitetskompetens och hur viktig aktiviteten var med hjälp av instrumentet Min Mening samt fyllde i frågeformuläret om minnessvårigheter i vardagen. Detta gjordes genom att formulären skickades hem till personerna som sedan fyllde i dem på egen hand och återsände till coachen. Analys Deskriptiv statistik (medelvärde, standardavvikelse, median, min-max och/eller frekvens) användes för att beskriva deltagarna karakteristika samt förändringar av arbetsminnet före och efter träning enligt träningsindex och CPI. Deltagarnas 8
10 upplevelse av träningsupplägg, coachernas insatser samt förändring av minnes- och koncentrationssvårigheter i vardagen.skattades med hjälp av GAS (skala -2 till 2). Wilcoxon signed rank test användes för att beräkna förändringar i aktivitetskompetens och värdering (enligt Min Mening) 20 veckor efter avslutad träning jämfört med före träning. Analyserna gjordes i datorprogrammen Excel och SPSS version En signifikansnivå <0.05 räknades som statistisk signifikant. RESULTAT Beskrivning av deltagarna Tjugofyra personer inkluderades i studien, sexton kvinnor och åtta män. Av dessa slutförde 18 personer samtliga 25 träningstillfälle. Tre personer avbröt pga. annan sjukdom, en pga. påbörjad arbetsträning och två pga. bristande motivation. Av de 18 personer som slutförde träningen var det 13 kvinnor och 5 män, och deras genomsnittsålder var 42 år. Tretton deltagare var gifta eller sambo, och mer än hälften hade en förvärvad hjärnskada pga. trauma. Spridningen i månader sedan skadan inträffade var stor men i genomsnitt 53 månader (se Tabell 1). Tabell 1. Beskrivning av deltagarna. Kön (antal) Man 5 Kvinna 13 Ålder (år) Medel (std) 42 (12) Median (Min-max) 43 (23-58) Boende/civilstånd (antal) Gift/sambo 13 Ensamstående 2 Särbo 1 Bor med föräldrar 2 Diagnos (antal) Trauma 10 EP 2 Anoxisk 1 Stroke 2 Tumör/cysta 2 Meningit 1 Skadeinsjuknande (mån) Medel (std) 53 (56) Median (Min-max) 37 (2-239) 9
11 Objektiv utvärdering av träningen I Tabell 2 nedan presenteras utvärdering av arbetsminnesträningen med Cogmeds egna verktyg: startindex, maxindex samt indexförändring och förändring i CPI vad gäller arbetsminne, följa instruktioner och huvudräkning för varje deltagare. Deltagarnas träningsindex förändrades i genomsnitt med 22 enheter (SD 16 enheter). Startindex varierade mellan 59 och 96 enheter och maxindex varierade mellan 74 och 160 enheter. CPI förändrades inom samtliga tre område för 12 deltagare, inom två områden för fyra deltagare och inom ett område för en deltagare. En deltagare uppnådde ingen förändring alls. I genomsnitt förändrades arbetsminnet med 23% (SD 24%), följa instruktioner med 23% (SD 26 %) och huvudräkning med 13% (SD 8 %). Tabell 2. Objektiv förändring av träningsindex och CPI Deltagare Start Max Index CPI CPI CPI index index Förändring Förändring Förändring Förändring (Enheter) Arbetsminne Följa Huvudräkning (%) instruktioner (%) (%) Medel (std) 77,2 (11,9) 99,3 (20) 21,9 (21,9) 23,4 (24,3) 22,7 (25,6) 12,5 (7,6) 10
12 Subjektiv utvärdering av träningen I tabell 3 presenteras deltagarnas upplevelse av träningsupplägget, coachernas insatser samt förändring av minnes- och koncentrationssvårigheter i vardagen. Tabell 3 Deltagarnas subjektiva utvärdering efter avslutad träning enligt GAS-skalan Mycket sämre än förväntat Sämre än förväntat Varken bättre eller sämre än förväntat Bättre än förväntat Mycket bättre än förväntat Coachernas insatser Träna hemma Subjektiv upplevesle Jag fick tillräckligt med information under introduktionsdagen för att kunna genomföra träningen hemma Jag har fått tillräckligt stöd och feedback från min coach under träningsperioden Avslutningsmötet hjälpte mig att sammanfatta min träning Det har varit positivt för mig att träna hemma på egen hand Jag har kunnat planera in träningen i min vardag på ett bra sätt Jag har haft energi över även till andra aktiviteter under dagen Träningen har hjälpt mig att lättare komma ihåg andra saker i vardagen Träningen har hjälpt mig att lättare koncentrera mig på uppgifter i vardagen
13 Alla deltagare upplevde att de fått tillräckligt med information och stöd före, under och efter träningen. Samtliga deltagare upplevde det positivt att träna hemma på egen hand samt att de kunnat planera in träningen i sin vardag på ett bra sätt. Tre deltagare skattade att de hade sämre energi över till andra aktiviteter under träningsdagarna än förväntat. Femton respektive 14 personer angav att de i högre eller mycket högre grad än förväntat blivit lättare att koncentrera sig i vardagen och komma ihåg saker efter träningen. Exempel som framkom var: det har blivit lättare att hålla tråden i samtal ; mer delaktig själv under samtal och i längre stunder ; blir mindre störd i stimulirika miljöer ; blir mindre störd när personer pratar i bakgrunden ; kommer ihåg bättre när jag handlar ; koncentrerar mig bättre vid matlagning ; lättare att koncentrera mig när jag läser och tittar på TV. Subjektiv utvärdering 20 veckor efter avslutad träning Beträffande minnessvårigheter i vardagen angav cirka hälften av deltagarna förbättring vid 20-veckorsuppföljningen inom områden som handlar om att delta i samtal med andra, att komma ihåg vad som utförts eller ska utföras, bokade tider och planerade händelser. Fyrtiofem procent av deltagarna upplevde att de hade fått bättre strategier som hjälp för minnet i vardagen jämfört med före träningen då de ständigt eller ofta saknade strategier i vardagen. I Min Mening (Tabell 4) skattade 13 personer högre aktivitetskompetens efter 20 veckor; och för hela gruppen var genomsnittet 51.5 jämfört med 47.6 före träningen. Aktiviteter som flera skattade en högre kompetens inom var att lösa problem i vardagen, att ta hand om andra samt att kunna koncentrera sig på uppgifter. Sju personer värderade aktiviteterna som något mindre viktiga (i genomsnitt 64.2 jämfört med 66.2 före träning). Skillnaderna i skattning var dock inte statistisk signifikanta, varken i aktivitetskompetens (p = 0.12) eller i värdering (p = 0.57). 12
14 Tabell 4. Kompetens och värdering av aktivitet före träning och 20 veckor efter avslutad träning (Min Mening) Deltagare Kompetens före Kompetens efter Värdering före Värdering efter MEDEL (STD) 47,6 (10,9) 51,5 (13,3) 66,2 (12,4) 64,2 (11,8) MEDIAN (MIN-MAX) 47(33-74) 49 (32-80) 65,5 (42-91) 62 (44-84) DISKUSSION Resultatdiskussion Syftet med detta projekt var att få kunskap om arbetsminnesträning med Cogmed kan genomföras självständigt i hemmet av personer som upplever minnessvårigheter efter förvärvad hjärnskada, om träningen leder till förbättrat arbetsminne och om det leder till mindre upplevda minnessvårigheter i vardagen. Denna studie tyder på att träning med Cogmed kan vara lämpligt att utföra i hemmet med coachning på distans. Deltagarna upplevde att de fått tillräckligt med information och stöd före och under träningen. De kunde också planera in träningen i sin vardag på ett bra sätt. Vid objektiv utvärdering med programmets egna verktyg, träningsindex och CPI, 13
15 framkom en positiv förändring för de flesta deltagarna. Träningen ledde till att majoriteten av deltagarna upplevde mindre minnes- och koncentrationssvårigheter i sin vardag. Flera skattade sin aktivitetskompetens högre 20 veckor efter avslutad träning även om den inte statistiskt signifikanta jämfört med före träningen. Då mental trötthet är en vanlig svårighet för personer med förvärvad hjärnskada (Johansson & Rönnbäck, 2014) är det positivt att deltagarna inte behöver åka till kliniken för att genomföra träningen. Detta kan vara en bidragande faktor till att endast tre personer upplevde att de inte hade energi över till andra aktiviteter under träningsdagarna. Då deltagarna själva ansvarat för att planera in träningen i sin vardag har det dessutom medfört att de kunnat ta hänsyn till sina begränsningar och dagsform. Lundqvist et al (2010) kom i sin studie fram till att träning fem dagar per vecka under fem veckor inte var optimalt för denna patientgrupp och att en mer flexibel struktur hade varit att föredra. I studien tränade personerna parvis på kliniken och hade då möjlighet till utbyte av erfarenheter med andra. Även i en studie av Johansson och Tornmalm (2012) framkom att utbytet med andra är en viktig del i träningen. Denna möjlighet går dock förlorad då personerna tränar i sin hemmiljö. Även om de inte genomför träningen på klinik skulle man kunna erbjuda träffar för personer som kommit ungefär lika långt i träningen. Samtliga deltagare upplevde dock att de fått tillräckligt med stöd från sin coach under träningen. Införandet av CPI i Cogmed har underlättat den objektiva utvärderingen av personernas förändring av arbetsminnet. CPI ger ett mått på hur arbetsminnesrelaterade uppgifter kan förändras, dvs. en viss form av generalisering och det är just det som de flesta personerna beskriver i sina subjektiva utvärderingar när de ger exempel från vardagen. Indexförändringen för deltagarna var i genomsnitt 22 enheter (mellan 2-74 enheter) efter 25 träningstillfälle. Den genomsnittliga förändringen var i enlighet med det förväntade värdet (Cogmed). Om de två deltagare vars resultat avvek plockades bort, dvs. det sämsta resultatet (2) respektive det bästa resultatet (74) är indexvärdena 7-35 jämförbara med den förväntade förändringen. I studien av Lundqvist et al (2010) låg deltagarnas förändring på index mellan 9-35 efter 25 träningstillfällen och i studien av Johansson och Tornmalm (2012) mellan enheter. Studierna visar således liknande resultat på indexvärdet trots olika träningsupplägg. 14
16 Flera deltagare beskrev hur träningen förbättrat deras koncentration och minne i vardagliga aktiviteter. Detta framkom både direkt efter avslutad träning och vid 20- veckorsuppföljningen då deltagarna åter fyllde i frågeformuläretom minnesvårigheter i vardagen. Flera upplevde att det blivit lättare att delta i samtal och sociala sammanhang vilket av klinisk erfarenhet är ett stort problem i denna patientgrupp. Det beskrivs också av Johansson och Rönnbäck (2014) att samtal med andra människor kan vara krävande. Det framkom också att personerna i vår studie efter träning och vid 20 veckors uppföljning i mindre utsträckning saknade strategier för att kompensera för sina minnessvårigheter i vardagen, trots att inga särskilda interventioner vad gäller strategier gjorts under träningen. De upplevde även att de under träningen fått större kunskap om hur de kan hantera sina svårigheter, t.ex. ta regelbundna pauser och anteckna mer. En frågeställning som detta väcker är huruvida Cogmed kan användas för att ge personer med förvärvad hjärnskada ökad insikt i hur deras kognitiva begränsningar påverkar deras förmåga att minnas och koncentrera sig samt hur det påverkar deras vardag. Vid uppföljning 20 veckor efter avslutad träning skattade de flesta deltagarna en högre kompetens i Min Mening även om skillnaden inte var statistiskt signifikant. Detta kan jämnföras med studierna av Johansson och Tornmalm (2012) och Lundqvist et al (2010) där deltagarna i COPM värderade sitt utförande högre efter genomförd träning. Några deltagare i denna studie som skattade högre kompetens i Min Mening skattade dock en lägre värdering (dvs att aktiviteten var mindre viktig) vid 20-veckors uppföljningen. Metoddiskussion Deltagarna rekryterades fortlöpande bland personer som tidigare haft kontakt med Hjärnskadeenheten och ansågs ha nytta av datoriserad arbetsminnesträning. Under studien framkom det att Cogmed träningen inte bör kollidera med annan planering, t.ex. arbetsträning, då detta påverkar kontinuiteten eller möjligheten att orka fullfölja Cogmed träningen. Samtliga deltagare fick möjlighet att prova programmets testversion innan de beslutade sig för att delta i projektet. Detta medförde att de hade en viss kunskap 15
17 om träningens upplägg innan de tackade ja till att påbörja Cogmed träningen och att delta i studien. Första träningstillfället utfördes på arbetsterapin i samband med introduktionen vilket gav deltagaren möjlighet att ställa kompletterande frågor. Coachen kunde vid detta tillfälle även säkerställa att deltagaren tillgodogjort sig informationen om träningens utförande. Möjligheten för deltagare samt coach att kunna följa resultatet av pågående träning medförde att coachen kunde kontakta deltagarna och ge stöd vid rätt tidpunkt och omfattning. Detta förutsätter dock att coachen regelbundet följer deltagarnas träningsresultat i programmet. På avslutningsmötet kom deltagaren till arbetsterapin och detta var ett tillfälle att sammanfatta och utvärdera träningen både subjektivt och objektivt. Den subjektiva utvärderingen efter avslutad träning gjordes med hjälp av GAS skalan. Informationen som framkom var viktig för utvärderingen och det föll sig naturligt att be deltagaren fylla i frågorna vid avslutningsmötet. Frågeformuläret skulle kunna utformas utan GAS skalans formeluträkning då vi valt att redovisa svaren i tre delar, coachernas insatser, träna hemma och subjektiv upplevelse. Deltagarna hade också möjlighet att ge exempel på hur minnes- och koncentrationsförmågan förändrats i vardagen. Det var glädjande att flera personer tog upp exempel från aktiviteter i sin vardag. Valet av instrument och frågeformulär för utvärdering styrdes av vårt intresse för hur personerna upplevde förändringar i sin vardag samt förmåga till aktivitetsutförande. Min Mening gav värdefull information om hur deltagarna skattade sin aktivitetskompetens före och 20 veckor efter avslutad träning. Frågeformuläret om minnessvårigheter i vardagen gav även det information som var användbar. Dock hade det varit bättre att välja ett instrument som använts i andra studier av liknande slag. Vid resultatsammanställningens början framkom även svårighet att göra utvärdering då ett svarsalternativ var vet ej och flera personer hade använt sig av det. 16
18 KONKLUSION Denna studie har gett oss värdefull kunskap om att arbetsminnesträning med Cogmed och coachning på distans kan användas i hemmet för personer med förvärvad hjärnskada. Den objektiva förändringen av indexvärdet låg i genomsnitt som förväntat, men de arbetsminnesrelaterade uppgifterna (CPI) innebar för flertalet deltagare en förbättring. Deltagarna upplevde att de haft nytta av träningen och att det blivit lättare att koncentrera sig i vardagen och komma ihåg. De hade också förbättrat sina strategier i vardagen. Fler studier behövs dock för att få fram evidens kring nyttan med arbetsminnesträning med Cogmed. 17
19 Speciellt tack till Vår handledare Christina Brogårdh, leg sjukgymnast, Med dr. Kerstin Olsson områdeschef. VO neurologi och rehabiliteringsmedicin. Sektionen för Högspecialiserad Spinal- och hjärnskaderehabilitering, Skånes Universitetssjukhus 18
20 REFERENSER Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2012). Min Mening version 2. Svensk översättning av Eva Marie Sjövik. Nacka: FSA. Cogmed. (2014). URL Hämtad Conway, A.R., Cowan, N. & Bunting, M.F. The cocktail party phenomenon revisited: The importance of working memory capacity. Psychonomic Bulletin & Review, 2001; 8(2): Derwinger, A. (2003). Minnets möjligheter. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg Bokförlag. Baron, K., Kielhofner, G., Iyenger, A., Goldhammer, V. & Wolenski,J (2006). Min Mening bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning (version 2.2) (E.M. Sjöberg övers) Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Grieve, J., Gnanasekaran, L. (2008). Neuropsychology for Occupational Therapists - Cognition In Occupational Performance. Oxford: Blackwell Publishing Ltd. Haskins, E.C. (2012). Cognitive Rehabilitation manual. Translating evidence-based Recommendations into practice. Reston: American Congress of Rehabilitation Medicine. Johansson, B. & Rönnbäck, L. (2014). När hjärnan inte orkar-om hjärntrötthet. Borås: Recito Förlag. Johansson,B.,Saarela,T.& Stenson,S. (2012). Hämtad Forvarvade-hjarnskador/ 19
21 Johansson, B. & Tornmalm, M. Working memory training for patients with acquired brain injury: effects in daily life. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2012; 19: Krogstad, J.M., (2012). Vad är förvärvad hjärnskada? ( Björkdahl, A., Larsson, J.omarbetad rev uppl.) Mölndal: Lindgren & Söner AB Måluppfyllelseskala. Örebro: Örebro Universitet. Lundqvist, A., Grundström, A., Samuelsson, K. & Rönnberg, J. Computerized training of working memory in a group of patients suffering from acquired brain injury. Brain Injury, 2010; 24(10): Lindstedt, H. & Ivarsson, A-B. (2008). Goal Attaiment Scaling GAS- Lönner, P., Windahl, S-I. & Eriksson, L. (2014). Hämtad Turner-Stokes, L. Goal attainment scaling (GAS) and rehabilitation: a practiacal guide. Clinical Rehabilitation, 2009; 23: Westerberg, H., Jacobaeus, H,. Hirvikoski, T., Clevberger, P., Östensson, M-L., Bartfai, A. & Klingberg, T. Computerized working memory training after stroke A pilot study. Brain Injury, 2007; 21(1):
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Läs merCogmed som arbetsterapeutisk åtgärd
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2014 Cogmed som arbetsterapeutisk åtgärd En beskrivning av arbetsterapeuters användning
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merDelrapport: utvärdering 2011 av projektet Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder
Delrapport utvärdering 2011 1 2011-11-01 Delrapport: utvärdering 2011 av projektet Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder Helena Lindstedt, inst för Folkhälso-
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den lärande hjärnan Joanne
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merÅterträna eller kompensera?
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Återträna eller kompensera? En kvantitativ studie om arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller för individer
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp?
Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten ReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp? RAPPORT Nr 9/2007 ISBN 978-91-7261-115-3 Eva Regnert Anna Lindström ISSN Katarina Cronberg 1652-2516
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBehandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie
AFA Projektredovisning Dnr: 100045 2012-02-14 Behandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie Birgitta Johansson,
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merEn pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio
En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merSlutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merRapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012
Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merPatientskola introduktion och manual
Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merRapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13
Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merUppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet
RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merMANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE
MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning
Läs merKvalitetsuppföljning, Planeten (2010-05-12) Bilaga 1. 1(4) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merPATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000
Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merBrukarenkät Bostad med särskild service 2015
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merKognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merInformation för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU
Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merMinneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.
Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden
Läs merNamn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen
Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs mer