Verksamhet. Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och utbildningsnämnden. Ordförande: Förvaltningschef: Mats Wallin Ann-Chrisfin Isaksson

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Mats Wallin Ann-Chrisfin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, obligatorisk grundsärskola, gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive svenska för invandrare och särvux, samt kostverksamhet. Viktiga händelser under året Förskola Det fortsatt viktiga arbetet med att implementera innehållet i den reviderade läroplanen för att säkerställa barnens långsiktiga lärande o utveckling har varit en central fråga. Arbetet har skett genom diskussioner både på enhetsnivå och genom uppskattade erfarenhetsutbyten mellan alla enheter. Viktiga frågeställningar är Vad?, Hur? När? och Vem/Vilka? En dokumentationsutbildning för 5 personer, har resulterat i ett nytt sätt att synliggöra barnets lärande utifrån uppdraget att utveckla barns förmågor. För andra året har vi använt materialet "hur bra är vår förskola" för att följa upp hur väl verksamheten når uppsatta mål. I den mätningen/ självvärderingen kan vi se ett något försämrat resultat, anledningen till detta är troligtvis att man vid första tillfallet överskattat sin verksamhet. Arbetet med att arbeta fram egenkontrollprogram och HACCP planer har varit en annan central fråga. Tallnäs förskola är förskolans pilotprojet utifrån uppciaget att utveckla välskötthet i vår organisation. Fritidshemiförsko/ek/ass/grundskola och grundsärskola Under 2012 har det fötekommit många viktiga händelser som kommer att ha stor betydelse för Timrå kommuns grundskolor inklusive förskoleklass, fritidshem och grundsärskolan. I början av året togs Etapp 1 av Arenaskolan i bruk, och Etapp 2 är i sitt slutskede. Den tas i bruk ht-13, då även sammanslagningen av gamla Sörbergeskolan och Mariedalsskolan är fullbordad. Etapp 3, orobyggnation av Mariedalsskolan, har startat med konkret planering. Utvecklingsarbetet med "Välskötta skolor", har kommit igång ordentligt med Arenaskolan som modellskola för kommunen. Aven Ala skola har påbörjat sitt arbete med sin ideplattform, och resten av grundskolorna börjar sitt arbete i januari I samma anda har även implementering av läroplattformen edwise fortsatt på alla skolor. Ett omfattande arbete med implementering av nya Skollagen, Lgr 11 samt nya betygssystemet har pågått under året. Detta innebär att vi har för första gången, på väldigt många år, utdelat terminsbetyg från åk 6 i grundskolan. För grundsärskolan har den nya läroplanen inneburit stora förändringar med nya krav. Under 2012 delades för första gången priset "Framgångsteam" ut. Detta pris gick till Fagerviks skola. Gymnasieskola Arbetet att införa Gy11 har pågått även under kalenderåret Aterstår införandet av år 3 till Gy11 med start augusti Gymnasiets resultat 2012 visade att 94% av eleverna erhöll slutbetyg och 88% var behöriga till högskola. Under det gångna året har ett flertal aktiviteter skett inom gymnasiets profilområden. Inom internationalisering har skolan varit med i Comeniusprojektet Music Matters, där vi bland annat var värdar för de 7 deltagande länderna i augusti. I september anlände också en belgisk blivande lärare till skolan inom projektet Assistant Teacher. Inom profilområdet Näringslivskontakter har gymnasiet haft kontakt med 103 företag för elevernas arbetsplatsförlagda lärande och vidare samarbetat med 88 olika företag och organisationer inom olika områden. Gymnasiets hälsogrupp har inlett breddningen av det tredje profilområdet; Idrott och Hälsa. Skolan har också genomfört några temadagar, där bland annat hösterminens T olerans dagar, skedde med delvis initiativ av skolans elever. Timrå gymnasium har också inlett sitt utvecklingsarbete för framtiden. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har under hösten inlett ett utvecklingsarbete för att utbildningen i allt större utsträckning ska utnyttja de möjligheter som!t-användande ger. Inom utvecklingsarbetet med "Välskött Skola har vuxenutbildningen uppdraget att pröva "Möjligheten att utveckla synergieffekter för sfi". Diskussioner har förts under hösten

2 och i januari påbörjas ett försök för några studerande på sfi ska ha språkpraktik inom förskolan. Där kommer de vara behjälpliga med okvalificerade arbetsuppgifter i en språkstimulerande miljö. Vuxenutbildningen har under hösten inlett ett utvecklingsarbete för att utbildningen i allt större utsträckning ska utnyttja de möjligheter som IT -användandet ger. Inom utvecklingsarbetet med "Välskött skola" har vuxenutbildningen uppdraget att pröva "Möjligheten att utveckla synergieffekter för sfi". Diskussioner har förts under hösten och i januari påbörjas ett försök för några studerande på sfi att ha språkpraktik inom förskolan. Där kommer de vara behjälpliga med okvalificerade arbetsuppgifter i en språkstimulerande miljö. Kostverksamhet Ny skolmatsal och personalrum på Arenaskolan har tagits i bruk. skolappen är en möjlighet för elever, föräldrar och personal att via telefonen se vilken mat som serveras. Vecka 40 var en klimatsmart skolmatsvecka ( närproducerat och ekologiskt). Under 2012 genomfördes en uppdaterings kurs i Egenkontrollen för personal på C-köket och mottagningsköken. Förvaltningsövergipande 2012 har handlat väldigt mycket om styrning och ledarskap. Genom våra resultat har vi fått insikt i att framgångsrika skolor ofta präglas av ett gott ledarskap på alla nivåer. Det krävs skickliga ledare för att styra verksamheten, skapa samsyn och uppnå hög måluppfyllelse. Såväl politik och förvaltning som rektorer, lärare och annan skolpersonal har betydelse för elevernas utveckling. Skolans arbete mot målen behöver drivas och stödjas av alla nivåer för att nå långsiktiga och hållbara resultat. Därför är den viktigaste händelsen under året att nämnden initierat arbetet med välskötta skolor. Detta utvecklingsarbete är långsiktigt och kommer att pågå i många år men med en måluppfyllelse som vi ser ökar år från år. Tillväxt Effektmål l Eleverna visar på god måluppfyllelse när de slutar årskurs 3, 9, sista årskursen på gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Styrtall.Alla elever som slutar årskurs 3 kan läsa och har goda kunskaper i matematik. Resultaten i alla skolämnen bidrar till att det genomsnittliga meritvärdet för grundskolans slutbetyg är lika med eller bättre än det nationella. Alla eleverna som får slutbetyg från grundskola och gymnasie skola är behöriga till vidare studier. 96,1 %"av eleverna i åk 3 har uppnått kravnivån for skiinlitterär läsning och 91,7% for läsning av faktatext i det nationella provet. (2011: 96,5% respektive 88,5 %). Jämfort med Riket 2012 är procentsatserna 95,3 %respektive 92,3 %. När vi räknar ihop alla delresultat av nationella proven i matematik for åk 3 har 83,7% uppnått kravnivån,jämforande siffra for Riket är 88,7. Målet d Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolans slutbetyg 2012 var 193,3 ( ). Det nationella snittet fiir riket 2012 är 211,4. Målet d Andel elever i % som d var behiinga till gymnasieskolan 2012 var i Timrå kommun 21,5% motsvarande procentsats i riket var 13,4 %. Målet d Gymnasieskolans resultat 2012 visade att 94% erhiill slutbetyg och 88% ( %) var behiiriga till hiigskola/ universitet. Målet d Elever och i förekommande fall föräldrar känner väl till de mål som skolan/ förskolan ska uppnå. Barn, elever och i förekommande fall föräldrar upplever att de känner till de mål som finns för skolan/ förskolan. Mäts via enkät. Av gymnasieskolans elever uppger 4 7 % av de svarande att målen är klart difinierade. I grundskolan uppger48% av de svarande yngre eleverna, och 70 % av de svarande äldre eleverna att de känner till målen. Av forskolans vårdnadshavare uppger 77 % av de svarande, och av grundskolans vårdnadshavare 76% av de svarande att de känner till målen. Deltagandet i vårdnadshavareenkäten har varit låg. 5 amtliga til!frågade känner inte till de mål de ska uppnå och målet är därigenom d Service Effektmål l Varje skola ska marknadsföra sin profil. Styrtall Varje skola redovisar årligen sitt arbete med profilen till nämnden. Barn- och utbildningsnämnden har tagit ett helhetsgrepp gällande välskritta skolor och fors kolor. I arbetet med att ta fram den egna fors kolan/ skolans ideplattform kommer den egna profilen att arbetas fram av de som arbetar på just den enheten. Det maximala antalet barn i barngrupperna ska minst följa riksnittet..alla elever har individuella utvecklingsplaner där lärandet och dess progression är centrala, elever i behov av stöd har

3 dessutom åtgärdsprogram som tydligt visar hur målen ska uppnås och resurserna ska fördelas utifrån behov på respektive skola. Statistik avseende antalet barn i barngrupperna avläses varje år i samban med inrapporteringen till SCB. stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utföras och följas upp på varje skola enligt internkontrollplanen. Alla skolor ska varje år göra en inventering och lämna in på hur många barn som är i behov av särskilt stöd. Barngruppernas storlek i Timrå är 17,8 barn per avdelning, motsvarande siffra i riket är 16,8. Målet q Alla IUP som granskats uppfyller de krav som fagen ställer. Målet Livsmiljö \ila som vistas i skolans och förskolans miljöer ska behandlas med lika rättigheter och möjligheter. \ila elever i Timrå ska känna sig trygga i sin skola. Personalpool ska införas för att säkerställa personalens behörighet. Utveckling av skolans likabehandlingsplaner som följs upp via internkontrollplanen. Varje forskola och skola har en egen likabehandlingsplan. Målet Begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö ska prägla allt arbete inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. En miljöplan utarbetas och implementeras inom samtliga verksamhetsområden. En mi iiplan är.framtagen och godkänd av barn- och utbildningsnämnden. Målet är uppnått.. Medarbetare Alla medarbetare är väl förtrogna med uppdraget att skriva individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram för eleverna. Stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utföras och följas upp på varje skola enligt internkontrollplanen. Alla IUP som granskats uppfyller de krav som lagen ställer. Målet Medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Mer än 90 % av medarbetarna svarar i medarbetarenkät att de trivs på sin arbetsplats. 80 % av de svarande medarbetarna uppger att de trivs på sin arbetsplats. Målet l!i Ekonomi En ekonomi i balans. Noll eller positiv resultatavvikelse i årsbokslutet. Negativ resultatavvikelse, målet q Nyckeltal och volymuppgifter Mått Antal barn i förskola - okt Antal barn i familjedaghem - okt Antal barn i kooperativ förskola - okt Antal barn i färskoleklass - okt Bokslut Bokslut Prognos/mål Bokslut i budget

4 Antal barn i fritidshem - okt Antal elever i grundskola - okt Antal elever i gymnasieskola- okt varav antal elever i IM-program- okt IV-elevers övergång till nationellt gymnasieprogram Antal helårsstudieplatser gymnasial vuxenutbildning - okt Antal helårsstudieplatser grundläggande vuxenutb - okt Antal elever i SFI Antal elever hos Aktivator Antal elever i särskola Antal lärartjänster per 1 00 elever i grundskola Antal lärartjänster per 1 00 elever i gymnasieskola Antal lärartjänster per 1 00 elever i särskola Antal barn per årsarbetare i förskola Andel elever behöriga till gymnasiet i grundskolan Andel 20-åringar behöriga till högre studier från Timrå gymnasieskola % 33% 40% ,63 7,0 7,05 7,2 7,08 8,2 7,25 9,2 35,2 32, ,32 5,40 5,740 5,67 89% 89% 90% 78,5% 86% 91% 95% 88% Nyckeltal och volymuppgifter, kommentarer De stora avvikelserna 2012ligger främst på gymnasieskolan samt avlämnande elever från grundskolan. Ett stort antal elever från grundskolan elever var inte behöriga till gymnasieskolan, antalet elever på IM blev därför stort. Denna anledning och att andelen elever som sökt friskolor samt andra kommunala gymnasieskolor ökat gör att personaltätheten på gymnasieskolan är högre än beräknat under höstterminen Framtiden Vi har stora förhoppningar om att utvecklingsarbetet med välskötta skolor kommer att påverka våra verksamheter i positiv riktning. Elevers måluppfyllnad och trivsel, föräldrar/vårdnadshavares tillit samt personalens arbetsglädje ska på sikt öka. \ri känner dock en stor oro över den ekonomiska situation vi befinner oss i och önskar att kommunfullmäktige tar den oron på stort allvar. De nya reformerna fortsätter att ha stor påverkan på vår verksamhet och eftersom legitimationsarbetet har dragit ut på tiden har vi fortfarande inte full kontroll över vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger. Konkurrensen hårdnar, föräldrar/vårdnadshavare erbjuds idag stora möjligheter till att själva jämföra våra verksamheter med andra kommuner och friskolor och vi hamnar i dessa jämförelser i sämre dager än alla andra. Samverkan är en fortsatt prioriterad fråga Om vi har möjlighet att fortsätta med den påbörjade samverkansinsatsen tillsammans med socialförvaltningen kommer det att ha positiv effekt för våra barn och elever i framtiden. Ekonomi Drift T otalt redovisar barn- och utbildningsnämnden ett underskott på tkr, vilket beror på ett flertal oförutsedda utgifter som tillkommit under året. Nämndens kostnader för skolskjuts har varit högre än budget på grund av specialfordon till elever med svåra funktionsnedsättningar, kostnaden för taxi har ökat av samma anledning men även busskortskostnaden har ökat mer än beräknat. Totalt har detta medfört ökade kostnader på cirka tkr. Barn- och utbildningsnämnden har tillsatt en utredning gällande den stora ökningen av skolskjutskostnader, utredningen kommer att redovisas på nämndens sammanträde i mars De interkommunala kostnader som överstiger budget uppgår till ca tkr, alla verksamheter är berörda. Den största ökningen kan vi se inom grundsärskola och gymnasiesärskola och härrör sig från nyinflyttade familjer, vilket innebär att barn- och utbildningsnämnden inte kunde förutse denna kostnadsökning. Den interkommunala kostnadsökningen inom gymnasieskola, grundskola och förskola beror på att föräldrar och elever väljer andra skolor/förskolor än kommunens egna.

5 Byggnationen av Arenaskolan har resulterat i extra kostnader motsvarande ca 700 tkr, kostnaderna har uppstått genom hyra av kontorsmoduler, elevresor i samband med slöjdunder visning, städning mm. Kommunikationsmiss mellan avgående och tillträdande ~änstemän inom barn- och utbildningsförvaltningen samt mellan förvaltningarna kan i viss mån förklara denna kostnadsökning. Under 2012 har även kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd ökat bland barn i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan, vilket gett upphov till extra kostnader på ca tkr. En del i de ökade kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd är att föräldrar till barn som är inskrivna i grundsärskolan väljer grundskola som skolform. Detta innebär stora kostnadsökningar för barn- och utbildningsnämnden eftersom eleven läser enligt grundsärskolans läroplan samt är i behov av stort individuellt stöd. En annan stor kostnadsökning beror på nya bestämmelser i skollagen (2010:800) att normalbegåvade elever med autism ska gå integrerade i grundskola, dessa elever har stort behov av individuellt stöd och särskild resurstilldelning för att klara grundskolans krav och målsättning. Yi kan genom en offivärldsanalys konstatera att många kommuner i Sverige har samma problematik med ökade kostnader i samband med den nya lagstiftningen. Den enskilt största oförutsedda kostnadsökningen för barnoch utbildningsnämnden består av löneökningar tilllärarförbunden. Genom lärarförbundens nya löneavtal där de garanterades ett utfall på minst 4,2 % slutade nämndens kostnad på tkr mer än beräknat. Två avgångslösningar har genomförts under 2012 till en kostnad av tkr. Det ena ärendet gäller en medarbetare vars sjukdom, samt läkarintyg, hindrar denna från att kunna arbeta inom barn- och utbildningsförvaltningen men som ej längre får ersättning från försäkringskassan. I det andra fallet gjordes en bedömning att nämndens kostnad hade hamnat på en högre nivå om vi avvaktat till 2013 med att avsluta ~änsten. Semesterlöneskulden slutade på 500 tkr mer än beräknat. sonal, hyra, skolskjuts, undervisningskostnader uppstår problem med besparingar under innevarande budgetår. Uppsägning av personal, vilket är en av få besparingsmöjligheter, tar minst ett halvår att se effekt av. En ökad budgetram inför 2013 innebär att nämnden fördelat resurser till de områden vars behov ökat enligt budget Nämnden är medveten om att stora behov finns gällande barn i behov av särskilt stöd inom alla verksamheter, budgetramen 2013 har möjliggjort att grundskolan har fått ett litet tillskott till denna målgrupp. Resultaträkning, Budget Redov Avvikelse Redov tkr intäkter kostnader(-) nettokostnad (-) Investeringar Barn- och utbildningsnämndens investeringar för ITutrustning m.m. och Inventarier till nya skolan redovisar ett överskott på 7 40 tkr respektive tkr. Budgeten för ITutrustning mm är inte förbrukad på grund av att de planerade uppgraderingarna av servrar och de trådlösa nätverken inte blivit klart under 2012, det arbetet kommer att fortsätta under Överskottet för Inventarier nya skolan beror på att tillträde tilllokalerna sker under våren 2013 och först då kan många planerade inköp genomföras. Överskottet för Inventarier nya skolan är en del av de tkr som nämnden har fått beviljat för år Barn- och utbildningsnämnden kommer att ansöka hos kommunfullmäktige om en överflyttning av överskottet för IT -utrustning mm. Netto Netto Avbudget redov vikelse Projnr Investeringar, tkr När nämnden blev varse att ett underskott skulle uppstå 2012 infördes inköpsstopp, restriktioner vid vikarieanskaffning, ej återbesättning av ~änster inom förskolan, intern lösning av rektor inom grundskolan samt uppskjuten kompetensutveckling för personal inom förskolan. Nämnden äskade även resurser från kommunstyrelsens oförutsedda men fick avslag på de äskandena. Eftersom i stort sett alla resurser inom barn- och utbildningsnämnden är låsta i fasta, och i många falllagstyrda kostnader, som till exempel per IT-utrustn, möbler, arbetsmiljöåtgärder 2740 Inventarier nya skolan Summa