Utvärderingsenkät om förmånscyklar i Jönköpings kommun 2018 Undersökning bland beställare av förmånscykel under perioden våren 2016 våren 2018

Transkript

1 Utvärderingsenkät om förmånscyklar i Jönköpings kommun 2018 Undersökning bland beställare av förmånscykel under perioden våren 2016 våren 2018 jonkoping.se

2 Dokumentinformation Titel: Författare: Utvärderingsenkät om förmånscyklar i Jönköpings kommun 2018 Olle Gustafsson projektledare i hållbart resande Jönköpings kommun 2

3 Bakgrund Jönköpings kommun började under 2016 att erbjuda sina tillsvidareanställda förmånscyklar (max två cyklar per anställd) via företaget LAN-Assistans. Konceptet går ut på att cyklarna hyrs under tre år via ett månadsvis bruttolöneavdrag. Efter tre år erbjuds de anställda att köpa de cyklar de hyrt (till då rådande marknadspris) eller att lämna tillbaka dem. Under perioden våren 2016 till hösten 2018 tecknades avtal om 2687 cyklar varav 1606 var elcyklar (60 %). Drygt 2200 personer har tecknat avtal vilket innebär 20 % av kommunens tillsvidareanställda personal. Totala antalet beställda förmånscyklar utveckling sedan 2016 Vanliga cyklar Elcyklar Vår 2016 Höst 2016 Vår 2017 Höst 2017 Vår 2018 Höst 2018 Diagram 1. Det totala antalet beställda förmånscyklar uppdelat i vanliga cyklar respektive elcyklar från erbjudandets start 2016 till den senast genomförda omgången Förutom våra interna kanaler via Intranät och mail så fick erbjudandet om förmånscyklar stort utrymme i lokalmedia, vilket sannolikt bidragit till det stora genomslaget bland kommunens anställda. 3

4 Inledning För att utvärdera de anställdas upplevelse av förmånscyklarna och vilken effekt de haft så har två webbenkäter riktade till dem som tecknat avtal genomförts. Den första genomfördes i januari Denna sammanställning handlar om den andra webbenkäten som startades vid månadsskiftet maj/juni Den besvarades av 1002 personer (52 % av dem som då tecknat avtal). Den var öppen i tre veckor och två påminnelser skickades ut under enkätperioden. I denna utvärdering läggs mest fokus på den senast genomförda undersökningen även om vissa uppgifter jämförs med resultatet av den förra. Andelen svarande är högre bland anställda som beställt elcykel jämfört med dem som beställt vanlig cykel. Enkätens resultat kompenseras med den verkliga fördelningen av elcyklar och vanliga cyklar på de frågor där totalresultat redovisas. Kön 23 % av de svarande var män och 76 % kvinnor. 0,8 % ville inte ange könstillhörighet och 0,7 % angav könsneutralitet. Den verkliga könsfördelningen bland samtliga beställare av förmånscykel är 79 % kvinnor och 21 % män. Ålder Ålderfördelningen bland de svarande på enkäten överensstämmer väl med åldersfördelningen bland alla som tecknat avtal om förmånscykel. 0-3 procentenhet mellan andelarna i de två grupperna där skillnaden är störst i gruppen år (25 % av de svarande men 28 % av beställarna). Åldersfördelning bland beställarna av förmånscykel 1% 24% 12% 28% 25 år eller yngre år år 35% år 56 år eller äldre Diagram 2. Åldersfördelningen bland beställarna av förmånscykel. 4

5 Fördelning av de anställdas beställningar Fördelning av de anställdas beställningar av förmånscyklar Två vanliga cyklar 7% En vanlig cykel 29% En elcykel och en vanlig cykel 6% Två elcyklar 8% En elcykel 51% Diagram 3. Fördelningen av beställningarna bland de anställda som tecknat avtal om förmånscykel. Beställarna av förmånscykel är fördelade enligt ovanstående beställningsmönster. Det vanligaste är beställning av en elcykel vilket gäller 51 %. Näst vanligast är beställning av en vanlig cykel (29 %). De som beställt två cyklar utgör totalt 21 % av beställarna, där den största gruppen beställt två elcyklar (8 %). Totalt sett har 65 % beställt minst en elcykel och 42 % har beställt minst en vanlig cykel. Beställarnas arbetsplatser 80 % av enkätens samtliga svarande arbetar inom Jönköping/Huskvarna stadsgräns där 39 % arbetar i centrala Jönköping, 12 % i centrala Huskvarna och 29 % i övriga staden. De övriga orterna med högre andelar av beställarna av förmånscykel är Bankeryd 5 %, Norrahammar 4 % samt 2 % i Gränna, Taberg respektive Barnarp. Övriga är fördelade över kommunen. 5

6 Enkätresultat Medianavstånd till arbetet Medianavståndet mellan hem och arbete bland alla beställare är 6 km. Sett till dem som enbart beställt elcykel är medianavståndet 7 km och för dem som beställt enbart vanliga cyklar 6 km. Mer intressant är det att studera avståndet mellan hem och arbete för dem som använt sin förmånscykel till pendling. För dem som har cykelpendlat med vanlig cykel ligger medianavståndet på 5 km, 75 % bor inom 8 km och 90 % inom 14 km. Bland dem som pendlat med elcykel är medianen 6 km, 75 % bor inom 10 km och 90 % bor inom 15 km. Förändrade cykelvanor under cykelsäsong Har du cyklat mer under cykelsäsong efter levererad förmånscykel? Cyklat mer Cyklat lika mycket Cyklat mindre Alla beställare 72% 26% 2% Vanlig cykel 54% 43% 3% Elcykel 83% 15% 2% Diagram 4. Eventuellt förändrade cykelvanor under cykelsäsong efter levererad förmånscykel. Totalt sett bidrar förmånscyklarna att 72 % cyklar mer under cykelsäsong. Elcyklarna har störst positiv effekt på cykelvanorna under cykelsäsongen då 83 % av dem som beställt elcykel uppger att de cyklar mer jämfört med 54 % av dem som beställt vanlig cykel. Förändrad vintercykling Har du cyklat mer under vinterhalvåret efter levererad förmånscykel? Cyklat mer Cyklat lika mycket som tidigare Cyklat mindre Inte cyklat alls Alla beställare 24% 21% 3% 52% Vanlig cykel 17% 28% 4% 51% Elcykel 28% 16% 3% 53% Diagram 5. Ev. förändrade cykelvanor under vinterhalvåret efter levererad förmånscykel. Under vinterhalvåret har förmånscyklarna inneburit ett ökat cyklande bland 24 % av beställarna. 28 % av beställarna av elcykel anger en ökning jämfört med 17 5 bland dem som beställt vanlig cykel. Drygt hälften av beställarna cyklar överhuvudtaget inte under vintern oavsett om de beställt elcykel eller vanlig cykel. 6

7 Cykling sommar och vinter bland kvinnor och män Cyklat mer cykelsäsong Cyklat mer vintersäsong Inte cyklat vintersäsong 83% 82% 26% 56% 52% 56% 14% 38% 57% 39% 38% 26% Kvinnor elcykel Kvinnor vanlig cykel Män elcykel Män vanlig cykel Diagram 6. Jämförelse mellan kvinnor och män gällande ökad cykling under cykelsäsongen och andelarna som ökat samt undvikit cykling under vinterhalvåret. Skillnaderna är små mellan könen när det gäller ökad cykling under cykelsäsong efter levererad förmånscykel. En procentenhets skillnad gällande kvinnor och män med elcykel och fem procentenheter större ökning för männen gällande vanlig cykel. Cykling vintertid skiljer sig mer mellan könen. Men för både kvinnor och män verkar elcyklarna bidra till en ökning av cyklandet med tolv procentenheter mer jämfört med vanlig cykel. Männen ökar cyklandet vintertid i högre utsträckning än kvinnorna då 12 procentenheter mer män än kvinnor cyklar mer vintertid gällande både elcykel och vanlig cykel. Att inte cykla alls under vintersäsong skiljer sig också åt mellan könen men verkar inte påverkas alls av om det är med eller utan elassistans. 56 % av kvinnorna, med respektive utan elassistans, cyklar inte alls vintertid jämfört med % av männen. Användning av förmånscykel vid pendling 74 % av dem som tecknat avtal har själva använt förmånscykeln för arbetspendling och 31 % anger att någon annan familjemedlem pendlat till arbete eller skola med förmånscykel. Bland dem som endast beställt vanlig cykel är det 61 % som själv pendlat med förmånscykel och 22 % som har familjemedlemmar som gjort det. Bland dem som enbart beställt elcykel är siffrorna 81 % som pendlat själva respektive 34 % vars familjemedlemmar gjort det. Även bland dem som inte använt sin förmånscykel för pendling så ökar cyklingen. Under sommarhalvåret anger 48 % i denna grupp en ökning och siffran för vinterperioden är 7 %. Påverkan av andras cykling 71 % av de svarande tror att de kan ha påverkat/inspirerat en eller flera personer att cykla mer sedan de skaffade förmånscykel. 21 % säger sig ha påverkat flera personer. 7

8 Förändring av bilanvändning Hur ofta använder du förmånscykel vid resor där du tidigare använde bil? Alla beställare 24% 18% 20% 16% 22% Vanlig cykel 16% 11% 20% 17% 37% Elcykel 29% 23% 20% 15% 13% Ej cykelpendlare 4% 5% 19% 20% 51% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Dagligen/Nästan varje dag Flera gånger i veckan Någon/några gånger i veckan Någon några gånger i månaden Mera sällan/aldrig Diagram 7. Frekvens med vilken förmånscykel ersätter resor som tidigare gjorts med bil. 63 % använder förmånscykel i stället för bil en gång i veckan eller oftare. Siffrorna skiljer sig markant mellan beställare av enbart vanlig cykel eller elcykel. Elcyklarna ersätter bilresor i betydligt större omfattning än de vanliga cyklarna. 29 % av elcyklisterna tar numera elcykel istället för bil dagligen eller nästan varje dag. Motsvarande siffra för vanlig cykel är 16 %. Ytterligare 43 % bland elcyklisterna ersätter bilresor någon gång till ett flertal gånger i veckan medan det samma gäller för 31 % av de som beställt vanliga cyklar. Siffrorna för dem som inte använt sin förmånscykel för pendling (248 personer, 25 % av de svarande) uppvisar betydligt lägre påverkan av bilresorna även om 28 % i gruppen minskat sin bilkörning med minst någon gång i veckan eller oftare. 9 % har minskat bilkörningen flera gånger i veckan eller oftare. Förändring av bilinnehav Bilinnehavet bland dem som tecknat avtal verkar sjunka. Under pågående enkät ändrades svarsförmuleringen från minskat bilinnehav till minskat antalet bilar då en del av de svarande verkar ha likställt ordet bilinnehav med bilanvändning. Resultatet här handlar om de svar som kom in efter den förändringen (som gjordes efter en dag). För beställare av elcykel har störst andel minskat sitt bilinnehav (10 %) men även beställare av vanlig cykel har minskat bilinnehavet om än i mindre utsträckning (5 %). Andelarna som funderar på att minska bilinnehavet är 9 % för elcykel och 7 % för vanlig cykel. 20% 15% 10% 5% 0% Förändrat bilinnehav efter levererad förmånscykel? 9% 10% Elcykel 7% 5% Vanlig cykel Nej, men jag funderar på att minska antalet bilar i mitt hushåll. Ja, antalet bilar i mitt hushåll har minskat. Diagram 8. Förändrat bilinnehav bland beställarna av vanlig cykel respektive elcykel. 8

9 Huvudsakligt ändamål för förmånscykel Huvudsakligt ändamål för förmånscykel Cykel för arbetspendling Cykel för fritidsbruk Cykel för träning Cykel för annat ändamål Vanlig cykel 31% 46% 22% 2% Elcykel 60% 33% 4% 1% Diagram 9. Huvudsakligt ändamål för förmånscykel bland beställare av vanlig cykel respektive elcykel. Bland alla beställare var det främsta ändamålet för förmånscyklarna arbetspendling (48 %), fritidsanvändning (38 %) och träning (11 %). Uppdelat på enbart vanlig cykel eller elcykel skiljer det sig dock mycket åt. Arbetspendling är det huvudsakliga ändamålet för 60 % av beställarna av elcykel medan det för beställare av vanlig cykel gäller för 31 %. För de vanliga cyklarna är istället det vanligaste användningsområdet fritidscykling (46 %) och motsvarande siffra för elcyklarna är 33 %. Gällande de vanliga cyklarna är träning huvudsakligt ändamål för 22 % och för elcyklarna 4 %. Det skiljer knappt något mellan kvinnor och män vad gäller huvudsakligt ändamål för elcykel. Med vanlig cykel är det viss skillnad. För män gäller 34 % arbetspendling, 38 % fritidsbruk och 26 % träning och för kvinnor 29 % arbetspendling, 49 % fritidsbruk och 19 % träning. Eventuellt behov av service av förmånscykel Behov av service för den oftast använda förmånscykeln Nej, den funkar bra Alla 1% 2% 9% 30% 32% 32% Ja, basal service (pumpa däck etc) Ja, lättare service (växlar, punktering) Ja, större service (delar som måste bytas ut) Nej, cykeln används inte 0% 10% 20% 30% 40% Inget av ovanstående Diagram 10. Behov av service för den oftast använda förmånscykeln. 62 % av de oftast använda förmånscyklarna har antingen bara enkla servicebehov (av typen pumpa däck) eller inget servicebehov alls. 41 % behöver lite mer insatser och skulle i många fall behöva lämnas in på service, gissningsvis gäller detta de 9 % som uppger att delar behöver bytas ut. En något större andel elcyklar behöver service jämfört med de vanliga cyklarna. 9

10 Förändrade pendlingsvanor Medianavståndet till arbetet bland samtliga svarande beställare av förmånscykel var 7 km. Färdsätt till arbetet under cykelsäsongen före och efter levererad förmånscykel Bil ensam Bil samåkning Kollektivtrafik Cykel (ej elcykel) Elcykel Gång Annat FÖRE 49% 7% 16% 16% 2% 10% 1% EFTER 31% 5% 8% 17% 30% 8% 1% Diagram 11. Färdmedelsval vid pendling under cykelsäsong bland beställarna av förmånscykel. Cykelpendlingen under cykelsäsongen ökade stort (med 163 %) bland förmånscyklisterna efter att cyklarna levererats. Ökningen gick från en cykelandel på 18 % upp till 47 %. Sett endast till vanliga cyklar låg ökningen på en procentenhet från 16 % till 17 % medan elcykelandelen ökade från 2 % till 30 % (en ökning på över 1700 %). Både ensamkörning och samåkning i bil bland förmånscyklisterna minskade stort (36 %) efter cykelleveransen. Det blev en sammantagen minskning av bilresandet med 19 procentenheter från 56 % till 37 %. Förmånscyklarna medförde också 23 % minskning av andelen promenadpendling (från 10 % till 8 %) och för kollektivtrafiken en minskning med 50 % (från 16 % till 8 %). En överflyttningseffekt från kollektivtrafik till cykel är dock ingen nackdel i Jönköping där det är trångt på bussarna i pendlingstid. Förändrade pendlingsvanor bland kvinnor och män Förmånscyklarna har stor påverkan på pendlingsvanorna för både kvinnor och män men mest påverkas kvinnorna. Kvinnornas totala cykelandel ökar från 18 % till 47 % (en ökning med 150 %) och männens från 25 % till 47 % (en ökning med 88 %). Ökningen för vanlig cykel är 3,7 procentenheter för män (+16 %) och 2,3 procentenheter för kvinnor (+14 %). Ökningen för elcykel är 26 procentenheter för kvinnor (+1399 %) och 19 procentenheter för männen (+827 %). Både kvinnor och män har börjat cykla mer efter levererans av både vanliga cyklar och elcyklar. Av jämförelsen framgår dock att särskilt elcyklarna påverkat kvinnornas cykelpendling i större utsträckning än männens. 10

11 Färdmedelsandelar vid arbetspendling under sommarhalvåret före och efter leverans av förmånscyklar Bil ensam Bil samåkning Kollektivtrafik Cykel Elcykel Gång Annat MÄN FÖRE 45% 8% 11% 23% 2% 7% 4% MÄN EFTER 30% 6% 9% 26% 21% 4% 3% KVINNOR FÖRE 47% 8% 14% 16% 2% 12% 1% KVINNOR EFTER 31% 5% 8% 19% 28% 9% 1% Diagram 12. Jämförelse mellan kvinnor och män avseende förändring av färdmedelsval vid pendling. Förändrade pendlingsvanor med vanlig cykel under cykelsäsong Medianavstånd till arbetet bland dem som enbart beställt vanlig cykel och använt cykeln för pendling är 5 km (4 km 2016). 75 % bor inom 8 km och 90 % inom 14 km. 19 % (193 st) av de svarande på enkäten har beställt vanlig cykel och använt den för pendling. Färdmedelsval vid pendling sommarhalvår bland alla beställare av vanlig cykel Bil ensam Bil samåkning Kollektivtrafik Cykel (ej elcykel) Elcykel Gång Annat FÖRE 42% 6% 15% 22% 0% 12% 2% EFTER 37% 6% 10% 34% 1% 11% 1% Diagram 13. Färdmedelsval vid pendling under cykelsäsong före och efter levererad förmånscykel bland svarande förmånscyklister som endast beställt vanlig cykel. Bland dem som enbart beställt vanlig cykel syns en tydlig ökning av cykelpendlingen (inkl. elcykel) från 22 % till 34 % vilket innebär en ökning på 55 %. Andelen bilpendling minskar med 18 % samtidigt som minskningar kan ses även gällande kollektivtrafik (-33 %) och gång (- 8 %). 11

12 Förändrade pendlingsvanor med elcykel under cykelsäsong Medianavstånd till arbetet bland dem som enbart beställt elcykel och dessutom använt förmånscykel för pendling är 6 km, vilket även gällde vid enkäten % bor inom 10 km och 90 % inom 15 km. 51 % (507 st) av de svarande på enkäten har beställt elcykel och använt den för pendling. Bland dem som beställt elcykel ses de största förändringarna i pendlingsmönster. Cykelpendlingen (inkl. vanlig cykel) har ökat från 15 % till 54 % (en ökning med 260 %). Sett enbart till elcykel ökade andelen från 3 % till 48 %. Andelen bilresor i gruppen minskade från 53 % till 28 % (en minskning med 47 %). Stora minskningar sker även för kollektivtrafik (-56 %), vanlig cykel (-50 %) och gång (-25 %). Färdmedelsval vid pendling sommarhalvår bland alla beställare av elcykel Bil ensam Bil samåkning Kollektivtrafik Cykel (ej elcykel) Elcykel Gång Annat FÖRE 53% 8% 16% 12% 3% 8% 1% EFTER 28% 5% 7% 6% 48% 6% 1% Diagram 14. Färdmedelsval vid pendling under cykelsäsong före och efter levererad förmånscykel bland svarande förmånscyklister som endast beställt elcykel och använt förmånscykel för pendling. Uppskattad klimatbesparing vid pendling För att göra en grov uppskattning av pendlingsutsläppen har olika generaliseringar gjorts. Alla bilar betraktas som medelstora med ett utsläpp på 157 g CO2 per kilometer vilket blir siffran för ensamkörning i bil. Samåkning ges det halverade värdet 78,5 g/personkm (motsvarande två personer per bil). Jönköpings stadstrafik körs på biogas, HVO och RME, till länstrafikens bussar används HVO/RME samt diesel MK1 samt el- och dieseldrivna tåg (100 % förnybar el samt Diesel MK1). Kollektivtrafikens utsläppsfaktor sätts till 30 g/personkm vilket motsvarar Naturvårdsverkets siffror för bussar drivna på fordonsgas och ligger mellan de siffror Jönköpings länstrafik levererat. Varken för bil eller kollektivtrafik räknas CO2-belastning i tillverkningsskedet in. CO2-avtrycket vid tillverkning av både cyklar och elcyklar räknar vi dock med. Det får symbolisera att en ny cykel måste produceras för att ersätta de resor som görs med existerande fordon. Det här blir inte rättvist eftersom även bilar, tåg och bussar slits och måste bytas ut så småningom. Men nu vill vi se effekten i det direkta skedet och hur förmånscyklarna ersätter redan existerande fordon. Utsläppsfaktorn för vanlig cykel sätts då till 21 g CO2 per kilometer och 22 g för elcykel. Det är siffror som används av European Cycling Federation. Per person sparar elcyklarna ett utsläpp på 2,8 kg i veckan eller en körsträcka på 3,6 km/dag med en medelstor bensinbil. För alla beställare av elcykel betyder det en hypotetisk besparing 12

13 på nästan 800 kg CO2 per dag eller motsvarande en körsträcka med medelstor bil på en bra bit över 500 mil, ungefär från allra nordligaste Sverige ner till södra Spanien. Beställarna av vanlig cykel sparar 2,1 kg CO2 i veckan vilket motsvarar en sträcka på 2,8 km om dagen i en medelstor bensinbil. Hypotetiskt för alla beställare av vanlig cykel betyder detta en besparing på 340 kg CO2 per dag eller en körsträcka på 220 mil med en medelstor bil. Sammanlagt ger förmånscyklarna en teoretisk besparing på över 1 ton CO2 per dag under sommarhalvåret. 5 ton i veckan, eller 20 ton i månaden summerat till 120 ton under hela sommarhalvåret. 120 ton CO2 motsvarar ungefär 170 personers flygresor tur och retur Sverige- Thailand. Procentuellt minskar koldioxidutsläppen under sommarhalvåret med 23 % bland dem som tecknat avtal om förmånscykel. Minskningen är något högre för elcykel (28 %) än för vanlig cykel (17 %). För hjälp att få fram siffror för CO2-utsläpp från olika fordon har följande källor använts: För beräkning av koldioxidutsläpp från personbilstrafiken vid pendling har siffror från det Miljöbarometern använts. Siffrorna har tagits fram i samarbete mellan Klimatkommunerna, Nationella 2030-sekretariatet och Gröna Bilister. De presenterar genomsnittssiffran 157 g CO2/km för personbilar och husbilar i Jönköpings kommun för För ett värde för koldioxid per personkilometer för kollektivtrafik användes Jönköpings länstrafiks egna siffror där stadstrafiken har ett genomsnitt på 39,1 g CO2/pkm och länets tåg och bussar 24,5 g CO2/pkm. I denna beräkning sätts schablonvärdet till 30 g/km vilket också motsvarar Naturvårdsverkets siffror för utsläppen för lokalbussar drivna på fordonsgas. miljoarbetet/vagledning/miljoledning/schablonmall-utslapp-av-koldioxid%20-uppdat ivl.xlsx 13

14 Förmånscyklarnas effekt på pendlingen över tid För att se hur vanliga cyklar respektive elcyklar påverkat pendlingsvanorna efter en tids användning har enkätsvar från anställda som tecknade avtal under 2016 jämförts med den förra enkäten. Den genomfördes i januari 2017 och hade alltså enbart svarande som tecknade avtal under I denna enkät (från 2018) svarade 627 personer som tecknade avtal under 2016 vilket ska jämföras med 730 i den förra. Pendlingsförändring bland beställare av vanlig cykel Antalet anställda som enbart beställt vanlig cykel under 2016 var 197 i denna undersökning att jämföra med 263 i den förra. Resultatet i diagram 15 baseras på svaren från dessa. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Pendlingssätt bland 2016 års beställare av vanlig cykel sommarhalvår, före samt efter levererad förmånscykel FÖRE EFTER 2016 EFTER 2018 Bil Cykel (ej elcykel) Kollektivtrafik Gång Diagram 15. Pendlingsvanor bland beställare av vanlig cykel 2016 före levererad förmånscykel respektive efter 2016 samt Bland beställarna av vanlig cykel verkar den inledande positiva trenden med ökad cykling och minskat bilåkande vid pendling ha brutits. Cyklingen verkar ha minskat efter några års användande av förmånscykeln. Biltrenden verkar också på uppåtgående efter den inledande minskningen. Den negativa effekten på promenader till arbetet som de vanliga cyklarna inledningsvis hade har brutits och andel gång ser nu ut att öka. Kollektivtrafikpendlingen är även fortsatt på väg neråt efter det inledande tappet

15 Pendlingsförändring bland beställare av elcykel Antalet anställda som enbart beställt elcykel under 2016 var 377 i denna undersökning att jämföra med 432 i den förra. Resultatet i diagram 16 baseras på svaren från dessa. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Pendlingssätt bland 2016 års beställare av elcykel sommarhalvår, före samt efter levererad förmånscykel FÖRE EFTER 2016 EFTER 2018 Bil Elcykel Cykel (ej elcykel) Kollektivtrafik Gång Diagram 16. Pendlingsvanor bland beställare av elcykel 2016 före levererad förmånscykel respektive efter 2016 samt Elcyklarna uppvisar en fortsatt positiv effekt på pendlingsvanorna bland beställarna. Andelen elcykelpendling fortsätter öka även efter några års användning av förmånscyklarna. Bilpendlingen fortsätter minska om än inte i samma omfattning som i början. Minskningen av vanlig cykel vanlig cykel fortsätter och är sedan förra enkäten lika stor som bilminskningen i antal räknat. Efter den inledande minskningen av både kollektivtrafik och gång verkar den trenden bruten och dessa andelar har planat ut. 15

16 Förmånscyklarnas effekt på träning och motion 48 % av alla svarande uppger att de tränade mer efter levererad förmånscykel. Beställare av både elcyklar och vanliga cyklar anger en ökning av motionsfrekvensen. Huvuddelen av de svarande är dock kvinnor och majoriteten har beställt elcyklar vilket haft en inverkan på totalresultatet vilket vi kan se i nedanstående diagram. Har förmånscykeln medfört ökad träning/motion? Svar från kvinnor och män med vanlig cykel respektive elcykel. Ja Nej Kvinnor vanlig cykel 41% 59% Kvinnor elcykel Män vanlig cykel Män elcykel 42% 40% 54% 58% 60% 46% Diagram 17. Ev. ökning av träning/motion efter levererad förmånscykel. Då kvinnor och män med vanlig cykel respektive elcykel studeras var för sig ökar en stor andel sin motion i samtliga grupper. Det som sticker ut är att motionen ökat för 54 % av kvinnorna med elcykel jämfört med de övriga grupperna där % uppger en ökning. Antal träningsdagar före och efter levererad förmånscykel Kvinnornas motionsvanor före och efter levererad förmånscykel Vanlig cykel FÖRE Vanlig cykel EFTER 9% 12% 20% 31% 52% 47% 14% 6% 6% 4% 6-7 dagar/vecka 4-5 dagar/vecka Elcykel FÖRE Elcykel EFTER 4% 15% 7% 31% 48% 43% 24% 9% 15% 5% 2-3 dagar/vecka 0-1 dag/vecka Mer sällan/aldrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 18. Motionsvanor bland kvinnor före och efter levererad förmånscykel. Förmånscyklarna verkar medföra en ökning av antalet dagar i veckan där kvinnorna motionerar. Oftast motionerade de kvinnor som beställt vanliga cyklar, både före och efter levererad förmånscykel. Elcyklarna bidrar dock till att minska andelen i gruppen som sällan eller aldrig motionerar och fördubblar andelen som motionerar 4-7 gånger i veckan (från 19 % till 38 %). Effekten de vanliga cyklarna har på kvinnornas motionsvanor är inte lika stor (från 29 % som motionerar 4-7 dagar/vecka före till 43 % efter levererad förmånscykel). 16

17 Männens motionsvanor före och efter levererad förmånscykel Vanlig cykel FÖRE Vanlig cykel EFTER 4% 22% 6% 29% 49% 44% 18% 7% 16% 5% 6-7 dagar/vecka 4-5 dagar/vecka Elcykel FÖRE 2% 18% 45% 26% 9% 2-3 dagar/vecka 0-1 dag/vecka Elcykel EFTER 5% 24% 42% 16% 12% Mer sällan/aldrig Diagram 19. Motionsvanor bland män före och efter levererad förmånscykel. Bland männen har både vanliga och elassisterade cyklar medfört en ökning i hur många dagar i veckan man motionerar. Oftast motionerade män som beställt vanlig cykel. Både elcyklar och vanliga cyklar ger en ökning på 9 procentenheter av träning 4-7 dagar/vecka. Elcyklarna verkar också ha medfört en ökning av gruppen män som sällan eller aldrig motionerar. Ökningen av träning och motion är större bland kvinnorna än bland männen gällande både vanlig cykel och elcykel. Elcyklarnas negativa effekt på gruppen män som sällan eller aldrig motionerar kan inte ses bland kvinnorna. Om det är synen på vad som är träning/motion eller om det är den faktiska fysiska aktiviteten som skiljer är oklart. Bland dem som ökat sin träning/motion efter levererad förmånscykel är pendlingscykling den vanligaste motionsformen där förmånscykel används. Den stora anledningen är elcyklarna. Bland både manliga och kvinnliga elcykelanvändare som ökat sin motion anger ungefär 60 % pendlingscykling som den huvudsakliga motionsformen där förmånscykel används. Näst vanligast är landsvägscykling för en tredjedel av kvinnorna och en fjärdedel av männen. Även med vanlig cykel är den vanligaste motionsformen med förmånscykel pendling för båda könen (37 %) följt av landsvägscykling i drygt 30 % av fallen. I gruppen som ökat sin motion uppger 44 % av männen och 66 % av kvinnorna att den cykel de använder för träning/motion är en elcykel. Förbättrad kondition 0% 20% 40% 60% 80% 100% Även den upplevda konditionsförbättringen varierar mellan kvinnor och män samt med eller utan elassisterad cykel. Störst är skillnaden mellan kvinnorna där 35 % anger förbättrad kondition efter att vanlig cykel levererats jämfört med 50 % efter levererad elcykel. Bland männen är det ungefär lika många som anser sin kondition förbättrad oavsett om de har elcykel eller vanlig cykel (44-45 %). Både bland kvinnor och bland män som är andelen som anser sin kondition försämrad ungefär dubbelt så stor om de skaffat elcykel jämfört med vanlig cykel. Andelen är större bland män än bland kvinnor. 17

18 Upplevd konditionsföändring sedan levererad förmånscykel bland kvinnor och män med vanlig cykel respektive elcykel. Kvinnor vanlig cykel 6% 29% 65% 0% Kvinnor elcykel 7% 43% 50% 1% Ja, stor förbättring Ja, viss förbättring Män vanlig cykel 4% 41% 54% 1% Nej, oförändrad kondition Män elcykel 6% 38% 55% 2% Nej, försämrad kondition 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 20. Upplevd konditionsförändring sedan levererad förmånscykel Nöjdhet "Hur nöjd är du med din förmånscykel?" Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd/Vet ej Alla 55% 37% 6% 2% Män Vanlig cykel 41% 52% 6% 1% Män elcykel 46% 41% 12% 2% Kvinnor vanlig cykel 53% 36% 10% 2% Kvinnor elcykel 60% 34% 4% 2% Diagram 21. Nöjdhet med förmånscyklarna. Nöjdheten är totalt sett stor med förmånscyklarna. 92 % nöjda eller mer och 55 % mycket nöjda. Bara 2 % är missnöjda eller har ingen uppfattning. Högst andel nöjda och mycket nöjda (94 %) syns bland kvinnorna som skaffat elcykel. Det är också de som är både mest missnöjda (om än bara 2 %) och har högst andel mycket nöjda (60 %). Kvinnorna som skaffat vanlig cykel har en nöjdhetsandel på 89 % (53 % mycket nöjda). Männen som skaffat vanlig cykel har en andel nöjda på 93 % och lägst andel missnöjda (1 %). Männen med elcykel har en andel nöjda på 87 %. 18

19 Nöjdhet med information om erbjudandet Gällande informationen om erbjudandet ger 95 % av de svarande betyget godkänt eller mer. 75 % tycker informationen är bra eller mycket bra. 4 % anser informationen vara dålig eller mycket dålig. 2 % har ingen uppfattning. Nöjdhet med bemötande från LAN-Assistans 36 % av de svarande har ingen uppfattning och räknas därför bort. Av dem som har en uppfattning ger 93 % betyget godkänt eller mer. 68 % ger omdömet bra eller mycket bra (mycket bra 21 %). 6 % anser bemötandet dåligt och 1 % mycket dåligt. Nöjdhet med bemötande från Jönköpings kommun 28 % av de svarande har ingen uppfattning och räknas därför bort. Av dem som har en uppfattning ger 98 % betyget godkänt eller mer. 76 % ger omdömet bra eller mycket bra (mycket bra 26 %). 1 % anser bemötandet dåligt och 1 % mycket dåligt. Slutsatser Oavsett om det handlar om cyklar med eller utan elassistans verkar de ge flera positiva effekter. 1. Andelen pendlingsresor med bil minskar samtidigt som cykelpendlingen ökar vilket bidrar till minskad köbildning i rusningstid, minskade koldioxidutsläpp och förbättrad kondition hos den enskilde cyklisten. 2. Mängden träning och motion ökar och just pendlingsresor utgör den motionsform som bidragit mest till ökningen. Det gör förmånscyklarna till en insats för folkhälsan. 3. Bilinnehavet bland dem som tecknat avtal har påverkats i mer hållbar riktning, dvs. mot ett minskat antal bilar i hushållen. Om dessa bilar kommer andra tillgodo innebär det ett bättre resursutnyttjande men kan ev. bidra till att dessa bilar körs mer i andras ägo. 4. Även om pendlingscyklingen står för den stora ökningen av cyklingen och minskningen av bilresorna så är det även andra bilresor som ersätts av resor med förmånscykel. 5. Förmånscyklarna har bidragit till att fler än bara de som tecknat avtal cyklar mer. Dels genom möjligheten att teckna avtal om två cyklar så bilbehovet i familjen minskar men även genom att genom att de som tecknat avtal påverkat/inspirerat andra i sin omgivning. Med tanke på dessa positiva effekter är det en god idé att fortsätta med förmånscyklarna i Jönköpings kommun och att verka för en spridning av konceptet. 19