Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 15/16

Transkript

1 Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 15/16 Förskoleklass Skola Fritidshem Ansvariga för planen: Biträdande rektor Trygghetsteam

2 UTVÄRDERING OCH DELAKTIGHET Elevernas delaktighet och utvärdering: Eleverna är delaktiga i att ta fram skolans ordningsregler och värdegrund dels på klassråd, dels på elevråd. Eleverna svarar på frågor om trygghet och trivsel i elevenkäter. Vårdnadshavarnas delaktighet och utvärdering: Synpunkter från föräldrar gällande vårt trygghetsarbete inhämtas på utvecklingssamtal, föräldramöte, föräldraenkäter samt vid den muntliga och eller skriftliga feedback vi får vid aktuella elevärenden som hanterats med stöd av vår Likabehandlingsplan. Personalens delaktighet och utvärdering: Personalens synpunkter gällande planen inhämtas med hjälp av Trygghetsteamet i slutet av läsåret och presenteras för alla på en APT i augusti innan planen sätts i bruk. Trygghetsteamet arbetar under maj/juni med att utvärdera årets plan och fastställa ny plan för kommande läsår med hänsyn tagen till övrig personals utvärdering och med utgångspunkt i de utvärderingar som gjorts med eleverna under föregående år. Förankring av nuvarande plan: Planen tas upp på en APT. All personal, alla föräldrar och alla elever har tillgång till planen på vår hemsida. Planen presenteras för föräldrar på föräldramöte. Planen gås igenom med eleverna minst en gång per termin samt fler ggr vid behov. Fjolårets plan utvärderades genom elevernas, föräldrarnas och personalens delaktighet enligt ovan. KARTLÄGGNING I vår kartläggning och utvärdering av fjolårets plan har vi sett att Likabehandlingsplanen varit enkel och tydlig att följa. Vi har sett att rutiner kring dokumentation och hantering av dokumentation måste förtydligas ytterligare eftersom rutinerna är förnyade under året, Trygghetsteamet stöttar. Vi har blivit noggranna med att anmäla aktuella ärenden till huvudmannen. Alla elevärenden har tagits om hand med stort engagemang från samtliga inblandade vuxna och personalen på skolan hjälps åt med inställningen alla barn är allas barn. Vi behöver förtydliga för alla nyanställda hur våra rutiner ser ut och vilka typer av elevärenden som ska till Trygghetsteamet. Vår introduktion av nyanställda bör förbättras gällande dessa frågor. Vi har blivit bättre på att ha direktkommunikation med vårdnadshavare, den som har informationen delger den, vi lämnar inte allt ansvar till klassföreståndare. Vi behöver ha två vuxna som är ansvariga för trygghet och trivsel i samband med idrottslektioner för de yngre åk. Vi ska alltid ha en personal i anslutning till våra

3 omklädningsrum åk F-6. Det har varit många konflikter på fotbollsplanen och vi har gjort ett schema för planen som inneburit minskat antal konflikter. Det behövs stöd av vuxna i lagindelning på idrott och raster för att undvika kränkningar. Fritidshemmet har varit sårbart på grund av våra gruppindelningar på avdelningarna och några elever har i den situationen visat sig otrygga och behöver extra stöd och omtanke. Vi ändrar gruppindelningen läsåret 15/16. Det är svårt att möta olika stödbehov hos eleverna på fritidsklubben. Vi har behov av att lärare möter eleverna i klassrummet tio minuter innan lektionen startar på morgonen för att skapa lugn och trygghet. Vi behöver ha nya rutiner på morgonen i övergången mellan fritids och skola. Elever med allergier/sjukdomar har känt sig utanför vid utflykter, fikastunder. Vi har behov av utbildning för att möta utåtagerande barn. Vi har inte nått nollvisionen gällande kränkningar och mobbing läsåret 14/15. Förebyggande insatser och fokusområden 15/16: Trygghetsteamet stöttar personal och arbetar för att stärka enskilda elevers självförtroende, självkänsla bland annat genom samtal i grupp och enskilt. Dilemmaövningar för personal under APT. Tydliggör ansvar och uppdrag mellan enskild pedagog kontra Trygghetsteamet. Lärare finns i korridor och klassrum från senast kl varje dag för att möta eleverna och ge dem en bra start. Vi förankrar en tydlig värdegrund med ordningsregler i samarbete med elever och personal. Vi skapar en pärm med alla våra planer och rutiner samlade som introduceras för all personal i augusti och löpande för ny personal under året med hjälp av introduktionsansvariga. Detta skapar trygghet. Vi fortsätter ha schema för fotbollsplanen. Lärare ska finnas i anslutning till omklädningsrummen och ha rummen under kontinuerlig uppsikt. Klassrummen i röda huset är låsta vissa tider under fritidshemmets verksamhet. Eleverna på fritids startar med uteverksamhet efter frukost och innan skola. Extra personal är ute på rasterna när vi ser behov av det. Trygghetsteamet signalerar när behov uppstår. Pedagoger gör lagindelning, inte elever. Resurslärare stöttar elever som agerar fysiskt mot andra elever för att de inte ska utsätta sig själva eller andra för skada. Vi hjälps åt och försöker vara flera vuxna i dessa situationer. Vi får handledning av skolpsykologer för att kunna möta barn som utåtagerar på bästa sätt. Vi erbjuder elever i åk 4-6 med stort stödbehov plats på fritidshemmet istället för fritidsklubb. Vi undviker sötsaker, godis under skoltiden. Fortsatta samtal med föräldrar och elever om att alla konflikter inte är detsamma som kränkningar och eller mobbing. Vi måste prata mer om vad de olika begreppen står för. Elever måste få träna sig på att lösa konflikter i skolan som en del av en social fostran. Det kräver ofta mognad, utveckling och träning för att kunna hantera, bemöta och

4 respektera olikheter och för att klara av att bemöta andra människor med ödmjukhet och schysst attityd. Skolan ger eleverna stöd i denna utveckling. Årets plan utvärderas på samma sätt som fjolårets plan. När en elev kränks/trakasseras/mobbas av en annan elev: Aktuell pedagog som får reda på att något har inträffat meddelar klf och bitr. rektor (som i sin tur anmäler ärendet skriftligt till huvudman med elevernas initialer och med datum då utredning startar). Samme pedagog säkerställer att ärendet skyndsamt utreds, samma dag eller om det inte är möjligt, dagen efter. Fördela ansvaret för utredningen (elevsamtal och information till vårdnadshavare) på lämpliga pedagoger. Eleverna kallas en och en till samtal, samma dag eller nästföljande dag. Dokumentera! Uppmana eleverna att berätta hemma om det samtal som ägt rum. Meddela att personal på skolan kommer att ringa hem samma dag eller nästföljande dag. Den pedagog som har förstahandsinformation tar kontakt med berörd elevs vårdnadshavare. Var noga med att informera om att det är skolans ansvar att utreda, följa upp och avsluta. Vårdnadshavare får information. Dokumentera! Ärendet registreras i LISA. Trygghetsteamet ansvarar för att registreringen, efter information från pedagog med förstahandsinfo. Minst två uppföljande samtal ska ske innan ärendet kan avslutas. (Totalt tre samtal är minimum.) Om ärendet inte kan avslutas efter 3 samtal ska klf, vårdnadshavare, bitr. rektor ha vidare information. Nytt ställningstagande om insatser utifrån Skollagen kap 5 (trygghet och studiero). Bitr. rektor tar beslut om Trygghetsteamet ska kopplas in.

5 5. All dokumentation ska vid avslutat ärende lämnas i pappersform till bitr. rektor. När en elev kränks av en vuxen: Den som får kännedom om ärendet kontaktar bitr. rektor som sedan informerar grundskolechef/huvudman skriftligen om att en utredning startar. Bitr. rektor har samtal med berörd elev. Erbjud stöd innan samtalet från vårdnadshavare. Dokumentera! Bitr. rektor har enskilt samtal med berörd pedagog. Erbjud stöd innan samtalet från facklig representant. Dokumentera! Fackliga företrädare, vårdnadshavare och grundskolechef informeras om att samtalen har ägt rum och vad dessa visat. Minst två uppföljande samtal ska ske innan ärendet kan avslutas. (Totalt tre samtal är minimum.) Tillrättavisande samtal, skriftlig varning och i förlängningen uppsägning kan tillämpas för att stoppa fortsatta kränkningar mellan vuxen och elev. Policy: Det är alltid den utsatte elevens upplevelse av det inträffade som avgör om den blivit kränkt eller ej. Oavsett uppsåt eller ej så är det den utsatte elevens upplevelse som är central och ligger till grund för skolans fortsatta arbete. Alla inblandade får komma till tals och får ge sin version av det inträffade. När konflikter uppstår på skolan eller fritidshemmet hjälper personalen till att stötta eleverna i att lösa konflikterna. Olösta konflikter tas upp i arbetslaget för diskussion.

6 Konflikter som inte går att lösa efter flera olika utvärderade insatser tas med till Trygghetsteamet för nya insatser, handledning och stöd. Alla konflikter är inte kränkningar. Vi ska inte missbruka orden kränkning eller mobbing, då tappar orden och begreppen sin tyngd och kraft i de situationer då de bör brukas. Främjande insatser: Religion Eleverna i åk F-6 ska ges möjlighet att under läsåret samtala om vad olika religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor. Kränkande behandling Trygghetsvandring genomförs varje år. Elevrådet ansvarar för att genomföra trygghetsvandringen och sedan presenteras resultatet för Trygghetsteam med bitr. rektor. Trygghetsteamet träffas varje månad med regelbundenhet för att hålla trygghetsarbetet levande på skolan. Arbete i alla klasser med att främja ett positivt och vårdat språkbruk, hålla värdegrundsdiskussioner levande samt få eleverna att våga sätta ord på känslor. Kön Eleverna i åk F-6 ges möjlighet att ha diskussioner som utmanar normen (Ex vis: finns det yrken som bara pojkar/flickor kan ha? Varför? Finns det saker som flickor/pojkar är bättre på att göra än det andra könet? Varför?). Elever i åk 4-6 får studera reklam utifrån genusperspektiv. Funktionsnedsättning Arbete och samverkan mellan grundskolan F-6 och Grundsärskolan. T ex gemensamma raster, temadagar, fritidsverksamhet, friluftsdagar. Samtal med elever om multipla intelligenser, olika inlärningsstilar, styrkan i våra olikheter, människors olika behov av stöd. Sexuell läggning Eleverna i åk F-6 får läsa böcker och/eller titta på filmer på lektionstid som skildrar livet förr och nu, vad det gäller t ex familjelivet. Samtala om det lästa/sedda. Eleverna i åk 4-6 får titta på hur reklam och media skildrar sexualitet och könsroller. Etnisk tillhörighet Eleverna i åk F-6 får delta i värdegrundsövningar gällande fördomar och stereotyper. Eleverna i åk 4-6 läser om samer och övriga minoriteter i Sverige. Ålder

7 Eleverna i åk 4-6 ges möjlighet att samtala kring diskrimineringsgrunderna och vad det kan innebära att bli diskriminerad på grund av sin ålder t ex vid ett anställningsförfarande och vad lagtexten säger om detta.