Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 16/17

Transkript

1 Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 16/17 Förskoleklass Skola åk 1-6 Fritidshem & Fritidsklubb Ansvariga för planen: Biträdande rektor Trygghetsteam Gäller

2 UTVÄRDERING OCH DELAKTIGHET Elevernas delaktighet och utvärdering: Eleverna är delaktiga i att ta fram skolans ordningsregler och värdegrund på klassråd, elevråd och fritidsmöten. Eleverna svarar på frågor om trygghet och trivsel i elevenkäter. Vårdnadshavarnas delaktighet och utvärdering: Synpunkter från föräldrar gällande vårt trygghetsarbete inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöte, föräldraenkäter samt vid den muntliga och eller skriftliga feedback vi får vid aktuella elevärenden som hanterats med stöd av vår Likabehandlingsplan. Personalens delaktighet och utvärdering: Analyser görs från Gävlemodellens elevenkäter som sedan sammanställs. Trygghetsteamet arbetar under vecka 44 med att utvärdera årets plan och fastställa ny plan för kommande läsår. Detta med hänsyn från och utgångspunkt i de utvärderingar som gjorts med elevernas svar från elevenkäten och elevrådets trygghetsvandring. Trygghetsvandring sker under veckorna 41-42, i elevrådets regi. Innan vandringen diskuteras frågorna till vandringen på klassråden. Förankring av nuvarande plan: All personal, alla föräldrar och alla elever har tillgång till planen på vår hemsida. Planen förankras i personalgruppen under framtagandet. All ny personal får introduktion av särskilt ansvariga. Planen presenteras för föräldrar på föräldramöte, samt skickas ut på skola 24. Planen gås igenom med eleverna minst en gång per termin.

3 KARTLÄGGNING I vår kartläggning och utvärdering av fjolårets plan har vi sett att Likabehandlingsplanen varit enkel och tydlig att följa. Vi har sett att rutiner kring dokumentation och hantering av dokumentation måste förtydligas ytterligare eftersom rutinerna är förnyade under året, Trygghetsteamet stöttar i detta. Vi behöver förtydliga för alla hur våra rutiner ser ut och vilka typer av elevärenden som ska till Trygghetsteamet. Vår introduktion av nyanställda bör förbättras gällande dessa frågor. Vi har vuxna som är ansvariga för trygghet och trivsel i samband med idrottslektioner för de yngre åk. Många elever på lågstadiet upplever att det är stökigt och otryggt i kapprummen och vissa uppger att de inte vill gå på toaletten, rädda att någon ska öppna dörren. Vi ser till att en vuxen är med när eleverna går ut på rast och när de går in igen. Vi har ändrat gruppindelningen på fritids till att tvåor och treor går för sig och vi har två F-1 avdelningar. Personalen upplever att detta har skapat trygghet och ett lugnare klimat. Det är svårt att möta olika stödbehov hos eleverna på fritidsklubben. Vi ser över schemat så att klasserna inte slutar samtidigt och tider för mellanmål schemaläggs för att undvika alltför många elever på samma yta. Vi gör ett rullande schema där elever i sexan får komma och hjälpa till på klubben för att fixa mellanmål och eventuellt leda aktiviteter. Vi ska möta eleverna i klassrummet tio minuter innan lektionen startar på morgonen för att skapa lugn och trygghet. Vi har behov av utbildning för att möta utåtagerande barn. Vi har inte nått nollvisionen gällande kränkningar och mobbing läsåret 16/17. Vi har nya rutiner på morgnarna i övergången mellan fritids och skola. Det har bidragit mycket till att minska konflikter. Barnen går ut 07:30 och går in när skolan börjar. De flesta elever uppger att de trivs i skolan samt på fritids. De har kompisar och känner tillhörighet och upplever att de lär sig mycket i skolan. Några elever uppger dock i enkäten att de upplever sig otrygga på skolan; båda vad gäller andra elever samt vuxna på skolan. Flertalet som nämnt detta beskriver att det är på skolgården eller där det inte finns vuxna närvarande som är otrygga ställen. Några uppger även att de inte känner att de kan berätta om kränkningar som de utsatts för eller uppmärksammat. Det finns elever som uppger att de blivit kränkta via e-post eller sociala medier.

4 Förebyggande insatser och fokusområden 16/17: Trygghetsteamet möts var 14:e dag för avstämning. Tydliga rutiner upprättas. Dilemmaövningar för personal under APT. Fokusområde att arbeta med den upplevt otrygga skolmiljön på arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar samt på studiedagar. Detta i syfte att öka trygghet på skolgård samt mellan elev-vuxen. Personalutbildare kommer att ansvara för det med övrig personal. Lärare finns i korridor och klassrum från senast kl varje dag för att möta eleverna och ge dem en bra start. Vi förankrar en tydlig värdegrund med ordningsregler i samarbete med elever och personal. Den introduktionsansvarige uppdaterar pärmen planer och rutiner. Denna introduceras för all personal i anslutning till läsårstart. Ny personal får introduktion av introduktionsansvariga en i f-3 och en i 4-6. Lärare ska finnas i anslutning till omklädningsrummen och ha rummen under kontinuerlig uppsikt. Eleverna på fritids startar med uteverksamhet innan skola. Extra personal är ute på rasterna när vi ser behov av det. Pedagoger gör vid behov lagindelning, inte elever. Vi får handledning för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd. Vi fortsätter vårt värdegrundsarbete kring kränkningar via sociala medier i klasserna samt i elevrådet. Vi fortsätter prata om vad begrepp inom trygghetsarbetet står för, utifrån vad likabehandlingsplanen beskriver.

5 När en elev kränks/trakasseras/mobbas av en annan elev: 1. Aktuell pedagog som får reda på att något har inträffat meddelar klf och bitr. rektor (som i sin tur anmäler ärendet skriftligt till huvudman med elevernas initialer och med datum då utredning startar). Samme pedagog säkerställer att ärendet skyndsamt utreds, samma dag eller om det inte är möjligt, dagen efter. Fördela ansvaret för utredningen (elevsamtal och information till vårdnadshavare) på lämpliga pedagoger. 2. Eleverna kallas en och en till samtal, samma dag eller nästföljande dag. Dokumentera! Uppmana eleverna att berätta hemma om det samtal som ägt rum. Meddela att personal på skolan kommer att ringa hem samma dag eller nästföljande dag. Den pedagog som har förstahandsinformation tar kontakt med berörd elevs vårdnadshavare. Var noga med att informera om att det är skolans ansvar att utreda, följa upp och avsluta. Vårdnadshavare får information. Dokumentera! Ärendet registreras i LISA. Trygghetsteamet ansvarar. 3. Minst två uppföljande samtal ska ske innan ärendet kan avslutas. (Totalt tre samtal är minimum.) 4. Om ärendet inte kan avslutas efter 3 samtal ska klf, vårdnadshavare, bitr. rektor ha vidare information. Nytt ställningstagande om insatser utifrån Skollagen kap 5 (trygghet och studiero). Bitr. rektor tar beslut om Trygghetsteamet ska kopplas in. 5. All dokumentation ska vid avslutat ärende lämnas i pappersform till bitr. rektor.

6 När en elev kränks av en vuxen: 1. Den som får kännedom om ärendet kontaktar bitr. rektor som sedan informerar grundskolechef/huvudman skriftligen om att en utredning startar. 2. Bitr. rektor har samtal med berörd elev. Erbjud stöd innan samtalet från vårdnadshavare. Dokumentera! 3. Bitr. rektor har enskilt samtal med berörd pedagog. Erbjud stöd innan samtalet från facklig representant. Dokumentera! 4. Fackliga företrädare, vårdnadshavare och grundskolechef informeras om att samtalen har ägt rum och vad dessa visat. 5. Minst två uppföljande samtal ska ske innan ärendet kan avslutas. (Totalt tre samtal är minimum.) 6. Tillrättavisande samtal, skriftlig varning och i förlängningen uppsägning kan tillämpas för att stoppa fortsatta kränkningar mellan vuxen och elev. Policy: Det är alltid den utsatte elevens upplevelse av det inträffade som avgör om den blivit kränkt eller ej. Oavsett uppsåt eller ej så är det den utsatte elevens upplevelse som är central och ligger till grund för skolans fortsatta arbete. Alla inblandade får komma till tals och får ge sin version av det inträffade. När konflikter uppstår på skolan eller fritidshemmet hjälper personalen till att stötta eleverna i att lösa konflikterna. Olösta konflikter tas upp i arbetslaget för diskussion. Konflikter som inte går att lösa efter flera olika utvärderade insatser tas med till Trygghetsteamet för nya insatser, handledning och stöd. Alla konflikter är inte kränkningar. Vi ska inte missbruka orden kränkning eller mobbing, då tappar orden och begreppen sin tyngd och kraft i de situationer då de bör brukas.

7 Främjande insatser: Vi synliggör och diskuterar de olika diskrimineringspunkterna i varje klass. All personal utbildas och uppdateras kontinuerligt i skolans trygghetsarbete för att kunna arbeta förebyggande. Särskilda personalutbildare på skolan håller i detta arbete, en årsplan finns. Vi involverar elever i planering och genomförande av temadagar och friluftsdagar. Fritids involverar elever i planering av och ledning av aktiviteter i den dagliga verksamheten. Trygghetsvandring varje år. Trygghetsteamet träffas var 14:e dag för att hålla trygghetsarbetet på skolan levande. Arbete i alla klasser med att främja ett positivt och vårdat språkbruk. Minst en vuxen äter med varje klass. Vi utvecklar vår fadderverksamhet. Rastaktiviteter. Alltid minst två rastvakter. Vi diskuterar konferenser, klassråd och elevråd för att utveckla förslag på hur vi kan förbättra skolklimatet och arbeta för en tryggare skola. Första veckan efter sommarlov och jullov går samtliga vuxna ut på rasterna. Trygghetsteamet Ammy Selin fritidspedagog Carina Hölzl klf åk 2 Sandra Schreiber Berg klf åk 5 & 6 Martin Linnér klf åk 6 Robin Andersson Fritidsklubben åk 4-6 Leo Brodin bitr. rektor Bisittare/kontaktpersoner Carola Wigren specialpedagog Lindha Eriksson kurator Personalutbildarna Linda Östlund F-klass A Carina Hölzl klf åk 2 Jenna Lindberg klf åk 3 Martin Hofling idrottslärare Utvecklingsgruppen Leo Brodin bitr. rektor Leif Ek F-klass B Louise Pettersson Fritidspedagog Katarina Hagström Wiberg klf åk 3 Martin Linnér klf åk 6