Nutritionsbehandling. Patienter med särskilda behov Gerodontikurs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionsbehandling. Patienter med särskilda behov Gerodontikurs"

Transkript

1 Nutritionsbehandling Patienter med särskilda behov Gerodontikurs

2 Sjukdomsrelaterad Undernäring hos äldre

3 Friska äldre äter bra Genomsnittligt H-70 undersökningar Så länge man är frisk och har olika funktioner i behåll (ADL, kognition etc)

4 Fight against malnutrition a European action plan

5 How many? Malnutrition is reported present in 5% of the entire population 10% in those over 65 years 15% in ages living at home 35-40% of all hospital admissions up to 60% in care homes 20 million in EU

6 European campaign goals National nutrition care plans in every member state Nutritional sceening all patients Education in Basic Nutrition Nutritional care basic for accreditation of care (all types)

7 Undernäring förekommer ofta Ca % av akut och kroniskt sjuka patienter på sjukhus är konstaterat undernärda 1 sjukdoms-relaterad malnutrition/undernäring) Förekomst Vårdenhet undernäring, % Medicinskt akutintag Medicin 8-25 Strokeenhet 16 Kirurgi Ortopedi 38 Geriatrik 28,5-36 Ref. 1. SoS rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling s.114

8 8 vanliga D:n Disease Depression Dementia Dysphagia Dysgusea Drugs Dentition Dysfunction

9 Sarkopeni- ett nytt begrepp med klinisk betydelse (NG 1) Muskelatrofi sarkopeni (grek) eg brist på kött Myntades av Irwin Rosenberg 1989 Muskelförlust stjäl den äldres frihet Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008

10 Åldrandets sarkopeni Hälften av muskelmassan och muskelstyrkan förloras mellan tidig medelålder och sent åldrande. Efter 50 års ålder förloras ca 1-2% av muskelmassan per år. Mellan 50 och 70 år förloras ca 15% av muskelstyrkan/10 år Efter 70 år förloras 30% av styrkan/10 år.

11 Åldrandets sarkopeni Det är främst snabba och starka typiifibrerna som försvinner. Referenser: Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008 Hughes VA et al Am J Clin Nutr 2002;76:473-81

12 Sarkopeni - orsaker Främsta orsakerna till förlust av muskelmassa och muskelstyrka: Åldrande, sjukdom, inaktivitet och svält ofta i kombination Åldrandets sarkopeni orsakas av genetiska faktorer samt livsstil te x fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag ffa protein

13 Träning hjälper Bra mat och styrketräning kan bromsa utveckling av sarkopeni Systematisk översiktsartikel med 15 randomiserade träningsstudier visade att muskelstyrkan kan ökas med ca 200 % medan effekterna på muskelmassan kunde öka med ca 10% Seguin R et al. Am J Prev med 2003;25:141-49

14 Optimalt proteinintag? Optimalt intag av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre är oklart Nya förslag rekommenderar 1,2-1,5g/kg/d Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008;27: Intag av essentiella aminosyror viktiga för maximal proteinsyntes. Paddon-Jones D. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009;12:86-90

15 Framtida forskning Kan tillförsel av enskilda aminosyror ha muskeluppbyggande effekter? särskilt intresse för leucin (grenad essentiell aa) som bla finns i mjölkens vassleprotein Rieu I et al J Physiol 2006;575: Tidpunkt för proteinintag (bättre direkt efter träning) Esmarck B et al PHysiol 2001;535: Framtida fokus på fysisk aktivitet tillsammans med god nutrition

16 Kosttillägg och träning Positiva effekter av kosttillägg samtidigt med resistance training Enbart kosttillägg förbättrade varken muskelstyrka el fysisk funktionsförmåga. 100 män, 87 år, 10 veckors träning, 3 sessions (45 min)/week. Näringsdryck = 360 kcal Fiatarone MA, O Neill EF, Ryan ND et al. Supplementation on physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330:

17 Indelning av proteiner efter Enzymprotein ex trypsin Hormon ex insulin, GH Transport ex transferrin, hemoglobin Kontraktila ex aktin, myosin Struktur kreatin, kollagen Förråd ex albumin, kasein biologisk funktion

18 Proteininnehåll i olika livsmedel Kött g/100g råvara Fisk Skaldjur Mjölk/fil/yoghurt 1 glas 7 Ost Ägg (ca 60g) 7-8 Linser, bönor kokta 8-11 Mandel, nötter Bröd 7-11

19 Sjukdomsrelaterad undernäring Riskdiagnoser: Demens Parkinsons sjukdom Stroke KOL Hjärtsvikt

20 År r 2020 beräknar WHO att det finns ca 29 miljoner dementa personer i världen. v

21 Viktförlust vid demenssjukdom Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre. Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimer s sjukdom. Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.

22 Viktförlust - orsaker? Förändrat ätbeteende Minnesförlust, desorientering Apraxi Agnosi Anomi ordglömska Sundown syndrome

23 Viktförlust - orsaker? Förändrat luktsinne. Problem med att identifiera, känna igen Inflammation Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor läkemedelsbiverkan

24 Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer s sjukdom Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas. Blodflödet ökade efter exponering för vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp - men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD. Läkartidningen Vol 102:20; Lennart Wetterberg

25 Stroke - Ätsvårigheter Ätsvårigheter vanligt efter stroke 80% har svårigheter efter insjuknandet (Westergren et al 2001) Efter 18 månader kvarstår minst 45% av ätsvårigheterna (Axelsson 1988)

26 Ätsvårigheter vid stroke Funktionsstörningar i muskler i ansikte, mun, svalg och matstrupe Nedsatt förmåga att uppleva temperatur och känsel i munnen Nedsatt mental kapacitet Orkeslöshet (Axelsson 1988)

27 Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelselrna påverkas Gastrointestinala problem vid Parkinsons sjukdom Minskad rörelseförmåga i struphuvud och störd sväljreflex Minskad motilitet, gastroesofagal reflux Nedsatt peristaltik, fördröjd magsäckstömning Minskad peristaltik och förlängd passagetid Nedsatt motilitet

28 Dysfagi - Hur vanligt? Parkinsons sjukdom Tugg- och sväljsvårigheter hos ca 50% Demenssjukdom I sent skede av AD vanligt Stroke 30-45% i den akuta fasen ca 10% får kvarstående problem

29 Utredning Logopedisk: Klinisk sväljbedömning. Måltidsobservation. FUS (Fiberskopisk Undersökning av Sväljningen). Videofluoroskopi (röntgenfilmning av sväljningsakten). Kost- och vätskeregistrering.

30 Dysfagi ny bok Logoped Per Svensson

31 Svårigheter att äta Albert Westergren studentlitteratur 2003 Bedömning av ätandet Intagande av mat, intag Sväljningsprocessen, sväljning Energitillgång, energi/ork

32 Nutritionsrelaterade problem vid KOL Dålig aptit Tidig mättnad Trötthet Depression Dyspné vid matlagning Dyspné vid måltid Hjärtsvikt Illamående, matleda Tidig mättnad Trötthet Depression Dyspné

33 Identifiera nutritionsproblem Vikt, längd BMI (<70 år=20-25 >70 år=22-27) Viktförändring Ätsvårigheter

34

35

36 Munhälsa Dåligt munstatus påverkar vårt matintag Hur ofta, hur mycket och vad man äter (livsmedelsvalet) Är en bidragande riskfaktor till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande

37 Munhälsa Bristande munhälsa viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre Sullivan et al. J Am Geriatr Soc 1993;41: Munhåla och tänder bör rutinmässigt bedömas på alla i samband med ankomst/inskrivning äldreboende Poulsen et al. J Nutr Health Aging 2006

38 SNR-KOST Svenska Näringsrekommendatio ner Till friska och överviktiga

39 A-KOST Energirik kost Grundkost för flertalet sjuka Till patienter med risk att utveckla undernäring

40 E-KOST Energi- och proteinrik kost Till patienter med undernäring samt riskpersoner Vid aptitlöshet, ätsvårigheter

41 Mat och näring för sjuka Måltidsordning MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) kcal Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål

42 Cochrane Database Syst Rev Näringsdrycker kan förbättra intaget av energi, protein och andra näringsämnen hos sjuka äldre utan att leda till minskat intag av vanlig mat och bidra till viktuppgång el minska viktförlust Milne AC, Potter et al 2009

43 Calogen studien Medelvårdtid: 8dagar. 3x30 ml fettemulsion (Calogen)/dag, ~420 kcal 60% MUFA, 30% PUFA Energi-intag dag 2 och 8 Effekter: 50% högre energiintag. vikten stabil bättre aptit bra pl-fettsyraprofil Kcal/kg body weight/day P=0.002 IG CG P= At start Follow-up n=24 n=27 Faxén Irving&Cederholm. Clin Nutr, in press

44 Dysfagikost

45

46 Drycker Förtjockning med hjälp av modifierad majsstärkelse majsvälling, potatismjöl Geléade drycker Bullkaffe Kalla drycker lättare att svälja än varma Kolsyrade drycker bra (Bülow M, Olsson R, Ekberg O) Acta Radiologica 44 (2003) ) GFI 2007

47 Enteral nutrition - När PEG när sond? Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk Vid längre tids behandling rekommenderas PEG. Två randomiserade jämförelser mellan metoderna efter 4 veckor visar att PEG säkerställer nutritionsstödet mer effektivt, med färre avbrott i matningen (Unosson M 1994, Westergren A. Svårigheter att äta. Vårdlitt 58. Studentlitteraur: Lund 2003.

48 EN och PN (total eller stöd) 2006 ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics 2008 ESPEN guidelines Parenteral Nutrition: Geriatrics

49 ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics Rekommendation Vid tidig och moderat demens rekommenderas flytande kosttillägg ibland även EN för att förhindra undernäring (grad C) Till patienter med svår demens rekommenderas ej enteral nutrition (Grad C) Clinical Nutrition (2006) 25:

50 Ethical and legal aspects of EN Dementia: Recent studies of terminal dementia has shown that tube feeding does not prolong life and causes more complications than benefits. It reminds us that loss of appetite and thirst are terminal features in this fatal condition as in other terminal illnesses at a late stage Espen guidelines on enteral nutrition. Clinical nutrition (2006) 25:

51 Det finns inga standardlösningar Varje individ är unik Viktigt att diskutera i teamet/vårdlaget Det kan ta tid men är så viktigt!

52 Munvård Tillhör grundläggande omvårdnadsåtgärder Syftet med munvård är att undvika infektioner i munhålan samt att mat och dryck skall kunna intas utan obehag Viktigt för välbefinnandet Albert Westergren Svårigheter att äta 2003

53

54 Effekter av Nutritionsbehandling Förbättrat nutritionsstatus Bättre ork till träning Ökad muskelstyrka Starkare andnings-, svalg- och diafragma-muskulatur

55 Teamarbete Läkare Logoped Dietist Sjuksköterska,undersköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Tandläkare och tandhygienist

56 Vårdalinstitutet; rum/mat och näring/speciella näringsbehov/screening instrument

Nutrition. Gerd Faxén Irving 2012 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Nutrition. Gerd Faxén Irving 2012 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Nutrition Gerd Faxén Irving 2012 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Disposition Friska äldre Sjukdomsrelaterad undernäring Screening Behandling Åldrandet Enda sättet att leva

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor 1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett

Läs mer

Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelserna påverkas. Minskad. motilitet, gastroesofagal reflux. Minskad

Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelserna påverkas. Minskad. motilitet, gastroesofagal reflux. Minskad Disposition Nutritionsbehandling vid dysfagi Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI Dysfagi (OD) vid neurologisk sjukdom Malnutrition Sarkopeni Screening/Utredning Konsistensanpassad kost ESPEN

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Kolhydrater. Proteiner. Fett i maten Meny. Näringsämnen

Kolhydrater. Proteiner. Fett i maten Meny. Näringsämnen Meny Gerd Faxén Irving Dietist, docent, sektionen för klinisk geriatrik/nvs/karolinska Institutet email: gerd.faxen.irving@ki.se Nya nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) Mag-tarmkanalen och Parkinson

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se God mat för äldre 140923 Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Allt fler äldre De närmaste 10 åren kommer 65+ att öka med 24% Till 2050 är

Läs mer

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Mat och näring vid demenssjukdom

Mat och näring vid demenssjukdom Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap Mat och näring vid demenssjukdom Gerd Faxen Irving Med. dr, leg. dietist Viktförlust vid Alzheimers sjukdom Viktförlust ingår tillsammans med

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Att följa vikten - viktigt efter stroke

Att följa vikten - viktigt efter stroke Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap Att följa vikten - viktigt efter stroke Ann-Cathrin Jönsson Med. dr, specialistsjuksköterska Forskning har visat att ej önskad viktnedgång efter

Läs mer

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping Dagen Nutrition 1 oktober 2015 - prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013 Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Sarkopeni muskelförlust vid sjukdom och åldrande

Sarkopeni muskelförlust vid sjukdom och åldrande Sarkopeni muskelförlust vid sjukdom och åldrande Tommy Cederholm, prof/öl Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet Geriatriska kliniken, Akademiska sjukhuset Sarkopeni ett "nytt" koncept!

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014 Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Nutritionsbehandling vid dysfagi

Nutritionsbehandling vid dysfagi 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling 1 Vårdrutin vid dysfagi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17 Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

Sammanställning näringsdrycker

Sammanställning näringsdrycker Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Riktlinje Nutritionsbehandling

Riktlinje Nutritionsbehandling Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer