Sollidens förskola. Maria Börjars Wiktorsson

Transkript

1 Sollidens förskola Maria Börjars Wiktorsson

2 Innehållsförteckning Skollag sid 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan Utvecklingsområden 2009/ Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Hälsa och livsstil Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Förskolechefens ansvar Förskolechefens samlade bedömning 19 2

3 Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 3

4 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Vid starten av läsåret 2011/12 öppnades en ny förkola i Östersunds kommun. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler. Sollidens förskola har den första terminen dels en driftsbudget och dels en investeringsbudget för att kunna införskaffa nödvändig basutrustning. Förskolan har de ekonomiska medlen för verksamhet delegerade. Personal tar själva ställning till inköp. Detta avlastar naturligtvis ansvarig förskolechef en stor del av ställningstaganden i ekonomiska frågor. Ett resultat är också en stor ekonomisk medvetenhet hos förskolans personal. Ekonomiska rapporter levereras varje månad från rektor till personal för att ge möjlighet till regelbunden uppföljning inför ekonomiska beslut. På dessa ekonomiska rapporter redovisas också lönekostnader för all personal inklusive vikarier. Inköp av material planeras på tre nivåers behov, individ, grupp och organisation. Detta gäller även övrig utrustning för verksamheten, i verksamhetskostnader räknas även in medel för förbrukningsinventarier. Denna medvetenhet får till resultat att personal även är delaktiga i investeringsbehov och prioriteringar. Förskolans lokaler inryms i en ombyggd vårdavdelning. Lokalerna är ritade med stort inflytande av pedagoger, är mycket ändamålsenliga och fantastiska. Förskolan är inredd med hjälp av den arkitekt som ritat förskolan, detta framför allt för att spara på pedagogers tid. Pedagoger ska inte arbeta med inredning utan med pedagogiska frågor. Personalen består till huvudsakligen av medföljande vuxna från de gamla förskolorna, endast två nyrekryteringar har gjorts. 16 av tjugo är förskollärare, resterande har barnskötarutbildning. Alla är kvinnor i alla åldrar. Varje anställd har en egen bärbar dator, varje enhet har en I-pad samt gemensamt finns en högkvalitativ skrivare och en interaktiv projektor. På varje enhet (två sammanslagna avdelningar) finns 36 barn och med dem arbetar motsvarande sex heltidstjänster. Barnen delas sedan i mindre grupper inom enheten, detta utifrån ålder och/eller behov. Relativt mycket samarbete sker också mellan enheterna. Förskolans mat lagas i huset av två kockar motsvarande 1,75% tjänst. Dessa är dock anställda av Måltidsservice. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Kontinuerligt under verksamhetsåret utvärderas mål i läsårets arbetsplan. Analys av denna utvärdering är underlaget för fortsatt planering eller korrigering av den redan gjorda planeringen. Den blir också underlag för arbetet med åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året. Dessa åtgärder blir också förskolans arbetsplan för det kommande läsåret. Under pågående verksamhetsår sker; avstämning av situationen för barn i behov av särskilt stöd, UP-arbete, utvecklingssamtal samt revidering av planer. Se Plan för kvalitetsarbete, bilaga 1. 4

5 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Eftersom förskolan öppnade och verksamheten startade den 1 augusti 2011 finns ingen föregående arbetsplan. Höstterminens arbete inleddes med att en arbetsgrupp bestående av sex pedagoger arbetade fram Arbetsplan för Sollidens förskola. De planer som arbetats fram för att kvalitetssäkra arbetsplanen är: Barnhälsoplan Miljöpolicy Årlig likabehandlingsplan Överlämnandeplaner mellan förskola-skola Arbetmiljöplan Krisplan Diverse rutinbeskrivningar som olika myndigheter kräver 4. Utvecklingsområden 2011/2012 Prioriterat för Solliden som nyöppnad förskola har varit att arbeta med personal för att skapa en trygg grupp vuxna som kan överföra denna trygghet till barnen. Verksamheten har till stor del under denna tid bestått i att skola in nya barn på förskolan. Struktur och rutiner har därför varit en viktig del i arbetet. 5

6 Områden i förskolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen Normer och värden Förskolans mål. Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Insatser för att nå målet, läsåret : Mottagandet av föräldrar och barn till den nya förskolan är extra viktigt nu när tre förskolor slagits ihop till en förskola. Det är viktigt att visa att barnen är allas barn, att all personal tar ansvar för alla barn som finns på Sollidens förskola. Även personal emellan är det viktigt hur vi bemöter varandra. Om vi visar att vi lyssnar till och respekterar varandra sprider det sig vidare till barnen. Ett gott bemötande ligger till grund för hela vår verksamhet. I den dagliga verksamheten, där vi är barnens förebilder, lär vi barnen turtagande, att utveckla sin empatiska förmåga, lyssna till varandra och att alla ska behandlas lika. För uppföljning, utvärdering och dokumentation använder vi oss av följande: ñ Bilddokumentation av varje enskilt barn ñ UP (UtvecklingsPlan) 6

7 ñ Föräldrafika, föräldramöten, utvecklingssamtal etc ñ Ett strukturerat introduktions- och utvecklingsarbete för personal omkring förhållningssätt och värdegrund ñ Förväntansdokument Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas, läsåret : Under hösten startas ett introduktionsprogram för personal som ska leda till att tre förskolor blir en. Förskolan kommer att använda planeringsdagar och även en del personalmöten under hösten till detta arbete. Personalmöten kommer också att användas till att vi visar varandra olika material som vi använder i vårt värdegrundsarbete t ex Vännerna i kungaskogen. Mätmetod: Enkätfrågor till vårdnadshavare i den förvaltningsgemensamma enkäten. Personalen använder sig av kontaktbarometrar som ett observationsmaterial. Resultat: Den kommungemensamma enkäten till vårdnadshavare genomförs inte i år, Sollidens förskola genomför därför en egen enkät bland vårdnadshavare. Kontaktbarometrar har inte använts, tiden har inte medgett detta. Personal upplever signaler från vårdnadshavare att såväl nya som gamla familjer har fått ett gott bemötande av alla vuxna på förskolan. På frågan Får Du ett bra bemötande när Du hämtar/lämnar Ditt barn svarar majoriteten av de som svarat att de alltid får ett bra bemötande, en tredjedel så många svarar att de ofta får ett bra bemötande, endast fyra svarar att de ibland får ett bra bemötande. Förskolans personalmöten har använts för information och beslut kring att vara en ny stor förskola. Struktur och rutiner är och har varit en viktig del i förskolans arbete. Har förskolan inte ett fundament att vila på kommer inte framtida arbete att vara fruktsamt. Man har därför inte hunnit med att delge varandra material som används i värdegrundsarbetet. En pedagog har dock ansvarat för genomförandet av ett personalmöte med tema skapande, en inspirationskväll om möjligheter, tekniker och metoder. Föräldrafika och föräldramöte har genomförts, där reviderades förväntansdokumentet. Samtliga vårdnadshavare har erbjudits utvecklingssamtal. Samtliga barn har en egen bilddokumentationspärm. En gemensam mall för barnens utvecklingsplan har skapats, pedagogerna arbetar med att lära sig använda denna. Samtliga personal har genomgått ett introduktionsprogram, som bla. ledde till gemensamma spelregler och ledord för förskolans personal. I diskussioner på enheten och i huset har man bland annat arbetat för ett gemensamt förhållningssätt, detta är ett led i strävan efter den goda relationen mellan alla som vistas i förskolan. Man har strävat efter att ta vara på inskolningarna som ett tillfälle att bygga upp en trygg och bra relation till familjerna. Därför har pedagoger ägnat mycket tid till varje familj, skolat in i mindre grupper och därmed även gett barnen möjlighet att lära känna varandra. Tekniska problem på enheten har gjort det svårt att skriva ut bilder till barnens portfolio. Trots svårigheterna har man prioriterat bilddokumentation i lärmiljön som både barn och föräldrar kan ta del av. Föräldramöten har genomförts på samtliga avdelningar, en av avdelningarna delade in föräldrarna i grupper och de fick prova på ett uppdrag i NTA (Natur och Teknik för Alla). På ett annat föräldramöte delades föräldrarna efter de grupper barnen tillhör och man gav 7

8 dem information hur pedagogerna arbetar i de olika grupperna. Personalen använde sig också av ny teknik(den nya projektorn) då man visade ett bildspel och en film som gjorts på I-pad. Analys lärdomar: Vad gäller nivån på vårdnadshavare upplevda bemötande måste nolltolerans gälla, alla ska uppleva ett gott bemötande på Sollidens förskola. Vuxna i förskolan upplever att man genom sin strukturerade verksamhet uppmärksammar och bemöter samtliga barn varje dag. Man kan också se att barnen själva kan tala om för pedagogerna om man inte har mötts under dagen. Man har därför inte sig ha behov av att göra kontaktbarometer. Pedagoger på Sollidens förskola vill till nästkommande arbetsplan arbeta med målformulering, målen behöver omarbetas för att på ett tydligare sätt täcka in den reviderade läroplanen LpFö-98. Samarbetet mellan avdelningarna, t ex vid stängning och när vi har färre barn på förskolan måste utvecklas. Med de nya statliga kraven på dokumentation av verksamheten är det oerhört viktigt att teknik fungerar. Leverantör och stödfunktion vad gäller ITK har på Sollidens förskola inte lyckats att få detta att fungera under detta läsår. Avsaknaden av fungerande teknik har väck stor frustration hos pedagogerna, frustration över att inte till fullo kunna utföra sitt uppdrag. En lärdom har också varit att det krävs mycket tid och kraft för att öppna en ny förskola, det blir oerhört viktigt att prioritera bland arbetsuppgifterna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas : Förskolan behöver arbeta med och utveckla dokumentationen om barnen. Hur får man arbeta med bilder i barngrupperna och hur ska dessa sparas och lagras måste utrönas, detta för att de lagar som finns ska följas. Arbetet med den nya mallen för utvecklingsplaner måste utvärderas och eventuellt revideras. Alla planer ska revideras Mål och insatser i arbetsplanen ska ändras och konkretiseras så att det blir en tydligare koppling till Lpfö -98. Pedagoger önskar att arbeta mer med ansvarskännande och ansvarstagande för varandra och vår miljö. Begreppet hållbar utveckling innebär att ta ansvar på flera nivåer och i flera spår, detta upplever pedgogerna att Lpfö betonar. Samarbetet mellan enheterna måste också utvecklas på flera områden; femårsgrupp, rörelse, planering etc Utveckling och lärande Förskolans mål. Att möta och stimulera varje barn där det befinner sig i sin språk- och matematikutveckling. Insatser för att nå målen, läsåret : Under året kommer Sollidens förskola att arbeta med årstiderna under olika former. Det kommer att ske över hela förskolan i olika grupper. Där påbörjas också samarbetet över enheterna via gemensamma aktiviteter. 8

9 När dessa aktiviteter planeras kommer man att planera utifrån de uppställda målen i läroplanen samt de behov som finns i barngrupperna. I detta arbete kommer man att hela tiden införliva skapande aktiviteter liksom naturvetenskap, språk och matematik. Barnen ges möjligheter att på ett lustfyllt och utforskande sätt upptäcka och lära sig nya saker. I arbetet på de enskilda enheterna kommer man att ännu tydligare arbeta utifrån barnets proximala utvecklingszon, både språkligt, matematiskt samt med NTA (Naturvetenskap Till Alla) och IKT (Informations- och Kommunikations Teknik). Vid tex samlingar stimuleras barns språk- och matematikutveckling på ett lekfullt sätt genom rim, ramsor och sång samt olika lekar. Utevistelse ger också rikliga tillfällen till utveckling av både språk och matematik. Den fantastiska innemiljön erbjuder möjligheter att arbeta i mindre grupper och att kunna arbeta mer i stationer utifrån barnens intressen och behov. Varje enhet har en egen ateljé och förskolan har också en gemensam uteateljé. Utvärdering sker främst via bilddokumentation, observationer, reflektion vuxna-vuxna och vuxna-barn samt skriftlig dokumentation. Barnkultur är viktigt, en teaterföreställning köptes därför in och uppfördes på förskolan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas, läsåret : Samtliga personal genomgick under läsåret grundutbildningen för NTA-lådorna. Kompetensutbyte vad gäller teckenkommunikation. Ytterligare utveckling av de gemensamma aktiviteter som påbörjas nu under hösten. Prioritera det gemensamma lärande som kommer att ske när barn och personal tillsammans arbetar med och upptäcker ny teknik, t ex Ipads. Kompetensutvecklingsinsatser med syfte att ge förskollärare stöd i implementeringen av de nya styrdokumenten kommer att pågå under läsåret via Mittuniversitetet. Läroplan och skollag ska tolkas och omsättas i verkligheten. Kompetensutveckling: Implementeringsinsatser via Mittuniversitetet. Kunskapsutbyte personal emellan med teckenkommunikation, NTA, språk och matematik. Kunskapsutbyte personal emellan i användande av Ipad och vid behov ytterligare utbildning. Mätmetoder: Bild- och skriftlig dokumentation, med koppling till läroplan och arbetsplan, om gås igenom 1gång/månad vid enhetsmöten. 1 gång/termin på planeringsdag utvärderas vad verksamheten på Sollidens förskola har erbjudit. Resultat: Samtliga vuxna har blivit erbjudna att gå introduktionskurs i Natur och Teknik för Alla (NTA). Förskolan har köpt in de två temalådor som vänder sig till förskolebarn, detta för att slippa stå i kö för att låna dem. Man har arbetat med årstider i teman, där har det skapats, experimenterats, utforskats, upptäckts, barnen har blivit erbjudna att lära sig nya saker på ett lekfullt sätt. Språk och matematik har vävts in i såväl tematiska som det dagliga arbetet utifrån barnens behov. Varje grupp har planerat, genomfört och utvärderat aktiviteter och samlingar flera gånger varje vecka med läroplanens mål som grund. Bilddokumentation från aktiviteter samlas in i en gemensam pärm som såväl vårdnadshavare som personal har möjlighet att ta del av. 9

10 Den fantastiska innemiljön har främjat barnens lust att välja olika aktiviteter och lek utifrån intresse. De tre enheterna har vid några tillfällen haft gemensamma aktiviteter för hela förskolan. Arbetet med I-pads har kommit igång bra, man har hittat bra appar som är väl anpassade efter barnens behov och intressen. Mittuniversitetes implementeringsutbildning för de nya styrdokumenten var inte vad deltagare från Sollidens förskola förväntat sig, man valde därför att avsluta den. Utbyte och utveckling av teckenkommunikation har inte hunnits med. Tecken används dock på enheter som har barn med behov av detta samt som pedagogisk metod. Den gemensamma uteateljén har inte använts då den inte utrustats. Man har använt observationsmaterialen TRAS (Tidig Registering Av Språkutveckling) och MIO (Matematiken-individen-omgivningen) som en av grunderna för planering eftersom man tycker att det täcker in mycket av det förskolan ska erbjuda. Möjlighet till stimulans av språk- och matematikutveckling genomsyrar också allt som görs i verksamheten, i allt från påklädning till blöjbyte Analys lärdomar: Arbetet med gemensamma aktiviteterna i huset behöver utvecklas och systematiseras. Man har behov av att ordna den pedagogiska miljön i vår uteateljé innan den kan nyttjas. Arbetslagen går inte igenom bilddokumentation på enhetsmöten en gång varje månad. Bilddokumentationen har som tidigare nämnts blivit undermålig då man inte lyckats få förskolans teknikdel att fungera. Man använder bilddokumentationspärmen som underlag och hjälp vid t ex upprättande av UP samt vid utvecklingssamtal. Pedagoger önskar att man under rubriken kompetensutveckling i arbetsplanen lägger till Ny forskning inom ett specifikt eller flera olika områden, detta i syfte att pedagoger ska hålla sig uppdaterade i yrket (Lpfö -98 sid ). Pedagogerna kan se att man hela tiden utbyter kunskaper i det dagliga, och anser därför att detta är en rutin som inte bör stå med i vår arbetsplan. Öronmärkt tid för arbetet med I-pad, för att uppdatera, lägga till nya appar och för att förmedla de nya apparna till alla pedagoger måste skapas. Detta för att undvika att arbetet görs egen planeringstid och på fritiden. (IT-grupp, med en representant från varje enhet som är ansvariga i huset). Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas läsåret : Planen är att på samma sätt som gällde grundutbildningen anordna utbildningen för de specifika NTA-lådorna. Det är viktigt att samtliga personal har denna utbildning då temalådorna för förskolan köpts in till förskolan, detta för att kunna planera in det naturvetenskapliga arbetet efter behov och inte behöva anpassa planeringen efter kön på att få låna de kommungemensamma lådorna. För att utveckla gemensamma aktiviteter och för att ordna uteateljén behövs samarbete i huset och tid där man kan utbyta idéer och planera tillsammans. Förskolan har upprättat en terminsplanering, denna behöver utvecklas av pedagoger gemensamt. Önskemål finns att under läsåret gemensamt arbeta med tema Mat som en del i projektet Raketförskolor. Att vara Raketförskola innebär att Sollidens förskola finns som en av 50 förskolor i ett rikstäckande projekt för arbete med och om barns ätande och måltidsmiljö. Man önskar också att arbeta med hållbar utveckling och miljö. Kultur som kommer till förskolan är något man vill fortsätta med. Hur kan biblioteket och bokbussen nyttjas? 10

11 5.3. Barns inflytande Förskolans mål. I möjligaste mån ges barnen i förskoleverksamheten tillfällen att göra egna val och påverka, utifrån situation och mognad. Barnen ska känna sig respekterade för sina tankar och åsikter samt få stöd och hjälp i sina val. Insatser för att nå målen, läsåret : Vuxna på förskolan stödjer barnen i att välja och genomföra egna val i förskolan, man är lyssnande pedagoger som ger barnen tid att uttrycka sina önskemål, exempelvis vid planering av temaarbeten. Förskolan har tre ledstjärnor: ñ Att tar tillvara på barnens önskemål ñ Rättvisa behöver inte vara att få samma sak samtidigt ñ Barnet har rätt att välja vuxen Pedagogerna vill se att barnen utvecklas till att våga välja aktivitet utifrån sig själv och sitt intresse. Att som personal se från barnets perspektiv är a och o. Resultat: Demokrati innebär för vuxna på Sollidens förskola att man lyssnar på barnens önskemål och uppfyller dessa så långt det går. I de situationer där det inte är genomförbart avfärdas inte barnet utan får en förklaring på varför det är så. Man har också genom att involvera barnen i planering av såväl aktiviteter, teman och även innemiljön tagit tillvara barnens intressen. De äldre barnen har haft matråd tillsammans med förskolans kockar. Detta resulterade i att önskemat infördes tre ggr per termin, varje avdelning genomför en demokratisk process tillsammans med barnen för att komma fram till vilken rätt som är barngruppens gemensamma önskan. I möjligaste mån ges barnen i förskoleverksamheten tillfällen att göra egna val och påverka, utifrån situation och mognad. Barnen ska känna sig respekterade för sina tankar och åsikter samt få stöd och hjälp i sina val. En metod i detta arbete kan vara: Varje fredag är det fredagsmöte på Myltan, där barnen själva får välja aktivitet på förmiddagen. För att utveckla mötet har barngruppen delats upp och två möten genomförs. Pedagoger på Sollidens har ledstjärnorna med sig i det dagliga arbetet och försöker hela tiden att leva upp till dessa. Flera metoder för detta arbete förekommer dock. Förskolan har inte arbetat med BRUK. Analys lärdomar: Förskolan behöver utveckla någon form av utvärdering där man kan se att alla barn har fått inflytande i planering och aktiviteter samt att barnen ska få en känsla av att de har inflytande och att deras önskemål tas tillvara. Pedagogerna är övertygade om att BRUK är ett bra material, men har valt att lägga tiden på att starta upp den nya förskolan och lära känna nya kollegor i stället. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas läsåret : Vuxna på förskolan vill inrätta ett speciellt ställe för att visa dokumentation över barns inflytande. Hitta mätmetoder för att kunna tydliggöra barns inflytande. Förskolan behöver utveckla sitt sätt att synliggöra för barnen när de får välja. Utveckling av arbetet med matråd och önskemat. 11

12 Att på enheten skapa innemiljö utifrån observationer där man sett vad och hur barn väljer aktiviteter. Pedagogens förmåga att styra om tänkt planering utifrån barns intresse utvecklas. Inflytande kontra ansvar, man kan inte bara ha ansvar, man måste kunna stå upp för det som blev, att sprida från vuxna till barn. Klimatet för att vara tillåtet att misslyckas och prova för att få mer kunskap måste utveclas Förskola och hem Förskolans mål. Föräldrar ska ges möjlighet att få insyn i den dagliga verksamheten. Insatser för att nå måletläsåret : Vårdnadshavare ska erbjudas inflytande i verksamheten genom att pedagogerna är öppna för förslag och önskningar från föräldrar och ger dem möjligheter att påverka sina barns stimulans till fortsatt utveckling. Man informerar om hur barnets dag varit och speciella händelser. På olika sätt skapas forum för att möta och informera föräldrar. Exempel på detta: ñ Föräldramöte ñ Föräldrafika ñ Utvecklingssamtal, UP och övrig dokumentation ñ Föräldraråd ñ Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning ñ Förväntansdokument Förskolan erbjuder inskolnings- och utvecklingssamtal med alla föräldrar en gång per termin där de får ta del av bilddokumentation. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas läsåret : Förskolan behöver inventera befintliga och hitta nya former för dokumentation av verksamheten i samråd med föräldrar och nya kollegor. Att starta ett föräldraråd erbjuds. Kompetensutveckling: Diskussioner och erfarenhetsutbyte kring frågor som hur vi når ut till fler föräldrar med information på nya sätt. Mätmetod: Den förvaltningsgemensamma enkäten till vårdnadshavare. Resultat: Alla vårdnadshavare som har barn på Sollidens har fått erbjudande om föräldramöte, föräldrafika och utvecklingssamtal. Samtliga har erbjudits att ingå i föräldraråd. Ett antal föräldrar har anmält intresse för att delta i föräldraråd, förskolan har dock inte bjudit in till ett råd. Vuxna på förskolan upplever att man har en god kontakt med föräldrar och möter dem både vid hämtning och lämning. Vad föräldrarna svarade angående sin upplevelse av bemötande vid hämtning och lämning finns redovisat under rubriken; Normer och värden. På frågan om man som förälder tycker att man har inflytande över verksamheten 12

13 finns en väldig bredd i svaren, jämt fördelat på fyra steg mellan jag och nej. Man svarar på samma breda sätt vad gäller kunskapen om förskolans styrdokument. Förväntansdokumentet har reviderats på två av enheterna. Man skickar information löpande via e-post eller pappersbrev. En av enheterna har valt att föräldrarna vid inskolning ska delta i verksamheten tills barnet känts tryggt nog att lämna sin förälder, den formen av inskolning anser man har gett föräldrarna en möjlighet att få god insyn i hur man arbetar. Det faktum att man är ett nytt arbetslag, har givit inspiration att utveckla tekniken i dokumentation. Man har varit intresserade av varandras dokumentationsformer, och lyft detta under enhetsmöten. Ingen förvaltningsgemensam enkät har skickats ut. Bilddokumentation sätts upp i groventréerna, där visas verksamheten. Föräldrars synpunkter på planering av verksamheten ute/inne får inte strida mot Lpfö Analys lärdomar: Att skicka information till föräldrar via e-post eller brev har fungerat bra. Flera föräldrar har också på eget initiativ skickat barnens schema och annan information via e-post till förskolan. Pedagogerna upplever att lämningarna där föräldrarna kommer in på avdelningen har medfört flera positiva fördelar både för vuxna i förskolan, barnen och föräldrarna. Överlämningen upplevs tryggare, föräldrarna får större insyn i verksamheten och träffar (lär känna) andra barn och föräldrar och alla pedagoger är där barnen är. Man ser sällan att föräldrar tittar på den bilddokumentation som sätts upp i groventrén. Vad gäller föräldrars upplevelse av inflytande över verksamheten kanske det är så att okunskapen om styrdokumenten har med detta att göra!? Förväntansdokumentet för Sollidens förskola ska nästa läsår vara gemensam. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas läsåret Utveckling av barnens dokumentationspärmar. Arbete med utveckling av en gemensam dokumentationsform baserat på pedagogerna i husets olika erfarenheter och kunskaper. Start av Föräldraråd. Hur presentera information och styrdokument så att föräldrar finner det attraktivt, frågor för föräldrarådet att arbeta med. Skapande av mailadresser för enheterna dit föräldrar kan skicka scheman och annan information. Utveckling av information för föräldrar på hemsidan planeringar, evenemang etc. 13

14 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål. Sollidens förskola ger barn som ska vidare till skolan, i möjligaste mån, möjlighet att träffa andra barn från andra förskolor som ska till samma skola. Insatser för att nå målen läsåret : Då Sollidens förskola har stort upptagningsområde med olika skolor, som alla gör på olika sätt, finns ingen etablerad kontakt med en specifik skola. Däremot anordnas träffar för barn på de närliggande förskolorna så att den kan träffas inför skolstart. Samverkan med mottagande skola sker vid behov, detta sker då på endera eller båda parters initiativ. Resultat: Man har med de blivande skolbarnen över enheterna samarbetat i matsalen Restaurang Solsidan. Detta ser man har gett ett värde i form av knytandet av nya kontakter bland barnen över enheterna. Man har även haft en blivande skolbarnsträff tillsammans i huset, då man tillsammans skördade äpplen och bakade paj. Kontinuerliga träffar har under våren genomförts med de blivande skolbarnen på två av enheterna. Den tredje enhetens blivande skolbarn har tillsammans arbetat i ett projekt drivet av en student på lärarutbildning. Man har inte valt att prioritera träffar med skolbarn från andra förskolor, då detta utbyte har skett på träffar som legat utanför verksamhetens ramar. Överlämnandesamtal sker/erbjuds dock med de mottagande skolor som så önskar Analys lärdomar: Det är nästan omöjligt för Sollidens förskola att samarbeta med mottagande skolor då förskolan överlämnar barn till ett stort antal skolor. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas läsåret : Uppstart av för enheterna gemensam femårsverksamhet. Fortsatt utveckling av restaurang Solsidan, matråd och önskemat. 6. Hälsa och livsstil Förskolans mål. Att ge barnen en varierad dag med såväl ute- som inneaktiviteter, rörelse och vila. Insatser för att nå målen, läsåret : Att utveckla arbetet med att hitta strukturer på vilorna känns viktigt, strukturen behövs för att få det lugna avbrott i övriga aktiviteter som en lång dag på förskolan kräver. Arbetslagen behöver lägga stor vikt vid att få en lugn och trevlig måltid där det känns roligt och lustfyllt att äta, och att barnen blir mer delaktiga i dukning och avplockning. I dessa moment finns så mycket att arbeta med: matematik, språk etc. Lokalmässigt kommer den nya förskolan att ge nya förutsättningar för arbetet med rörelse. En egen gymnastiksal kommer att finnas. Denna ska utrustas med för förskolebarn 14

15 lämplig utrustning. Alla blivande skolbarn i huset har Miniröris tillsammans en gång/vecka. Att ta tillvara den utemiljö som vi omges av är viktigt, vi har både skog och skidspår i omedelbar närhet. Där kan vi öva olika grovmotoriska färdigheter t ex klättra, springa, gå i ojämn terräng mm. I utevistelsen ingår också att vi äter lunch och/eller mellanmål ute så ofta det går. Inköp av material för både rörelse och avslappning. Pedagoger på förskolan har önskemål om att utveckla arbetet med massage, detta kräver kompetensutveckling. Hitta fler stunder och enklare metoder för avslappning och massage. Kompetensutveckling: Ta tillvara på den kompetens som finns i huset genom att skapa tillfällen för erfarenhetsutbyte. Mätmetod: Vid genomgången av bilddokumentationen en gång/månad utvärdera att förskolan erbjudit både aktivitet och vila. Resultat: RÖRIS-träffar en gång varje vecka har ej genomförts regelbundet, dock har spontana Röris-pass genomförts. Vuxna i förskolan arbetar ständigt med att skapa lugna och trevliga måltider. Man har i förskolans stora ljushall skapat en gemensam matsal för de barn som ska börja skolan. Gemensamma utrymmen nyttjas för rörelse, såväl inom- som utomhus. En gång i månaden äter samtliga barn och vuxna lunch utomhus, kockarna tar ut en stor wook-panna och maten lagas även till utomhus. Mellanmål äts ute när vädret tillåter. Strukturerade vilostunder för samtliga barn har införts. Sollidens förskola ansökte om och blev en av Sveriges 50 förskolor som deltar i projektet Raketförskola. Projektet handlar om barns ätande och matmiljö. Deltagande i projektet har lett till den tidigare nämnda restaurangen och wook-måltiderna utomhus, men också till att två pedagoger varit till Stockholm på inspirationsdagar samt att förskolan erbjudits föreläsningar. Dessa föreläsningar sker på förskolan ooch personal från projektet kommer till Östersund för att erbjuda detta. Analys Lärdomar: Det är viktigt för barnen med en varierad dag, viktigt med strukturer för detta. Att kunna ändra innemiljön om detta krävs Förskolan behöver utöka samarbetet med föräldrarna för att utveckla detta arbete, tex hur viktigt det är att komma i tid till frukost för en lugn måltid, att ha kläder efter väder för att kunna delta i verksamheten fullt ut. För en ny förskola som Solliden har Raket-projektet varit något att arbeta tillsammans med, att enas och samarbeta kring. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas, läsåret : Uppstart av föräldraråd som tidigare nämnts. Höstterminen inleds med ett gemensamt föräldramöte för diskussion och information angående de frågor som nämns på olika ställen i denna text. 15

16 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Sollidens förskola startades i augusti 2011, en arbetsgrupp arbetade fram en Plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt mall från planforskola.se. I planen att den ska utvärderas senast Det är i det närmaste omöjligt att utvärdera en sådan plan efter endast en termin. Arbetet enligt planen har dock påbörjats genom följande exempel: Främjande insatser Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn i förskolan, förvissade om att barnen ges lika rättigheter och möjligheter. Enkätresultat, se under rubrik Normer och värden. På Sollidens förskola tolereras ingen kränkande behandling, varken psykisk eller fysisk, bland dem som vistas på förskolan. Om något skulle inträffa är metoden: -vuxna agerar snabbt -vuxna hjälper barn att sätta ord på sina känslor -tillbud ska tas på allvar, oavsett om det gäller vuxen eller barn -att som vuxen vara en god förebild -att diskutera händelser i arbetslaget, en stående punkt på mötesagendan Ansvariga är alla vuxna på förskolan. Arbetslagen själva ansvarar för att de följer dagordningen för enhetsplaneringen där händelser ska tas upp. Kartläggning Kartläggning sker genom observationer i det dagliga arbetet, både inne och ute. Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Barn och föräldrar har ännu inte involverats i kartläggningen, p.g.a. nystart har kartläggning hittills skett av personal. Pedagogerna har involverats i kartläggningen genom påbörjade diskussioner i arbetslagen och mellan enheterna. Resultat och analys, vuxna i förskolan har uppmärksammat var och när det är extra viktigt att man som pedagog finns närvarande utan att störa leken. Både inne och ute finns områden där barn kan vistas "ostört" och där kränkande situationer kan uppstå. Förebyggande åtgärder Den fria leken, barnen ska ha möjlighet att leka fritt utifrån egenvalda aktiviteter och intressen, men ändå under uppsikt av vuxna. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar två gånger/vecka, som utvärderas som en stående punkt på mötesagendan, först på mötet på enheten 1g/vecka, sen på första husmötet i månaden där man kan få en mer övergripande blick över huset. Vuxna är närvarande vuxna bland barnen, både vid innelek och utelek. Vuxna går direkt aktivt in när man upptäcker att barn utsätts för kränkande behandling. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar två gånger/vecka, som utvärderas som en stående punkt på mötesagendan. Pedagoger har observerat att flest tillfällen för kränkning har uppstått då vuxna inte har varit närvarande i den fria leken både ute och inne. Ansvariga är alla vuxna på förskolan. 16

17 Konkret arbete under vårterminen 2012: Vuxna pratar om känslor, hur känns det för dig? Vad kan vi göra för att trösta, visa förlåt, hur känns det för den andra, Vuxna lyssnar aktivt på känslan som förmedlas av barnet. Man läser och pratar om barn från andra länder Den ordinarie personalen är de som i första hand byter blöjor, tar upp de som sovit ( integritet) En av enheterna har sedan starten varit mer inriktat på förebyggande av de situationer som berörs av planen, då det funnits få konflikter att arbeta med. Man har låtit empati och respekt för alla vuxna och barn på förskolan genomsyra verksamheten, bland annat i det arbete och de projekt som pågått i samtliga grupper. Det har bland annat visat sig genom mötet med igelkotten Pigge i Tuvgruppen, älgen Tage i Spindelgruppen samt Göte Geting i Örngruppen. Man har på grund av prioriteringar på annat håll dock inte använt sig av planen aktivt på möten, ej heller arbetat med kartläggningsdelen, av samma anledning. Att vara närvarande i de äldre barnens lek då de yngsta behöver större personaltäthet har varit en utmaning, och är något man behöver jobba vidare med. Funderingar som dyker upp är: Är Likabehandlingsplanen väl förankrad hos alla pedagoger? Hur arbeta med planen gentemot föräldrar? Föräldrarådet? Enheternas mötesagenda måste ses över, många tunga poster ska avhandlas, likabehandlingsplanen har inte varit en av dem under denna termin 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Tillgång till specialpedagogisk kompetens På Sollidens förskola fanns det tillgång till 50% specialpedagogtjänst under höstterminen och en bit in på våren, denna person sökte dock senare annan tjänst och slutade. Förskolechef och pedagoger beslutade då pga osäker ekonomisk situation samt att samarbetet mellan specialpedagog och personal bygger på relation, man kan inte anställa en spec ped för några månader. Rekrytering inför hösten 2012 pågår. Specialpedagogens arbete består främst i att ge stöd och handledning till arbetslagen på förskolan i det pedagogiska arbetet och då är det framför allt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen gör även observationer i verksamheten samt medverkar i föräldrasamtal. Arbete med åtgärdsprogram Åtgärdsprogram skrivs på förskolorna där det krävs särskilda planerade åtgärder i verksamheten för att stötta ett barn eller en grupp. Det kan ses som ett stöd/verktyg för arbetslaget i deras pedagogiska arbete. I de barnärenden där ett åtgärdsprogram blir aktuellt, ligger alltid en pedagogisk kartläggning till grund. Den pedagogiska kartläggningen är en beskrivning av barnets/gruppens styrkor och svårigheter och skrivs på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den tar också upp vilka åtgärder som redan är insatta i verksamheten och hur pedagogerna tänker att vidare arbete kan se ut. När ett åtgärdsprogram skrivs så sker det uteslutande på grupp- eller organisationsnivå, aldrig på individnivå. Åtgärderna som planeras sker alltid i verksamheten och tillsammans med den övriga barngruppen. 17

18 De mål som sätts upp i åtgärdsprogrammet är enkla, tydliga och möjliga att uppnå. Åtgärdsprogrammet följs upp/utvärderas ca var fjärde vecka tillsammans med föräldrarna, som också är delaktiga i framställandet av målen och i åtgärderna. Specialpedagogen ansvarar för att åtgärdsprogrammet skrivs och följs upp/utvärderas och pedagogerna samt föräldrarna ansvarar för att åtgärderna utförs i verksamheten och i hemmet. Plan för det förebyggande arbetet På Sollidens förskola finns en Barnhälsoplan där förskolechef och specialpedagog Ansvarar för det förebyggande arbetet med barnen. I denna plan bedrivs arbetet på individ-, grupp och organisationsnivå. I planen ingår: Träffar med arbetslagen 1g/år där vi går igenom alla barn i barngruppen. Dessa träffar sker i mitten av höstterminen när alla inskolningar är avklarade. Förskolechef och specialpedagog medverkar. Varje arbetslag har möjlighet till barnhälsotid var tredje vecka där personalen har möjlighet att lyfta funderingar kring barn samt uppföljning av redan påbörjade ärenden. Inför dessa träffar ska en särskild blankett (ärendebeskrivning) fyllas i som stöd för vad som ska diskuteras, en beskrivning av nuläget. Sedan fylls en annan blankett i som visar vem som ansvarar för vad och när ev. åtgärder ska ske. Personalen ansvarar för att dessa dokument fylls i under träffen. Förskolechef och specialpedagog medverkar. Samarbete med BVC sker vid behov. Förskolan konsulterar BVC i olika ärenden och har med föräldrars godkännande även ett nära samarbete kring enskilda barn. Samarbete med t.ex. BVC, BUP, BUH, Elevhälsan m.m sker när det finns behov. 10. Förskolechefens ansvar Förskolechef ansvarar för barnhälsoarbetet och leder dessa möten där också specialpedagog medverkar. Att ge möjlighet till kompetensutveckling/förnyelse i den mån personal efterfrågar det är också förskolechefs ansvar. Behovet tas upp med respektive medarbetare vid höstens utvecklingssamtal där man också samtalar kring effekterna av genomförd kompetensutveckling samt behovet av ytterligare. Förskolechef ska vara ett stöd i att avsätta tid för att tex tillverka undervisningsmaterial. Mycket av förskolechefs ansvar skildras i rutiner för kvalitetsarbete. Hur förskolans kvalitetssystem ser ut framgår i bilagorna. I redovisningen av kvalitetsarbetet finns under varje mål en rubrik; åtgärder för utveckling som kommer att vidtas närmaste året, innehållet under denna förs över i kommande arbetsplan. Arbetslaget beskriver sedan hur man kommer att arbeta med dessa åtgärder. Arbetsplanen kvalitetssäkras genom en mängd handlingsplaner inom olika områden. För att leda och driva detta arbete ansvarar förskolechef. Förskolechef ansvarar också för arbetsmiljöarbetet och grupp eller individuellt stöd till medarbetare. En förutsättning för att lyckas i sitt arbete är att man mår bra och trivs på sin arbetsplats. 18

19 Gällande konkreta, föreslagna åtgärder i denna redovisning av det sytematiska kvalitetsarbetet ansvarar förskolechef för: Uppstart och fortsatt arbete med föräldraråd, samt övriga samarbetsformer med vårdnadshavare Ledning av utvecklingsarbetet gällande dokumentation på förskolan Ledning av arbetet med att finna lämpliga mätmetoder för förskolans kvalitetsarbete, samt det totala kvalitetsarbetet i samarbete med personal och vårdnadshavare Utveckling av arbetet med barns inflytande Utvärdering och revidering av planer såsom tex. plan mot diskriminering och kränkande behandling. 11. Förskolechefens samlade bedömning samt analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. Systematiskt kvalitetsarbete, att hitta fungerande former för detta samt att öka pedagogers kompetens i utvärdering och analys av resultat. Östersund den 12 / Förskolechefens underskrift 19

20 Kvalitetscykel Sollidens förskola Utvärdering av läsåret Förslag till nya mål och åtgärder Apr-maj Maj-juni UP-process Feb-apr Augusti Arbetsplan fastställs Februari Sept-dec Verksamhet utifrån fastställda mål och åtgärder Januari Okt-nov Verksamhet utifrån fastställda mål och åtgärder Avstämning av höstens verksamhet Januari UPprocess Verksamheten utvärderas och omplaneras regelbundet i det systematiska kvalitetsarbetet. Processen kring barnens utvecklingsplaner pågår också kontinuerligt. Olika planer utvärderas och revideras under verksamhetsåret. 20

21 Plan för kvalitetsarbete Sollidens förskola Tid på året Aktivitet Ansvar och process Vårterminen April-maj Förvaltningsgemensam enkät till vårdnadshavare Kontinuerlig utvärdering av resultaten inom arbetsplanernas områden. Förslag på nya mål och åtgärder tas kontinuerligt fram vid behov Förvaltningens stab ansvarar Detta arbete sker i huvudsak i arbetslagen under ledning av rektor. Juni Ny arbetsplan utarbetas Förskolechef arbetar tillsammans med arbetslagen utifrån slutlig läsårsutvärdering Beskrivning av läsårets arbete med likabehandlingsplanen Arbetslaget ansvarar och ger underlag till förskolechef. Juli Augusti September Oktobernovember Februari-maj Redovisning av situationen för barn i behov av särskilt stöd Sammanställning av analyser, mål och åtgärder skrivs ned i det slutliga dokument för sytematiskt kvalitetsarbete som sedan skickas till förvaltningen. Mål och åtgärder för nästa läsår fastställs Arbetsplanen för läsåret fastställs Det systematiska kvalitetsarbetet pågår kontinuerligt Arbete i verksamheten utifrån fastställda mål och prioriteringar som finns i arbetsplanen. Utvecklingssamtal genomförs och UP upprättas Arbete i verksamheten utifrån fastställda mål och prioriteringar som finns i arbetsplanen. Utvecklingssamtal genomförs och UP upprättas Specialpedagog ansvarar och ger underlag till förskolechef. Förskolechef ansvarar Förskolechef beslutar utifrån underlag från arbetslagen Förskolechef ansvarar Förskolechef ansvarar Arbetslaget ansvariga Arbetslaget ansvariga 21