NÖJD STUDENT INDEX (NSI) HT 2014

Transkript

1 NÖJD STUDENT INDEX (NSI) HT 2014

2

3 Sammanfattning NSI-enkäten genomfördes år 2014 för fjärde gången och hade en svarsfrekvens på 35 procent. Sammantaget uttrycker respondenterna en hög grad av nöjdhet i årets enkät, för såväl LTU, utbildningen de läser som universitetets stödtjänster. 86 procent av respondenterna uttrycker nöjdhet med sin utbildning. Siffran för 2013 var 85 procent. Nöjdheten varierar något mellan utbildningsområdena. Mest nöjda är studenter inom musik- och skådespelarutbildning samt civilingenjörsutbildning. En lägre grad av nöjdhet uttrycker studenter inom lärarutbildning, samhälls-, beteende- och rättsvetenskap. Respondenterna är även nöjda med kvaliteten på den utbildning de läser och skulle också rekommendera sin utbildning vid LTU, och LTU som lärosäte. Områden där det dock finns brister i utbildningarna avser förekomsten av internationella inslag och inslag som rör arbetslivsanknytning, vilket bör studeras närmare. Respondenterna är generellt sett väldigt nöjda med de service- och stödtjänster som LTU erbjuder. Graden av nöjdhet med olika tjänster varierar och vid en jämförelse mellan åren 2013 och 2014 framgår dock att nöjdheten sjunkit något med ett flertal tjänster. De tjänster som hade lägst grad av nöjdhet år 2013 avviker från detta mönster och har istället ökat betydligt vad gäller nöjdhet hos de studenter som varit i kontakt med dem. Respondenterna är även väsentligen nöjda med både den fysiska och psykosociala campus- och lärandemiljön. De brister som ändå anses finnas i den fysiska miljön berör främst brist på studieplatser, ventilation och matplatser där medhavd mat kan förtäras. Detta bör följas upp i de sammanhang lokalförsörjning diskuteras. Även störning från pågående ombyggnationer omnämns i tämligen hög grad. Då det gäller den psykosociala miljön kan det konstateras att många studenter upplever att stress utgör ett hinder för studierna. Enligt respondenterna råder i stort likabehandling vid universitetet. Det finns dock ett antal respondenter som känner diskriminerade på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion/trosuppfattning, samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Den vanligaste orsaken till att man känner sig diskriminerad är ålder, vilket 4,5 procent av respondenterna uppger sig ha blivit utsatt för.

4

5 Nöjd student index 2014 Hösten 2014 genomfördes studien Nöjd student index för fjärde gången vid Luleå tekniska universitet. Enkäten skickades ut till samtliga programstudenter och alla som läste fristående kurs och varit terminsregistrerade i tre terminer vid tidpunkten som utsökningen gjordes. I analysen ingår inte svaren från programstudenter som läser termin 1 eller 2. Fristextsvaren omfattar dock alla respondenter, även de som läser dessa terminer. Enkäten distribuerades till studenternas e-postadresser vid universitetet och var möjlig att fylla i under knappt 4 veckor, under vilken tid tre påminnelser skickades ut. Totalt uppgick populationen till 5117 personer och med 1772 svar ger det en svarsfrekvens på 35 procent. Detta kan jämföras med NSI 2013 som hade knappt svar vilket gav en svarsfrekvens på 24 %. Antal respondenter per utbildning framgår av Bilaga 8. Denna rapport är en redovisning och analys av delar av materialet. Analysen kopplar svaren om utbildningarna och lärosätet till relevanta bakgrundvariabler. Den håller sig dock vad gäller bakgrundsvariabeln utbildning på nivån utbildningsområden. Vilket område respektive utbildning ingår i framgår av Bilaga 1, där framgår också att antalet utbildningar inom områdena varierar markant. Analyser för enskilda utbildningar har inte gjorts på grund av tidsbegränsningar och den tämligen låga svarsfrekvensen. Några signifikanstest är heller inte gjorda, vilket gör att det vanskligt att uttala sig om förändringar mellan åren 2013 och 2014 är reella. Källmaterialet finns dock tillgängligt för djupare analyser. Vid läsning av rapporten är det några saker som behöver beaktas. I analysen används genomgående måttet andelen som instämmer respektive inte instämmer i påståenden. Måttet utgår från skalan i enkäten där som löper från 1-6, där 6 innebär mycket nöjd alt. instämmer helt och 1 innebär missnöjd alt. instämmer inte alls. I analysen betraktas svar mellan 4-6 på skalan som instämmande alt. nöjdhet, och svar mellan 1-3 som instämmande alt. nöjdhet i lägre grad. Detta är fjärde gången studien genomförs. I denna analys jämförs framförallt enkätresultaten från 2013 och 2014, men i de förekommande fall när jämförelser omfattar undersökningarna dessförinnan kan noteras att enkäten omarbetades tämligen markant inför 2013 års studie, vilket måste beaktas. I förekommande fall är detta dock angivet i kommentarerna. 3

6 Om dig - bakgrundsvariabler För att få information om respondenterna ställdes inledningsvis frågor om ålder, kön, hur många terminer de har studerat, vid vilken utbildning och vid vilken campusort de huvudsakligen studerar. Åldersfördelningen bland de som svarat redovisas i Diagram 1. Knappt 60 procent av respondenterna är mellan år och åldersstrukturen bland de som svarat följer i övrigt strukturen hos totalpopulationen. Det ska dock noteras att en femtedel av respondenterna inte har besvarat frågan. Diagram 1: Åldersfördelning bland respondenterna 1 På frågan om kön har 11 procent valt att inte svara. Bland de som svarat är 45 procent män och 55 procent kvinnor. En jämförelse med totalpopulationen där 46 procent är kvinnor och 54 procent män visar alltså att kvinnor svarat på enkäten i något större utsträckning. I Diagram 2 framgår fördelningen av respondenterna fördelat på utbildningsområde, inkluderat fristående kurs. Allra flest, 35 procent läser en civilingenjörsutbildning, följt av utbildningar inom hälsovetenskap (17 %), ekonomi (9,2 %), lärarutbildning (8,4 %), samhälls-, beteendeoch rättsvetenskap (6,8 %), högskoleingenjör (5,5 %), medier- och upplevelseproduktion (5,5 %), övrig teknisk utbildning (3,3 %), data och IT (exkl. civilingenjörsutbildning), (3,3 %), magister- och masterutbildning (3,3 %), musik- och skådespelarutbildning (1,6 %), fristående kurs (0,7 %), samt arenor/tvärvetenskap (0,2 %). En jämförelse med totalpopulationen visar inga större variationer, men det går att se att studenter som läser någon utbildning inom exempelvis områdena hälsovetenskap eller medier och upplevelseproduktion har svarat i något 1 Åldersskalan är bruten. De som varit 35 år vid svarstillfället kan ha avstått att svara eller använt ett närliggande svarsalternativ. 4

7 högre grad, medan studenter som läser någon utbildning inom områdena övrig teknisk utbildning, ekonomi samt magister- och masterutbildning har svarat i något lägre grad. Diagram 2: Fördelning av respondenterna på utbildningsområde/studieform Flertalet av respondenterna, 77,1 procent, bedriver huvudsakligen sina studier vid Campus Luleå. Siffrorna för Piteå, Skellefteå, Bergsskolan Filipstad och Kiruna är 7,2 procent, 4,3 procent, 1,1 procent respektive 0,7 procent. 9,8 procent är distansstudenter. Detta speglar i stort sett totalpopulationens fördelning över de olika campusorterna, med ett svagt mönster att fler vid Campus Luleå har svarat, samt något färre vid Campus Kiruna. Då ska dock beaktas att det är få respondenter från Campus Kiruna. Det finns även ett markant mönster som visar att det är vanligare att distansstudenter svarat än vad som är fallet för campusorterna. En möjlig förklaring till detta är att de är mer vana att mer regelbundet använda distansöverbryggande teknik i sina studier och därmed exempelvis läser sin e-post mer frekvent. Diagram 3 visar fördelningen av antalet terminer som respondenterna har studerat vid LTU. Värt att notera är att detta diagram endast inkluderar programstudenter. Det vanligaste svarsalternativet är 3 terminer, följt av 5 terminer. Det syns ett tämligen tydligt mönster att fler respondenter har studerat 3, 5, 7 respektive 9 terminer, vilket kan förklaras med att höstantagningar till program är vanligare än vårantagningar. Svarsfrekvensen varierar något utifrån hur många terminer som respondenterna har studerat. Vid en jämförelse mellan respondenterna och totalpopulationen framgår det att de med minst studietid har svarat i betydligt större utsträckning och står för ca 1/3 av det ökade antalet respondenter. Detta är en skillnad från föregående undersökning då det omvända förhållandet rådde. 5

8 Diagram 3: Fördelning av antal terminer respondenterna har studerat vid LTU 6

9 Din utbildning I detta avsnitt presenteras svaren på frågor om mål som ställs i högskolelag och högskoleförordning, samt mål som universitetet har för sina utbildningar. Svaren redovisas per utbildningsområde då andra bakgrundsvariabler antas vara av mindre betydelse i detta fall. Att redovisa dem per enskild utbildning skulle bli för omfattande och för många utbildningar skulle det också bli väldigt få observationer. I enkäten framgår att studenterna vid LTU är nöjda med sin utbildning utifrån de mål som anges i Högskolelagen och Högskoleförordningen procent instämmer i att de i sin utbildning utvecklar förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar, 82 procent instämmer i att de utvecklar förmågan att självständigt skapa och uttrycka egna idéer och 81 procent instämmer i att de utvecklar förmågan att kritiskt reflektera över eget och andras förhållningssätt. Respondenterna instämmer också i tämligen hög grad i att de i sin utbildning utvecklar förmågan att identifiera behovet av ytterligare kunskap, 75 procent instämmer i påståendet. I jämförelse med NSI 2013 är det dock en minskning med några procentenheter på respektive mål. Utöver målen i högskolelag och högskoleförordning anger LTU ytterligare ett antal mål för sina utbildningar. Sammantaget är studenterna nöjda med sin utbildning även här. I princip alla har svarat på dessa frågor, och graden av nöjdhet är generellt hög. 77 procent instämmer i att deras utbildning stimulerar till kreativitet, 84 procent instämmer i att de i sin utbildning stimuleras att ta egna initiativ och 95 procent instämmer i att de i sin utbildning stimuleras att ta ett eget ansvar för sitt lärande. Betydande är att mer än hälften av studenterna, 57 procent, instämmer till fullo på denna fråga. 85 procent instämmer i att utbildningen innehåller projektarbeten i tillräcklig omfattning, och slutligen instämmer 79 procent i att utbildningen har en tydlig inriktning och profil. Graden av nöjdhet på dessa frågor är i stort i paritet med resultatet i enkäten 2013, undantaget frågan om utbildningen har tydlig inriktning och profil där det skett en ökning med 6 procentenheter. De mål där respondenterna instämmer i lägre grad är kopplade till internationalisering, arbetslivsanknytning och introduktionen till kommande arbetsliv, med följande instämmandegrad: utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag (62 %), utbildningen innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning (53 %), samt utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv (71 %). Jämfört med enkäten 2013 är instämmandegraden närmast densamma avseende om utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv (2013, 73 %). Avseende om utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag har instämmandegraden ökat något, från 57 procent till 62 procent. Avseende arbetslivsanknytning är instämmandegraden 2 Vid digitalisering av enkäten har de två senare frågorna fått en 5-gradig svarsskala, vilket måste beaktas vid jämförelse av redovisade procentsatser. 7

10 närmast oförändrad i årets enkät jämfört med resultatet 2013, från 52 procent till 53 procent. Mellan 2012 till 2013, var ökningen markant, från 40 till 52 procent. 3 Under föregående verksamhetsperiod hade nämnder, utbildningskoordinatorer och institutioner uppdrag att arbeta med att utveckla arbetslivsanknytningen inom utbildningarna (se dnr och ). Jämfört med resultatet på frågan i 2013 års enkät tycks således inte dessa insatser ha gett ökad nöjdhet med förekomsten av arbetslivsanknytning i utbildningarna. I enkätfrågan exemplifieras arbetslivsanknytning med gästföreläsare, studiebesök och praktik/vfu. Värt att notera är att dessa inslag förekommer i olika grad utbildningsområden emellan, vilket kan inverka på respondenternas tolkning av inslagen och vad som utgör ett tillräckligt innehåll av dessa. Fördelat på utbildningsområde visar Tabell 1 att instämmandegraden varierar tämligen markant angående om utbildningen innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning. De områden som instämmer i högre grad är Övrig teknisk utbildning (74 %), Medier och upplevelseproduktion (70 %), Musik- och skådespelarutbildning (68 %), magister- och masterutbildning (68 %) samt lärarutbildning (66 %). De områden som instämmer i lägre gtad är samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (26 %) samt ekonomi (32 %). Tabell 1: Respondenternas uppfattning om utbildningen innehåller tillräckligt med arbetslivsanknytning fördelat på utbildningsområde/studieform Introduktion till kommande arbetsliv En klar majoritet (71 %) av respondenterna anser att utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv, vilket är i paritet med resultatet i enkäten 2013 (73%) ställdes frågan på samma sätt utom att då begreppet arbetslivsrelevans användes istället för arbetslivsanknytning. Det är möjligt att begreppen tolkas olika, men bedömningen är ändå att frågorna i stort mäter samma företeelse. 8

11 Fördelat på utbildningsområde visar tabell 2 nedan att även instämmandegraden avseende om utbildningen ger en god variation till kommande arbetsliv varierar tämligen marknat mellan utbildningsområdena, dock inte i lika hög grad. De områden som instämmer i högre grad är hälsovetenskap, magister- och masterutbildning, musik- och skådespelarutbildning, samt övrig teknisk utbildning. Utbildningsområden som instämmer i lägre grad är framförallt samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (48 %), men även ekonomi med 65 procent. Tabell 2: Respondenternas uppfattning om utbildningen ger en god introduktion till kommande arbetsliv fördelat på utbildningsområde/studieform De två frågor som redovisats ovan tangerar till viss del varandra, även om den första frågar efter specifika inslag i utbildningen och den andra om en bedömning av utbildningen som helhet. Vid en jämförelse av graden av instämmande mellan arbetslivsanknytning och introduktionen till kommande arbetsliv är det tydligt på såväl lärosätesnivå som fördelat på utbildningsområde att respondenterna instämmer i betydligt högre grad i att introduktionen till kommande arbetsliv är god. Undantag utgörs av Övrig teknisk utbildning som instämmer i lika hög grad på båda frågorna. Det framgår också att respondenter som läser utbildningar som leder till en yrkesexamen instämmer i båda påståendena i högre grad. Att hitta rimliga förklaringar till dessa skillnader är svårt att göra utifrån tillgängligt material. Internationella inslag En knapp majoritet (62 %) av respondenterna anser att utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag, vilken är en ökning jämfört med 2013 års enkät då 57% instämde. Fördelat på utbildningsområde framgår att det inte är alltför markanta variationer mellan utbildningsområdena. De utbildningsområden som avviker något är magister- och masterutbildning som instämmer i avsevärt högre grad (75 %). Att beakta är att detta utbildningsområde inkluderar samtliga magister- och masterutbildningar och att det är svårt att förklara vad det beror på. Tänkbara förklaringar är att vissa av utbildningarna har internationell rekrytering eller att litteraturen i högre grad består av exempelvis artiklar på engelska. De 9

12 utbildningsområden som instämmer i lägre grad är medier och upplevelseproduktion (53%) samt samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (53%). I fritextsvaren till frågan Ange gärna konkreta förbättringsförslag inom utbildningen framkommer också tämligen frekvent att respondenter inom dessa utbildningar efterfrågar mer internationella inslag. Det är dock inte prövat närmare om inslagen efterfrågas i högre grad än inom andra utbildningsområden. Tabell 3: Respondenternas uppfattning om utbildningen innehåller tillräckligt med internationella inslag fördelat på utbildningsområde/studieform I enkätfrågan exemplifieras inte vad internationella inslag kan innefattas av, varav respondenterna således har fått bilda sig en egen uppfattning för hur begreppet skall tolkas. Samtidigt finns ett mönster att utbildningarna uppvisar vissa variationer. Det kan finnas en koppling mellan svaren och andel kurslitteratur och/eller kurser med annat undervisningsspråk än svenska, eller att utbildningen är inriktad på att göra studenterna anställningsbara på i första hand den svenska arbetsmarknaden. Kvaliteten på utbildningen Respondenterna är nöjda med kvaliteten på utbildningen de läser, då 83 procent av respondenterna instämmer i påståendet Kvaliteten på den utbildning jag går är hög. Motsvarande siffra i enkäten 2013 var 81 procent, och det har således skett en svag ökning. Fördelat på utbildningsområde visar Tabell 4 att respondenternas uppfattning av kvaliteten på den utbildning de läser varierar, dock i tämligen låg grad. Jämfört med mönstret på lärosätesnivå instämmer Musik- och skådespelarutbildning (97 %) 4, civilingenjör (88 %), samt 4 För arenor/tvärvetenskap var instämmandegraden 100 procent. Då det är ett fåtal respondenter (ca 5) inom området Arenor/tvärvetenskap ingår det inte i analysen genomgående i rapporten. 10

13 Data- och IT-utbildning (80 %) i högre grad, medan lärarutbildning och samhälls-, beteendeoch rättsvetenskap instämmer i lägre grad med 64 respektive 72 procent. Tabell 4: Respondenternas uppfattning om den egna utbildningens kvalitet fördelad på utbildningsområde/studieform Instämmandegraden angående kvaliteten på utbildningsnivå framgår av bilaga 2 och där framgår att det finns vissa variationer inom områdena. I denna rapport görs dock ingen närmare analys över dessa skillnader. Sammantagen nöjdhet med utbildningen Respondenterna är även sammantaget mycket nöjda med sin utbildning, då 86 procent instämmer i påståendet. Siffran för 2013 var 85 procent och även här kan man således se en svag ökning. Fördelat på utbildningsområde visar Tabell 5 att nöjdheten varierar något mellan utbildningsområdena. Mest nöjda är musik- och skådespelarutbildning samt civilingenjörerna med 92 procent respektive 91 procent. En lägre grad av nöjdhet uttrycker lärarutbildning (69 %), samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (76 %), samt medier- och upplevelseproduktion 80 procent. 11

14 Tabell 5: Respondenternas grad av nöjdhet med sin utbildning fördelat på utbildningsområde/studieform I bilaga 3 finns en tabell över instämmandegraden angående sammantagen nöjdhet med utbildningen på utbildningsnivå. Här framgår att det finns vissa variationer inom områdena. I denna rapport görs ingen närmare analys över dessa skillnader då det anses mindre intressant i detta fall, antalet utbildningar inom områdena varierar också markant, från två utbildningar till ca tio utbildningar 5. 5 I 2013 års enkät testades sambandet mellan nöjdhet med utbildningen och utbildningens kvalitet, då det kan diskuteras om nöjdhet är ett rättvisande mått på hur hög kvalitet en utbildning har. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan nöjdhet med utbildningen och uppfattningen om utbildningens kvalitet. I detta fall är det alltså tydligt att de som anser att utbildningen har hög kvalitet också är nöjda med utbildningen i högre grad. 12

15 Service/stöd under studietiden Respondenterna är generellt sett väldigt nöjda med de service- och stödtjänster som LTU erbjuder. Graden av nöjdhet varierar dock. Allra högst nöjdhet uttrycks med universitetsbibliotekets tjänster. Hela 44 procent är mycket nöjda med dessa, dvs. ger högsta möjliga betyg, och graden av nöjdhet är totalt 96 procent. Respondenterna är också mycket nöjda med Studenttorgets, IT-service, Studenthälsans och LTU karriärs tjänster med 89, 83, 84 respektive 81 procent nöjdhet. De tjänster som respondenterna uttrycker något mindre nöjdhet med är Studievägledningen (65 procent) och International Office (58 procent). 6 Fördelat på campusort syns smärre variationer avseende nöjdheten med service- och stödtjänsterna, undantaget att respondenter vid campus Kiruna är avsevärt mer missnöjda med LTU karriär, 50 procent anger att de är missnöjda jämfört med på lärosätesnivå där 10 procent anger att de är missnöjda. En förklaring till detta kan vara att respondenter vid campus Kiruna inte nås av LTU karriärs aktiviteter då dessa till ganska stor del arrangerade och förlagda vid campus Luleå. Förklaringen gäller dock inte för Bergsskolan där nöjdheten är högre jämfört med på lärosätesnivå där det inte är någon som anger att de är missnöjd. Se tabeller för respektive service- stödtjänst och campusort i bilaga 4. I enkäten ställdes en fråga om sammantagen nöjdhet med den service universitetet erbjuder, se Tabell 6 nedan. Här framgår att respondenter vid campus Kiruna och Bergsskolan Filipstad sammantaget är mindre nöjda med servicen med 18 respektive 14 procent som anger att de är missnöjda, jämfört med 9 procent av totalen. Minst missnöje uttrycker respondenterna vid campus Piteå där 2 procent anger att de är missnöjda. Tabell 6: Sammantagen nöjdhet med den service LTU erbjuder fördelat på campusort Jämfört med 2013 års enkät har graden av nöjdhet med studievägledningen ökat något, från 59 procent till 65 procent. Detsamma gäller för nöjdheten med International Office, från 51 procent till 58 procent. För övriga service- och stödtjänster är graden av nöjdhet ungefär densamma som 2013, med skillnader på högst 2 procentenheter. 6 Då frågorna om service- och stödtjänster avser hur nöjda respondenterna är med den service de har fått vid kontakt med tjänsten ifråga varierar svarsfrekvensen frågorna emellan. 13

16 Studiemiljö och likabehandling Studenterna är nöjda med campus- och lärandemiljön vid det campus där de huvudsakligen bedriver sina studier. 75 procent instämmer i att den fysiska campus- och lärandemiljön är god, och en något högre andel instämmer i att den psykosociala arbetsmiljön är god, 80 procent. Graden av nöjdhet har minskat något jämfört med resultatet 2013, både avseende den fysiska och den psykosociala studiemiljön, som då var 82 procent respektive 86 procent. I Tabell 6 nedan visas nöjdheten med den fysiska campus- och lärandemiljön fördelat på campusort. Ingen campusort avviker nämnvärt från mönstret på lärosätesnivå. Respondenter vid campus Piteå och campus Kiruna instämmer i något högre grad med 88 respektive 85 procent, medan Bergsskolan Filipstad instämmer i lägre grad med 65 procent som instämmer. Tabell 6: Nöjdhet med den fysiska campus- och lärandemiljön fördelat på campusort I Tabell 7 nedan visas nöjdheten med den psykosociala campus- och lärandemiljön fördelat på campusort. Respondenter vid campus Piteå instämmer i högre grad med 87 procent som instämmer, jämfört med med mönstret på lärosätesnivå, medan campus Kiruna instämmer i något lägre grad än övriga campusorter, med 67 procent. Övriga campusorter följer i stort mönstret på lärosätesnivå. Sammantaget uttycker således respondenterna en tämligen hög grad av nöjdhet med den campusort där de huvudsakligen studerar. Under avsnittet helhetsomdöme, fritextsvar finns en sammanställning över vanligt förekommande kommentarer på fritextfrågorna om campusoch lärandemiljön. Tabell 7: Nöjdhet med den psykosociala campus- och lärandemiljön fördelat på campusort 14

17 I enkäten tas ett antal faktorer upp som kan utgöra ett hinder för studierna: språksvårigheter, fysisk sjukdom, stress, psykisk ohälsa, annan funktionsnedsättning, brist på sociala kontakter, alkohol/droger, boendet och annat. Svarsfrekvensen är generellt hög på dessa frågor med ett bortfall på högst 70 respondenter (ca 5 %). Instämmandegraden varierar något mellan frågorna. Lägst instämmandegrad är det för alkohol/droger. 2,7 procent av studenterna instämmer i att alkohol/droger har utgjort ett hinder för studierna. Detta är närmast detsamma som 2013 när 2 procent av studenterna instämde. För alternativen språksvårigheter, fysisk sjukdom, brist på sociala kontakter, boende och annat är graden av instämmande cirka 10 procent. På alternativet annan funktionsnedsättning instämmer 4 procent. För en utförlig redogörelse, se frekvenstabeller i bilaga 5. De faktorer där studenterna i högst grad instämmer i påståendet att de har upplevet ett hinder i sina studier är stress och psykisk ohälsa (43 respektive 17 %). Angående stress kan beaktas att det är spridning mellan alternativen över hela skalan. 10,7 procent instämmer till fullo. Jämfört med enkäten 2013 är instämmandegraden närmast i paritet avseende stress, då det var 44 procent som instämde. Avseende psykisk ohälsa är resultatet oförändrat. I Tabell 8 nedan framgår respondenternas uppfattning av stress som ett hinder för studierna fördelat på utbildningsområde och angett i procent. Lägst instämmandegrad återfinns bland studenter inom Övrig teknisk utbildning (33 %), Data och IT-utbildning (35 %), samt civilingenjör (37 %). Respondenter inom dessa områden upplever således en lägre grad av stress än genomsnittet. Högst instämmandegrad återfinns bland respondenter inom områdena högskoleingenjör (52 %), Musik- och skådespelarutbildning (50 %), samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (48 %) samt lärarutbildning (47 %). Övriga områden följer i stort mönstret på lärosätesnivå. Jämfört med 2013 har det skett vissa förändringar av vilka områden som instämmer i lägre och högre grad. Även 2013 återfanns de med lägst instämmandegrad bland respondenter inom övrig teknisk utbildning (då med 23 %). Övriga områden var musik och skådespelarutbildning (33 %) samt civilingenjör (då 38 %). Högst instämmandegrad återfanns 2013 bland respondenter inom områdena medier och upplevelseproduktion (65 %), samhälls-, beteendeoch rättsvetenskap (58 %), samt hälsovetenskap, (51 %). Således har högskoleingenjör tillkommit till de områden som instämmer i högre grad, och instämmandegraden för stress som ett hinder för studierna har gått ner något för respondenter inom området samhälls-, beteendeoch rättsvetenskap. 15

18 Tabell 8: Respondenternas uppfattning av stress på den utbildning de läser fördelat på utbildningsområde/studieform Att en stor andel av respondenterna upplever stress som ett hinder för sina studier bör följas upp på något sätt, även om andelen som instämde gått ner marginellt sedan enkäten 2013, och i alla fall inte har ökat. Detta särskilt då det inte varierar alltför markant mellan utbildningsområdena. Studenterna är väsentligen nöjda med likabehandlingen vid universitetet. Svaren varierar knappt alls mellan alternativen angående om de instämmer i att det förekommer diskriminering, kränkning eller mobbning avseende kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion/trosuppfattning samt könsöverskridande identitet eller uttryck (95,5-98,4 %). I enkäten 2013 fanns det stora åsiktsskillnader i dessa frågor, där det vanligaste var att respondenterna instämde helt med påståendena (ca 50 %), men därefter var det vanligaste ett klart avståndstagande till påståendena (ca 20 %). Detta mönster gällde oavsett utbildningsområde, kön och ålder och det gick inte att hitta någon rimlig förklaring till denna observation. Det fanns anledning att tro att utfallet berodde på frågans utformning, då den inte handlade om vetskap om faktiska händelser där diskriminering, kränkning eller mobbning förekommit utan endast om vilka antaganden respondenten gjorde om förekomsten. Inför årets enkät omformulerades frågan till om studenten under sina studier upplevt diskriminering, kränkning eller mobbing. I årets enkät syns inte detta mönster, varför det är rimligt att anta att omformuleringen av frågan bidrog till att klargöra hur frågan skulle tolkas. 16

19 Om LTU Studenterna skulle rekommendera sin utbildning vid LTU, och LTU som lärosäte. På frågan om de skulle rekommendera sin utbildning vid LTU till andra instämmer 83 procent av respondenterna och 88 procent instämmer i att de skulle rekommendera LTU (som lärosäte) till andra 7. Hela 47 procent instämmer i den senare frågan. Studenterna är också stolta över att studera vid LTU, 84 procent instämmer i påståendet, varav 43 instämmer till fullo. På frågan hur nöjd de sammanfattningsvis är som student vid LTU instämmer 87 procent av respondenterna. Instämmandegraden är i stort i paritet jämfört med resultatet Fördelat på utbildningsområde och angett i procent framgår att det förekommer vissa variationer av instämmandegrad utbildningsområden emellan på de olika frågorna. På frågan om de skulle rekommendera sin utbildning vid LTU till andra instämmer civilingenjör (91%), data och IT-utbildning (90 %), samt musik- och skådespelarutbildning (89 %) i högre grad. De områden som instämmer i lägre grad är medier- och upplevelseproduktion (78 %), samhälls-, beteende- och rättsvetenskap (78 %), högskoleingenjör (77 %), samt lärarutbildning (68 %) (se Bilaga 6, tabell 1). På frågan om de skulle rekommendera LTU till andra är instämmandegraden tämligen överensstämmande mellan utbildningsområdena, med smärre variationer. Undantaget är fristående kurs med en instämmandegrad på 50 procent. Av övriga områden ligger alla områden mellan 83 och 89 procent, undantaget Musik- och skådespelarutbildning med 79 procent (se Bilaga 6, tabell 2). På frågan om de är stolta över att studera vid LTU syns samma mönster som på föregående fråga. Instämmandegraden är tämligen överensstämmande mellan utbildningsområdena, dock med något större variationer. Data- och IT-utbildning instämmer i högst grad med 91 procent, följt av övrig teknisk utbildning (86 %), samt civilingenjör (85 %). De områden som instämmer i lägre grad är ekonomi med 79 procent instämmandegrad, samt fristående kurs (58 %) (se Bilaga 6, tabell 3). På frågan hur nöjda de sammanfattningsvis är som studenter vid LTU instämmer magister- och masterutbildning i högst grad (92 %), följt av civilingenjör och övrig teknisk utbildning, med 91 procent vardera. Instämmandegraden är även på denna fråga tämligen överensstämmande mellan utbildningsområdena, med smärre variationer. De områden som instämmer i lägre grad är lärarutbildning (80 %) samt fristående kurs (75 %) (se Bilaga 6, tabell 4). Jämfört med 2013, då frågorna analyserades utifrån medelvärde, är resultatet i paritet med resultatet 2014 avseende vilka områden som är nöjda/mindre nöjda. Sammantaget uttrycker studenter som läser någon civilingenjörsutbildning en högre grad av nöjdhet på dessa frågor än övriga. Att området fristående kurs instämmer i lägre grad på dessa frågor kan förklaras med att det är en heterogen grupp, som kan läsa i olika omfattning etc., och att de i egenskap av att inte läsa ett utbildningsprogram mot en specifik examen kanske inte delar en samhörighetskänsla med övriga delar av universitetet på samma sätt. 7 Rekommendationsvilja per utbildning framgår av Bilaga 7 17

20 18

21 Helhetsomdöme, fritextsvar NSI-enkäten 2014 innehöll fyra fritextfrågor, varav två handlade om utbildningen och två om campus- och lärandemiljön. Ett stort antal studenter har svarat på fritextfrågorna i årets enkät. Då det gäller de två frågorna om den egna utbildningen presenteras i denna rapport en översiktlig sammanställning av vilka typer av svar som frekvent återkommer på dessa frågor oavsett utbildningsområde. Svaren fördelade per utbildningsområde redovisas separat. Jämfört med föregående NSI är utan det som lyfts fram i kommentarerna i stort i princip detsamma. Det som märks något är pågående ombyggnationer vid Campus Luleå som nämns i ett antal kommentarer. Nämn en sak med din utbildning som du är mycket nöjd med : Många saker som anges är helt naturligt kopplade till den specifika utbildningen. Vanligt förekommande är tämligen konkreta kommentarer rörande specifika kurser som upplevs inspirerande och bra. Då det gäller utbildningar som ges på distans eller innehåller VFU återkommer nöjdhet med detta i många kommentarer. I många fall uttrycker också kommentarerna nöjdhet med lärare, ibland namngivna men ofta i form av mer generella utsagor såsom bra lärare, kunniga lärare, kompetenta lärare etc. Utifrån kommentarerna kan det utläsas att det som uppskattas är bra föreläsningar och kursupplägg. Tämligen många kommentarer handlar också om närheten till lärare och deras vilja att hjälpa studenter. Ange gärna konkreta förbättringsförslag inom utbildningen här : Många av svaren är tämligen konkreta med synpunkter om att kurser eller kursmoment borde ändras eller bytas ut. Andra återkommande synpunkter berör examinationerna och hur dessa genomförs och poängsätts. Ett annat återkommande tema är det efterfrågas förbättringar av kursplanering, studieanvisningar och kommunikation mellan lärare. Lärarna omnämns även här, ofta med en tillhörande motivering såsom oengagerad, inte uppdaterad etc. Andra saker som efterfrågas har kopplingar till arbetslivet, såsom studiebesök, praktik eller gästföreläsare med mer praktisk erfarenhet. Studenter i de utbildningar som har VFU förefaller nöjda med den då den berörs i ytterst få kommentarer och förslag till förbättring är då vanligen att de vill ha mer VFU. Nämn en sak med campus- och lärandemiljön som du är mycket nöjd med : Bergsskolan Filipstad (ca 10 kommentarer): Kommentarer som familjär stämning, god sammanhållning och närheten till lärarna. Kiruna (ca 10 kommentarer): I kommentarerna nämns saker som eget klassrum och god tillgång till datorer. Därtill lyfts närheten och den nära kontakten med lärarna fram. Luleå (ca 730 kommentarer): Generellt råder en nöjdhet med studiemiljön, exempelvis möbler, lokalernas skick, närheten mellan olika delar av campus, tillgång på grupprum, lätt att få 19

22 kontakt med lärare, samt tillgänglighet till lokaler. Biblioteket får också många positiva kommentarer speciellt vad gäller studiemiljö, öppettider och utbudet av litteratur. Många uttrycker sig också positivt om gemenskapen, atmosfären på universitetet. I mindre omfattning nämns närheten till stan, och att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter och lunchställen. Även Stil och Stuk omnämns tämligen frekvent. Piteå (ca 100 kommentarer): Tillgången till teknik, bra och fräscha lokaler. Sammanhållningen och gemenskapen. Samarbete över programgränser och god kontakt med lärarna. Även närheten och möjligheterna till samarbete med Acusticum nämns. Några kommentarer om närheten till Piteå och att Piteå är en trevlig stad. Skellefteå (ca 40 kommentarer): Arbetsmiljön med god tillgänglighet till lokaler, bra tillgång till datorer, biblioteket. I mindre omfattning nämns god gemenskap och studentliv. Distans (ca 70 kommentarer): Nöjdhet med besök på campus (tycks vara Luleå som avses) och hur distanstekniken fungerar. Ange gärna konkreta förbättringsförslag för campusområdet här : Bergsskolan Filipstad (ca 8 kommentarer): Nästan alla kommentarer handlar om att ventilationen inte är bra. Andra kommentarer handlar om distanskurserna och att dessa är under all kritik. Även fler omtentatillfällen nämns. Kiruna (ca 6 kommentarer): Det borde finnas fler studios för föreläsningar och fler studentbostäder. Luleå (ca 700 kommentarer): Det är väldigt många kommentarer om behov av fler studieplatser, grupprum (speciellt under tentaperioder). Andra kommentarer handlar om fler studentbostäder och även fler bostäder närmare universitetet, bättre lokaler, ventilation och belysning (vissa specifika platser nämns ibland), fler matplatser inklusive mikrovågsugnar för studenter. Även ombyggnationer omnämns i tämligen hög grad. Kommentarer som förekommer i något mindre omfattning handlar om att det skulle behövas bättre wifi, samt att det är ett problem att hitta på campus och vore önskvärt med bättre kartor och numrering. Pågående ombyggnationer märks av då det i ett antal kommentarer framförs önskemål om färre och mindre samtidiga projekt. Piteå (ca 60 kommentarer): De mest återkommande kommentarerna handlar om behov av fler grupprum, datorsalar och studieplatser. I något mindre omfattning finns kommentarer om behov av större kårhus och uppdaterad teknisk utrustning. Biblioteket omnämns också, bl.a. öppettiderna och att det skulle behövas mer referenslitteratur på biblioteket. Skellefteå (ca 30 kommentarer): Vanligast är kommentarer om behov av bättre utrymmen för studier, och lokaler i övrigt, och även för lunch. Det finns också kommentarer angående att ventilationen inte är bra. Distans (ca 50 kommentarer): Det finns ett antal kommentarer om Campus och det är framförallt Campus Luleå som avses. Ganska många kommentarer handlar om att det är dåligt 20

23 skyltat, samt i några fall om behov av boende för distansstudenter. I övrigt finns inom denna grupp samma typ av kommentarer om lokalerna som återfinns hos campusstudenterna. 21

24 22

25 Slutsatser Sammantaget är det väldigt små skillnader i svarsmönster mellan åren 2013 och Några signifikanstest är inte gjorda så därför går det inte att avgöra hur små skillnaderna är i praktiken. Årets NSI-enkät hade en svarsfrekvens på 35 procent. Inför 2013 års enkät omformades den för att bl.a. höja svarsfrekvensen, som vid två föregående enkäter har varit 24 procent. Det faktum att svarsfrekvensen ökat med 11 %, vilket motsvarar c a 600 respondenter, torde dock innebära att den bild som framträder av studenternas uppfattningar blir mer överensstämmande med verkligheten. Inför årets enkät involverades studentkårerna och deras sektioner i högre omfattning i informationsinsatserna av enkäten. Då svarsfrekvensen har gått upp tämligen markant är det tänkbart är att dessa insatser har bidragit till en högre svarsfrekvens. Om det är önskvärt att höja svarsfrekvensen ytterligare måste informationsinsatserna kring NSI-enkäten utvecklas ytterligare, men det kan även vara viktigt att utveckla bland annat feed back kring resultaten för att på så sätt visa studenterna på vikten av att besvara enkäten. Respondenterna är nöjda med kvaliteten på den utbildning de läser, då 83 procent instämmer i påståendet Kvaliteten på den utbildning jag går är hög. De mål som uppvisar lägre instämmandegrad är universitetets mål att utbildningen skall innehålla tillräckliga internationella inslag och ett tillräckligt innehåll av inslag som kan ses som arbetslivsanknytning. Gällande arbetslivsanknytningen var instämmandegraden marginellt högre i årets enkät jämfört med Det arbete som pågick med att utveckla arbetslivsanknytningen i utbildningarna tycks således inte ha lett till något synbart utfall i årets enkät, men kan ha bidragit till att instämmandegraden i alla fall inte har blivit lägre. Målet god introduktion till kommande arbetsliv har också ett relativt lågt utfall varför frågorna som behandlar arbetslivsförberedelser bör utredas vidare. Även orsaken till den låga graden av instämmande vad gäller internationella inslag bör utredas vidare. Respondenterna är generellt sett nöjda med de service- och stödtjänster universitetet erbjuder. Det finns dock relativt sett lägre nöjdhet med ett par tjänster, vilket bör utredas vidare. Respondenterna är även nöjda med både den fysiska och psykosociala campus- och lärandemiljön. De brister som ändå anses finnas i den fysiska miljön berör, likt 2013 års enkät, främst brist på studieplatser, ventilation och matplatser där medhavd mat kan värmas och ätas. Detta bör följas upp i de sammanhang lokalförsörjning diskuteras. Då det gäller den psykosociala miljön kan det konstateras att många studenter upplever stress som ett hinder för studierna (43 %). Det finns vissa variationer mellan utbildningsområdena, men dessa är inte alltför markanta. Utifrån detta rekommenderas att frågan bör utredas vidare. Sammantaget visar enkäten att respondenternas nöjdhet med sina studier vid universitetet, studiemiljön och universitetet som lärosäte är i paritet med resultatet 2013, både på aggregerad nivå och avseende vilka områden som är nöjda/mindre nöjda. Respondenter som läser någon civilingenjörsutbildning anger en högre grad av nöjdhet på dessa frågor än övriga. 23

26 24

27 Förteckning över utbildningar inom respektive utbildningsområde Arenor/tvärvetenskap Arena jordens resurser Arena media, musik och teknik Civilingenjör Arkitektur Brandteknik Datateknik Hållbar energiteknik Industriell ekonomi Internationell Materialteknik (EEIGM) Industriell miljö- och processteknik Maskinteknik Materialteknik Medieteknik Naturresursteknik Rymdteknik Teknisk design Teknisk fysik och elektroteknik Väg- och vattenbyggnad Öppen ingång Högskoleingenjör Berg- och anläggningsteknik Berganläggningsteknik Bilsystemteknik Datateknik Datorspelsutveckling Elkraftteknik Energiteknik Maskinteknik Teknisk design Trafikteknik Träteknik Underhållsteknik Övrig teknisk utbildning Bergsskoletekniker - berg- och anläggningsindustri Bergsskoletekniker - metall- och verkstadsindustri Brandingenjör Bygg och anläggning Datornätverk Industriell miljö- och processteknik, kandidat Naturresursteknik Samhällsbyggnad Träteknik Ädelstensteknik Bilaga 1 Data- och IT-utbildning exklusive ingenjörsutbildning Mobil applikationsutveckling Datorgrafik, konstnärlig kandidat Datornätverk Digital tjänsteutveckling, kandidat Systemvetenskap, kandidat Ekonomi Civilekonom Ekonomie, kandidat Fastighetsmäklare Internationell ekonomi, kandidat Gruv och metall Bergsskoletekniker - berg- och anläggningsindustri Bergsskoletekniker - metall- och verkstadsindustri Ädelstensteknik Hälsovetenskap Arbetsterapeut Hälsovägledning, kandidat hälsopromotion Röntgensjuksköterska Sjukgymnast/fysioterapi Sjuksköterska Lärarutbildning Förskollärare, antagen från höstterminen 2011 Förskollärare, antagen före höstterminen 2011 Grundlärare, inriktning mot förskoleklass och grundskola årskurs 1-3 Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Lärare grundskola, gymnasiet antagna före höstterminen 2011 Lärare, för verksamhet i fritidshem och fritidsverksamhet Ämneslärare, inriktning mot grundskolan årskurs 7-9 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan Medier och upplevelseproduktion

28 Datorgrafik, konstnärlig kandidat Film- och TV scenografi/attributmakeri Journalistik i nya medier Ljudteknik, kandidat Mediedesign, konstnärlig kandidat Radioproduktion i nya medier Tv-produktion i nya medier Upplevelseproduktion, kandidat Musik- och skådespelarutbildning Musik, konstnärlig kandidat Gehörsbaserat musikskapande BoomTown Skådespelarprogrammet Samhälls-, beteende- och rättsvetenskap Politik och samhällsutveckling, kandidat Psykologi, kandidat Rättsvetenskap, kandidat Sociologi, kandidat Magister- och masterutbildning Arbetsterapi, master Avfallsteknik, master Distribuerade datorsystem för hållbar utveckling, master Geovetenskap, inr malmgeologi och miljögeokemi, master Geovetenskapliga resurser, master Human Resource Management, master Hållbara konstruktioner under exceptionella laster, master Hälsovetenskap, master Informationssäkerhet, master Internationell affärsverksamhet, master Jordatmosfär och solsystem, master Kemiteknik, inr mineralteknik och processmetallurgi, master Kompletterande Pedagogisk Utbildning Kompositmaterial, master Magister utredning Materialteknik, master Mobila system, master Musikalisk gestaltning, konstnärlig master Nationalekonomi, magister Omvårdnad, master Planering och byggande i krävande klimat, master Rymdfarkostdesign, master Rymdvetenskap och rymdteknik, master Rättsvetenskap, magister miljörätt Sjukgymnastik, master Sjukgymnastik, Ortopedisk manuell terapi, master Specialistsjuksköterska med inriktning ambulanssjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning anestesisjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre Specialistsjuksköterska med inriktning operationssjukvård Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård Tribologi, master Träteknik, master Utbildningsvetenskap, magister Utbildningsvetenskap, master Väg- och vattenbyggnad, inr jord- och bergbyggnad, master

29 Kvaliteten på utbildningen fördelat på utbildning Bilaga 2

30

31

32 Sammantagen nöjdhet med utbildningen fördelat på utbildning Bilaga 3

33

34

35

36 Nöjdhet med service- och stödtjänster fördelat på campusort Bilaga 4

37

38 Frekvenstabeller över hinder för studier Bilaga 5

39

40

41 Bilaga 6 Mitt LTU Tabell 1: Rekommendationsvilja av utbildningen fördelat på utbildningsområde Tabell 2: Rekommendationsvilja av LTU fördelat på utbildningsområde

42 Tabell 3: Stolthet över att studera på LTU fördelat på utbildningsområde Tabell 4: Sammantagen nöjdhet som student vid LTU frödelat på utbildningsområde

43 Rekommendationsvilja per utbildning Bilaga 7

44

45

46

47 Antal respondenter per utbildning Bilaga 8

48

49

50