Projektmaterial. MUSIK OCH AKUSTIK Kävesta folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial MUSIK OCH AKUSTIK Kävesta folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS-projekt på Kävesta folkhögskola hösten 2002 Rolf Ekström Peter Alsterlund Birgitta Kangedal Holm Mats Johansson Alf Rikner Handledare: Kerstin Eklind 1

3 Sammanfattning Hur hög volym man har på konserter påverkar både publiken och musikerna, -och leder ibland till hörselskador, t ex tinnitus. De senaste åren har allt fler börjat söka vägar att förhindra att hörselskador uppstår i musiksammanhang. I detta projekt har vi försökt att: mäta hur höga ljudnivåer som uppstår vid normala konsertsituationer, även med helt akustiska instrument undersöka hur själva lokalen kan konstrueras för att ge bättre lyssnarupplevelse, och minska risken för hörselskador undersöka hur publik och musiker upplever höga ljudnivåer se vilka hjälpmedel som idag finns, för att ge ett bra ljud för musiker och publik, utan att riskera skador; -samt vilken hjälp som finns för de som redan drabbats av tinnitus. Många elever överraskades av att risk för hörselskador inte enbart är förknippat med elförstärkta instrument och trummor, utan även med enskilda akustiska instrument. att risk för hörselskador inte enbart beror på höga decibeltal, utan även hänger samman med den tid man exponeras. Både hos de deltagande eleverna och lärarna finns nu en hög medvetenhet om risker för hörselskador vid höga ljudnivåer. Projektet har för deltagarna inneburit en höjning av kunskapsnivån inom detta område, och en utvecklad förmåga att formulera problem samt att analysera källor och information. 2

4 Innehåll: Sammanfattning 2 Introduktion /Bakgrund 4 Syfte med försöket 5 Tillvägagångssätt /Metod 1. Metoder i försöket 6 2. Metoder för att ta reda på effekterna av projektet 9 Resultat 10 Diskussion 11 Källor 13 Bilagor Bilaga 1 Elevenkät vid jazzkonsert 15 Bilaga 2 Mindmapsammanställning dag 3 17 Bilaga 3 Utvärdering i elevgruppen

5 Introduktion /Bakgrund Hur hög volym man har på konserter påverkar både publiken och musikerna, -och leder ibland till hörselskador, t ex tinnitus. De senaste åren har medvetenheten om dessa problem ökat, och allt fler har börjat söka vägar att förhindra att hörselskador uppstår i musiksammanhang. 1999/2000 utnämndes som Tinnitusåret av Hörselskadades Riksförbund. Världens största mikrofontillverkare Shure arbetar nu med ett stort tinnitusprojekt, och en förening för artister o musiker mot tinnitus (AMMOT) arbetar i Sverige. Vid musikfestivaler delas hörselskydd ut till publiken, och på vissa diskotek och konsertlokaler finns skyddsutrustningar som bryter strömmen till ljudanläggningen vid för höga ljudnivåer. 4

6 Syfte med försöket Flera elever, musiklärare, och även andra lärare på vår skola lider av tinnitus. Vi ansåg det särskilt viktigt att blivande musiker ska vara medvetna och själva välja vilka risker de vill utsätta sin och andras hörsel för, i musiksammanhang. Man ska inte behöva vara offer för lokalers akustik och ljudnivåer; -utan ska aktivt kunna påverka detta, genom egna erfarenheter och kunskaper. Arbetssättet grundades på att vi ville att eleverna själva skulle utveckla förmågan att formulera problem, själva söka information, och själva analysera resultat; eftersom de själva berörs av problematiken i stort sett dagligen. 5

7 Tillvägagångssätt /Metod 1. Metoder i försöket FÖRBEREDANDE FAS; (enbart ITiS -lärarna). Den musikerklass som började här på skola på hösten nu i år ansåg vi vara lämpligast att delta i forsknings- och kunskapsarbetet i detta projekt. (18 elever; 9 av varje kön; -både klassiska- och jazz/rock-musiker; -med både elektriska och akustiska instrument, med medelåldern ca 20 år. Några av eleverna har själva tinnitus, visade det sig senare.) Lärarna utformade en problembeskrivning, att presentera för eleverna vid introduktionsträffen. (Beskrivningen skulle stimulera elevernas intresse, och gynna inhämtandet av de kunskaper som deltagarna kunde ha behållning av.) Problembeskrivning: MÅL Att: - förbättra akustiken i skolans aula, så att den passar som konsertlokal för olika genrer, - minimera risken för tinnitus och andra hörselskador. FAS 1: Elevarbete dag 1: Eleverna & ITiS-lärarna samlades, och efter en introduktion om bakgrunden (se ovan) och projektets övergripande ämne, brainstormade hela gruppen kring risker, problem, erfarenheter, möjligheter, kunskapskällor och viktiga frågeställningar. Efter denna inledande del utkristalliserade sig två tydliga inriktningar för det fortsatta arbetet som eleverna indelade sig i efter eget intresse: Akustik-Aula Tinnitus Hörselskador Grupperna kom att bestå av nio elever vardera. Eleverna valde själva inriktning. Akustik-Aula -gruppen kom att i huvudsak bestå av pojkar med jazz/rock-inriktning, och Tinnitus-Hörselskador -gruppen i huvudsak av flickor med klassisk musikbakgrund. Grupperna började genast att diskutera och formulera mer detaljerade frågeställningar inom respektive område, samt vilka sökvägar som skulle kunna vara lämpliga. Arbetet kom att inriktas på att: mäta hur höga ljudnivåer som förekommer vid normala konsertsituationer, såväl med helt akustiska som med elförstärkta instrument. undersöka hur själva lokalen kan konstrueras för att ge bättre lyssnarupplevelse, och minska risken för hörselskador. se vilka hjälpmedel som idag finns för att ge ett bra ljud för musiker och publik, och som samtidigt förebygger hörselskador/tinnitus. se vilken hjälp som finns för de som redan drabbats av tinnitus. 6

8 Här följer en sammanfattande beskrivning av elevernas fortsatta arbete. Elevarbete dag 2-3: Eleverna, i sina respektive intressegrupper, samt lärarna, började med att styra upp en del av de uppslag som det inledande mötet givit, för att gå vidare med informationsinhämtning på bästa sätt. Grupperna började med att söka på Internet samt via telefon. Man använde även uppslagsverk för att få mer handfast information kring t.ex. örats fysiologiska funktioner, hörselskador/ tinnitus. Resultatet var ett flertal träffar kring ämnet/ämnena och kontakter försökte också tas med hjälp av e-post. AKUSTIK-gruppen I ämnet akustik/byggnadskonstruktion fick eleverna många träffar på företag som sysslar med att anpassa lokaler akustiskt för t ex konserter. Här kom man dock inte längre i kunskapsinhämtandet då det var förenat med kostnader för att få information och tips. Experter ville inte uttala sig utan att först varit på plats i vår aula och satt sig in i byggnadskonstruktioner, väggmaterial etc. Eftersom varje lokals utformning är unik, måste en fysisk mätning göras i just den lokal man vill akustikanpassa. Några modeller för hur man kunde göra detta på egen hand fann vi inte heller. Vi bestämde därför att en ljudtekniker skulle kontaktas, för att mäta ljud och ge eventuella tips. Detta blev en kostnad som inte täcktes av projektet. TINNITUS-gruppen Tinnitusgruppen tog ett mer praktiskt initiativ utöver ovan nämnda sökande, nämligen att göra en enkätundersökning vid en elevkonsert där åhörarna fick svara på ett antal frågor rörande tinnitus och ljudnivåer. Några slutsatser av denna undersökning: Av resultatet kan man konstatera att förvånansvärt många hade problem med hörseln i form av tinnitus eller annan form av öronsus. Vad gäller kunskapen om tinnitus vet de flesta inte tillräckligt och skulle vilja veta mera. (Resten av undersökningen -se bilaga 1) Vid slutet av den tredje arbetsdagen med eleverna återsamlades hela gruppen för att delge varandra vad man hittills kommit fram till. Detta resulterade i en stor sammanställning av kontakter, länkar, idéer på lösningar mm. (se bilaga 2) 7

9 Elevarbete dag 4: Vår sista arbetsdag tillsammans med eleverna. Först sammanfattade vi läget och resonerade kring de problem som uppstått vid inhämtandet av information. Vi märkte också att flera elever nu förstått att problem med tinnitus och andra hörselskador är mycket vanligare än man tror, men att man kan förebygga med kunskap. Denna dag hade vi bjudit in två professionella ljudtekniker för att genomföra en ljudmätning då eleverna musicerade. Vi mätte då upp följande värden: * Jazzkvartett (piano, bas, trummor, gitarr) Aulans scen: -Vid publik: 94dBa* (peak**=97) -Vid pianist 100dBa (peak=102) -Vid trummis/gitarrist peak=108dba * Piano (solo) -90dBa vid pianisten * Tvärflöjt (solo) Höga toner -97dBa (p=101) vid flöjtistens högra öra * Klarinett (solo) Höga toner -98dBa vid klarinettist * Trumpet (solo) -peak=108dba vid publik * Violin (solo) -92dBa vid violinistens vänstra öra Gränsen för vad öronen klarar utan att skadas är i Sverige satt till 85 dba åtta timmar om dagen under varje arbetsdag. Riskzon Ljud över detta kan orsaka hörselskador beroende på hur länge du utsätts Om ljudvolymen ökar med 3 dba till 88 dba når man gränsvärdet efter fyra timmar, eftersom tre dba innebär att ljudstyrkan fördubblas. Om volymen ökar ytterligare 3 dba till 91 dba bör man inte exponera sig mer än två timmar. * dba = beteckningen db(a) anger en speciell standardiserad mätmetod, där värdet schablonmässigt korrigerats för örats med frekvensen varierande känslighet. ** peak = ljudnivå vid volymtoppar Ljudteknikerna blev överraskade av den dåliga ljudkvaliteten i aulan; ett grumligt, otydligt och basrikt ljud som lätt blev för starkt med tanke på utvolymen från instrumenten. Jazzgruppen spelade på en för lyssnarna behaglig ljudnivå, men ändå överskreds 100dBa med lätthet. Värdena för flöjt, klarinett och trumpet är närmare maxuttag. Av teknikerna fick vi också flera konkreta åtgärder vi skulle kunna göra: fylla den ihåliga scenen med isolering för att förtydliga basen, hänga upp tyg på väggarna mm. Vi provade även andra lokaler såsom repetitionssal och övningsrum, och värdena blev i stort sett lika, när det gällde volymen för den övande. Överlag var mätresultaten höga överallt och detta överraskade alla, särskilt de som själva spelade vid mätningarna. Detta var det sista vi gjorde tillsammans med elevgruppen och det kändes som att detta också var det som gav dem mest. 8

10 2. Metoder för att ta reda på effekterna av projektet Förutom den kontinuerliga utvärdering som gjordes i och med de gemensamma sammanfattningarna i början och slutet av varje arbetsdag, svarade eleverna på ett utvärderingsformulär som lärarna utformat. (se bilaga 3) 9

11 Resultat Både hos de deltagande eleverna och lärarna finns nu en hög medvetenhet om risker för hörselskador vid höga ljudnivåer. Projektet har för vissa inneburit en höjning av kunskapsnivån inom detta område. Många elever överraskades av att risk för hörselskador inte enbart är förknippat med elförstärkta instrument och trummor, utan även med enskilda akustiska instrument. att risk för hörselskador inte enbart beror på höga decibeltal, utan även hänger samman med den tid man exponeras. Utvärderingen som gjordes bland de deltagande eleverna visade att: De flesta tyckte att det var bra att de var med i Musik & Akustik-forskandet, -även om bara knappt hälften skulle anmält sig om deltagandet varit frivilligt. De flesta deltagarna använder oftare hörselskydd nu, -och är mer observanta på om de spelar högt. De allra flesta ville veta mer, inom olika områden som projektet berörde. Gruppen som specialiserade sig på Hörselskador/Tinnitus hade störst nytta av decibelmätningen, artiklar och sökning på Internet, -medan gruppen som specialiserade sig på Akustik/Aula i mycket högre grad värderade de gemensamma diskussionerna och samtalen. Troligtvis är orsaken till detta att man hade svårt att finna användbar information (inom Akustik-området) som var tillgänglig gratis via telefon eller dator (se stycket om AKUSTIK-GRUPPEN). Lärarlaget upplevde att många av eleverna i inledningsskedet var något negativa, och kände sig tvingade att delta i projektet. De verkade inte tycka att ämnet angick dem i så hög grad att det var värt att avsätta tid för. Men lärargruppen bedömer att eleverna under projektets gång blev allt mer intresserade och aktiva, och utvecklade förmågan att formulera problem samt att analysera källor och information i samtal med andra. Detta gjordes kontinuerligt under arbetsdagarna, och särskilt vid de gemensamma helgrupps-samlingarna. Där blev även de olika fakta man funnit föremål för analys, och värdet av olika källor diskuterades. 10

12 Diskussion ELEVARBETET Vår bedömning av arbetet tillsammans med elevgruppen: A. Eleverna kände sig tvingade in i projektet. B. De förväntade sig färdiga lösningar för att lösa de konkreta mål som vi satt upp. C. Elevernas sökande efter information gick till en början bra, och Tinnitus-gruppen hittade både vetenskapliga fakta, och företag/organisationer som sysslade med denna fråga. Flera av dessa hade lagt ut mycket information som var tillgänglig på nätet. Gruppen som sökte vidare kunskaper runt akustik hamnade dock snart i en ekonomisk återvändsgränd ; -d v s man hittade fram till företag och konsulter som hade kunskap och lösningar, -men dessa krävde ekonomisk ersättning för att delge kunskapen. Eleverna hittade inga andra vägar att gå vidare för att få djupare kunskap om akustikproblemet. Ett av elevernas bestående minnen av projektet tror vi var det ögonblick när tvärflöjtens decibelnivå uppmättes till 101dBa. Då insåg nog många att även om popgruppens nivå verkar högre, så kan det vara ett psykologiskt fenomen; -och nu fick man se att även en liten flöjt fysikaliskt är en stark ljudkälla, som kan orsaka tinnitus för musikern. Sannolikt var det först efter denna upplevelse som eleverna insåg det pedagogiska värdet med hela projektet; -att det var något själva kommer att ha nytta av under sitt musikerliv. Detta märktes bl a i de samtal som skedde vid fikaborden utanför lektionssalarna. Tids-upplägget var inte det bästa. Det gick för lång tid (ca 3 veckor) mellan våra projektarbets-dagar, så vi hade glömt en del av vad vi pratade om gången innan. De första timmarna gick åt till att komma in i tankarna igen, och hitta motivation och sammanhang. Samtidigt behövdes en viss tid mellan träffarna, för att vi skulle kunna boka eventuella besök, få svar på brev, eller beställa material. En orsak till att vi ändå valde detta tidsupplägg var att hösten var fullbokad med andra viktiga arrangemang för eleverna, och det var därför inte så lätt att hitta dagar då eleverna inte skulle drabbas alltför mycket av inställda instrument-lektioner, körövningar o dyl. Även de medverkande lärarna hade andra klasser, som skulle slippa drabbas vid alltför täta tillfällen. Troligtvis hade resultatet blivit bättre om vi i förväg gjort upp en fastare tidsplan för projektet. 11

13 DET KOLLEGIALA UTVECKLINGSARBETET GRUNDAT PÅ ITiS-ARTIKLAR OCH SEMINARIE-GRUPPEN: I början av Itis-arbetet hade vi känslan av att det var utvecklandet av vår förmåga att hantera datorer som stod i centrum. Dock anser att vi att det är det pedagogiska tänkandet som är den stora vinsten med vårt ITiS-arbete, och som arbetet inriktades på. Givetsvis ingår användandet av datorer som en del i pedagogiken, men har mer tjänat som ett redskap än som en boja. De hierarkier som eventuellt funnits tidigare i skolors kollegier; som baserats på att någon har den rätta modellen, har nu omöjliggjorts; eftersom det alltid finns alternativa och pedagogiskt progressiva metoder att hämta via nätet. Alternativa idéer och metoder finns att tillgå inom en minut från det att intresset har väckts; -och sökandet efter dessa dokument och modeller har underlättats tack vare Skolverkets samlade webb-sidor. Vi anser att dessa resurser behöver nå ut till hela skol-sverige. De artiklar som tjänat som förberedelsematerial har i hög grad varit intressanta, och givit många bra och nya pedagogiska tankar. Särskilt artikeln om Storyline, samt Bodil Jönssons artikel Learning by searching har inspirerat oss i vårt arbete. Nyfikenheten hos eleverna är nog den starkaste drivkraften i allt informationsinhämtande, -och därför har vi alltmer insett vikten av att dagens och morgondagens lärare måste bli allt skickligare på att kunna utveckla denna nyfikenhet och lust hos eleverna. Vi kommer verkligen att behöva finna många konkreta exempel på hur man gör detta; -för att sedan kunna utforma våra egna upplägg i varje ny situation. Vi kommer nog att fortsätta samarbeta över linjegränserna allt mer, tack vare detta ItiSsamarbete, men vi har ännu inte diskuterat hur fortsättningen kommer att se ut. Om effekterna ska komma på bred front (på hela skolan) måste ju utvecklingsarbetet gälla alla, och hur detta ska utformas går det just nu inte att sia om. Vissa av artiklarna har inte levt upp till de förväntningar vi haft; (vissa artiklar har mest gällt andra åldersgrupper än våra elevgrupper) -men även en icke adekvat eller kontroversiell artikel kan ju stimulera diskussionen i grupperna. Träffar med de andra ITiS-grupperna från de andra skolformerna har varit mycket intressant och givande med intressanta tvärgruppsdiskussioner där vi kom in på många tankar långt utanför artiklarnas innehåll. Dagens informationsflöde, och datorn som en möjlighet, värderingar, och det mänskliga mötet fann vi vara mycket viktiga faktorer. Diskussioner vid våra studiegruppsträffar har varit mycket intressanta, tankeväckande och även roliga. Tiden har varje gång gått mycket snabbt. 12

14 Källor Vi rekommenderar följande hemsidor om tinnitus: * föreningen Artister och Musiker Mot Tinnitus (Ammot) * mikrofontillverkaren Shure s tinnitusprojekt Bok om örats fysiologi: * Människans fysiologi Universitetsförlaget Liber Utbildning

15 Bilagor Bilaga 1 Elevenkät vid jazzkonsert Bilaga 2 Mindmapsammanställning dag 3 Bilaga 3 Utvärdering i elevgruppen 14

16 Bilaga 1 Elevenkät vid jazzkonsert Resultatet av enkäten 35 st enkät svar lämnades 1) 13 st av 35 hade tinnitus/ hörselskada 2) Ljudvolymen under konserten upplevdes på följande sätt För hög: 1 lite hög: 8 Lagom : 26 Lite låg 0 Låg:0 3) Vad kunde gjorts åt ljudnivån : ex långsammare, tydligare, högre tal, sänka musiken 4) Öronproppar under konserten: Ja: 12 Nej: 23 (många anger glömska som orsak) 5) Gillar musiken 34 st endast 1 gör det inte 6) Spelar själv instrument : Ja: 23 Nej: 12 7) Har någon nära släkting med tinnitus. Ja: 8 Nej: 27 8) Vistas ofta i ljudstarka lokaler. Ja: 20 Nej: 15 9) Har tillräcklig kunskap om tinnitus. Ja: 13 Nej : 22 10) Skulle vilja veta mera: Ja: 23 Nej: 12. Samband : olika dragna utifrån enkätsvaren: Kombination: Tinnitus själv och i släkten 6 st och av de hörselskadade har 46% det även i släkten Inget själv / inget i släkten 20 st Kombination : Öronproppar / högt ljud : 4 st Om öronproppar användes / lagom ljud 11 st av 26 som angett lagom ljud. Kombination : Tinnitus/ ljudstarka lokaler: 6 st av 13 = 46 % Tinnitus/ spela själv : 10 st av 13 = 77% Kombination: Lagom ljud/ljudstarka lokaler 15 st av 26 ( volymvant folk tycker volymen är ok) Högt/ tinnitus 5 st av 13 ( av dessa hade 4 ej öronproppar glömska uppgesoch en hade) Slutsatser: Undersökningen ägde rum under en jazzkonsert med en speciell grupp av åhörare, många musiker och andra jazzintresserade Av resultatet kan man konstatera att förvånansvärt många hade problem med hörseln i form av tinnitus eller annan form av öronsus. 15

17 Den speciella åhörargruppen är vana vid höga volymer och ljudstarka lokaler kan utläsas ur resultatet. Därför är svaret på andra frågan att majoriteten upplevde ljudnivån som lagom kanske inte överraskande. Vidare kan man utläsa att av dessa hade 40 % använt öronproppar så att dessa skulle ha upplevt ljudnivån som för starkt annars. Att så många använde öronproppar tror vi beror på att många var musikelever på skolan och har fått öronproppar och många som ej använde har angett att de glömt eller slarvat bort dem. En överväldigande majoritet av publiken gillade musiken och det var alltså en positiv upplevelse och många var även musiker själva. Vad gäller kunskapen om tinnitus vet de flesta inte tillräckligt och skulle vilja veta mera. Kombinationerna mellan frågorna ger intressanta slutsatser. Att av de som uppgav att de hade hörselskada även hade släktingar med hörselskada ( 46%) gör att man funderar om även dessa har ett musikintresse. 16

18 Bilaga 2 Mindmapsammanställning i slutet av dag 3 (här: avskrift från whiteboard.-dock förenklad och anpassad för Word ) HUR BYGGA/INREDA LOKALER? LJUDMÄTNING/TEST KONSERT-/FILMLOKALER SKÄRMAR - Landstinget - Ö:o kongresscenter -Plexiglas - dbmätning: Miljökontor - Akustikon - Stolar med avskärmning - bidrag - Musikhögskolan - Norrköping De Geer - ljudmätning: 6000:- - väggar/tak TINNITUS ORSAKER BOT/LINDRING HÖRSELSKYDD KROGAR/DISCON - Ammot - Tinnitusjouren - Ammot 100 db - Uppsala Univ - Uppsala Univ - Shure - Christer Folkesson - Shure - Ammot - Peter Ekelund - Alternativ: - öronljus - rysk medicin - akupunktur - c-vitamin ENKÄTEN HÖGTALERI FÖRENINGAR - Ny enkät? - Mårten Fagre - Ammot - Ljus & Nöje Stellan - Max 100-klubben - Studio Kuling - Hörselskadades riksförbund WEB-ADRESSER: Artister och musiker mot tinnitus (Ammot): 17

19 Bilaga 3 Utvärdering i elevgruppen A. Utvärderings-formuläret B. RESULTAT Akustik-arbetsgruppen 5 svar C. RESULTAT Tinnitus-arbetsgruppen 8 svar D. Slutsatser kring utvärderingen 18

20 Hur har Musik & Akustikforskandet påverkat dig? (Kryssa i rutorna) 1. Har du blivit noggrannare med hörsel-skydd? Använder oftare nu Lika ofta som innan Mer sällan nu 2. Har du blivit noggrannare med ljudvolymen ut, när du har konsert? Spelar lika högt Spelar lika högt Spelar lägre Spelar högre -och tänker inte -men tänker på att -p g a risken för -p g a att jag har på ljudnivån det är för högt hörselskador hörselskydd 3. Har du blivit noggrannare med ljudvolymen ut, när du övar? Berättat om Berättat om Berättat om Berättad om Berättat om vilka risker vilka skydd hjälpmedel hur man kan hur man kan som finns med som finns mot för de med förbättra förbättra hög volym högt ljud Tinnitus medhörning akustik 4. Har du berättat för andra något du upptäckt i vårt arbete? (flera kryss tillåtna) Hur ljudet påverkas Hur man Hur man kan Högtalare & Om man kan av lokalers akustik kan påverka skydda publik- medhörning dämpa olika akustiken i lokaler ens hörsel instrument 5 Vilka saker skulle du vilja veta mer om? (flera kryss tillåtna) 6. Vilka moment i vårt arbete har du haft störst nytta av? Gradera från 1 till 6 (där 6 är det du har störst nytta av; 5 = näst störst nytta av o s v) skriv en siffra på varje prickad rad (inga kryss, alltså) sökning på kontakt via diskussioner diskussioner läsning av decibelinternet telefon & & samtal i de & samtal i den artiklar mätningen brev/mail små grupperna stora grp:n 7. Om deltagandet i Musik & Akustik varit frivilligt; hade du anmält dig då? Ja Nej 8. Nu i efterhand; -Tycker du att det var bra att du var med i arbetet? Ja Nej Egna kommentarer.. 19

21 Hur har Musik & Akustikforskandet påverkat dig? RESULTAT Akustik-arbetsgruppen 5 svar Använder oftare nu Lika ofta som innan Mer sällan nu 5. Har du blivit noggrannare med hörsel-skydd? Spelar lika högt Spelar lika högt Spelar lägre Spelar högre -och tänker inte -men tänker på att -p g a risken för -p g a att jag har på ljudnivån det är för högt hörselskador hörselskydd 6. Har du blivit noggrannare med ljudvolymen ut, när du har konsert? 7. Har du blivit noggrannare med ljudvolymen ut, när du övar? Berättat om Berättat om Berättat om Berättad om Berättat om vilka risker vilka skydd hjälpmedel hur man kan hur man kan som finns med som finns mot för de med förbättra förbättra hög volym högt ljud Tinnitus medhörning akustik 8. Har du berättat för andra något du upptäckt i vårt arbete? (flera kryss tillåtna) Hur ljudet påverkas Hur man Hur man kan Högtalare & Om man kan av lokalers akustik kan påverka skydda publik- medhörning dämpa olika akustiken i lokaler ens hörsel instrument 6 Vilka saker skulle du vilja veta mer om? (flera kryss tillåtna) 6. Vilka moment i vårt arbete har du haft störst nytta av? Gradera från 1 till 6 (där 6 är det du har störst nytta av; 5 = näst störst nytta av o s v) skriv en siffra på varje prickad rad (inga kryss, alltså) sökning på kontakt via diskussioner diskussioner läsning av decibelinternet telefon & & samtal i de & samtal i den artiklar mätningen brev/mail små grupperna stora grp:n 7. Om deltagandet i Musik & Akustik varit frivilligt; hade du anmält dig då? 4 Ja Nej 1 8. Nu i efterhand; -Tycker du att det var bra att du var med i arbetet? 2 Ja Nej 2 Egna kommentarer.. 20

22 Hur har Musik & Akustikforskandet påverkat dig? RESULTAT Tinnitus-arbetsgruppen 8 svar Använder oftare nu Lika ofta som innan Mer sällan nu 9. Har du blivit noggrannare med hörsel-skydd? Spelar lika högt Spelar lika högt Spelar lägre Spelar högre -och tänker inte -men tänker på att -p g a risken för -p g a att jag har på ljudnivån det är för högt hörselskador hörselskydd 10. Har du blivit noggrannare med ljudvolymen ut, när du har konsert? 11. Har du blivit noggrannare med ljudvolymen ut, när du övar? Berättat om Berättat om Berättat om Berättad om Berättat om vilka risker vilka skydd hjälpmedel hur man kan hur man kan som finns med som finns mot för de med förbättra förbättra hög volym högt ljud Tinnitus medhörning akustik 12. Har du berättat för andra något du upptäckt i vårt arbete? (flera kryss tillåtna) Hur ljudet påverkas Hur man Hur man kan Högtalare & Om man kan av lokalers akustik kan påverka skydda publik- medhörning dämpa olika akustiken i lokaler ens hörsel instrument 7 Vilka saker skulle du vilja veta mer om? (flera kryss tillåtna) 6. Vilka moment i vårt arbete har du haft störst nytta av? Gradera från 1 till 6 (där 6 är det du har störst nytta av; 5 = näst störst nytta av o s v) skriv en siffra på varje prickad rad (inga kryss, alltså) sökning på kontakt via diskussioner diskussioner läsning av decibelinternet telefon & & samtal i de & samtal i den artiklar mätningen brev/mail små grupperna stora grp:n 7. Om deltagandet i Musik & Akustik varit frivilligt; hade du anmält dig då? 2 Ja Nej 4 8. Nu i efterhand; -Tycker du att det var bra att du var med i arbetet? 6 Ja Nej 1 Egna kommentarer.. 21

23 Slutsatser kring resultaten av UTVÄRDERINGEN som gjordes bland de deltagande eleverna Frågeformulärets fråga 1 De flesta deltagarna använder oftare hörselskydd efter projektet. 2 & 3 De spelar lika högt som tidigare (både på konsert & vid övning, men är observanta på om det är för högt (detta kunde vi utläsa av deltagarnas egna kommentarer.) Dock hade vi ingen fråga i formuläret där vi kunnat mäta om de väljer att utsätta sig för ljudvolymen under en kortare tid än de tidigare gjorde. 4 Tinnitusgruppen har i hög grad berättat för andra om risker & hörselskydd. 5 Stort intresse för att veta mer inom flera områden som berör det arbete vi gjort. 6 Gruppen som specialiserade sig på Hörselskador/Tinnitus hade störst nytta av decibelmätningen, artiklar och sökning på Internet, -medan gruppen som specialiserade sig på Akustik/Aula i mycket högre grad värderade de gemensamma diskussionerna och samtalen. Troligtvis är orsaken till detta att man hade svårt att finna användbar information (inom Akustik-området) som var tillgänglig gratis via telefon eller dator. 7 & 8 Majoriteten av Akustik-gruppen svarade att de skulle ha anmält sig till projektet även om deltagandet varit frivilligt. Bara en minoritet av Tinnitus-gruppen skulle anmält sig frivilligt, -men nästan alla tycker i efterhand att det var bra att de deltog. Orsakerna till dessa skillnader kan ligga i att Akustik-gruppen i högre grad bestod av jazz/rock-musiker med större erfarenhet av höga volymer, -medan Tinnitus-gruppen i högre grad besto av musiker inom klassisk musik, och att man där tidigare inte reflekterat lika mycket över de höga ljudnivåer och risker musiker och publik utsätts för. Slut på rapporten 22