Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Transkript

1 Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen placeras? Ex. på mikrofonteknik för utvalda instrument Flygel Violin Trumpet Mikrofontekniken har en stor betydelse för ljudkvaliteten vid inspelning. Två centrala val av betydelse: Val av mikrofon som är lämplig för uppgiften Avstånd, placering och hantering av mikrofonerna Personlig smak är en också viktig del av mikrofontekniken Många gånger är det rätta valet det som låter rätt för dig Dåliga mikrofonplaceringar kan lätt bli betraktade som praxis om fem år Vilken mikrofon ska jag välja? 3 Hur många mikrofoner? 4 Det finns ingen rätt mikrofon för inspelning av t.ex. piano, bastrumma eller gitarrförstärkare. Alla mikrofoner låter olika och regeln är att välja den som ger det ljud som du vill ha Två huvudegenskaper som påverkar ljudet: mikrofonens frekvensrespons och riktningskaraktäristik Kondensatormikrofoner har en utökad frekvensrespons upp till 15 eller 20 khz som gör dem lämpliga för instrument som behöver ett detaljerat ljud t.ex. cymbaler, akustisk gitarr, stråkar, piano och sång Dynamiska mikrofoner har en frekvensrespons som är tillräcklig för t.ex. trummor, gitarrförstärkare och blåsinstrument Riktningskaraktäristiken avgör hur mycket läckage eller ambiensljud en mikrofon tar upp. Detta påverkar hur avlägset ett instrument låter. En omnimikrofon ik tar t.ex. upp mer ambiensljud än en riktningskänslig. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in Om du vill spela in en akustisk helhet med både direkt- och rumsljud är det lämpligast med två mikrofoner eller en stereomikrofon. T.ex. en orkester, kör, stråkkvartett eller liten sånggrupp För att spela in en popmusikgrupp mickar du lämpligen upp varje instrument eller instrumentsektion med en egen mikrofon

2 Faktorer som påverkar mikrofonavstånd och placering 5 Hur nära ska mikrofonerna placeras? a. Närmickning 6 Påverkande faktorer vid ljudupptagning med mikrofon: Mikrofonens placering i förhållande till ljudkällan Frekvensspektrat som mikrofonen tar upp är beroende av avståndet till och vinkeln mot källan Akustiska miljön där vi spelar in ljudkällan Man bör placera mikrofonerna utifrån den ljudbild (det akustiska perspektiv) som man vill skapa musikinstrumentens egenskaper och hur musikerna spelar rummets akustik Närmickning (fig A): 3cm - 1m från ljudkällan Ger ett tätt och nära ljud Fördelar : Låg förstärkning behövs. Följden blir att mikrofonen tar upp relativt lite av akustiken i rummet, läckage från andra instrument och andra bakgrundsljud Stark mikrofonsignal i minskar brusnivån. Nackdelar : Att micka för nära riskerar att färga tonkvaliteten. t Du kan få en basig eller skrikig ton istället för ett naturligt ljud. Den del av instrumentet som är nära mikrofonen blir överbetonat De flesta instrument är konstruerade för att låta bäst på avståndet cm?ev. Läckage 7 Hur nära ska mikrofonerna placeras? b. Avståndsmickning 8 Närmickning kan ge problem med läckage om mikrofonen tar upp instrumenten intill Följ 3:1 regeln Akustik Avståndsmickning (fig B) Längre än 1 m från ljudkällan, ger ett ljud som är mer avlägset men naturligare och med mer rumsljud Används till exempel för stor kör eller symfoniorkester Avståndet väljs för att få en bra balans mellan direktljud och rumsljud

3 Ev. Övriga mikrofonplaceringsstilar 9 Var ska mikrofonen placeras? 10 Accent (betonings) miking Ambient miking (l (el. rumsmickning) iki 10 feet away or farther De olika delarna av ett musikinstrument alstrar olika tonkaraktär. Dessutom strålar instrumentet ut olika ljudkvaliteter i olika riktningar På samma avstånd kommer därför tonkvaliteten att ändras när micken flyttas åt vänster, höger, uppåt eller neråt På ett vissa ställe kan ljudet låta basigt eller mjukt på ett annat mer naturligt Två metoder för att finna bästa placeringen: Placera micken på olika ställen och lyssna samtidigt på resultatet i monitorn och välj den placering som ger det ljud du vill ha Täck ena örat med ett finger och lyssna med det andra tills du hittar en placering som låter bra. Testa att spela in där Exempel på mikrofonplacering för utvalda instrument 11 Ljudutstrålningsegenskaper för flygel 12 Här följer några exempel på olika sätt att välja och placera mikrofoner vid inspelning av olika musikinstrument. Teknikerna som visas är vanliga men de ska ses som startpunkter för vidare experimenterande Börja alltid med att lyssna till hur instrumentet låter så att du att du vet vilket ljud du börjar med. Det kan vara det ljud du vill återskapa i dina monitorer Grundtonsfrekvenser: 27.5Hz Hz, med övertoner som sträcker sig bortom 10kHz, Formantfrekvenser? Ljudutstrålning t Det resulterade ljudet är en kombination av de ingående delarna hammrarnas anslag mot strängarna, den direkta strålningen, ljudet som kommer upp från resonansbottnen, lockets reflektion och styrning, samt reflexer från golv och tak Huvudstrålningsloben i horisontalplanet är riktat framåt och till höger om pianisten i med 60 graders vinkel (bild se nedan)

4 Mikrofonteknik för flygel klassisk musik 13 Pianots roll i rytmisk musik 14 Inspelningar av klassisk musik (speciellt med solist) vinner oftast på att spelas in i en konsertsal med bra akustik. Efterklangen är en del av ljudet Öppna locket. Använd kondensatormikrofoner och placera ett stereomikrofonpar (kardioid) c:a 2-3 m från flygeln på 2-3 m höjd. På detta avstånd har de olika delarna i ljudet blandats till en sammansatt form med ett mer naturligt ljud Kortare avstånd ger mindre efterklang Flyttas mikrofonerna närmare änden av flygeln blir ljudet varmare medan briljansen minskar. Närmare klaviaturen ändras ljudet på motsatt sätt I rytmisk musik och jazz används de flesta instrumenten som rytminstrument, ibland även som en sorts slagverk. Detta gäller även flygeln. Det är därför viktigt att fånga det attackljud som pianisten skapar Här är ett producerat ljud är mer accepterat. Ljudet från pianomekaniken och fingrarna mot tangenterna föredras ofta framför ett korrekt stereoperspektiv. Tempot och rytmen ger inget utrymme för efterklangen som bara gör att ljudet låter grötigt och otydligt Målet är ett tajt och snabbt instrument som även låter bra Mikrofonteknik för flygel - pop/rock 15 Ljudutstrålningsegenskaper för violin 16 Pop- och rockinspelningar kräver ofta närmickning för att få ett klart och tajt pianoljud med ett mer nära och torrt perspektiv. Läckaget minskar och ljudet blir mer detaljerat och kommer fram bättre i mixen. Använd kondensatormikrofon (omni- eller kardioid). Öppna eller ta bort locket. Två populära placeringsvarianter i med två mikrofoner spridda i pianot: A. Placering rätt nära och bakom notstället, cm ovanför strängarna. Centrera en mick ovanför diskantsträngarna och den andra ovanför bassträngarna. Riktad mot hammrarna eller rakt ner mot strängarna B. En diskantmick nära hammrarna och en basmick k60 cm från flygeländen lä som fångar upp låg- och mellanfrekvens i där strängarna korsas. Grundtonsfrekvenser från G3 till E6 (196 till 1300 Hz) och innehåller övertoner som sträcker sig uppåt 10 khz Formantfrekvenser: (övertons- och resonansfrekvenser som instrumentet dess speciella karaktär) 300Hz, 1 khz, and 1200Hz Ljudutstrålning för olika frekvenser: Generellt strålar instrument rundare och bredare ju lägre frekvenser de avger. Högre frekvenser strålar ofta smalt Låga frekvenser (<500 Hz) rundstrålande. d Det betyder att både lock och botten strålar (violett). I mellanregistret ( Hz) strålar fiolen uppåt (grönt) Vid de högsta frekvenserna ( Hz) ärdet en smal lob som strålar (brunt)

5 Mikrofonteknik for violin (1) 17 Mikrofonteknik for violin (2) 18 Testa först en kondensatormikrofon (omni eller kardioid)medrak rak frekvenskurva på avståndet 60 cm ovanför stallet (ger en bra ljudbild med ett mjukt och luftigt ljud) Det är speciellt viktigt att använda en mick som är rak kring formantfrekvenserna Mitt ovanför strängarna får man en ljusare och skarpare karaktär och går man lite off får man en fylligare, mjukare ton. Riktas micken mot något av f-hålen blir ljudet varmare och riktad mot greppbrädan blir det tydligare Musikstil: För spelstilar inom folkmusik eller jazz/rock kan micken placeras närmare (15 cm eller mindre). De ökade övertonerna hjälper då till att ta fram instrumentet i en ensemble. Ljudet blir också mer aggressivt vilket är önskvärt i t.ex. amerikansk k folkmusik eller bluegrass Om mer isolation behövs kan en mygga (minimikrofon) placeras mitt mellan stränghållaren och stallet. Här kan man behöva skära vid 3 khz för att minska hårdheten och höja kring 200Hz för ett varmare ljud Ljudutstrålningsegenskaper för trumpet 19 Mikrofonteknik för trumpet 20 Grundtonsfrekvenser från E3 till D6 (165 till 1175Hz) och innehåller övertoner som sträcker sig uppåt till15khz Formantfrekvenser: ligger kring 1 till 1,5 khz och vid 2 till 3 khz Ljudutstrålning för olika frekvenser: Trumpetens lägre register (~500Hz ) strålar som en stor sfär framför klockstycket och dessutom en del bakåt (grönt) I mellanregistret ( Hz) har spridningen smalnat av (violett ) De högsta frekvenserna ( Hz) är ett smalt område framför klockstycket (brunt) Välj en dynamisk mikrofon eller en bandmikrofon som tar bort de skarpa delarna av ljudet och som även tål de starka och vassa övertonerna. Använd en kondensatormikrofon om du vill ha med de väsande delarna i ljudet Välj avståndet 30 cm för att få ett tajt ljud eller ännu längre bort för att få ett fylligare och mer dramatiskt ljud En mikrofon placerad nära och rakt framför klockstycket tar upp en ljus och skarp ton Placera micken vid sidan om klockstycket för en mjukare och mer balanserad ton Vid höga ljudnivåer och kort mickavstånd med dklockstycket k k rakt framför fö en kondensatormikrofon behövs en dämpningsfunktion (pad) för att förhindra överstyrning. Ett puffskydd kan också skydda mikrofonmembranet