Arbetsgruppens slutrapport

Transkript

1 Arbetsgruppens slutrapport Arbetsgruppen för utbildning, dagvård, bildning, kultur och fritid

2 Sisällys 1. Sammanfattning Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppens sammanfattning Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis Nuläge för Vasa stads service Nuläge för Korsholms kommuns service Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis Utvecklingstryck i Vasa Korsholms utvecklings- och investeringsområden: Preliminär bedömning av styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en sammanslagning (SWOT-analys) Österbottens huvudstad Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad Språkstabilitet Delområdenas stad Hållbar ekonomi och organisering av service i den nya kommunen Personalresurser Markanvändning, boende och trafik Övriga eventuella styrkor och svagheter, möjligheter och hot som kommit fram Beskrivning av den nya kommunen Vasas förslag till nämndorganisation Korsholms förslag till nämndorganisation Förslag till innehåll i utkast till sammanslagningsavtal Gemensamma förslag Vasas egna förslag till fusionsavtal Korsholms egna förslag till fusionsavtal Centrala iakttagelser och slutsatser av resultaten av arbetsgruppens arbete Bilagor: Swot-analyser Jatkokysymykset

3 1. Sammanfattning 1.1 Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen för bildningsväsendet bestod av följande personer: Korsholm Johanna Nyman, ordförande Alice Lillas Denice Vesterback, bildningsdirektör > Anna Törnroos, vikarierande bildningsdirektör Anna Törnroos, chef för dagvård > Britt-Marie Hedström vikarierande dagvårdschef Elisabeth Wiklund, tf fritidschef Annica Reini, kultursekreterare Linda Felixson Sonja Nylund, förvaltningssekreterare Vasa Ulla Granfors Harri Moisio, vice ordförande Christina Knookala, sektordirektör Lillemor Gammelgård, direktör för småbarnspedagogik Marianne West, tf skoldirektör Marita Ahola, kultur- och biblioteksdirektör Mika Lehtonen, idrottsdirektör fr.o.m Anne Humalamäki Miia Äkkinen, ekonomicontroller Arbetsgruppen för bildningsväsendet har grundat två underarbetsgrupper: utbildning (ordf. Johanna Nyman) och kultur och fritid (ordf. Harri Moisio). Till underarbetsgruppernas möten kallades också följande personer: Förtroendevalda Tjänstemän Personalrepresentant Arbetsgruppens sekreterare Utbildningunderarbetsgruppens övriga tjänstemän Kultur- och fritidunderarbetsgruppens övriga förtroendevalda Kultur- och fritidunderarbetsgruppens övriga tjänstemän Korsholm Tomas Holmström, rektor (Musikinstitutet)->Rabbe Franzén tf fr.o.m Inger Damlin, rektor (Korsholms högstadium) Joakim Bonns, rektor (Korsholms gymnasium) Anna-Kaisa Eskola, rektor (Mustasaaren keskuskoulu) Ulrica Taylor, tf rektor (Vuxeninstitutet) ->Rose Heir Alf Burman Jane Trygg-Kaipiainen Marina Sandström, tf bibliotekschef -> Maria Kronqvist-Berg tf fr.o.m Vasa Johanna Olsson, områdesrektor (finskspråkig grundläggande utbildning) Jyrki Jokinen, områdesrektor (finskspråkig grundläggande utbildning) Kari Nummela, skoldirektör (finskspråkig grundläggande utbildning) Åsa Stenbacka, rektor (Vamia) Anne Levonen, rektor (Vasa gymnasium och Vasa aftonläroverk) Jaakko Perttu, rektor (Vaasan lyseon lukio) Rolf Nordman, rektor (Kuula-institutet) Mia Wiik, ledande lärare inom grundläggande konstundervisning Sannasirkku Autio, rektor (Vasa stads institut) Sari Kivelä, chef för idrottsverksamheten Sanna Bondas, kulturchef Tuula Ahonpää, chef för ungdomsverksamheten 3

4 Arbetsgruppens möten har hållits enligt följande: - konstituering arbetsgruppens möte (tidtabell, preliminär nulägesanalys) kultur- och fritid-underarbetsgruppens SWOT-analys utbildning-underarbetsgruppens SWOT-analys arbetsgruppens möte (genomgång av material) (sektordirektörerna, arbetsgruppernas sekreterare) - arbetsgruppens möte (genomgång av mellanrapporten) (arbetsgruppens förtroendevalda, sektordirektörerna, arbetsgruppernas sekreterare) - arbetsgruppens möte arbetsgruppens möte (arbetsgruppens förtroendevalda, sektordirektörerna, arbetsgruppernas sekreterare) - arbetsgruppens möte (den nya kommunens organisation, sammanslagningsavtalet) - arbetsgruppens möte (arbetsgruppens förtroendevalda, sektordirektörerna, arbetsgruppernas sekreterare och personalens representanter) Länk till Vasas och Korsholms karta över bildningsväsendets servicenät: eb85d 1.2 Arbetsgruppens sammanfattning Arbetsgruppens uppgift var omfattande och mångfacetterad. Bildningssektorn svarar för en synnerligen stor del av den kommunala servicen, som är en del av kommuninvånarnas vardag genom hela livet. Till bildningssektorn hör småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning, ungdoms-, kultur- och idrottstjänster. Till bildningssektorn hör också ishallen och Botniahallen, som upprätthålls av samkommunen Vasaregionens Arenor samt Elisa Stadion, som samkommunen administrerar. I bildningssektorns verksamhetsomgivning verkar därtill Vasa övningsskola, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur samt områdets privata skolor, yrkeshögskolor och universitet, men de hör inte direkt till denna utredning. Arbetsgruppen har bearbetat rapporten, förutom på gemensamma möten och workshoppar, även via en gemensam arbetsportal (Office 365 Teams). Detta har möjliggjort att dokumentet har skrivits förutom av direktörerna för bildningsväsendena och arbetsgruppernas sekreterare även av övriga resultatområdesdirektörer i båda kommunerna. Tack vare detta var det möjligt att samla in en stor mängd information, men det ledde också till att rapporten till vissa delar är i obalans. Arbetsgruppens centrala observationer om bildningsväsendet i kommunerna är att man både i Vasa och Korsholm har gjort en organisationsreform och därför är nämndstrukturen inom bildningsväsendet likartad. I båda kommunerna finns en egen nämnd för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning och en egen nämnd för kultur- och fritidsväsendet. I Vasa finns dessutom en separat utbildningsnämnd, som har hand om utbildningen på andra stadiet och ungdomsservicen; i Korsholm hör gymnasieutbildningen till samma nämnd som småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Beslutas bör, om den separata utbildningsnämnden ska bibehållas eller om funktionerna ska flyttas under bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden samt en ny förvaltningsstruktur skapas för den yrkesinriktade utbildningen. En annan stor fråga inom bildningssektorn gäller administreringen av idrottshallarna som Vasas och Korsholms gemensamma samkommun för närvarande har hand om; ska den överföras att bli en del 4

5 av basverksamheten eller ska ett separat aktiebolag eller affärsverk bildas för administrering av hallarna? Då måste man fundera på hurudan roll kommunens egna idrottstjänster ska ha och vilka funktioner som ska ingå i dem. Ska kommunens egen service omfatta mera administrativa uppgifter, såsom ansökning om idrottsturer eller idrottsföreningarnas understöd eller ska det i resultatområdets uppgifter fortsättnings också ingå idrottsinstruktion och -planeringsuppgifter? I och med fusionen skulle den språkliga balansen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen stärkas. I fråga om fostrings- och undervisningsverksamheten bör frågan om nämndernas språk avgöras (tvåspråkiga såsom nu i båda kommunerna eller separata finsk- och svenskspråkiga nämnder). Vasa och Korsholm ger i denna slutrapport varsitt förslag på hur nämndorganisationen kan se ut. Vad gäller den bör man fundera på i vilken mån förvaltningen är tvåspråkig (jämlik behandling garanteras) och i vilken mån förvaltningen organiseras enligt språk (enhetlig utbildningsstig). Den valda nämndstrukturen avspeglas också på organisationens resultatområdesstruktur. Vasa har för närvarande tvåspråkig tjänstemannaförvaltning, förutom inom den grundläggande utbildningen, där den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har egna resultatområden. Vasa stads institut bildar ett gemensamt resultatområde, men Vaasa-opisto och Arbis fungerar ändå som skilda läroanstalter. Korsholms goda erfarenheter av tvåspråkig vuxeninstitutsverksamhet kan mycket väl fungera som modell i den nya kommunen. I Korsholm är hela förvaltningen tvåspråkig (förvaltningsspråk svenska). Avgöras bör också hur elevvården ska organiseras. Den är för närvarande ordnad på olika sätt i Vasa (enligt språk) och Korsholm (tvåspråkig). Observeras bör att, ifall småbarnspedagogiken skulle indelas i två nämnder, skulle resultatområdet indelas i ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt resultatområde, vilket för sin del skulle påverka servicenätet, samanvändningen av lokalerna samt existensen för tvåspråkiga daghem och tvåspråkiga daghemsgrupper. Om man beslutar sig för nämnder enligt språk bör man speciellt inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen säkerställa en jämlik behandling av språkgrupperna, så att olika beslut inte fattas för språkgrupperna. Om man vill att undervisningsväsendet ska administreras enligt språk med separata nämnder, bör man fundera på om gemensamma ärenden för båda språkgrupperna, såsom strategi, servicenät, skolornas arbetstider, årsveckotimmar, kriterier för servicesedelsystemets regelbok inom småbarnspedagogiken, beslut gällande begränsande av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, beslut om stödformer för privat småbarnspedagogik och kriterier för kommunal småbarnspedagogik på deltid ska överföras för att beslutas av ett högre organ, d.v.s. stadsstyrelsen. Då förvaltningen av bildningsväsendet övervägs, bör också kontakterna till andra aktörer, d.v.s. samkommuner, aktiebolag, universitet och föreningar beaktas. Arbetsgruppen anser det vara viktigt att man i den nya kommunstrukturen (förtroende- och tjänstemannaorganisationen) beaktar hela ledningssystemets funktionsduglighet. Hur kan vi via ledningssystemet garantera att tillräcklig sakkunskap står till förfogande inte bara i nämnderna utan också i fullmäktige och stadsstyrelsen. Bildningsdirektörens uppgifter är för närvarande mycket olika, beroende på Vasas mera omfattande verksamhetsmiljö. Arbetsgruppen anser att utvecklingen av de strategiska fokusområdena och därtill anslutna lösningar är centrala då den nya kommunen bildas a) Österbottens huvudstad, b) Nordens energihuvudstad, c) Språkstabilitet och d) Delområdenas stad. Då Österbottens huvudstad utvecklas är styrkorna den mångsidiga och starka utbildningen och kulturverksamheten. Tillsammans kan resurserna användas allt bättre. En svaghet är det splittrade utbildningsfältet. En gemensam utmaning är att få ungdomarna att stanna på området och att trygga servicen på perifera områden. Då Nordens energihuvudstad utvecklas är goda samarbetsnätverk kommun högskolor näringsliv ytterst viktiga. Förverkligandet av energistrategin är en del av detta. Arbetsgruppen vill 5

6 också betona att man vid sidan av energihuvudstadsstrategin även bör utveckla andra styrkor vi är mera! Språkstabiliteten är en nyckelfråga i kommunsammanslagningen! Hur säkerställs goda tjänster inom bildningssektorn på båda språken samt förvaltningsarbete på det egna modersmålet? Tillräckliga resurser för översättningstjänster och simultantolkning är det säkraste sättet att förhindra missnöje. Språkundervisningen är också i central ställning. Som delområdenas stad erbjuder nya Vasa-Korsholm för sina invånare mångsidiga och attraktiva boendemiljöer; urban stadsmiljö, förstadsboende, landsbygdsmiljö och skärgårdsliv. För att boende i den nya kommunens delområden ska säkerställas, bör servicenätet granskas som en helhet inklusive daghems- och skolnätet samt andra viktiga tjänster som stöder invånarnas vardag. Utvecklingen av lokaltrafiken är i nyckelställning för att bostadsområdenas nåbarhet ska garanteras. Arbetsgrupperna har fått ytterligare anvisningar för sitt arbete. Till rapporten har fogats avsnitten 5. Beskrivning av den nya kommunen och 6. Förslag till fusionsavtal. 2. Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis 2.1 Nuläge för Vasa stads service Bildningssektorn A. Organisation och ledarskap Till organisationen för Vasa stads bildningssektor hör 13 resultatområden. Som ett eget resultatområde i bokföringen följs dessutom hemkommunsersättningarna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen upp. Under sektordirektören lyder 13 resultatområdesdirektörer, en HR-controller och en ekonomicontroller. Den tidigare ämbetsverksstrukturen (verket för fostran och utbildning, andra stadiets förvaltning, fritidsverket o.s.v.) har avvecklats och stödservicefunktionerna, såsom ekonomiförvaltning eller matservice har i och med stödservicereformen centraliserats till centralförvaltningen eller till bolag som bildats för dessa uppgifter (Mico Botnia Ab, TeeSe Botnia Ab), medan ämbetsverket tidigare hade egen förvaltningspersonal. Bildningssektorns nyckeltal är personalantal och verksamhetsutgifter och -inkomster både ur bokslutet 2017 och budgeten Ledningsgruppsarbetet inom Vasa stads bildningssektor: - bildningssektorns utvidgade ledningsgrupp (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna, controllrarna, utvecklingschefen) 6

7 - bildningssektorns utvecklingsgrupp (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna, controllrarna, utvecklingschefen, personalens representanter) - utildningsledningsgruppen (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna, utvecklingschefen) - kultur- och idrottsledningsgruppen (sektordirektören, resultatområdesdirektörerna, utvecklingschefen) - grupper för utveckling av undervisningen: IKT, energi, språk, kultur/grundläggande konstundervisning, idrott, undervisning för invandrare BILDNINGS- SEKTORN Sektordirektör Verksamhetsinkomster BG2017 Småbarnspedagogik Finskspråkig grundläggande utbildning Svenskspråkig grundläggande utbildning Hemkommunsersättning, förskoleunderv. och grundl. utb. Vaasan lyseon lukio Vasa gymnasium + aftis Vamia Vasa stads institut Ungdomsservice Kultur- och biblioteksservice Vasa stads museer Idrottsservice (skötseln av idrottsplatser överförts till tekniska sektorn fr.o.m ) Vaasan kaupunginteatteri Vasa stadsorkester Direktör Christina Knookala Lillemor Gammelgård Kari Nummela Marianne West Jaakko Perttu Anne Levonen Åsa Stenbacka Sannasirkku Autio Tuula Ahonpää Marita Ahola Auli Jämsänen Mika Lehtonen Erik Kiviniemi Merja Tyynelä Personal Verksamhetsutgifter BS2017 Verksamhetsutgifter BG2017 Verksamhetsinkomster BS (ordinarie) 937 (på viss tid) Resultatområde Statsandelar 2018 Kultur- och biblioteksservice Statsandel för kommunernas basservice Regionalt utvecklingsbibliotek euro Vasa stads museer euro Vaasan kaupunginteatteri euro åv 56/66 Vasa stadsorkester euro åv 36/36 Idrottsservice euro åv 31/36 Sektordirektören fungerar som föredragande och har närvarorätt i följande förtroendeorgan: 7

8 Vasa stadsfullmäktige Vasa stadsstyrelse Stadsstyrelsens allmänna sektion Stadsstyrelsens koncernsektion Nämnden för fostran och undervisning Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Oy Vaasan ammattikorkeakoulu - Vasa yrkeshögskola Ab, styrelsens ordförande Visit Vaasa Ab, styrelsens ordförande EduVakk Oy Ab, styrelsemedlem Pohjanmaan Expo Oy - Expo Österbotten Ab, styrelsemedlem Vetenskapsbiblioteket Tritonia, styrelsemedlem Delegationen för Åbo Akademi, medlem Bildningssektorns förtroendeorganisation Bildningssektorns förtroendeorganisation består av tre nämnder och dem underlydande sektioner: Nämnden för fostran och undervisning (ordförande Linnea West) Finskspråkig sektion Svenskspråkig sektion Sektion för individärenden Småbarnspedagogik (resultatområde) Grundläggande utbildning (resultatområde) Finskspråkig grundläggande utbildning (resultatområde) Utbildningsnämnden (ordförande Juha Silander) Finskspråkig sektion Svenskspråkig sektion Vamia (resultatområde) Vaasan lyseon lukio (resultatområde) Vasa gymnasium + aftonläroverk (resultatområde) Vasa stads institut (resultatområde) Ungdomsservice (resultatområde) Kultur- och idrottsnämnden (ordförande Anita Niemi-Iilahti) Idrottssektion Kultursektion Kultur-och bibliotekstjänster (resultatområde) Vasa stads museer (resultatområde) Vasa stadsorkester (resultatområde) Vaasan kaupunginteatteri (resultatområde) Idrottsservice (resultatområde) Exempel på beslutsfattande: Den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är egna resultatområden, en del av ärendena behandlas i den gemensamma nämnden för fostran och undervisning och en del i de språkbaserade sektionerna. Nämnden för fostran och undervisning behandlar följande ärenden: skolnätet, skolornas arbetstider, årsveckotimmar (nämnden och fullmäktige), elevvårdens strategi och verksamhetsplan, val av resultatområdesdirektörer, ekonomi, omprövningsbegäranden, fullmäktigemotioner. I de språkbaserade sektionerna behandlas bl.a. läroplaner och elevantal per klasstadium. Inom bildningssektorn beviljas understöd av kultur- och biblioteksservicen, idrottsservicen samt ungdomsservicen. Också stadsstyrelsens understöd beaktas, eftersom en del av dem ansluter sig intimt till bildningssektorns verksamhet. 8

9 Kultur- och idrottsnämndens understöd år 2017 Föreningar/aktörer som understöds (st.) Understöd 2017 ( ) Kultur Idrott 37 aktörer 68 föreningar pris och stipendium till två aktörer Stadsstyrelsens understöd utbetalade under året till utomstående totalt euro. Understödsanslaget användes för verksamhetsunderstöd till sammanslutningar och föreningar samt donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden. I de understöd som stadsstyrelsen fattar beslut om ingår huvudsakligen understöd av avtalsnatur, övriga understöd beviljas i de organ till vilka understöden hör på grund av verksamhetens karaktär. Därtill betalades till nettoenheterna ett internt bidrag för kapitalersättning för lokalhyror sammanlagt euro. De största mottagarna av verksamhetsunderstöd är Vaasan yliopistosäätiö, Högskolestiftelsen i Österbotten, Åbo Akademi/IB-gymnasieutbildningen, Vasa sommaruniversitet, Vasa operastiftelse och Musikfestspelen Korsholm. Wasa Football Cup rf fick ett betydande understöd för anläggande av en konstgräsplan i Västervik. Vasa stad stöder årligen också föreningen Vaasan kesäyliopisto ry Vasa sommaruniversitet rf, som upprätthåller Vasa sommaruniversitet. Dessutom beviljas ur utvecklingspengar (kommunikationens anslag) årligen understöd för marknadsföringssamarbete med idrottsföreningar. År 2017 användes för detta euro. B. Sättet att ordna service Största delen av bildningssektorns service ordnas i kommunens egen regi. Som köpservice skaffas för närvarande småbarnspedagogik (fr.o.m övergång servicesedelssystem, två daghem fortsätter som köpservicedaghem till ) samt morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen. Avtal har ingåtts mellan Vasa och Korsholm inom den grundläggande utbildningen om att eleverna i vissa områden kan delta i undervisning över kommungränserna. Samkommuner: Vasaregionens Arenor Vasa och Korsholm äger tillsammans samkommunen Vasaregionens Arenor, vars utrymmen utgörs av Botniahallen och Vasa Elektriska Arena (ishallen). Därtill har samkommunen hand om upprätthållandet av Elisa Stadion. SÖFUK SÖFUK är en svenskspråkig utbildnings- och kultursamkommun, som bildas av 14 kommuner. SÖFUK upprätthåller Yrkesakademin i Österbotten, Wasa Teater Österbottens regionteater och KulturÖsterbotten. Samkommunen är också delägare i Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, som upprätthåller den svenskspråkiga yrkeshögskolan Novia. Inom bildningssektorn genomförs mycket utvecklingsverksamhet med projektpengar. Bildningssektorns mål är att vara Nordens mest energiska kultur- och utbildningsstad. Vasa vill vara en välmående och livskraftig bildningskommun som har ett högklassigt, produktivt och effektivt servicenätverk. Vasa stad har en energiutbildningsstrategi och en språkstrategi som sträcker sig från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. C. Servicenätet Länk till karta över bildningssektorns servicenätverk: eb85d Fostran och undervisning 9

10 Småbarnspedagogikens, den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningens servicenäts- och skolnätsutredningar godkänns årligen i nämnden för fostran och undervisning. Platsantalet inom småbarnspedagogiken är för närvarande rätt kritiskt. Servicesedelssystemet togs i bruk och nya daghemsgrupper är på kommande på hösten en grupp och på våren 2019 fem nya daghemsgrupper. Nya servicesedelsdaghem planeras i Västerängen på gränsen till Korsholm och i Merikart i Lillkyro. I Gerby är ett svenskspråkigt kommunalt daghem (200 platser) på kommande år 2020 enligt hyresmodell. Inom det finskspråkiga skolnätet är målet att bilda en enhetsskola också i centrumområdet och i östra området, där sådana ännu inte finns. I östra området har Vanhan Vaasan koulu flyttat till tillfälliga utrymmen i Brändö hösten Nuvarande Vanhan Vaasan koulu rivs och nya lokaler byggs i anslutning till Variskan koulu, varvid en enhetsskola bildas. I centrum har planeringen av skolcampus inletts. Utmaningar inom det svenskspråkiga skolnätet är det ökande elevantalet och klassutrymmenas tillräcklighet i lågstadierna i Gerby och Sundom. Utbildning Gymnasierna fungerar i det tvåspråkiga gymnasiecampuset Lykeion i Vasa centrum. Vamia ordnar yrkesutbildning i två verksamhetsenheter: Hansacampus på Krutkällarvägen och Sampocampus på Smedsbyvägen. Sampocampus har behov av en ny bil-, byggnads- och jordbyggnadshall (PAM-hall). Instituten har alla sina egna verksamhetsställen och de ordnar verksamhet också på andra ställen både i Vasa och i grannkommunerna. Vaasa-opisto har i uppgift att även ordna grundläggande utbildning för vuxna, de studerande är i första hand personer med invandrarbakgrund. Ungdomsservicens servicenätsutredning behandlas i utbildningsnämnden hösten Ungdomsservicens personal har år 2018 flyttat från Vasaesplanaden till Rådhusgatan nära ett av sina huvudverksamhetsställen, d.v.s. Kultsa. Idrottsservicens personal flyttar under hösten 2018 från Vasaesplanaden till simhallens utrymmen. Kultur och idrott I Vasa stad pågår beredningen av ett kultur- och idrottsprogram som sträcker sig till år I arbetet har föreningar, kommuninvånare och andra aktörer engagerats. Idrottsservicen har objekt, som används av hela områdets invånare (bl.a. simhallen, Öjberget, Karlsplanen). Därtill finns en hel mängd möjligheter till idrottsutövning också på de olika bostadsområdena (konditionsbanor, bollplaner m.m.). Elisa Stadion är en balansenhet inom Vasa stad och för dess underhåll svarar samkommunen Vasaregionens Arenor. Samkommunens övriga idrottsanläggningar är ishallen och Botniahallen. Vasa stad har starka kommunala kulturinrättningar: museerna, orkestern och teatern. Museerna har behov av ett nytt lager- och konserveringsutrymme. Kultur- och biblioteksservicens servicenät granskas på nytt under år D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Bildningssektorns största utvecklingsbehov ansluter sig till verksamhetslokaler (daghem, enhetsskolor, yrkesutbildningens PAM-hall, museernas lager, Wasa Station). Andra ärenden som framkommit är den långvariga strama ekonomiska situationen (stadens ekonomiska situation + statens minskade finansiering) och trycket på grund av detta på säkerställandet av en tillräcklig servicekvalitet samt orken bland personalen. I synnerhet har den yrkesinriktade utbildningen tvingats göra stora förändringar i sin verksamhet i och med yrkesutbildningsreformen. Antalet barn som behöver stöd inom fostran och undervisning har ökat, vilket också avspeglar sig på ungdomsservicens verksamhet. I Vasa har man i maj 2018 beslutat satsa på förebyggande verksamhet och inrätta åtta nya tjänster och befattningar för skolpsykologer och kuratorer. Därtill har man beslutat att den grundläggande utbildningens årsveckotimme i budgeten för år 2019 är 1,95 i stället för 1,91. Skolorna beslutar själva om resurserna ska användas för extra timmar eller t.ex. för indelning av en undervisningsgrupp i smågrupper. 10

11 Fokus för utvecklingen av yrkesutbildningen är att svara mot förändringarna som yrkesutbildningsreformen fört med sig: kompetensbasering, kundorientering, svarande mot framtida arbetslivsbehov, förändringutbildningar, samarbete med arbetslivet. Landskapsreformen förändrar kommunernas struktur, så att bildningssektorn i många kommuner blir den största sektorn, så även i Vasa stad. Framtidens bildningskommun ställer egna krav på utveckling och utvecklande. Detta har man tagit tag i bl.a. genom beredningen av ett nytt kulturoch idrottsprogram. I beredningsprocessen har ett stort antal olika intressentgrupper inkluderats. Den regionala utvecklingsuppgift som tilldelats Vasa stadsbibliotek sätter en positiv press på utveckling av verksamheten Småbarnspedagogik A. Organisation och ledarskap Vasa stads småbarnspedagogik är tvåspråkig: det finns både svensk- och finskspråkiga daghem och småbarnspedagogikens förvaltning är tvåspråkig. Verksamhetsområdet för småbarnspedagogik består av tre geografiska områden: östra området, centrumområdet, norra området. Det tvåspråkiga resultatområdet har en gemensam strategi, vision och mål som är oberoende av språket. Det tvåspråkiga resultatområdet möjliggör flexibel planering och uppbyggnad av grupperna; gruppernas språk (finska/svenska) kan bytas smidigt enligt behov t.o.m. inom enheten och personalen kan flyttas enligt behov. Det tvåspråkiga resultatområdet kan utveckla och utbilda personalen på samma sätt på båda språken, vilket säkerställer en jämbördig kvalitet för småbarnspedagogiken. Den tvåspråkiga ledningsgruppen garanterar att såväl personal som barn i båda språkgrupperna får en jämlik behandling. Möten och utbildningar hålls också på finska och svenska, men resultatområdets ledning och förvaltning fungerar på två språk, vilket garanterar att båda språkgrupperna hålls starka. Till småbarnspedagogikens tvåspråkiga ledningsgrupp hör resultatområdesdirektören, tre servicechefer, en representant för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken, utvecklingschefen och en ekonomisakkunnig. Gruppen samlas varje vecka. Daghemsföreståndarna arbetar inte i barngrupperna och alla utom en utför enbart administrativt arbete och de svarar ofta för flera enheter. Familjedagvårdsledarna ansvarar för gruppfamiljedaghemmen och familjedagvårdarna. Familjedagvårdsledarna och daghemsföreståndarna svarar för den öppna daghems- och klubbverksamheten. Både i de kommunala daghemmens och i köpservice- och servicessedelsdaghemmens barngrupper finns två fostrare som innehar barnträdgårdslärarbehörighet (enligt lagen om småbarnspedagogik minst 1, i Vasa 2). Inom småbarnspedagogiken används informationssystem: Wilma, Effica, Titania. Småbarnspedagogikens personal : På heltid På deltid Sammanlagt Ordinarie På viss tid Sysselsatta Sammanlagt Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Assistent 17,83 71,02 Specialbarnträdgårdslärare 6 1 Administrativ daghemsföreståndare 17 3 Ambulerande specialbarnträdgårdslärare 7 Ambulerande barnskötare 18 8 Ambulerande S2-barnträdgårdslärare 1 Trefamiljsdagvårdare 3 Barnskötare 192,82 77,71 Barnträdgårdslärare 218,6 80,04 Lekledare 5,22 Lekverksamhetsledare 0,78 11

12 Servicehandledare 1 Servicechef 4 1 Serviceansvarig 2,44 Familjedagvårdsledare 3 1 Familjedagvårdare 64,64 3 Daghemsföreståndare 4 Daghemsarbetare 34,15 8,53 Gruppfamiljedagvårdare 19,52 6 IKT-pedagog 1 Direktör för småbarnspedagogiken 1 Ansvarig gruppfamiljedagvårdare 8 2 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Antalet barn under sex år är i Vasa för närvarande 5.138, i augusti 2018 var antalet barn inom småbarnspedagogiken (67 % av alla barn). Inom småbarnspedagogiken är ca 74 % finskspråkiga och 26 % svenskspråkiga. Antalet barn under skolåldern och barn inom småbarnspedagogiken har hållits ungefär på samma nivå under de senaste tre åren. Den viktigaste serviceformen inom småbarnspedagogiken är den som tillhandahålls i daghemmen. Vasa har för närvarande 39 kommunala daghem, tio servicesedelsdaghem och två köpservicedaghem (blir servicesedelsdaghem ). I januari 2019 öppnas ett nytt servicesedelsdaghem i Infjärden. Småbarnspedagogiska enheter Kommunala daghem Grupper antal Platser antal Centrumområdet (9 daghem) 50 Gustavsborgs daghem Inkerinpuiston päiväkoti Daghemmet Lill-Kasern 6 91 Rödluvans daghem Hamnparkens daghem 2 44 Sundom daghem 4 81 Suvilahden päiväkoti 5 90 Vindängens daghem Villityksen päiväkoti 1 21 Östra området (14 daghem) 47 Alkulan päiväkoti 5 84 Esikon päiväkoti 1 21 Haga daghem 2 49 Villekulla daghem 3 65 Kappelinmäen päiväkoti 3 56 Klemettilän päiväkoti 2 44 Purolan päiväkoti Ristinummen päiväkoti Taikametsän päiväkoti 2 42 Teeriniemen päiväkoti Trollbergets daghem 2 42 Pikkuonnin päiväkoti 3 63 Tervajoen päiväkoti 3 59 Villin lännen päiväkoti 3 72 Norra området (13 daghem) 52 Gerby daghem Björkdungen Gerby daghem Granviken 2 39 Hemstrands daghem 2 42 Isolahden päiväkoti 3 69 Kaptensgatans daghem

13 Länsimetsän päiväkoti Malmögårdens daghem 5 63 Malmöntalon päiväkoti Metsäkallion päiväkoti 8 84 Paakarin päiväkoti 4 90 Palosaaren päiväkoti Pukinkulman päiväkoti 2 33 Vikinga förskola 1 21 Privata daghem (servicesedel+köpservice) Centrumområdet (6 daghem) 16 English Playschool 3 65 Folkhälsans daghem 2 33 Lyhdyn päiväkoti 2 33 Manna daghem 2 33 Strandsvalans daghem Päiväkoti Tiitäinen 1 21 Östra området (1 daghem) 3 Kalliokadun päiväkoti 3 45 Norra området (6 daghem) 10- Iduna daghem 1 13 Kiillekujan päiväkoti 3 45 Pilke Kolibridalens daghem 2 33 Pilke Pikkuponin päiväkoti ( )? 75 Pilke Pursimiehenkadun päiväkoti 2 33 Tuulenpesän päiväkoti 2 29 Öppna daghem Centrumområdet Gustavsborgs öppna daghem Vaahteramäen avoin päiväkoti Östra området Huutoniemen avoin päiväkoti Kuningattarenpolun avoin päiväkoti Ristinummen avoin päiväkoti Norra området Gerbyn avoin päiväkoti Kommunala gruppfamiljedaghem Centrumområdet Kapsäkki 1 16 Östra området 1 12 Pikku-Lassi 1 12 Poutapilvi 1 12 Veitikka 1 12 Norra området Muurahainen 1 12 Nallebo 1 12 Mollamaija 1 12 Vara-Waltteri 1 12 Kommunal familjedagvård i dagvårdarens hem 13

14 Vapenbrödrabyn-Roparnäs-Melmo-Orrnäs Bobäck Sandviken-Centrum-Sunnanvik 8 30 Aspnäs-Korsnäståget-Gamla Vasa Gerby-Storviken-Hemstrand-Brändö-Infjärden Dragnäsbäck Merikart-Tervajoki-Lillkyro 7 29 Familjedagvårdens (gruppfamiljedagvård och familjedagvårdare som sköter barn hemma) andel har sjunkit under de tre senaste åren. Antalet familjedagvårdare som sköter barn hemma har under de senaste åren sjunkit från 83 till 60 och ytterligare familjedagvårare kommer att gå i pension. I Vasa finns ingen privat familjedagvård. Den nya lagen om småbarnspedagogik träder i kraft och den förutsätter att senast ska två tredjedelar av daghemmens fostrings-, undervisnings- och vårdpersonal som räknas in i dimensioneringen ha behörighet som lärare eller socionom i småbarnspedagogik. Av dessa två tredjedelar ska minst hälften ha behörighet som lärare i småbarnspedagogik. De övriga ska ha minst behörighet som barnskötare inom småbarnsfostran. I Vasa har detta förverkligats redan under flera år och det samma förutsätts av servicesedelsdaghemmen. Begränsningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik till 20 timmar från har märkbart ökat andelen barn i Vasa som deltar i småbarnspedagogiken på deltid (tidigare 6-7 %, nu över 30 %). Förskoleundervisningen tillhandahålls inom småbarnspedagogiken, så att småbarnspedagogik tillhandahålls alla barn på samma ställe som förskoleundervisning. De flesta förskolegrupperna fungerar i daghem, men några är placerade i skolornas lokaler. Inom förskoleundervisningen var antalet barn hösten 2018 totalt 750. För närvarande köper Vasa av Korsholm fyra och Korsholm köper av Vasa två småbarnspedagogiska platser. Servicesedelsdaghemmen kan ta emot klienter också från andra kommuner, om också de har servicesedelssystemet i användning. I Vasa ordnas språkbadsverksamhet i svenska i tre kommunala daghemsgrupper. Verksamheten börjar, då barnet är fem år och fortsätter som förskoleundervisning, platsantal 132. Småbarnspedagogik på engelska erbjuder servicesedelsdaghemmet English Playschool för fem- och sexåringar i tre grupper i stället för tidigare två grupper. Steinerpedagogik tillhandahålls i två köpservicedaghem finskspråkiga 21 platser och svenskspråkiga 12 platser. Skiftvård ordnas i tvåspråkiga Rödluvans daghem på Högbacken. År 2018 har en ny skiftvårdsenhet grundats på Klemetsöområdet. Bokslut 2017 Kommunal verksamhet Privat verksamhet Småbarnspedagogik i daghem 39 kommunala daghem 12 köpservicedaghem (2.934 barn) barn 454 barn Småbarnspedagogik inom familjedagvården (302 barn) Förskoleundervisning (690 barn) Öppen småbarnspedagogik (klubbverksamhet och öppna daghem) 91 familjedagvårdare, varav 64 sköter barn hemma 9 gruppfamiljedaghem 302 barn 41 grupper 2 grupper (Steiner, English Playschool) klubbverksamhet: 12 klubbar, 113 barn öppet daghem: 7 öppna daghem, i genomsnitt 59 barn per dag och 42 vuxna per dag Nämnden för fostran och undervisning har godkänt servicenätsutredningen för småbarnspedagogiken (bilaga). 14

15 De viktigaste linjedragningarna i servicenätsutredningen: den privata småbarnspedagogikens andel kan var högst 25 % av de småbarnspedagogiska platserna. År 2017 var 14 % av barnen inom småbarnspedagogiken (daghem+familjedagvård) i köpservicedaghem. språkbadsundervisning och förskoleundervisning ordnas huvudsakligen i stadens egen regi (undantag Steinerdaghemmet och English Playschool). daghemmen i centrum och i närheten av läroanstalter är i huvudsak stadens egen verksamhet, nya daghem som grundas på övriga områden kan också vara servicesedelsdaghem. En typisk storlek för ett servicesedelsdaghem är 4-6 grupper, medan man vid nybyggnad av kommunala daghem strävar efter en storlek för 6-10 grupper. Kommunen söker och godkänner serviceproducenter för servicesedelsdaghem enligt behovet inom småbarnsfostran inom ramen för budgeten genom att beakta den servicemängd som står till buds. Åtgärdsförslag i servicenätsutredningen = resultatområdets viktigaste utvecklingsbehov: Gerby daghem 2020 (200 platser, behovsutredning godkänts ST ) Västerängens servicesedelsdaghem 2020 (150 platser, tvåspråkigt) Servicesedelsdaghemmet i Merikart 2021 (84 platser) Ett av utvecklingsbehoven är också vidare utveckling av specialsmåbarnspedagogiken. Den nya lagen om småbarnspedagogik orsakar inte i Vasa stad speciella utvecklingsbehov i fråga om personalen, för personalstrukturen motsvarar redan nu de kommande behoven. Småbarnspedagogikens nettokostnader, jämförelsestad Tavastehus. Vasa har jämfört med jämförelsestaden Tavastehus högre nettokostnader inom småbarnspedagogiken, till vilken en delorsak kan vara Vasa stads system för interna hyror och den personalstruktur som småbarnspedagogiken har valt (i barngrupperna två personer med barnträdgårdslärar- eller socionomutbildning i stället för en person som lagen kräver). 15

16 2.1.2 Finskspråkig grundläggande utbildning Svenskspråkig grundläggande utbildning A. Organisation och ledarskap Den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är separata resultatområden som leds av varsin skoldirektör (fi. koulutoimenjohtaja, sv. skoldirektör). Båda resultatområdesdirektörerna har ett visstidsarbetsförhållande till Den finskspråkiga grundläggande utbildningen är indelad i två geografiska områden, för vilkas undervisningsarrangemang områdesrektorer ansvarar. Områdesrektorernas arbetsförhållande gäller till Område 1 omfattar skolorna i norra området och centrum, område 2 omfattar skolorna i östra området och Lillkyro. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen finns ingen motsvarande områdesindelning. Åv enligt situationen Finskspråkig grundläggande utb. Svenskspråkig grundläggande utb. Ordinarie På viss tid Ordinarie På viss tid Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet 2,95 0,52 Biträdande rektor 6 1 Specialsakkunnig 0,53 Rektor för specialskola 1 Specialklasslärare 23, ,91 Specialklasslärare i grundskola 23,58 7,88 6 1,92 Chef för fostran och undervisning 0,5 0,5 Skolkurator 6 0,13 2,5 Skolgångsbiträde 58,24 39,25 11,36 19,28 Skolpsykolog 6,5 2,5 Skoldirektör 1 1 Klasslärare 134,12 30, ,92 Elevvårdssakkunnig 2 Serviceplanerare 0,5 0,5 Ledande lärare i grundskola 3 Lektor vid grundskola 78, ,5 2 Rektor för grundskola Timlärare i huvudsyssla 31,74 16,43 18,7 Vaktmästare 10, Ansvarig ledare för morgon- och 7,7 1,56 0,78 eftermiddagsverksamhet Ansvarig kurator

17 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Skolor och elevantal, finskspråkig grundläggande utbildning Skola Åk Elevantal Område 1: (Centrum + Norra) Centrumområdet 1. Hietalahden koulu specialundervisning Keskuskoulu 1-6, språkbad Merenkurkun koulu 7-9, språkbad, 357 engelskspråkig undervisning 4. Suvilahden koulu 1-6, engelskspråkig undervisning 261 Norra området 5. Isolahden koulu specialundervisning Länsimetsän koulu 1-6, språkbad Onkilahden yhtenäiskoulu förberedande undervisning 807 Område 2: (Östra + Lillkyro) Östra området 8. Huutoniemen koulu Nummen koulu specialundervisning förberedande undervisning 10. Vanhan Vaasan koulu Variskan koulu förberedande undervisning 468 Lillkyro 12. Merikaarron koulu Savilahden yhtenäiskoulu Tervajoen koulu Sammanlagt 4620 Dessutom studerar i skolorna i Vasa 44 elever i förberedande klass. Elever från Vasa i skola i Korsholm 36 st. (Mustasaaren keskuskoulu). Skolor och elevantal svenskspråkig grundläggande utbildning Skola Åk Elevantal Borgaregatans skola 7-9, Flexibel grundl % förberedande 2. Gerby skola % 3. Haga skola 1-9, klassbunden % specialundervisn., förberedande 4. Sundom skola % 5. Vikinga skola % Sammanlagt % Användningsgrad (skolnätverksutredning ) 17

18 Elever från Korsholm inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen 26 st. Totalt antal elever inom den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen elever. Därtill fungerar i Vasa Vaasan Rudolf Steinerkoulu, Vaasan Kristillinen koulu samt Vasa övningsskola, som upprätthålls av Åbo Akademi. Elevantalet i dessa skolor är sammanlagt 714. Vasa stads finsk- och svenskspråkiga grundläggande utbildning ordnar också sjukhusundervisning. Därtill finns det skolenheter inom barnskyddet (Viima, Puro, Kustaalan koulu, Saukkoranta). Undervisning på engelska ordnas i Suvilahden koulu (åk 1-6) och Merenkurkun koulu (åk 7-9). Tidigarelagd språkundervisning ska börja ordnas på engelska från åk 1 i alla lågstadier. Nämnden för fostran och undervisning behandlar utvidgningen av den engelskspråkiga undervisningen under hösten Språkbadsundervisning (svenska) ordnas i Länsimetsän koulu (åk 1-4) och Keskuskoulu (åk 1-6) samt Merenkurkun koulu (åk 7-9). Inom den finskspråkiga allmänna undervisningen kan eleverna i lågstadiet välja svenska som A2-språk på fjärde klassen. Ytterligare upplysningar i Vasa stads språkstrategi: I Vasa har resurserna inom den grundläggande utbildningen ökats redan tidigare till 1,91 årsveckotimmar och för år 2019 är resursen 1,95 årsveckotimmar, varvid resursen kan inriktas enligt behov till mindre gruppstorlekar eller ökning av undervisningsmängden i nuvarande grupper. Den finskspråkiga grundläggande utbildningens timfördelning: 18

19 Svenskspråkig grundläggande utbildning i Vasa Timfördelningen för den kommunala svenskspråkiga grundl. utbildningen i Vasa Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning, svenska sektionen och ändrad Ämne Totalt Modersmål och litteratur A-språk Frivilligt A-språk/B1-språk Matematik Omgivningslära Biologi och geografi Fysik och kemi Hälsokunskap 0, Religion/Livsåskådningskunskap Historia och samhällslära Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Huslig ekonomi 3 3 Valfria konst/färdighet Elevhandledning 0,5 0,5 1 2 Valfria ämnen Obligatoriska Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ordnas i sin helhet i egen regi och är indelad i elevupptagningsområden (se bild). Vasa Övningsskola har ett eget elevupptagningsområde. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har en satsning har gjorts på elevvården och nya tjänster och befattningar har grundats. Till elevvårdspersonalen hör för tillfället 2,5 psykologer och 3,5 kuratorer. 19

20 Skolgångsbiträden finns i varje skola och resurser har fördelats så långt det är möjligt enligt behov Inom den grundläggande utbildningen är man aktivt med i olika projekt. Med hjälp av olika understöd ordnas klubbverksamhet, tidigarelagd undervisning i engelska i åk 3, tutorlärarverksamhet och språkberikande arbetssätt. För att främja elevernas välmående deltar skolorna i Skola i Rörelse-projektet. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ordnas förutom grundläggande utbildning i åk 1-9 även påbyggnadsundervisning, flexibel grundläggande utbildning, klassbunden specialundervisning och sjukhusundervisning. För elever med invandrarbakgrund ordnas undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Undervisningen i finska inleds i åk 1 i de svenskspråkiga skolorna och eleverna har möjlighet att studera modersmålsinriktad finska. Undervisningsresursen för läsåret är 2424 h beräknat på 1256 elever. I resursen ingår 435 h för specialundervisning. Enligt skolnätsutredningen är skolnätet för den finskspråkiga grundläggande utbildningen i balans vad gäller elevantal och skolornas geografiska läge. Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen är elevupptagningsområdenas gränser flexibla. Enhetsskolor fungerar redan i norra området (Onkilahden yhtenäiskoulu) och i Lillkyro (Savilahden yhtenäiskoulu). Målet är att varje område ska ha en enhetsskola. Nämnden för fostran och undervisning har godkänt Vanhan Vaasan koulus behovsutredning, enligt vilken Vanhan Vaasan koulus nybyggnad uppförs i anslutning till Variskan yläkoulu. Då bildas enhetsskolan i östra området i anslutning till Variskan koulu. Lösningen gällande centrumområdets enhetsskola hänger samman med Merenkurkun koulus utrymmesbehov. Vanhan Vaasan koulu fungerar på grund av inneluftsproblem i tillfälliga utrymmen i Palosaaren koulu fr.o.m Det svenskspråkiga skolnätet består av fyra lågstadier och ett högstadium. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är det inte för närvarande ändamålsenligt att eftersträva en enhetsskola. En utmaning för de svenskspråkiga skolorna är lokalernas tillräcklighet i och med att elevantalen växer. Enligt befolkningsprognoserna ökar antalet svenskspråkiga barn på områdena jämnt och behärskat, men skolornas elevantal stiger kraftigare, eftersom en allt större del av familjerna väljer svenskspråkig grundläggande utbildning. Gerby skola behöver ytterligare ett klassutrymme hösten 2018 och ännu ett hösten Även Sundom skola behöver mera klassutrymmen hösten I samarbete med föreningarna ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen, Skolan i rörelse-verksamhet samt Action-grenprovningar. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen svarar Folkhälsan och Settlementet helt för morgonoch eftermiddagsverksamheten, inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen ordnas morgon- och eftermiddagsverksamheten i kommunens egen regi och i samarbete med idrottsföreningarna, såsom VPS juniorit ry. Utöver lokalärenden gäller utvecklingsbehovet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen följande: elever med behov av stöd ökar, pedagogiskt ledarskap, utvärdering och kvalitet. 20

21 Nettokostnaderna för den egna grundläggande utbildningen är något högre än i jämförelsestaden Tavastehus. I Vasas kostnader har den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen räknats samman Vaasan lyseon lukio Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk A. Organisation och ledarskap B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vaasan lyseon lukio bildar ett eget resultatområde, som har en egen rektor. Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk bildar ett gemensamt resultatområde, som har en gemensam rektor. Åv enligt situationen Vaasan lyseon lukio Vasa gymnasium + Aftis Ordinarie På viss tid Ordinarie På viss tid Biträdande rektor 1 Gemensam för gymnasiet och 0,7 1 grundskolan Lektor vid gymnasium 8 Studiehandledare vid gymnasium 2 1 Rektor för gymnasium 1 1 Gemensam äldre lektor för 1 gymnasium/aftonläroverk Studiesekreterare 2 1 Timlärare i huvudsyssla 1 9,85 4,84 3,62 Timlärare uts. till tjänst i 2 huvudsyssla Äldre lektor 25,5 6 1 Vaktmästare 1 Ansvarig kurator 1 Expeditionsvakt 1 21

22 Enhetspris Gymnasium Daggymnasium stud. Kvällsgymnasium stud. Enhetspris Ordinarie studerande Personal Vaasan , , ,1 lyseon lukio VG + aftis , , I Vasa finns Finlands första tvåspråkiga gymnasiecampus, där Vaasan lyseon lukio, Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonverk fungerar; allt är kommunens egen verksamhet. Vaasan lyseon lukio fungerar på campus i två fastigheter (V- och K-fastigheterna). I Vaasan lyseon lukio studerar ungdomar från hela Vasaregionen, eftersom det närmaste finskspråkiga gymnasiet finns först i Laihela. Vasa svenska aftonläroverk är Finlands enda svenskspråkiga vuxengymnasium, som fungerar som distansgymnasium och de studerande kommer från olika orter i Finland och några även från utlandet. Ända sedan det tvåspråkiga gymnasiecampuset grundades har man velat utveckla samanvändningen av utrymmena och växelverkan över språkgränserna. Den gemensamma kursbrickan uppmuntrar till studier i det andra inhemska språket. Gymnasierna har också regionens enda gymnasium med idrottsprofilering, varvid de studerande kan kombinera målmedveten idrottsträning med studierna. Gymnasierna har också gjort omfattande satsningar på språkstudier och studier i matematiska ämnen. I synnerhet Vaasan lyseon lukios internationella program är mycket omfattande. Därtill ordnas gymnasieundervisning i Vasa övningsskola (svenskspråkigt gymnasium + IBundervisning), som upprätthålls av Åbo Akademi. Gällande nettokostnader för egen gymnasieutbildning finns inga jämförelsesiffror i Tavastehus. Jämfört med medeltalet i Fastlandsfinland har Vasa lägre nettokostnader per elev inom gymnasieutbildningen. I Vasa genomförs gymnasieutbildningen helt med stöd av statlig finansiering. 22

23 2.1.6 Vamia A. Organisation och ledarskap B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vamia som organisation är ett år gammal och den nya organisationen har byggts upp kring Vasa yrkesinstituts, Vasa vuxenutbildningscenters och Vasa läroavtalsutbildnings funktioner. Som direktör för resultatområdet fungerar rektorn. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Regionchef 1 Yrkesman 2 Biträdande rektor 2 Kundrelationschef 2 Specialyrkesman 3 Speciallärare 4 1 Infoanställd 1 0,5 Chef för internationella relationer 1 Utvecklingschef 1 Fastighetsskötare 1 Skolgångsbiträde 1,78 1 Utbildningschef 6 Utbildningsplanerare 7 Kurator 5 1 Anstaltsman 1 Lektor 62,37 Invandrarkoordinator 1 Marknadsföringsplanerare 1 Mekaniker 1 Handledare 1 Lärare 64,26 10,23 Studiehandledare 3 1,68 Studiesekreterare 8 Läroavtalschef 1 Projektchef 1 Timlärare i huvudsyssla 49,14 9 Rektor 1 Byråchef 1 Timlärare 1 Sysselsättningschef 1 Lagerförvaltare 0,6 Lagerarbetare 1 Expeditionsvakt 2 Instrumentvårdare 1 Vamia ordnar yrkesutbildning för unga och vuxna på finska, svenska och engelska; allt i kommunens egen regi. Utbildningsformer (kommunens egen Statsandel verksamhet) Yrkesinriktad grundutbildning Yrkesinriktad tilläggsutbildning Yrkesinriktad grundutbildning, läroavtal Yrkesinriktad tilläggsutbildning, läroavtal Arbetskraftsutbildning

24 Vamias studerandeantal ( ) 2.242, av vilka 186 är skrivna i Korsholm. Svenskspråkig yrkesutbildning ordas av Yrkesakademin/SÖFUK En utmaning inom den yrkesinriktade utbildningen är reformen som pågår inom yrkesutbildningen. I fråga om lokaliteterna är utmaningen att få nya utrymmen för utbildningen inom bil-, byggnads- och jordbyggnadsbranschen (PAM-hall). Fokus för utvecklingen av yrkesutbildningen är att svara mot förändringarna som yrkesutbildningsreformen fört med sig: kompetensbasering, kundorientering, svarande mot framtida arbetslivsbehov, förändringutbildningar, samarbete med arbetslivet Vasa stads institut A. Organisation och ledarskap B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vasa stads institut är i stadens organisationsstruktur ett nytt resultatområde, där Vaasa-opistos, Vasa Arbis och Kuula-institutets verksamhet har sammanförts. Som resultatområdets direktör fungerar ledande rektorn, som samtidigt är rektor för Vaasa-opisto. Även Vasa Arbis och Kuulainstitutet har egna rektorer. Ledande rektorn för Vasa stads institut Sannasirkku Autio fungerar som ordförande för Kansalaisopistojen liitto KoL Medborgarinstitutens förbund MiF ry. MiF fungerar som intressebevakare och påverkare för medborgar- och arbetarinstituten och det fria bildningsarbetet. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Biträdande rektor 1 1 AV-mästare 1 Lektor i flöjt 1 Intendent 1 Ledande rektor 1 Språklärare 3 0,9 Skolgångshandledare 1 1,29 Lektor 2 Lärare vid musiklekskola 2 Lektor vid musikinstitut 1,57 Lärare vid musikinstitut 5 Lektor i piano 2 Lärare i piano 3 1 Timlärare i huvudsyssla 0,9 Rektor 3 Lärare i finska språket 2 Planeringsansvarig lärare 11 0,7 Lärare i textilslöjd 2 Verksamhetsenhetsansvarig 1 1 Timlärare 150 Vaktmästare 2 2 Expeditionsvakt 2 Lärare i violin 2 Lektor i violin 1 Lärare i solosång 1 Institutens verksamhet är kommunal verksamhet. Med Storkyro och Laihela kommuner har ingåtts avtal om ordnande av medborgarinstitutsverksamhet: Vaasa-opisto ordnar verksamheten och avtalskommunerna betalar för tjänsterna den andel som överskrider statsandelen samt svarar för verksamhetsutrymmena. Kuula-institutet har ett serviceavtal om musikinstitutstjänster i Storkyro och Laihela. 24

25 Vaasa-opisto: Vasa Rådhusgatan 31, Kasernområdet (TaiKon, Stallis träslöjdsutrymmen, danssalar), YA Campus Kungsgården (träslöjdsutrymmen), Lillkyro (Merikart, Kirkonkylä/Vähäkyrö-talo Tervajoki). Dessutom Laihela (Opistotalo i centrum, f.d. ullspinneriet i stationsområdet, därtill i skolor och ungdomsföreningar) och Storkyro (Opistotalo i centrum, f.d. hemslöjdsskolans träslöjdsutrymmen, verksamhet också i bl.a. Lehmäjoki, Tervajoki och Orisberg). Enskilda kurser även i andra utrymmen. Vasa Arbis: Arbishuset, Kyrkoesplanaden 15. Gemensamma utrymmen med Opisto på Kasernområdet (TaiKon, Stalli). Enskilda kurser även i andra utrymmen. Kuula-institutet: Skeppsgatan 12. Filialer i Laihela och Storkyro. BG 2018 Undervisningstimmar Statsandel ungdomsklass Kurser Kursdeltagare Statsandel fritt bildningsarbete Vaasa-opisto Vasa Arbis Kuulainstitutet Förverkligade timmar år 2017: Vaasa-opisto 21702, Arbis 8713, Kuula-institutet Institutens samarbete har förtätats under de senaste åren genom att ett gemensamt resultatområde har bildats; Vasa stads institut. Målet är att använda de gemensamma resurserna ännu effektivare över förvaltnings- och språkgränserna. Utvecklingsmål: Institutens verksamhetslokaler är bra. Utrymmesbristen vid Rådhusgatan 31 underlättas i och med att det nya skolcampuset blir färdigt. I fastighetens B-del är behovet av en hiss stort. I danssalen på Kasernområdet torde en grundlig renovering vara på kommande på längre sikt. Specialklasserna i de båda ovan nämnda lokalerna kan utnyttjas av Vaasa-opisto och Arbis. Vaasa-opisto har fått nya verksamhetsutrymmen i Vähäkyrö-talo. Tanken om att instituten främjar och upprätthåller välfärden framhävs i en bildningskommun. De nya uppgifterna som undervisnings- och kulturministeriet har satt upp för det fria bildningsarbetet, undervisning för invandrare, digitalisering och stärkande av svaga grundfärdigheter ställer utmaningar på institutens kunnande och färdigheter som erbjudare av utbildningsservice för specialgrupper; uppsökande verksamhet, specialpedagogik, kompanjonundervisning och tutorskap är framtid också i det fria bildningsarbetet. Inom den grundläggande konstundervisningen stärker de nya läroplanerna den nätverksbaserade verksamheten, men samtidigt utmanas de traditionella verksamhetssätten bl.a. i fråga om undervisningens genomförande och bedömning. Läroplansreformen är starkt anknuten till förändringen i den finländska fritiden, omformning av det målinriktade hobbyutövningsidealet. Utmaningar inom den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet orsakas också av andra stadiets och i synnerhet yrkesutbildningens reformer. Allt mera stöd för yrkeskunskaper söks i studier med fri inriktning. Olika verktyg för identifiering och erkännande av kunnande bör tas i bruk. Vid Vaasa-opisto sätter den grundläggande utbildningen för vuxna upp nya förpliktelser i fråga om studerandevården, vilka kan uppfyllas med hjälp av samarbetsnätverk. Överföringen av anordningsansvaret till Vaasa-opisto och den kraftiga stegringen i studerandeantalet förutsätter en tillräckligt stor ordinarie personal för undervisning och studerandevård. Vid Vaasa-opisto och Kuula-institutet kommer pensioneringarna under de närmaste åren att vara många. Det blir aktuellt med en granskning av både personal- och kompetensreserven. 25

26 Nödvändiga utvecklingsmål inom organisationen är stärkande av resultatområdets interna synergism och funktionsduglighet samt fördelning av kunnande och personalresurser över läroanstaltsgränserna i resultatområdets serviceproduktion. I produktionen är strävan att utveckla verksamhetsformerna, så att de svarar mot kundkretsens föränderliga behov, t.ex. genom utveckling av arbetsrytmen under arbetsåret. I bakgrunden bör Vasa stads institut utveckla och stärka sitt varumärke och sin image utgående från sina styrkor och lyfta fram dem effektivt i kommunikation och marknadsföring. Resultatområdets gemensamma utvecklingsprojekt på kort sikt: införande och utvärdering av de nya läroplanerna för grundläggande konstundervisning, koordinering av utbudet av språkundervisning, uppbyggande av varumärket samt utveckling av kommunikation och marknadsföring tillsammans på basis av det Ungdomsservice A. Organisation och ledarskap Ungdomsservicen bildar ett eget resultatområde, som leds av chefen för ungdomsverksamheten. Ungdomsservicen hörde tidigare till fritidsnämnden, men efter nämndreformen har den varit en del av utbildningsnämnden. Ungdomsservicen anser det vara en mycket bra sak att höra till utbildningsnämnden. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Specialungdomsledare 2 2 Klubbledare 7 Regional koordinator 1 Ungdomsledare 16,75 5 Koordinator för ungdomsärenden 1 1 Ungdomssekreterare 2 Ungdomsinformatör 1 Chef för ungdomsverksamheten 1 Handledare 1 Servicekoordinator 2 Familjecenterkoordinator 1 Projektchef 1 Verkstadshandledare 3 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Ungdomsservicen är kommunens egen verksamhet, till vilken ungdomslagen förpliktar. Ungdomsservicen ordnar verksamhet i ungdomsgårdarna, annan verksamhet är bl.a. ungdomskafé Walkers, skejthall, rockskola, Rockwerstas och träffpunkt Helmi för invandrarkvinnor. Därtill koordinerar ungdomsservicen Vasa ungdomsfullmäktiges och familjecentrets verksamhet. Ungdomsservicen ordnar också olika evenemang samt klubb-, läger- och utflyktsverksamhet. Ungdomsgårdar: Villa Gerby (Gerby), Sumppu (Storviken), Kultsa (centrum), Huudi (ungdomsgård + bibliotek, Roparnäs), Ristikka (Korsnäståget), Kyrölä (Lillkyro). Projekt (värde ). - informations- och rådgivningsservice för ungdomar Reimari - uppsökande ungdomsarbete - verkstadsverksamhet för ungdomar - integration av invandrarungdomar med hjälp av motion och idrott - Navigatorn Österbotten - utveckling av lokal hobbyverksamhet för barn och ungdomar Samarbetsavtal: 26

27 Vaasan 4H (Alkula traditionsgård) Vaasan Uuden Kulttuurin yhdistys Volume ry (bandutrymmen, Rockwerstas) Resurscentret Föregångarna (uppsökande ungdomsarbete) Kostnadsnivå jämfört med jämförelsekommunerna: Enligt Finlands Kommunförbund använder kommunerna i genomsnitt 40 /invånare till ungdomsarbete. I Vasa i genomsnitt 28 /invånare. En risk är att servicen upphör om projektfinansieringen tar slut, t.ex. uppsökande ungdomsarbete och ungdomarnas informations- och rådgivningsservice Reimari. Mängden ungdomar som riskerar att bli utslagna och som redan är utslagna har ökat kraven i personalens arbete och det finns behov av att utöka personalresurserna. Investeringar: Hobby- och allaktivitetslokal för ungdomar (Lillkyro) Club 18 övnings- och konsertlokal för ungdomar (Klemetsö, Rockwerstas) Strategiska mål: Stödande av ungdomarnas uppväxt och förebyggande av utslagning. Främjande av ungdomarnas delaktighet och aktiva medborgarskap. Främjande av ungdomarnas välfärd. Ungdomarnas önskemål och behov förutsätter kontinuerlig utveckling av servicen och skapande av nya tjänster i en samverkande omgivning. T.ex. ungdomsverkstaden Varikkos verksamhet förverkligas i samarbete med Vamia, redskapsutlåningen Future, som ungdomarna önskat och också hade kommit med idén till, öppnades i det östra området i samarbete med Settlementet i Vasa Kultur- och biblioteksservice A. Organisation och ledarskap Kultur- och biblioteksservicen har sammanslagits år 2017 till ett gemensamt resultatområde, som leds av biblioteksdirektören. Resultatområdet har fr.o.m. år 2018 tre serviceområden: kultur- och målgruppstjänster, närtjänster samt interna och regionala tjänster. Serviceområdena leds av kulturchefen och två servicechefer. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid AV-expeditionsvakt 1 Informatiker 12 1 Värd 1 Biblioteksbiträde 1 Bibliotekspedagog 5 Biblioteksfunktionär 27,49 4,31 Kultur- och biblioteksdirektör 1 Kulturassistent 1 Kulturkoordinator 1 Kulturchef 1 Kulturplanerare 1 Kulturproducent 1 Servicechef 2 Serviceplanerare (regional) Evenemangskoordinator 1 Teknikansvarig 1 Ansvarig serviceplanerare (regional) Expeditionsvakt 1 B. Sättet att ordna service 27

28 C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Bibliotekets verksamhetsenheter, alla är kommunens egen verksamhet: Huvudbiblioteket, Brändö, Sundom, Gamla Vasa, Merikart (bibliotek+småbarnspedagogik), Lillkyro, Sunnanvik, Roparnäs (Huudi, bibliotek+ungdomsservice), bokbussen. Kulturservicens verksamhetsenheter är förutom biblioteket Kulturhuset Fanny (kort- och långvarig hyresverksamhet), stadshuset (kortvarig hyresverksamhet), Kasern 13 och Stalli (båda på kasernområdet, långvarig hyresverksamhet enbart för kulturaktörer). Vasa stadsbibliotek handhar den regionala utvecklingsuppgiften i landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten. I enlighet med den regionala utvecklingsuppgiften utvecklar biblioteket genom att lyssna på regionen bibliotekspersonalens kunnande och service. I synnerhet den svenskspråkiga servicen och kunnandet utvecklas i samarbete med biblioteken i Borgå och Åbo. Biblioteken som sköter den regionala och nationella utvecklingsuppgiften bildar ett nätverk. Verksamhetens fokusområden på hela resultatområdet: utvecklande av resultatområdets verksamhet, stärkande av statusen och ökande av verkningsfullheten genom pedagogisk verksamhet ökande av verkningsfullheten: genomförande av den kulturella läroplanen inom den grundläggande utbildningen och stärkande av läroanstaltssamarbetet tillsammans med övriga resultatområden regional utvecklingsuppgift: utveckling av samarbete, kunnande och service med biblioteken i kommunerna i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten ökande av verkningsfullheten genom förebyggande verksamhet: sammanställning av en kulturell läroplan för äldre, förberedelser inför vårdreformen och planering av den förebyggande kulturverksamheten som blir kvar i kommunen utveckling av kultur- och biblioteksservice för specialgrupper skapande av nya servicekoncept för främjande av yttrandefrihet, aktivt medborgarskap och demokrati kultur- och biblioteksservicen är en välkänd och eftertraktad samarbetspart ökande av synligheten beredare av stadens kulturprogram ( ) För att kunna erbjuda högklassig service i den föränderliga omvärlden förnyar kultur- och biblioteksservicen sin interna organisation, så att den blir kostnadseffektivare och flexiblare - Befästande av organisationens verksamhet enligt verksamhetsstadgan - Skapande av arbetsformer som inkluderar personalen och kunderna och utveckling av nya verksamhetsmodeller tillsammans med användarna och intressentgrupperna Kulturservice: Förverkligar de i lag stadgade uppgifterna för kommunens kulturväsende genom att främja ett mångsidigt kulturutbud samt genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete. Målet är att tillsammans med stadsborna, kulturaktörerna och stadens kulturinrättningar skapa ett livslångt förhållande till kulturen för varje Vasabo samt att betona de kulturella tjänsternas betydelse som en del av människornas vardag och välfärd. Kulturservicen svarar för planering, koordinering och utveckling av Vasa stads allmänna kulturverksamhet, stöder det fria fältets kulturaktörer samt genomför ensam och som samarbete kulturella evenemang och tillställningar i staden. För närvarande pågår inga stora egna projekt, men kulturservicen deltar i flera samarbetsprojekt. Via kulturservicen utdelas stadens kulturunderstöd: år 2018 utdelades till 48 aktörer pris och stipendium till 2 aktörer. år 2017 utdelades understöd till 37 aktörer pris och stipendium till 2 aktörer, summorna varierade mellan ca 300 och De som får störst stöd är Vasas studentteater Rampen, Föreningen Brage, Skafferiet Ritz r.f. och Vähäkyrö-Seura ry, understöd beviljas som objekts-, stadskultur- och verksamhetsunderstöd. Via stadsstyrelsen beviljas understöd till en del av aktörerna inom det kulturella området, såsom 28

29 Österbottens hantverk rf, Regionala danscentret i Österbotten, Vasa Sjöhistoriska förening rf (Vasa sjöfartsmuseum) och Musikfestspelen Korsholm. 29

30 Utvecklingsbehov: Biblioteksservice: tjänster för specialgrupper, tillgänglighet och nåbarhet, tjänsternas synlighet, inkludering av användarna, elektroniska tjänster, digihandledning Kulturservice: den kulturella läroplanen når förutom den grundläggande utbildningen också barn och ungdomar inom småbarnspedagogik och andra stadiet, kraftigare utveckling av den förebyggande verksamheten (i synnerhet barn, ungdomar, familjer, seniorer), utveckling av egna stora evenemang (4), reagerande på förnyandet av lagen om kulturverksamhet och genomförandet av lagen, beredning och genomförande av stadens kulturprogram Utmaningar Inom hela resultatområdet: stram ekonomi, inget spelrum i budgeten, personalens tillräcklighet och ork, säkerställande av kunnandet. Biblioteksservice: inledande av den regionala utvecklingsuppgiften och inkluderande av regionen. Kulturservice: otydliga gränser i verksamhetsfältet och svarande på efterfrågan, d.v.s. utmaningar gällande definiering av allmän kulturverksamhet, osäkerhet gällande extern finansiering, kulturunderstödspengarnas knapphet i förhållande till det verkliga behovet, stödande och stärkande av kulturverksamhet och stadskulturverksamhet på eget initiativ Vasa har betydligt högre nettokostnader för kultursektorn än jämförelsestaden Tavastehus. Enligt den nationella statistiken satsar Vasa mest på kultur. Kostnaderna är höga, eftersom Vasa har flera kommunala kulturinrättningar och ett omfattande utbud av grundläggande konstundervisning. Till kultur- och biblioteksservicens ansvarsområde i Vasa hör kommunens allmänna kulturverksamhet. I den här jämförelsen ingår också konstinrättningar, såsom teatrar och orkestrar. 30

31 Vasa har högre nettokostnader för biblioteket än jämförelsestaden Tavastehus. Vasa stadsbibliotek har tidigare fungerat som landskapsbibliotek och också nu har biblioteket en regional utvecklingsuppgift. De högre kostnaderna än jämförelsestadens förklaras av att Vasas bibliotek fungerar i en tvåspråkig miljö, varvid man t.ex. för material använder mera pengar än i en enspråkig kommun. Biblioteksmaterialet år 2017 bestod av 64 % finskspråkigt material, 30 % svenskspråkigt material och 6 % material på andra språk. Anskaffningen av svenskspråkigt material är något högre än befolkningens språkfördelning förutsätter Vasa stads museer A. Organisation och ledarskap Som resultatområdesdirektör för museiväsendet fungerar museidirektören. Museets organisation har fem serviceområden. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Regionkonstmuseiforskare 1 Amanuens 4 Arkeolog 1 Arkivamanuens 1 Möbelkonservator 1 Samlingsassistent 1 Samlingschef 1 1 Kurator 1 Landskapsmuseiforskare 1 Museimästare 2 2,72 Museichef 1 Museiövervakare 0,55 Museiserviceansvarig 5 Museipedagog 1 1 Museidirektör 2 Museiövervakare 0,5 Utställningsmästare 1 Utställningschef 1 Byggnadsforskare 1 Konstkonservator 1 Produktionschef 1 1 Forskare 2 1 Chef för publikarbete 1 31

32 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Museets verksamhetsenheter, alla kommunens egen verksamhet: Österbottens museum Kuntsis museum för modern konst (samarbete med Kuntsis stiftelse) Tikanojas konsthem Konsthallen Gamla Vasa museum Övriga museer, som Vasa stad understöder (upprätthålls av föreningar): sjöfartsmuseet, bil- och motormuseet, Brage friluftsmuseum, krigsveteranmuseet, arbetarmuseet. Utvecklingsbehov: Vasa stads museer är i behov av nya förvarings- och konserveringsutrymmen för samlingarna. En behovsutredning om museernas förvaringsutrymmen har godkänts i stadsstyrelsen Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum. I den lagreform som är under beredning kommer det tidigare systemet att ersättas och i stället skapas en arbetsfördelning mellan regionala ansvarsmuseer. Vasa stads museer kommer att ansöka om att få uppgiften som regionalt ansvarsmuseum och om detta beviljas, behövs en granskning av hur servicen ska skötas i fortsättningen. Nationellt förväntar man sig förnyelse av museiservicen. Tjänster borde produceras tillsammans med publiken och genom att lyssna på dess behov. Förutom de nuvarande serviceformerna förväntas museerna producera allt mera digitala tjänster. Vasa stads museer har fyra verksamhetsenheter, där tillfälliga utställningar ordnas. I nuläget har detta visat sig vara sårbar verksamhet serviceutbudet förverkligas av alltför liten personal. Om personalresurserna eller medlen för verksamheten inte utökas betydligt, måste museerna gå igenom vilka tjänster som kan genomföras med resurserna på nuvarande nivå och på vilka villkor de kan genomföras. T.ex. hur många tillfälliga utställningar kan sättas upp årligen och hur ordnas museernas öppethållning? Efterfrågan på regionala myndighetstjänster är betydande och i och med en eventuell status som regionalt ansvarsmuseum ökar efterfrågan ytterligare. Museerna ska agera aktivt för att nå nya publikgrupper. Förutom att ta hand om museibesökarna ska museerna producera elektroniska tjänster och göra det möjligt för publiken att bekanta sig med samlingarna och kulturarvet även utanför museibyggnaderna. Utvecklingen av tjänsterna förutsätter forskning, en uppfattning om vad allt som administreras i kulturarvets namn Idrottsservice A. Organisation och ledarskap Idrottsservicen bildar ett eget resultatområde, som leds av chefen för idrottsverksamheten. Idrottsservicen hörde tidigare till fritidsnämnden, men efter nämndreformen har den varit en del av kultur- och idrottsnämnden. Enheten för underhåll av idrottsplatser var tidigare en del av idrottsservicen, men den har fr.o.m överförts att lyda under tekniska sektorns kommunteknik. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Idrottsinstruktör 3 Idrottsgrensinstruktör 2 Idrottsplanerare 3 Chef för idrottsverksamheten 1 Idrottsverksamhetsinstruktör 2 0,9 Serviceförman 1 Servicerådgivare 5 Simövervakare

33 Simövervakare/instruktör 1 2 Receptionist 0,48 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Idrottsservicen är i huvudsak kommunens egen verksamhet. I samarbete med idrottsföreningarna ordnas grenprovningar och -skolor för skoleleverna. Vasaregionens Arenor är en samkommun, som ägs av Vasa stad och Korsholms kommun. Samkommunens egna idrottsplatser är ishallen och Botniahallen och den ansvarar för närvarande också för underhållet av Elisa Stadion, som är Vasa stads balansenhet. Samkommunerna behandlas i kommunstrukturutredningens ekonomi- och förvaltningsarbetsgrupp. Bilaga: Idrottspolitiskt program (nytt kultur- och idrottsprogram under arbete) Föreningar som understöds 68 st. Understöd 2017: Serviceformer: 1) Motion och idrott för barn och ungdomar Verksamheten inriktas på barn och ungdomar i årskurserna 1-9, som med tanke på hälsan rör sig alltför litet och inte deltar i idrottsföreningsverksamhet Action-verksamhet (motionsklubbar för elever i årskurserna 1-6, motionsinriktade heldags- och halvdagsläger) Hobbyverksamhet (grenskolor och -provningar tillsammans med idrottsföreningarna) Skolan i rörelse-verksamhet (ledd rast- och pausmotion samt motionsjippon under lektionerna) Barn i rörelse-projektet (klubbverksamhet för barn i årskurserna 3-6) Familjemotion 2) Anpassad idrott Målet är främjande och förebyggande av hälsan samt upprätthållande av funktionsförmågan för olika grupper av personer med funktionsnedsättning eller sjukdom, bland äldre och invandrare. Verksamheten riktas till alla från barn till äldre Grupper som tränar färdigheter och balans Stol- och seniorgympa i olika stadsdelar Vattengymnastikgrupper Dansgrupper Spelgrupper Idrottsgrupper för specialbarn 4) Hälsomotion Idrottslig aktivering av Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor samt personer i arbetsålder i närkommunerna samt ökande av hälsofrämjande motionsmedvetenhet. Hälsomotionsservicen ordnar hälsomotionsgrupper, arbetshälsojippon för stadens arbetstagare, pausgympakampanjer, konditionstestning, olika hälsomotionsevenemang, evenemang för hela familjen, parkgymnastik, ökar medvetenheten om välmående och främjar cykling. 5) Egentlig idrottsverksamhet Föreningssamarbete Utdelning av turer/överlåtelse av utrymmen 6) Simhallsfunktioner Simundervisning för förskole- och lågstadieelever Sommarsimskolor, simskolor för vuxna Vattengymnastik och gymgrupper Simteknikkurser Vattenmotionsevenemang 7) Projekt: Skolan i rörelse (undervisnings- och kulturministeriet) Barn i rörelse (koordineras av olympiska kommittén) 33

34 Utveckling av lokal hobbyverksamhet för barn och unga (RFV/ungdomsservicen) Idrottsplatser, sammandrag: Simhall Bowlinghall Idrottshall Idrottscenter Brottningssal Budosal Boxningssal Redskapsgymnastiksal Skolornas gymnastiksalar 28 st. Inomhusskjutbana Gym 2 st. Konditionsbanor 12 st. Skidspår 17 st. Skidcenter 1 st. Rinkar 12 st. Skridskobanor 16 st. Skridskorutter 1 st. Skridskobanor (grönområdesenheten) 16 st. Friidrottsplaner 2 st. Friidrottsträningsområde 1 st. Stora konstgräsplaner 2 st. Små konstgräsplaner 3 st. Stora gräsplaner 11 st. Gräsplaner (sköts av föreningar) 6 st. Mellanstora gräsplaner 12 st. Små gräsplaner 5 st. Stora sandplaner 7 st. Mellanstora sandplaner 7 st. Små sandplaner 4 st. Närplaner (inga mål) 23 st. Bobollsstadion 2 st. Bobollsplaner 2 st. Näridrottsplatser (grönområdesenheten) 13 st. Utomhuskorgbollsplaner 2 st. Utomhustennisplaner 1 st. Beachvolleyområden 3 st. Frisbeegolfbanor 5 st. Parkourområde Bågskyttebanor 2 st. Skejtområde Flaskhalsar i nuläget: Utrymmesbrist speciellt vad gäller större idrottssalar. Jämlik behandling av grenar (utrymmen) Anslagen för att få verksamheten att gå runt alltför knappa i förhållande till kommuninvånarnas förväntningar. Befolkningen åldras och funktionsförmågan försämras; för förebyggande arbete inom idrotten borde fås bättre möjligheter (lämpliga utrymmen) samt resurser för ledning av verksamheten. Rekryteringen av kunniga timinstruktörer är utmanande; att utveckla verksamheten till den delen är också utmanande, då arbetstagarna till stor del är instruktörer på timbasis. Utvecklingsbehov/investeringar: - förverkligande av flyttningen av bobollsplanen - utveckling av Öjbergets verksamhet - planering av skejtparken 34

35 Strategiska mål och utvecklingsprogram i anslutning till verksamheten: - Välmående från junior till senior - Idrottens flaggskepp - Högklassig och mångsidig idrottsservice - Utmärkta ramar och verksamhetsförutsättningar för idrottsverksamheten Beredning av ett åtgärdsprogram för idrotten med betoning på deltagande, djärva experiment och gemensamma överväganden av ärenden. Målet är att göra servicen lättare att tillgå och å andra sidan också synligare för kommuninvånarna genom att betona det förebyggande arbetets betydelse. Utveckling av ett tväradministrativt arbetssätt i stadsorganisationen är också ett objekt att observera i programarbetet. Även en servicenätsutredning är under arbete. Jämfört med Tavastehus har Vasa högre nettokostnader för idrottsverksamhet och friluftsliv Vasa stadsorkester A. Organisation och ledarskap Vasa stadsorkester bildar ett eget resultatområde, som leds av intendenten. Beskrivning av resultatområdet Mångsidig konsertverksamhet, där olika målgrupper har beaktats Samarbete med andra aktörer Uppträdanden på olika musikfestivaler Regional verksamhet Internationell verksamhet Tävlings- och kursverksamhet 35

36 Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Altviolinist 1 Vicestämledare för altviolin 1 1 Stämledare för altviolin 1 Vicestämledare för fagott 1 Stämledare för fagott 1 Vicestämledare för flöjt 1 Stämledare för flöjt 1 Stämledare för I violin 1 I violinist 2 II violinist 2 Vicestämledare för II violin 1 Stämledare för II violin 1 Intendent 1 Vicestämledare för klarinett 1 Stämledare för klarinett 1 Vicestämledare för kontrabas 1 Stämledare för kontrabas 1 Stämledare för valthorn 1 Vicestämledare för valthorn 1 Stämledare för slagverk 1 Notförvaltare-inspicient 1 Vicestämledare för oboe 1 Stämledare för oboe 1 Orkesterinspicient 1 Stämledare för basun 1 Cellist 1 Stämledare för cello 1 Solocellist 1 Informatör-producent 1 1 Stämledare för trumpet 1 Vicestämledare för trumpet 1 1 Alternerande I konsertmästare 2 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vasa stadsorkester är stadens egen verksamhet, samarbete idkas med aktörer i branschen. Orkesterns förvaltningsutrymmen finns och merparten av konserterna ordnas i Vasa stadshus. Till skillnad från andra förvaltningar har Vasa stadsorkester och Vaasan kaupunginteatteri egen förvaltningspersonal, övriga förvaltningar har förvaltningspersonal till stor del inom stödservicen. Orsaken till detta är statsandelarna som bestäms utgående från årsverkena. Nyckeltal: Antal musiker 31 Antal uppträdanden 82 Antal åhörare personer Utvecklingsbehov: Utökande av stråkuppsättningen Ökande av synlighet och regional påverkan med hjälp av modern teknologi Ökning av turnéverksamheten 36

37 Utmaningar: Personal på viss tid Knappa verksamhetsanslag Bristfälliga verksamhetsutrymmen Vaasan kaupunginteatteri A. Organisation och ledarskap Vaasan kaupunginteatteri bildar ett eget resultatområde, som leds av teaterchefen. Till skillnad från andra förvaltningar har Vasa stadsorkester och Vaasan kaupunginteatteri egen förvaltningspersonal, övriga förvaltningar har förvaltningspersonal till stor del inom stödservicen. Orsaken till detta är statsandelarna som bestäms utgående från årsverkena. Åv enligt situationen Ordinarie På viss tid Förvaltnings- och ekonomichef 1 Dramaturg 1 1 Frisör 1 Frisör-maskör 1 1 Kapellmästare 1 Scenograf 1 2 Förman för dekorverkstaden 1 Scenografiarbetare 2 Biljettkassaskötare 1 Försäljningschef 1 Försäljningssekreterare 1 Skådespelare 12 7 Skådespelare-inspicient 1 Skådespelare-scenarbetare 1 Scenmästare 3 Scenarbetare 1 Scenarbetare 1 Föreställningsarbetare 1 Regissör 1 Sömmare 2 1 Påklädare-klädvårdare 1 Kostymplanerare 1 Föreståndare för kostymateljén 1 Scenograf 1 Konstnärlig assistent 15 Dansare 3 Rekvisitör 2 Teaterregissör 1 Teaterchef 1 Teaterregissör/koreograf 1 Effektmästare 2 Informationschef 1 1 Byråföreståndare 1 Produktionsledare 1 Belysnings- och effektmästare 2 Belysningsmästare 1 37

38 B. Sättet att ordna service C. Servicenätet D. Servicens och verksamhetens nuläge och utvecklingsbehov Vaasan kaupunginteatteri är stadens egen verksamhet. Teaterns förvaltningsutrymmen och scener finns i Vaasan kaupunginteatteris lokaler. Därtill har teatern separata verkstads- och lagerutrymmen, vilkas hyresavtal är i kraft till slutet av år I Vasa stad fungerar också Wasa Teater, som upprätthålls av SÖFUK. Den behandlas närmare i kommunstrukturutredningens ekonomi- och förvaltningsarbetsgrupp. Nyckeltal Vaasan kaupunginteatteri Wasa Teater Personalantal 42 ordinarie och 63 visstidsanställda Antal föreställningar Publikmängd Nuläge för Korsholms kommuns service Bildningstjänster inom Korsholms kommun Bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden är tvåspråkiga. Under bildningsnämnden lyder svenska förskole- och utbildningssektionen och finska förskole och utbildningssektionen. Bildningsdirektören är förman för bildningskansliets personal och skolornas rektorer och förman för chefen för dagvård och för vuxeninstitutets rektor. Stödtjänstpersonalen som är underställd bildningsdirektören gör att arbetet fungerar smidigt. Chef för dagvård är förman för byråsekreterare och dagvårdsledare/daghemsföreståndare. Rektor för vuxeninstitutet är förman för bibliotekschef, fritidschef, kultursekreterare och rektor för musikinstitutet. Korsholm har 2 skolpsykologer, 5 skolkuratorer och en ansvarig kurator. It-tjänster köps internt som köptjänst. Korsholms högstadium och gymnasium har anställd itpersonal på plats på skolorna. 38

39 Bildningsväsendet Tf. bildningsdirektör Nämnder och resultatområden Korsholm Anna Törnroos Bildningsnämnden (tvåspråkig) Finska förskole- och utbildningssektionen Svenska förskole- och utbildningssektionen Småbarnspedagogik Förskola Grundläggande utbildning Gymnasiet Kultur- och fritidsnämnden (tvåspråkig) Finska sektionen för Korsholms musikinstitut Svenska sektionen för Korsholms musikinstitut Korsholms vuxeninstitut Kulturverksamhet Bibliotek Musikinstitut Fritid- och idrottsverksamhet Ungdomsverksamhet Personal 886 Verksamhetsinkomster (1000 ) Verksamhetsutgifter (1000 ) Siffrorna från budget 2018 Ekonomi I rapporten förkommer kontinuerligt jämförelsetabeller. Notera att dessa är kvantitativa mätningar av kostnaderna som inte säger så mycket om kvaliteten och innehållet i tjänsterna. BILDNINGSNÄMNDEN Bokslut 2017 Budget 2018 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag

40 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bokslut 2017 Budget 2018 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Småbarnspedagogik och förskola E. Organisering och ledarskap samt personal Småbarnspedagogik & förskola Korsholm Tf. chef för dagvården Britt-Marie Hedström Personal 320 Verksamhetsinkomster (1000 ) 2393 Verksamhetsutgifter (1000 ) Servicenätverk - daghem - förskolor - köptjänstdaghem 23 daghem 14 förskolor - gruppis - familjedagvård - öppna daghem Verksamhet - antal födda 0-6-åringar i kommunen - andel av 0-6-åringar inom småbarnspedagogiken - daghem - familjedagvård - köptjänstdaghem - heltid - deltid - endast förskoleundervisning - specialdagvård - barn i förskoleundervisning - barn i klubbverksamhet - öppna daghem (i medeltal / verksamhetsdag) Annat 32 familjedagvårdare 1777 barn 1336 barn (75%) 1180 barn (92%) 100 barn (8%) 939 barn (73%) 341 barn (26%) 58 barn (5%) 155 barn 238 barn Utomhuspedagogik 40

41 41

42 I Korsholm erbjuds småbarnspedagogik och förskola i Korsholm i följande former: Småbarnspedagogisk verksamhet i daghem (kommunala daghem 23 stycken) Småbarnpedagogisk verksamhet i familjedagvård (32 familjedagvårdare) Förskoleundervisning (4h/dag) enligt närskoleprincipen (14 förskolor) Korsholm är en landsbygdskommun med service nära kommuninvånarna. Den småbarnspedagogiska verksamheten och förskolan är indelade i fem delområden; Smedsby-Böle, Kvevlax med omnejd, Södra och Östra Korsholm, Norra Korsholm och Skärgården. Förskolan ordnas enligt närskoleprincipen. Lokal profilering är möjlig vid alla daghem enligt deras tillgång till lokala lärmiljöer. Totala antalet barn i småbarnspedagogisk verksamhet och förskola är 1077 svenska barn och 259 finska barn. Beräkningar visar att uppskattningsvis 35% av ettåringarna, 67% av tvååringarna, 80% av treåringarna, 90% av fyraåringarna, 80% av femåringarna och 100% av förskoleeleverna deltar i verksamheten. Inom dagvården används dataprogrammen Abilita och Päikky. Smedsby-Böle området Det finns 7 daghem i Smedsby-Böle området och 8 familjedagvårdare i eget hem. Storleken på daghemmen är varierande, från 2 grupper till 6 grupper. Förskoleundervisningen är centraliserad till Solbackens daghem (svenska som undervisningsspråk) och till Päiväkoti Kuperkeikka (finska som undervisningsspråk). Antalet daghem i Smedsby-Böle området som är placerade i utrymmen som inte är tänkta för dagvård är paviljongen vid Böle daghem (2 grupper), daghemmet Reveln (3 grupper) och daghemmet Nyckelpigan (2 grupper). Skärgården Det finns 2 daghem i skärgården och en familjedagvårdare i eget hem. Vallgrund daghem har en grupp för 24 barn och Replot daghem har 5 grupper för barn i åldern 1-6 år. Förskola ordnas vid båda enheterna enligt närskoleprincipen. Förskolan i Replot är placerad i en f.d. lärarbostad som inte är planerad för förskoleverksamhet. Norra Korsholm Det finns 3 daghem i Norra Korsholm och 5 familjedagvårdare i eget hem. Storleken på daghemmen är varierande, från en grupp till 3 grupper. Förskolan för hela Norra Korsholm är centraliserad till Norra Korsholms skola. Förskoleundervisningen ordnas vid Norra Korsholms skola med plats för förskoleelever. I Norra Korsholm finns 7 grupper totalt. Södra och Östra Korsholm Det finns 5 daghem i Södra och Östra Korsholm och 11 familjedagvårdare i eget hem. Förskolan i området ordnas enligt närskoleprincipen, vilket betyder att förskola ordnas vid Solf daghem, Tölby daghem, Helsingby daghem och Tuovilan päiväkoti. Storleken på daghemmen är varierande, från en grupp till 6 grupper. Solf daghem är en fysiskt splittrad enhet. Daghemmet består av 3 grupper och en tillbyggnad för två grupper ska vara klar 1/2019. Utöver detta finns grupper placerade i församlingens lokaliteter, i Korsholms bostäders radhus och i Tähtipyöräs fastighet (tillfälliga utrymmeslösningar). Kvevlax med omnejd Det finns 5 daghem i Kvevlaxområdet och 6 familjedagvårdare i eget hem. Storleken på daghemmen är varierande, från en grupp till 4 grupper. Förskoleundervisningen ordnas idag där skolan och den grundläggande utbildningen finns, d.v.s. det ordnas förskoleundervisning vid Kvevlax skola, vid Hankmo daghem, vid Petsmo daghem, vid Kuni daghem och vid Veikars daghem. Då Kvevlax lärcenter står klart (8/2019) centraliseras förskoleundervisningen från ovannämnda verksamhetspunkter till Kvevlax lärcenter. Vid respektive daghem (Kuni, Veikars, Hankmo) finns idag en gemensam grupp för småbarnspedagogisk verksamhet och förskola. I Petsmo finns två grupper, en för barn i åldern 1-3 år (i skolans utrymmen) och en grupp i daghemsfastigheten. I Kvevlax finns verksamheten på tre olika verksamhetspunkter. Vid Kvevlax daghem finns tre grupper och en tillfällig paviljong, vid kommunalgården finns två grupper för 1-3 åringar och vid skolan ordnas förskola för förskoleelever med skolupptagningsområde Kvevlax skola. 42

43 Ledarskap Chef för dagvården är direkt förman för 14 förmän. I Smedsbyområdet finns två dagvårdsledare och två daghemsföreståndare. I skärgården finns en administrativ daghemsföreståndare. I Norra Korsholmsområdet finns en administrativ daghemsföreståndare. I södra och östra Korsholmsområdet finns en dagvårdsledare och två daghemsföreståndare. I Kvevlaxområdet finns en dagvårdsledare och fyra daghemsföreståndare. Personal I barngrupperna är fostringspersonalen tre till antalet varav en är barnträdgårdslärare och två är dagvårdare. Därtill finns på alla daghem daghemsbiträden som sköter köks- och städfunktioner. Fostringspersonalen består av 193 personer med tillsvidare anställning, 92 personer med tidsbunden anställning. Personal som sköter städ- och köksfunktioner består av 23 personer med tillsvidare anställning och 16 personer med tidsbunden anställning. Enligt godkänd lag om småbarnspedagogik (6/2018) ändras personalstrukturen från och med med en övergång till Personalstrukturen ska då vara lärare i småbarnspedagogik, socionom inom småbarnspedagogik och barnskötare i småbarnspedagogik, vilket betyder att antalet dagvårdare/ barnskötare minskas från 2/3 till 1/3. Elevvården i förskolan och specialpedagogikens struktur Styrgruppen för elevvården har som uppgift att leda, utveckla och utvärdera både den gemensamma och individuella elevvården i Korsholm, så att alla förskoleelever i kommunen får samma service. Styrgruppen ger riktlinjer för hur elevvården skall ordnas. Styrgruppen är mångprofessionell med representanter för skolan, socialen, skolhälsovården osv. Förskolan har antingen en egen mångprofessionell elevvårdsgrupp eller en representant i närskolans elevvårdsgrupp. Varje förskola har en elevvårdsplan. Specialdagvården finns till för barn som behöver särskild vård, fostran eller uppmärksamhet i någon form. Det finns tre ambulerande specialbarnträdgårdslärare. Specialbarnträdgårdslärarna besöker kommunens daghem och familjedagvården. Trestegsstödet används både inom småbarnspedagogiken och i förskolan. F. Sättet att ordna service Småbarnspedagogiken och förskolan ordnas i sin helhet i kommunens regi. Det finns beslut om att ta i bruk servicesedlar och arbetet med detta fortsätter. Förverkligade investeringar 2017: - Solbackens daghem, Smedsby - Solf daghem 43

44 I tabellen jämförelse av nettokostnader för dagvård. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och ekonomiskt. G. Servicenät Småbarnspedagogik och förskolor i Korsholm I Korsholm finns både stora och små daghem. Det finns daghem med endast en grupp och daghem med upp till sex grupper. Servicenätet är decentraliserat vilket betyder att närservicen är prioriterad. 44

45 Vasabarn inom Korsholms småbarnspedagogik var 5 barn läsåret Antalet födda barn ökar inte avsevärt i Korsholm. Tendensen är dock att allt flera barn under tre år börjar i daghem, vilket medför att behovet av platser ökar (ett barn under tre år upptar 2 platser.) En servicenätutredning inom småbarnspedagogiken har gjorts och behandlats i bildningsnämnden. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska höras i frågan innan bildningsnämnden tar beslut om servicenätet och antalet verksamhetspunkter i Korsholm. Beslutet väntas fattas under hösten H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Den pågående servicenätutredningen för småbarnspedagogik och förskola finns som bilaga på extranet. Småbarnspedagogiken i Korsholm samarbetar med andra kommuner inom utvecklingen av verksamheten. 45

46 Grundläggande utbildning E. Organisering och ledarskap samt personal Grundläggande utbildning Korsholm Tf. bildningsdirektör Anna Törnroos Personal 314 Verksamhetsinkomster (1000 ) 742 Verksamhets utgifter (1000 ) Skolor 13 sv + 2 fi Timresurs h inkl. spec.und. Elever (18-19) 1877 sv fi Annat Elevvård 2 skolpsykologer 5 skolkuratorer 1 ansvarig kurator Hemkommunersättningar för 695 förskola och grundläggande utbildning Korsholms kommun är en geografiskt vidsträckt kommun med många skolor och daghem. Inom kommunens svenskspråkiga grundläggande utbildning finns tolv skolor för elever i åk 1-6 och en gemensam skola för elever i åk 7-9. I kommunen erbjuds finskspråkig grundläggande utbildning i två skolor, en skola för elever i åk 1-6 och en enhetsskola för elever i åk 1-9. Elevupptagningsområdet för Keskuskoulu är vidsträckt. Eleverna i kommunens skolor får sin undervisning av behöriga lärare i ändamålsenliga skolor. Elever med särskilda behov erbjuds möjlighet till nödvändiga stödformer. Skolorna för åk 1-6 varierar i storlek vad gäller elevantal. Kommunens minsta skola har läsåret elever medan den största har 270 elever. Skolorna följer en läroplan som är gemensam för hela kommunen men varje skola har sina egna tyngdpunktsområden. Fullmäktige godkände 2015 principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur. Enligt beslutet ska Korsholms kommun erbjuda kommunens elever en högklassig och likvärdig undervisning. För att trygga tillgången till detta koncentreras skolverksamheten till sex lärcentra som placeras i: Smedsby (svenskspråkig och finskspråkig undervisning) Replot Kvevlax Karperö Helsingby/Toby (svenskspråkig och finskspråkig undervisning) Solf Lärcentra för åk 7-9 (svenskspråkig och finskspråkig undervisning) finns fortsättningsvis i Smedsby Skolstrukturrapporten från 2014 finns som bilaga på extranet. Morgon-och eftermiddagsverksamheten för skolbarn ordnas av kommunen, föreningar och tredje sektorn i anslutning till dessa lärcentra om möjligt. Koncentreringen till lärcenter ska ske under en tillräckligt lång övergångsperiod och på kort sikt bör existerande skolbyggnader samanvändas effektivare så att man med ett mindre antal skolor än i dag kan skapa goda lärmiljöer. Större investeringar i kommunens lärcentra sker i den takt kommunens ekonomi medger. Hösten 2019 sammanslås 5 skolor i Kvevlaxområdet och bildar Kvevlax lärcenter med ca 300 elever och 60 förskoleelever. 46

47 Ledarskap Bildningsdirektören är direkt förman för rektorerna och kanslipersonalen. Varje skola har en egen rektor. Rektorerna har undervisningsskyldighet enligt skolans storlek. Tjänsterektorer i Korsholm finns på Keskuskoulu, Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium. Dessa tre skolor har varsin skolsekreterare. Tjänsterektorer saknas på åk 1-6 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Det finns ingen organiserad skolsekreterarstruktur i åk 1-6. Skolskjutsar Då kommunen är geografiskt vidsträckt är behovet av skolskjutsar stort. Skolskjuts ordas utgående från bildningsnämndens kriterier för kostnadsfri skolskjuts elever är läsåret berättigade till skolskjuts. Skjuts sker med taxi och buss. Kommunens skolnät förutsätter kostnadseffektiva skolskjutsarrangemang, vilket en skolskjutskoordinator handhar. Skolans timplan, start- och sluttider, har justerats för mesta möjliga kostnadseffektiva skolskjutsarrangemang. Enligt bildningsnämndens beslut gäller följande principer för kostnadsfri resa för alla elever i hela kommunen: Kostnadsfri förskole- eller skolresa till förskola eller av kommunen anvisad närskola för elev i förskolan eller elev åk 1-3 om skolvägen är längre än 3 km. (Enligt lag har alla elever som har längre än 5 km till sin närskola rätt till kostnadsfri skolresa) Kostnadsfri förskole- eller skolresa till förskola eller av kommunen anvisad närskola för förskoleelev eller elev i åk 1-6 om vägavsnitt/väg klassificerats som alltför farlig enligt Koululiitu-metodprogram. (Riskvärde 190 för förskoleelever, riskvärde 200 för elever i åk 1-3, riskvärde 240 för elever i åk 4-6 och riskvärde 290 för elever i åk 7-9) Förskoleelev och elev i åk 1-6 som har rätt till skolskjuts avhämtas från/avlämnas vid hemadressen om avståndet från hemmet till huvudvägen/skjutsrutten överstiger 1,5 km och elev i åk 7-9 om avståndet överstiger 3 km förutsatt att den lagstadgade tiden för skolresa inte överskrids. Är avståndet kortare tar sig eleven själv till och från huvudvägen/skjutsrutten. Elev som på grund av att vårdnadshavarna har gemensam vårdnad, bor på två olika adresser har, om rätt till fri skolresa föreligger, rätt till kostnadsfri skolresa till och från den stadigvarande adressen. Skolskjuts ordnas i första hand med linjetrafik. Timfördelning svenskspråkig grundläggande utbildning Ämne Modersmål och litteratur A1-språk, Finska A2-språk, Engelska Matematik Omgivningslära Biologi 1 1 1,5 Geografi 1 1 1,5 Fysik 1 1,5 1 Kemi 1 1,5 1 Hälsokunskap 1,5 0,5 1 Religion/Livsåskådning Historia och samhällslära Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik och idrott Huslig ekonomi 3 Valfria konst-/färdighetsämnen Elevhandledning 0,5 0,5 1 Valfria ämnen (3) 3 3 Elevens timmar Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har eleverna i åk veckotimmar, 4 timmar/dag. Kommunen prioriterar undervisningen i finska genom den inleds i åk 1 och har ett timantal utöver statlig miniminorm, liksom ämnet matematik i åk 1-6. I den svenskspråkiga grundläggande utbildningen prioriteras också färdighetsämnena gymnastik, slöjd, musik och bildkonst i timfördelningen. 47

48 Det sammanlagda antalet veckotimmar i åk 1-9 är 234 (144+90). Högstadiets timantal 30 veckotimmar/årskurs är fastställt med beaktande av skoldagens längd och skolskjutskoordinering. Skolornas timfördelning, start- och sluttider är uppgjorda för att få mest möjliga kostnadseffektiva skolskjutsarrangemang. Timfördelning finskspråkig grundläggande utbildning I den finskspråkiga grundläggande utbildningen ligger timfördelningens tyngdpunkter på modersmål och litteratur, språk och matematik. Det sammanlagda antalet veckotimmar i åk 1-9 är 234 (144+90). F. Sättet att ordna service Den grundläggande utbildningen ordnas i kommunens regi. Specialtjänster inom undervisningen köps av närliggande kommuner. Finskspråkig förberedande undervisning köps från Vasa. 48

49 I tabellen jämförelse av nettokostnader för den grundläggande utbildningen. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och ekonomiskt. G. Servicenät Grundläggande utbildning och gymnasium i Korsholm 49

50 Kommunen har ett brett servicenät inom den grundläggande utbildningen. Skolorna är placerade över hela kommunen. Enligt fullmäktiges principbeslut från 2015 kommer man att mera gå in för delområdesvisa lösningar inom årskurs 1-6 i den takt elevantalet minskar eller att det finns renoveringsbehov eller behov av utbyggnad i någon del av kommunen. Många av fastigheterna är idag för små och det finns lokala lösningar och tillfälliga klassrum i de flesta skolor. Eftersom elevantalet tenderar öka åtminstone fram till 2025 bör speciellt skärgården och Solf Tölby området ses över. I Norra Korsholm kan tryck på en snabb utvidgning av skolan uppstå. Enligt investeringsplanen kommer Solf-området att ses över 2019 och skärgården I Solf kommer gamla skolan renoveras för att ge utrymme för förskola, åk 1-2 samt morgon och eftermiddagsverksamhet. I samband med förhandsplaneringen av Solf bör man se över Tölby-Vikbys elevutveckling och om det finns behov av ett lärcenter i Solf som betjänar Solf samt Tölby- Vikbyområdet. I anslutning till gamla skolan finns biblioteksutrymmen som saneras och en större samanvändning och koncentrering av service växer fram. I skärgården finns behov av fler utrymmen både i Replot och i Vallgrund. Under 2019 bör en förhandsplanering göras för att kartlägga behovet av en eller flera skolor i skärgården samt var man ska koncentrera servicen. I Replot finns redan bibliotek i anslutning till skolan och ett större daghem på den angränsande tomten. I Smedsby skolcentrum görs och har gjorts stora investeringar. I Smedsby skolcentrum byggs som bäst en gemensam fastighet för lågstadiet, högstadiet och ungdomsutrymmen. Både högstadiet och Keskuskoulu är i behov av grundrenovering. Skolcentrum är ett strategiskt viktigt område för Korsholm. I skolcentrum finns centrerat allt från småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning, fri bildning, bibliotek, ungdomsgård och musikinstitut. Där finns även OP- Arenan, och Botniahallen finns i närheten. I detta bildningskluster för både svenskspråkiga och finskspråkiga elever nås gemensamma synergieffekter. Kostnadseffektiviteten ökas och skoltransporter till skolbacken är optimerade. Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas av kommunen, föreningar och tredje sektorn. Morris öppnar kl och eftis är öppet till kl. 17 i Korsholm. Avgiften för morgonverksamhet är 30 euro/barn/månad, för eftermiddagsverksamhet är 100 euro/barn/månad och för morgon- och eftermiddagsverksamhet är 130 euro/barn/månad. 50

51 Elevantal Vasaelever inom Korsholms grundläggande svenskspråkiga utbildning 13 elever läsåret Vasaelever inom Korsholms grundläggande finskspråkiga utbildning 73 elever läsåret H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Ökat behov av undervisningsgrupper för barn med särskilda behov, speciellt inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Förberedande grundläggande utbildning för barn och vuxna på svenska. Utvecklande av kommunens språkundervisning. Investeringar i befintliga fastigheter. Högstadiet stort behov, Keskuskoulu, Tuovila, Smedsby- Böle skolas gamla byggnad. Utvecklingsbehov finns i både Solf och skärgården. Enligt skolstrukturrapporten (bilaga) finns förslag om lärcentermodellen i samtliga delområden. I Solf och skärgården har detta ännu inte förverkligats. I Norra Korsholm har småskolorna redan i ett tidigare skede centraliserats till Norra Korsholms skola. I Norra Korsholm planeras nya tomter och enligt nya delgeneralplanen kommer området att växa vilket medför behov av tilläggsutrymmen. Utveckling vad gäller digitaliseringen. Inom den grundläggande utbildningen förs diskussioner om införandet av Office

52 Korsholms gymnasium E. Organisering och ledarskap samt personal Andra stadiet Korsholms gymnasium Rektor Joakim Bonns Personal 17 Verksamhets- 23 inkomster (1000 ) Verksamhets utgifter (1000 ) Elever (18-19) 192 Annat Elevvård *) Annat: Svenskspråkig yrkesutbildning ordas av Yrkesakademin / SÖFUK Korsholms gymnasium underlyder bildningsnämnden. Korsholms gymnasium (KG) är ett gymnasium med ca 200 studerande. Skolan har en heltidsanställd rektor, en biträdande rektor samt 12 lektorer som jobbar enbart vid KG samt 6 lärare även jobbar vid Korsholms högstadium. Skolan har även en studiehandledare på heltid samt en speciallärare som har sin huvudtjänst vid Korsholms högstadium. Skolan har en datastödsperson på deltid. Korsholms gymnasium har en direktion bestående av 5 föräldrarepresentanter, två representanter för studerande, en lärarrepresentant samt en representant för övrig personal. F. Sättet att ordna service Korsholms gymnasium är ett kommunalt gymnasium där personalen är anställd av Korsholms kommun. Städtjänster, måltidstjänster och adb-tjänster (datastöd) köps som interna tjänster. Budgeten för år 2018 är 1,437 miljoner euro. Av dessa är 1,048 miljoner euro personalkostnader. I tabellen jämförelse av nettokostnader för gymnasieutbildningen. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och ekonomiskt. Kostnader för svenskspråkig gymnasieutbildning i Korsholm borde jämföras med svenskspråkig gymnasieutbildning i Vasa, notera att i tabellen är Vasas finskspråkiga stora enheter med. 52

53 G. Servicenät Korsholms gymnasium utgör en del av Smedsby skolcentrum. Korsholms gymnasium betjänar i huvudsak ungdomar med Korsholm som hemort. Gymnasieövergången från högstadium till gymnasium är för närvarande 59%. I och med det utmärkta samarbete som finns mellan Korsholms gymnasium och framförallt Korsholms högstadium så kan servicen organiseras effektivt på bl.a. följande områden: Skolskjutsar; då högstadiet och gymnasiet jobbar med samma längd på skoldagarna så är transporterna av elever och studerande synnerligen effektiva Måltiderna; skolorna får sina måltider från ett gemensamt centralkök Utrymmen; gymnasiet samanvänder följande utrymmen med högstadiet: Matsal Gymnastiksal (bl.a. vid studentskrivningar vår och höst) Bildkonstsal Musiksal OP-arenan (här inkluderar samanvändningen också andra skolor) Kulturhuset. Gymnasiet har möjlighet att använda Kulturhusets utrymmen, t.ex. auditoriet för större samlingar (studentdimission på hösten) och föreläsningar. H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholms gymnasium är en skola mitt i en dynamisk utvecklingsprocess. Detta, tillsammans med ett ökat elevantal i högstadiet, kommer att leda till ett ökat antal studerande i gymnasiet. För att befästa detta samt för att uppnå vår strävan att vara ett gymnasium med pedagogisk, digital och framtidsorienterad spetskompetens har bland annat följande utvecklingsprojekt startats: 1. Samarbete med högskolor på tredje stadiet, läroinrättningar på andra stadiet, läroinrättningar inom fria bildningen, samkommunala organisationer, Korsholms kommun samt medborgarorganisationer: Svenska handelshögskolan: kurs i företagsekonomi i Hankens regi Helsingfors universitet: Juridikkursen Perspektiv på rätten, genomförs i samarbete med HU, juridiska utbildningen i Vasa Åbo Akademi: Målsättningen är att bygga upp ett samarbete med bl.a. gästföreläsare från ÅA, Institutet för samhällsforskning Institut Marius Torres: Samarbetet med läroinrättningen i Lleida, Katalonien fortsätter med kultur- och medieprojekt om äskade medel beviljas Vi7: Vi samarbetar med regionens övriga gymnasier i form av gemensam fortbildning, ämnesträffar, distanskursbricka och marknadsföring Suomussalmen lukio: Samarbetet med Suomussalmen lukio fortsätter med en gemensam paddlingsresa till Kylmäluoma-Hossa Ylöjärven lukio: Ett klasstandem samarbete med Ylöjärven lukio påbörjas under läsåret TaiKon: Studerande som avlägger musik- och konstkurser på sin fritid inom ramen för grundläggande konstundervisning i Vasa eller Korsholm kan få upptill 14 kurser godkända som gymnasiestudier Kvarkens skärgårds världsarvsdelegation/korsholms kommun: Temakursen Världsarvet i Kvarkens skärgård Yes-Österbotten: fortbildning, lärarfortbildningsresa Folkhälsan: Samarbete inom tutorverksamheten (material samt kurser för både tutorer och tutorhandledare) Wasa teater: Gymnasiet har ett pedagogombud för Wasa teater som tar del av information, fortbildningar och pedagogiskt material inför föreställningar. Minst ett teaterbesök görs per läsår med alla elever. Teaterpedagogerna kommer ut till skolan och håller workshops. Wasa fotbollsakademi: morgonträningar 2. Sju ämnesövergripande temakurser med temavecka genomförs våren 2019 Dublin engelska, religion, modersmål och biologi München teknik, fysik och tyska Wien gymnastik, hälsokunskap och psykologi Paris franska, historia, samhällslära Världsarvet i Kvarkens skärgård språk (spanska), media, modersmål, biologi Prao företagande och studiehandledning Matlagning på finska studiehandledning och finska 53

54 3. Företagssamhetsfostran Ett viktigt tyngdpunktsområde kommer att utgöras av företagsamhetsfostran. Målet för företagsamhetsfostran är att studerande lär sig färdigheter och omfattar attityder som behövs i arbetslivet. Studerande uppmuntras att ta ansvar för sitt eget agerande så väl i skolan som utanför skolan. Café-kurs med inriktning på att driva skolans elevcafé inom ramen för det nationella programmet Ett år som företagare Kurs i företagsekonomi för studeranden som är intresserade av studier på Hanken kommer att ordnas under läsåret Dessutom kommer studerande ha möjlighet att avlägga kostnadsfritt fyra Business-kurser utarbetade av Ekonomiska informationsbyrån: Försäljning, marknadsföring och kommersialisering, Interaktion och förhandlingsteknik, Globala marknader samt Ekonomi, pengar och företagsamhet Korsholms vuxeninstitut E. Organisering och ledarskap samt personal Vuxeninstitutet underlyder kultur- och fritidsnämnden. Vuxeninstitutets personal:10 tillsvidare anställda rektor, 5 administrativ personal (varav 2 på deltid), 4 lärare. Rektorn är redovisningsskyldig inför kultur- och fritidsnämnden och fungerar som förman också för bibliotekschefen, fritidschefen, musikinstitutets rektor och kultursekreteraren. Bildningsdirektören är förman för rektorn. Fri bildning, konstundervisn. Vuxeninstitut (inkl. kulturservice) Rektor Rose Heir Personal timlärare Verksamhetsinkomster 423 (1000 ) Verksamhetsutgifter (1000 ) Antal undervisningstimmar 9913 (fri bildning) Uppdragsutbildning 1203 Grundläggande konstundervisning 750 F. Sättet att ordna service Vuxeninstitutets verksamhet ordnas i kommunens regi. Verksamheten består i att ordna kurser, föreläsningar och att bedriva projektverksamhet för att utveckla verksamheten samt involvera kommuninvånarna i olika slags aktiviteter. All verksamhet planeras av sektoransvariga, heltidsanställda lärare samt administrativ personal uppgår statsandelarna (57 % av den beräknade kostnaden) till Musikinstitutet köper grundläggande konstundervisning från vuxeninstitutet, som för närvarande följer allmän lärokurs i konst och hantverk. En statistisk jämförelse av nyckeltal mellan Korsholms vuxeninstitut, Vasa arbis och Vaasa-opisto finns i kapitel 2.3. Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service Korsholms vuxeninstitut har en ständigt pågående projektverksamhet där finansiering sökts och erhållits från olika håll. Projekten utgör tidvis en märkbar del av totalbudgeten och institutet betraktas inte sällan som en spetsenhet gällande utveckling av den finlandssvenska arenan för fri bildning, specifikt medborgarinstituten. Erfarenheten och kompetensen har vuxit i arbetet med flera EUfinansierade projekt inom vilka internationellt samarbete utvecklats. Korsholms vuxeninstitut är en aktiv projektorganisation. 54

55 G. Servicenät Korsholms vuxeninstituts verksamhet är mycket decentraliserad även om vuxeninstitutet har en egen verksamhetspunkt med egna utrymmen vid kulturhuset i Smedsby. Utrymmena i kulturhuset är fullbokade under terminerna men det mesta av kursverksamheten hålls ute i de olika kommundelarna på ett 60-tal verksamhetspunkter. Det är till viss del i kommunens egna utrymmen (skolbyggnader) men även i olika föreningars eller församlingarnas utrymmen. Det har alltid varit mycket viktigt att kursverksamheten finns nära kommuninvånarna, oberoende av var de är bosatta i denna vidsträckta kommun. Därför har samarbetet med skolor, tredje sektor och församlingarna en stor betydelse för institutets verksamhet. Många kursönskemål kommer också via dessa samarbeten, som resultat av konkreta behov på fältet. En karta över vuxeninstitutets kursplatser finns i länken nedan: Från kartan över vuxeninstitutets kursplatser framgår det att Korsholm verkligen är en levande landsbygd. Vuxeninstitutets kurser ordnas lokalt nära kommuninvånarna. Kommuninvånarna är med vid utformningen av kursutbudet. I kulturhuset finns kommunens enda auditorium, Korsholmssalen. Teknologin är modern och regionens föreningar och storföretag hör till vuxeninstitutets hyresgäster. Salen rymmer 320 personer och fungerar ofta som evenemangsplats. Även aulan i kulturhuset hyrs ut och väggarna där är eftertraktade för konstutställningar. Hög standard på vuxeninstitutets undervisningsutrymmen i kulturhuset där man strävar till att ständigt uppdatera teknik och annat väsentligt för modern undervisning. H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholms vuxeninstitut är ett tvåspråkigt institut med lång erfarenhet av tvåspråkig kursverksamhet, som på senare tid blivit än mer intressant för deltagarna än tidigare. Feedbacken på de tvåspråkiga kurserna har varit god. Det har visat vara ett mycket bra sätt att skapa interaktion och förståelse mellan de två språkgrupperna. För första gången gjordes i höstas ett studieprogram som var helt tvåspråkigt så att de finsk- och svenskspråkiga kurserna syns jämsides i samma broschyr. Vuxeninstitutet använder sig av ekurs som administrativt program ett program som är integrerat både med rumsboknings- och löneprogrammen i kommunen. Programmet, som byggdes upp som ett samarbete mellan ett lokalt företag och institutet, har skräddarsytts utgående från vuxeninstitutets behov. Nu har ekurs tagits i bruk av ett tiotal andra medborgarinstitut i Svenskfinland. ekurs utvecklas som bäst också för användning vid musikinstitutet och för fritidsverksamheten. Institutet har under de senaste åren satsat på att utveckla mera evenemangsverksamhet som sammanför olika invånargrupper i kommunen och att skapa ett vardagsrum för kommuninvånarna i kulturhuset. Det har gjorts med projektmedel från Leader och Kulturfonden. Projektet ledde också till etablerandet av ett Welcome Office vid kulturhuset som erbjuder service för kommunens nyinflyttade. Denna verksamhet har med stor tydlighet visat att kommunen behöver stöda personer som flyttar hit från en annan kultur och med ett annat språk. Att vuxeninstitutet lyckats syns i ett mycket högt besöksantal vid det ganska nyetablerade Welcome Office. En dag i veckan är kontoret officiellt öppet men besök görs under veckans alla dagar. Kommunens medborgarinstitut är en spetsenhet på det finländska medborgarinstitutsfältet. Kursutbud digitaliseras och föreläsningar strömmas. Projektverksamhet ges en tydligt framträdande roll i utvecklandet av spetskunskap. De utvecklingsfokus som institutet satsat på och framöver kommer att satsa på är: hållbar utveckling, synlighet, gemenskapsskapande (både för kommuninvånarna och för personalen), utveckling av kurser baserade kring världsarvet, det digitala samhället, kompetensutveckling samt en satsning på att bli mer mångsidiga både i fråga om kursutbud och målgrupper. Kommunens första kvotflyktingar, som anlände för fyra år sedan har visat sig ha behov av stöd i form av kursverksamhet och annat, och detta kommer vuxeninstitutet särskilt att arbeta för. 55

56 För tillfället jobbar vuxeninstitutet med ett digitaliseringsprojekt där man både satsar på att nå dem som inte ännu har kommit in i det digitala samhället och dessutom gör man en satsning på att erbjuda vissa IT-baserade moment i vuxeninstitutets kursutbud, via en digital lärplattform. För vuxeninstitutet är samarbetet med kommunens övriga enheter (t.ex. biblioteket, kultur och fritid, integrationsenheten) och med tredje sektorn av avgörande betydelse. Genom de samarbetena utvecklas institutets verksamhet och skapas en helhet som på bästa sätt motsvarar kommuninvånarnas behov Korsholms musikinstitut E. Organisering och ledarskap samt personal Vuxeninstitutet underlyder kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten leds av rektor för musikinstitutet som är anställd i tjänsteförhållande. Lärare och övrig personal är anställda i arbetsavtalsförhållande. Den administrativa personalen består förutom rektorn av en sekreterare (80 %) och en koordinator (20 %). Rektor för vuxeninstitutet är förman för rektorn. Fri bildning, konstundervisning, Korsholm musikinstitut Tf. rektor Rabbe Franzén Personal 7 19 bisyssla Verksamhetsinkomster 141 (1000 ) Verksamhetsutgifter (1000 ) -614 Antal undervisningstimmar Uppdragsutbildning Grundläggande konstundervisning varav allmän läroplan 750 F. Sättet att ordna service Korsholms musikinstitut är en del av Korsholms kommuns kultur- och fritidsnämnd. För verksamheten finns svensk- och finskspråkiga språksektioner. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för undervisningen i musik, dans, bildkonst och teaterkonst enligt lagen om grundläggande konstundervisning. Musikinstitutet ordnar verksamheten till största delen i egen regi. För verksamheten finns anställd personal. En liten del av undervisningen köps från Vasa stad. Musikinstitutet säljer tjänster både internt inom kommunen och externt. Interna köp/ försäljning Musikinstitutet köper grundläggande konstundervisning enligt allmän lärokurs av Korsholms Vuxeninstitut. Läsåret har denna undervisning omfattat konstformerna bildkonst och hantverk. Musikinstitutet säljer tjänster till Korsholms bildningsavdelning. Dessa tjänster omfattar undervisning i musik i två grundskolor. Detta sker inom ramen för läroplanen inom grundläggande utbildning. Musikinstitutet säljer vid behov även andra tjänster inom kommunen. Avtal 1. Samarbetsavtal med Vasa stad inom musik En liten del av undervisningen i musik köps in från Vasa stad. 2. Samarbetsavtal inom dansundervisning En del av dansundervisningen köps av Vasa stad. 3. Avtal med musikskolan Tactus Musikinstitutet säljer tjänster till musikskolan Tactus garantiförening r.f. i Vörå genom avtal. Avtalet omfattar musikundervisning enligt fördjupad lärokurs och gäller grundstudier i musik. 4. Avtal med Vörå kommun Musikinstitutet säljer tjänster till Vörå kommun. Detta sker genom avtal. Avtalet omfattar musikundervisning enligt fördjupad lärokurs och gäller fördjupade studier. 56

57 Musikinstitutets budget 2018 är euro. Det totala antalet studerande 2017 inom grundläggande konstundervisning var 669 (musik, hantverk och bildkonst). Bildkonstskolan hade 2017 totalt (brutto) 328 deltagare. Antalet undervisningstimmar var 750. G. Servicenät Verksamheten ordnas vid följande punkter: ämbetshuset i Smedsby, Tuovilan koulu/kuperkeikka (finska musiklekis), Keskuskoulu (musiikkivalmennus), Seniorpunkten (dans), Kulturhuset (dans), Smedsby-Böle lågstadium (dans), Tuovilan päiväkoti, Tölby-Vikby skola, Solf skola, Kvevlax skola och Norra Korsholms skola. Under läsåret har även dansundervisning ordnats via ett projekt i samtliga kommunens förskolor. Musikinstitutet ordnar uppträdanden på flera ställen i Korsholms och Vörå. Konserter ordnas ofta vid kommunens skolor, kulturhuset, Hemmersgården, Norrvalla Rehab och Vörå pingstkyrka. H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Musikinstitutet har ett nära samarbete med kommunens daghem och skolor. I en stor del daghemmen ordnas undervisning i tidig musikfostran. Under läsåret har samtliga förskoleelever erbjudits dansundervisning via projektet dansmix. I Tuovilan koulu ordnar musikinstitutet skolans musikundervisning i årskurs 2. I Norra Korsholms skola ordnar musikinstitutet musikundervisningen i årskurs 2. Inom den grundläggande konstundervisningen har Korsholms musikinstitut ett nära samarbete med Vasa stad samt regionens andra musikinstitut. Samarbetet omfattar bl.a. gemensamma projekt för eleverna, regionala fortbildningar för personalen och regelbundna möten för rektorerna. Musikinstitutet är också fr.o.m en del av Taikon-akademin, vilket innebär ökade möjligheter för studerande på andra stadiet att inkludera konstundervisning i andra stadiets studier. Musikinstitutets verksamhet är mångsidig och institutet har ett mångsidigt samarbete både inom och utanför kommunen. Musikinstitutet står inför en flytt till nya utrymmen. Utmaningar: - Tidig musikfostran på svenska. Intresset för verksamheten är i nuläget för litet för att verksamhet skall kunna ordnas. - Personalstrukturen vid musikinstitutet. När verksamheten har växt har den administrativa personalens arbetsbörda ökat. Den administrativa personalen består endast av rektor, sekreterare på 80 % samt en koordinator på 20 %. Också i jämförelse med kringliggande kommuner är detta minimalt Fritid, idrott och ungdom E. Organisering och ledarskap samt personal Fritids- och idrottsservice Korsholm ungdomsverksamhet Tf. fritidschef Elisabeth Wiklund Personal 14 Verksamhetsinkomster (1000 ) 133 Verksamhetsutgifter (1000 ) 665 Skötsel av idrottsanläggningar Fastighetssidan Tredje sektorn/föreningar Projekt Avtal med föreningar Föreningsunderstöd Vasaregionens Arenor samkommun: Korsholm kommun Ishallen 16 % Botniahallen 50 % Elisa Stadion 0% 57

58 Fritid, idrott och ungdom underlyder kultur- och fritidsnämnden. Fritidens personal består av en fritidschef, idrottsledare (100%, 75% och 50%), ungdomsledare (2x100% och 50%), uppsökare (2x75%), ungdomsinformatörer (2x100% och 50%), rusmedel (50%), integration (25%) och kanslist 100%. Vuxeninstitutets rektor är fritidschefens förman. Fritidschefen bereder ärenden som gäller idrott- och ungdomsverksamhet till kultur- och fritidsnämnden. Korsholms ungdomsfullmäktige har 22 ledamöter. F. Sättet att ordna service Kultur- och fritidsnämnden skapar i samarbete med föreningar och organisationer förutsättningar för verksamheten i kommunen. Föreningarnas verksamhet främjas bland annat genom årliga bidragsutdelningar. Budget Budgeten för idrottsverksamhet totalt är euro, ungdomsverksamhet euro, ungdomsinformation euro (Korsholms andel), uppsökande verksamhet euro och nykterhetsverksamhet euro (2018 års budget, inkl. lönekostnader). Förvaltningens budget är euro inkl. lönekostnader. Bidrag Verksamhetsbidrag för idrott euro till 20 st idrottsföreningar * verksamhetsbidrag euro * kartbidrag euro * skötselbidrag för anläggningar som vi har samarbetsavtal med föreningar euro * subventionerade hyror euro Verksamhetsbidrag för ungdom euro till 23 st föreningar * verksamhetsbidrag euro till 17 st föreningar * driftsbidrag euro till 16 st föreningar Projekt Inom idrottsverksamhet har finansiering fåtts för två projekt; Integration genom idrott euro och Up, out and move euro från Regionförvaltningsverket. Inom ungdomsverksamhet har Decibel fått från Kulturfonden euro från Regionförvaltningsverket. Uppsökande ungdomsverksamhet euro från Regionförvaltningsverket. Verksamheter * Lovverksamheter Sportlovsverksamhet 2018: 1076 barn och ungdomar har deltagit på isdisco, skridskokul, sportlovsbio, bowling, slalomresa, bågskytte, pyssel, bussresa till Duudsonit Activity Park och sportlovsskoj i Botniahallen. Sommarlovsverksamhet 2018: 282 barn och ungdomar har deltagit i Sommarchill, prova på kajakpaddling, klädbytardag, lägerverksamhet, Power Park, vandringar, sommarskoj, robotworkshop. Höstlovsverksamhet 2017: 938 barn och ungdomar har deltagit i bussresa till Duudsonit Activity Park, höstlovsbio, bowling, skrinning, höstlovsskoj i Botniahallen, crosstraining, kickboxning, dans. 58

59 * Idrott - Rörelseglädje för förskolan Alla förskolebarn besöker Botniahallen där de får pröva på friidrott, bollspel och hinderbana. Under våren ordnas en friluftsdag med olika uppgifter i naturen på Fjärdskär. På hösten görs besök till alla förskolor och barnen får delta i en gymnastiklektion. -Idrott i skolan (åk 1-6) För alla skolelever i åk 1-6, genomförs som en lektion eller en temadag. Totalt våren tillfällen och 2766 deltagande skolelever. -Skolan i rörelse (åk 7-9) För skolelever i högstadiet ordnas klubbverksamhet direkt efter skoldagen. - Idrotts- och motionsevenemang * Korsholmslöparen 13 lopp från april till september * Korsholmsstafetten * Kommunmästerskap i skidning för skidåkare under 8 år till seniorer över 65 år * Landskapsstafetter ordnas av EP-piiri och kommunerna tävlar mot varandra i skidning, orientering och löpning. * Dam Wolley Liga * Motion för personer med specialbehov har möjlighet att ansöka om ett simhallskort som berättigar till 20% rabatt * Integration genom idrott-projekt syftar till att integrera kvotflyktingar genom idrott och motion, att ge dem möjlighet att idrotta och motionera tillsammans med kommunens invånare. Projektet syftar till att erbjuda såväl barn, ungdomar och vuxna möjligheten att pröva på olika idrotts- och motionsformer. I samband med idrotts- och motionsutövningen ska känslan av gemenskap och delaktighet öka bland gruppdeltagarna. Med hjälp av lokala idrottsföreningar ska tillgängliga idrottsoch motionsformer erbjudas. Utöver det ska även olika idrottsanläggningar presenteras samt besök till olika idrotts- och motionsevenemang ordnas. * Up, out and move är ett projekt som riktar sig till familjer. Projektets mål är att för invånarna presentera idrotts- och motionsaktiviteter samt idrottsföreningar som finns i kommunen och därigenom få invånarna att hitta sin egen fritidsaktivitet att utöva samtidigt som man skapar synlighet för det kommunen kan erbjuda i form av motionsaktiviteter. Projektets mål syftar också till att ordna nya mångsidiga och intressanta fritidsaktiviteter som inte annars ordnas i kommunen * Premieringar av idrottare Korsholms kommun premierar framgångsrika idrottare. *Uthyrning av kajaker * Bokningar och fördelningar av träningar/tävlingar/matcher till alla idrotts- och friluftsanläggningar Fritidsavdelningen fördelar tränings och matchtider till alla friluftsanläggningar och gymnastiksalar i kommunen. *Samarbete med föreningar såsom tävlingar, turneringar, skötsel av anläggningar Ungdom Ungdomsgården Ziti finns till för ungdomar i åldern 13 till 18 år. Ungdomsgården har öppet tre kvällar i veckan. Under loven har ungdomsgården vanligtvis öppet fler kvällar. En vanlig vardagskväll brukar det vara kring 31 besökare på ungdomsgården. Som mest har det varit 80 ungdomar vid ungdomsgården under en kväll. Under år 2017 gjordes sammanlagt 3473 individuella besök till ungdomsgården. Till besökarna hör såväl svenskspråkiga, finskspråkiga och ungdomar med invandrarbakgrund. Det är alltid två ungdomsledare på plats. På ungdomsgården kan man bl.a. se på film och tv, spela biljard, pingis, playstation och andra spel. De flesta kvällar är till för fri verksamhet men det ordnas också temakvällar och olika aktiviteter. På ungdomsgården finns ett café där man kan köpa mellanmål. All verksamhet på ungdomsgården är rusmedelsfri. Ungdomsledarna ordnar årligen en temadag för högstadierna i Korsholm. Årets temadag var En dag för tolerans - Päivä toleranssille A day for tolerance. Tidigare temadagar har haft temat trafiksäkerhet. Ungdomsledarna deltar även i temadagar som ordnas av skolan. Pop-up ungdomsverksamhet i både finska och svenska högstadiet hålls varje månad. Ungdomsledarna fungerar kontinuerligt som en extra resurs för resursklassen i Korsholm högstadium. Ungdomsledarna erbjuder också hjälp med läxläsning. 59

60 LIVAP livshantering och arbetspraktik ordnas av ungdomsledarna i juni. LIVAP ordnades år 2017 för andra året i rad. LIVAP är ett stöd för ungdomar vid övergången till andra stadiet. Syftet med verksamheten är att ge ungdomarna en meningsfull sysselsättning och hjälpa dem upprätthålla vardagsrutinerna även under sommarmånaderna. LIVAP består av två delar, teoretisk undervisning (i form av diskussioner och föreläsningar) kring ämnen som berör livshantering och andra delen är praktisk arbetspraktik. Arbetspraktiken utförs inom kommunen. Ungdomsledarna tar i beaktande vilken inriktning ungdomarna har valt efter högstadiet och strävar till att ungdomarna skall få testa på olika arbetsuppgifter. De teman som livshanteringen berörde främst var dygnsrytm, självförtroende, hälsa, mat, studier och arbete. Dessa inkluderade även livshantering i det dagliga mötet. Utöver teman erbjöd ungdomsledarna även individuell handledning vid behov. Ungdomsledarna handledde de flesta tillfällena, men bjöd även in experter och sakkunniga som gick mer detaljerat in på hur man t.ex. sköter sin ekonomi och hur man tar hand om sitt hem, samt vart man kan vända sig då man behöver hjälp i olika situationer. Open stage hölls för första gången i kommunen ifjol vid Korsholms Kulturhus, i samarbete med Vuxeninstitutet, Korsholms högstadium, Fritid & Kultur och Rokkikoulu. Internationellt ungdomsarbete: I fjol startade International Club, en ny verksamhet, för ungdomar i åldern år, som är intresserade av resande och andra kulturer. Ett av målen är att aktiva medlemmar ska få möjligheten att delta i ett europeiskt ungdomsutbyte European Youth Exchange, EU:s Youth in Action. Till verksamheten hör även volontärarbete. Uppsökande ungdomsarbete: I Korsholms kommun ordnas uppsökande ungdomsarbete från och med den 1 januari Uppsökande ungdomsarbete är till för ungdomar i åldern 15 till 29 år. De uppsökande ungdomsarbetarna kan hjälpa till när man avbrutit sina studier, söker en praktik- eller studieplats, behöver hjälp med att sköta saker i vardagen, har problem som har att göra med hälsa, ekonomi eller beroende, behöver stöd i sin livssituation eller med att planera framtiden, behöver hjälp med att besöka instanser och myndigheter, t.ex. FPA och Arbetskraftsbyrån, behöver hjälp med att hitta olika tjänster eller söker arbete och skriver arbetsansökningar. Sputnik-gruppen ordnades för ungdomar och unga vuxna skrivna i Korsholms kommun i åldern 16 år (andra stadiet) 29 år i juni Målgruppen är i första hand ungdomar som inte har lyckats hitta något sommarjobb och som gärna skulle ha en sysselsättning under sommaren. Gruppdeltagandet ger dessutom möjlighet till att behålla dygnsrytm och vardagsrutiner också efter att skolan tar sommarlov. Ämnen som tas upp är arbetssökning, eget boende, studier, matlagning, ekonomi, hälsa osv. Decibel ungdomsportal Decibel.fi är Österbottens egen tvåspråkiga webbportal för ungdomar i åldern Decibel är en välkänd organisation bland ungdomar i Österbotten. Ökande siffror visar på att Decibel fyller ett behov. Decibel är ett tvärkommunalt samarbete med 10 års erfarenhet av ungdomsinformation. Decibel har ca 45 experter inom olika branscher som tillsammans med ungdomsinformatörerna svarar på ungdomarnas frågor. Mottot är att informationen skall vara lättillgänglig, saklig och professionell. Förutom hemsidan erbjuder också Decibel föreläsningar och temapaket kring aktuella ämnen till skolorna (främst högstadierna) i sina medlemskommuner, samt åker varje år ut till alla högstadier i verksamhetsområdet för att berätta om Decibels verksamhet. Decibel.fi har funnits sedan år Statistiksiffrorna har pekat uppåt sedan starten, tex 2017 hade portalen besök och 1,4 miljoner sidvisningar. Decibels ordinarie verksamhet är ett samarbete mellan 11 kommuner i Österbotten och ingår i deras ordinarie ungdomsverksamhet samt finansieras med kommunala medel (80 cent/invånare). Våren 2018 erhöll Decibel bidrag för ett treårigt projekt från Regionförvaltningsverket, varpå även en projektanställd kunde anställas. I nuläget har Decibel 4 anställda. Decibels verksamhet utvecklas kontinuerligt; under hösten 2018 kommer sidorna att förnyas och även antalet frågor på våga fråga tjänsten ökar ständigt. Under år 2017 besvarades 2386 frågor. Bland portalens ca 600 informationssidor och besvarade frågor kan ungdomarna söka information om det mesta som rör dem, och de har möjlighet att anonymt ställa frågor via våga fråga kysy pois -tjänsten om vad som helst, och få svar på sina frågor av experter inom det området. 60

61 Rusmedelsförebyggande verksamhet: I Korsholm har uppdraget att koordinera den rusmedelsförebyggande verksamheten i de olika sektorerna ålagts kultur- och fritidsnämnden. För koordineringen av Korsholms rusmedelsförebyggande arbete är en ungdomsinformatör anställd på deltid. Drogförebyggande arbetsgrupp: I Korsholm verkar den mångprofessionella och tvärsektoriella Rusmedelsförebyggande arbetsgruppen (ANDTS-gruppen) med representanter från de sektorer inom kommunen som har att göra med barn och ungdomar, såsom rektorer och biträdande rektorer, skolhälsovårdare, ungdomsledare, skolkuratorer, överläkare, uppsökande ungdomsarbetare, socialarbetare, integrationsarbetare och fritidschef. Det rusmedelsförebyggande arbetet i Korsholms kommun kartläggs med början hösten I tabellen jämförelse av nettokostnader/invånare för idrott och friluftsliv. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och ekonomiskt. Korsholm producerar mycket idrotts- och fritidstjänster med till buds stående resurser. Korsholm saknar höga anläggningskostnader. G. Servicenät En kartläggning av idrottsanläggningar i Korsholm finns på extranet. Kartläggningen är senast reviderad 11/2017. Kartläggningen innehåller områdesvis idrottsanläggningar, upprätthållare och förändringar. Korsholm hade år st anläggningar varav 123 st upprätthålls av kommunen. H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet - Långsiktigt utvecklingsbehov av ungdomsverksamhet ute i byarna - Bidragen till föreningarna bör höjas - Konstgräsplan i närliggande miljö intill skolcentrum (finns tomt färdigt) - Konstfrusen isbana i rinken i Smedsby så att barnen har möjlighet att lära sig skrinna under vintern - Ungdomsgårdens placering i högstadiet innebär att det inte är möjligt att ordna verksamhet för åk 5-6 tidiga eftermiddagar - Allaktivitetsrink till Tuovilan koulu. - Ungdomsportalen Decibels verksamhet utvecklas genom projektet Nu talar vi om det Puhutaan siitä! inom tre huvudsakliga områden: sexuella trakasserier och mediekunskap, utseendemässig och webbteknisk utveckling av Decibel.fi, satsning på Decibel-områdets finskspråkiga ungdomar samt geografisk utökning till nya kommuner. 61

62 Kulturverksamhet E. Organisering och ledarskap samt personal Museer och kulturverksamhet Korsholm Kultursekreterare Annica Reini Personal 2 Verksamhetsinkomster 0 (1000 ) Verksamhetsutgifter (1000 ) -51 Servicenätverk Lån Föreningsunderstöd Kulturverksamheten lyder under kultur- och fritidsnämnden. Kulturens budgetområde ingår i vuxeninstitutets budget. I praktiken verkar kulturtjänsterna som del av Fritid och kultur. I kommunen arbetar en person, kultursekreteraren, med kulturfrågor på heltid. Kultursekreteraren bereder kulturärenden till kultur- och fritidsnämnden. Vuxeninstitutets rektor är kultursekreterarens förman. En projektanställd arbetar under tiden med att utveckla publikarbete till världsarvet. Kultursekreteraren är förman för projektanställda. F. Sättet att ordna service Målsättningen med kulturverksamheten är att erbjuda invånarna en jämlik tillgång till ett mångsidigt kulturutbud i enlighet med den gällande lagstiftningen. Den huvudsakliga målgruppen för verksamheten är barn, unga och äldre. Kulturtjänsterna ordnas i huvudsak i kommunens egen regi. Till den ordinarie kulturverksamheten hör kulturstigen för årskurs 1 9 och förskolan, galleriverksamhet i världsarvsporten, regelbundna kulturträffar för ensamma pensionärer, kultur på äldreboenden samt ett flertal årligen återkommande evenemang och tillställningar. Kultursekreteraren ingår som sakkunnig och representant i olika arbetsgrupper både innanför och utanför kommunorganisationen. Ansvaret över kommunens konstsamling (ca 300 katalogiserade arbeten) hör till kultursekreteraren. Budgetresurser Totalbudgeten för kulturverksamhet är euro (2018) inkl. personalkostnader. Externfinansierade projekt möjliggör utvecklingsarbetet av kulturtjänsterna. Projekt Pågående projekt: Publikarbete i världsnaturarvet (heltidsanställning av en publikarbetare, ), totalbudget euro ( euro Leader, euro Svenska kulturfonden). Tredje sektorn Tredje sektorn utgör ett värdefullt komplement i kommunens kulturutbud och en viktig samarbetspart i många evenemang. I kommunen finns sex stycken svenskspråkiga fria musikskolor som tillsammans ger regelbunden musikundervisning till över 550 ungdomar/läsår ( ). Fördelen med musikskolorna är att de är utspridda över de gamla kommundelarna vilket möjliggör att barn och unga kan delta i en hobbyverksamhet som är på gång/cykelavstånd från hemmet. Tröskeln till att delta i undervisningen är låg eftersom musikteorin är avskalad och kravlös. Kommunen understöder musikskolornas verksamhet med över euro/år (2018). Amatörteatertraditionen har långa anor i Österbotten och är ett uppskattat tillskott i kommunernas kulturliv. I Korsholm finns två aktiva och etablerade amatörteaterföreningar, Korsholms Teater och Skäriteatern. 62

63 I Korsholm finns 7 hembygds- eller friluftsmuseer: -Stundars i Solf är med sina 70 hus ett av Finlands största professionella friluftsmuseer. Stundars håller regelbundet öppet sommartid från veckan efter midsommar till mitten av augusti. Aktiviteter och evenemang ordnas året om. På området ordnas också konstutställningar och andra kulturevenemang. -Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund -Mårtes Gårdsmuseum i Björköby -Replot hembygdsmuseum -Smedsby hembygdsförening -Söderfjärdens pumpstation i Munsmo / Solf -I Västerhankmo hembygdsgård Dessutom finns det museibyggnader i Kvevlax och Österhankmo. Viktiga existerande samarbeten med tredje sektorn: Kulturstigen för åk 1 9 och förskolan (Stundars, Regionala danscentret i Österbotten) Skärgårdsdagen i Replot-Björkö skärgård (Replot museiförening, Björkö fornminnesförening, Replot skärgårds hembygdsförening) Barnkalas på Stundars (Stundars m.fl.) Allsång på Stundars (Stundars m.fl. bland annat körer) Konstutställningar i galleri Arte Mare i världsarvsporten (Vasa konstnärsgillet, Platform m.fl.) Utöver dessa samarbeten medverkar föreningar i flera mindre pop-up evenemang som kommunens kulturtjänster ordnar. Kulturbidrag Kultur- och fritidsnämnden beviljar årligen verksamhetsbidrag för kulturverksamhet, projektbidrag och kultur- och konstnärsstipendier till registrerade föreningar, arbetsgrupper och enskilda. Det totala bidragsbeloppet för år 2018 var euro som fördelades på 29 sammanslutningar och tre privatpersoner. De största bidragen gick till musikskolorna (6 olika föreningar), museerna och teatrarna. Bidragens storlek varierade mellan 200 euro och 8000 euro. Stundars och Musikfestspelen i Korsholm beviljas verksamhetsbidrag från kommunstyrelsen (KST): Stundars bidrag från KST är euro för år 2018 och 5000 euro för fem sommarjobbsplatser. Musikfestspelen i Korsholm bidrag från KST är euro för år Korsholm har andel i Wasa Teater och SÖFUK. I tabellen jämförelse av nettokostnader/invånare för kulturväsendet. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och ekonomiskt. 63

64 G. Servicenät Kulturhuset i Smedsby är ett vardagsrum för smedsbyborna. Vuxeninstitutet och biblioteket finns i huset samt en gemytlig aula med café för spontana sammankomster. Världsarvsporten på Replot är ett informationscenter om världsnaturarvet med konstgalleri. Kulturoch fritidsnämnden ansvarar för verksamheten i galleriet. H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholm är en tvåspråkig landsbygdskommun med en mycket vidsträckt skärgård. Närheten till havet har satt sin prägel på skärgårdsborna och har lämnat efter sig tydliga spår i både kultur- och näringslivet i kommunen. Trots en snabb och kraftig samhällsutveckling de senaste decennierna så är spåren av den österbottniska allmogekulturen och det agrara byasamhället tydliga i Korsholm. Detta syns både i det materiella och det immateriella kulturarvet, i invånarnas ideal, i värderingar och i deras fritidsintressen. I dagens tävlan mellan städer och regioner så har kulturmiljön utpekats som en stor resurs för vår strävan efter att skapa attraktivitet och konkurrensfördelar. Den österbottniska allmogekulturens bebyggelse och kulturlandskap utgör ett unikt kulturarv. Den utgör ett konkret vittne för vår historia. Kulturarvet är centralt för kommunen och levandegörs genom ett organiserat, och för landet unikt, ideellt hembygdsarbete. I kommunen finns åtta aktiva hembygdsföreningar varav sju av föreningarna har ett eget hembygds- eller gårdsmuseum. Stundars är det mest kända och det enda professionella museet i kommunen. I Korsholm talas ett flertal olika svenskspråkiga dialekter som ska ses som värdefullt och framfört allt som ett levande immateriellt kulturarv. Intresset för att bevara dialekterna konkretiseras i ett flertal dialektböcker som föreningar och fristående arbetsgrupper har gett ut. Kultur- och fritidsnämnden får så gott som årligen bidragsansökningar för olika dialektprojekt. Föreningslivet i Korsholm är aktivt, vilket syns i kulturutbudet. I kommunen verkar ett antal olika kulturföreningar inom olika konstgrenar varav hembygdsföreningar, körer och fria musikskolor utgör de största enskilda grupperna. Amatörteatertraditionen har långa anor i Österbotten och är ett uppskattat tillskott även i Korsholms kulturliv. Sommartid ordnas utomhusteater av två olika amatörteaterföreningar medan ungdomsföreningarna och hembygdsföreningarna lockar publik vintertid till sina revyer. Vision och övergripande syfte: -Korsholm 2025 en kommun med en tydlig kulturprägel med betoning på natur- och kulturarv och fördomsfri och gränslös attityd gentemot omvärlden. -Fräsch och framstående världsarvskommun. -Levande och livskraftig kommun med utrymme för utveckling och kulturellt byggande och skapande. Kulturen är till för alla och bidrar med en god livskvalitet och trivsel i en kommun. Korsholm har goda utvecklingsmöjligheter och stor potential att formas till en kommun med en tydlig kulturprägel. Kulturen är viktig för Korsholmarna och deras välbefinnande, men även för näringsliv, arbetsmarknad, turism och kommunens profil och attraktionskraft. Kultursatsningar kan bland annat bidra till social sammanhållning genom möten, ökad förståelse och stärkt dialog mellan människor. Kultur är ett samhällsbyggnadselement och måste därför utgöra en naturlig och integrerad del av kommunutvecklingen. Världsnaturarvet Världsarvets betydelse framhålls i Korsholms kommuns strategiska generalplan och i styrdokumentet för Korsholms kommun. Syftet är att erbjuda flera besökare minnesvärda upplevelser och förmedla en positiv bild av Kvarkens världsarvsområde som besöksmål, samt skapa nya arbetsplatser. 64

65 Bibliotek E. Organisering och ledarskap samt personal Bibliotek Korsholm Tf. bibliotekschef Maria Kronqvist-Berg Personal 14 Verksamhetsinkomster 5 (1000 ) Verksamhetsutgifter (1000 ) -928 Servicenätverk Huvudbibliotek Smedsby Filial i: -Björkö -Replot -Kvevlax -Solf -Bokbuss Lån Föreningsunderstöd Korsholms bibliotek lyder under kultur- och fritidsnämnden. Bibliotekets verksamhet leds av bibliotekschefen. Korsholms bibliotek har totalt 14 ordinarie anställda: 1 bibliotekschef, 3 bibliotekarier och 10 biblioteksfunktionärer varav 2 också är bokbusschaufförer. F. Sättet att ordna service Biblioteksservicen ordnas i kommunens regi. Närheten till invånarna är ledord för bibliotekets service. Biblioteken betjänar alla invånare och har över 7500 timmar öppet per år. Besöksantalet uppmäts till dryga per år. Korsholms bibliotek har en mycket bra litteratursamling som lockar användare också från närliggande kommuner. Bibliotekets samlingar bestod 2017 av svenska böcker, finska böcker och böcker på övriga språk. Framförallt erbjuder biblioteket en flexibel service där användarnas önskemål snabbt kan tillgodoses, t.ex. vid bokbeställningar. Korsholms bibliotek är en del av Fredrikanätverket, som idag består av 11 kommuner (Jakobstad, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre och Vörå). Fredrikanätverket upprätthåller fredrikabiblioteken.fi (webbtjänster för biblioteksanvändare), samarbetar kring bibliotekssystem och har gemensamma projekt och fortbildningar. Alla kostnader fördelas enligt invånarantal och samarbetet har inneburit många inbesparingar sedan det började på 1990-talet. Fredrikasamarbetet fungerar enligt en platt organisationsmodell: ordförandeskapet cirkulerar mellan de 11 kommunerna som också turas om med att söka statliga pengar för olika projekt. Fredrikanätverket samarbetar också med Vasa stadsbibliotek gällande regionlån och e- böcker, men Vasa har valt att stå utanför själva Fredrikanätverket. Fredrika är en viktig aktör för att upprätthålla biblioteksyrkeskunskapen på svenska i Finland och övervaka tillgången på t.ex. e- material på svenska. Korsholm är en av de två största kommunerna i Fredrikanätverket. Den decentraliserade biblioteksverksamheten är svår att förena med en mera toppstyrd organisation. Hösten 2018 kommer Korsholms bibliotek tillsammans med resten av Fredrikanätverket inleda övergången till ett nytt bibliotekssystem, Mikromarc. Mikromarc används också av Vasa stadsbibliotek. Det nya systemet förbättrar de dagliga arbetsrutinerna och gör det möjligt att fortsätta planeringen av meröppet. Meröppet innebär att invånare har tillgång till biblioteket i form av självbetjäning utanför de ordinarie öppettiderna. 65

66 I tabellen jämförelse av nettokostnader/invånare för biblioteksverksamhet. Jämförelsekommunerna är Korsholm, Raseborg, Vasa och fasta Finland. Raseborg och Korsholm är till storleken relativt lika både geografiskt och ekonomiskt. G. Servicenät Korsholms bibliotek upprätthåller en decentraliserad servicestruktur med huvudbibliotek i Smedsby, Kvevlax bibliotek, Solf bibliotek, Replot bibliotek samt Björköby bibliotek. Bokbussen betjänar allmänheten, grundskolor, daghem och äldreboende vid 67 hållplatser. Bokbussen sköter även om boktransporter mellan biblioteken. 66

67 Karta över Korsholms bibliotek och bokbussens betjäningsställen Kvevlax bibliotek är nu beläget i centrum av byn, men ska flyttas till Kvevlax lärcenter. Solf bibliotek finns nu i Solf centrum, planen är att biblioteket ska flytta tillbaka till sina ursprungliga utrymmen i samband med renoveringen av Solf skolas 50-tals del. Replot bibliotek finns i samband med Replot- Björkö skola. Björköby bibliotek finns i Bodagården mitt i Björköby. Filialerna och bokbussen ger ett heltäckande servicenät i kommunen. H. Nuläge och utvecklingsbehov för service och verksamhet Korsholms biblioteks utlånings- samt besöksstatistik håller en jämn nivå. Bibliotekets verksamhet har blivit alltmer uppsökande och utåtriktad, mera evenemang ordnas och sociala medier används flitigt. Utvecklingsbehovet ligger främst i den utåtriktade verksamheten genom fortbildning och anställning av personer med fokus på utåtriktad verksamhet samt att lyfta fram samlingarna på nya innovativa sätt. Investeringar i bibliotekens utrymmen är aktuella. Huvudbiblioteket är i behov av ny inredning med tanke på ergonomi, trivsel och säkerhet. Ny inredning behöver också övervägas vid eventuell flytt av filialer. Behov av en ny bokbuss finns också inom de närmaste åren. En övergång till meröppet medför investeringar i ny teknik. Planen är att meröppet verkställs först i Kvevlax, följt av Solf, Replot och Björköby. I huvudbiblioteket kan utlånings- och returneringsapparater installeras i samband med en ny inredningsplanering. 67

68 2.3. Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service Allmänt om bildningssektorn Sektordirektören i Vasa fungerar som föredragande i stadsstyrelsen och är närvarande i stadsfullmäktige samt är stadens representant i bolag. Sektordirektören i Vasa är resultatområdesdirektörernas och controllrarnas förman. Bildningsdirektören i Korsholm är föredragande i bildningsnämnden och direkt förman för bildningskansliets förvaltningspersonal, rektorer för skolor, chef för dagvården och vuxeninstitutets rektor. Korsholm har en gemensam bildningsnämnd, i Vasa har bildningssektorn tre nämnder. I båda kommunerna är nämnderna tvåspråkiga. Förvaltningsspråket i Korsholm är svenska, i Vasa är förvaltningsspråken finska och svenska. Vasa och Korsholm har olika organisationsstrukturer inom bildningssektorn; funktionerna har organiserats på olika sätt. I kommunernas jämförelseberäkningar ska olika kostnadsstrukturer och personalstrukturer beaktas. Nettokostnaderna påverkas av Vasa stads interna hyror (skötselhyror och kapitalhyror). I Vasa är stödtjänsterna (ekonomi- och löneförvaltning) centraliserade (Mico Botnia Ab), i Korsholm ingår motsvarande personal i resultatområdenas egen personal. Integrationsspråk för invandrare: Korsholm svenska, Vasa finska/svenska. Vasa har en stadsidentitet och Korsholm en landsbygdsidentitet med olika utgångspunkter. Vasa har även landsbygdsidentitet (Lillkyro, Sundom). I Vasa talas flera språk. I Korsholm är svenska majoritetsspråk och det talas dialekter. Frågan om språkkrav vid rekryteringar behöver diskuteras framöver. Småbarnspedagogik och förskoleundervisning I båda kommunerna bildar småbarnspedagogiken ett eget tvåspråkigt resultatområde. Chef för dagvården och 1,5 byråsekreterare hör till förvaltningspersonalen inom småbarnspedagogik och förskola i Korsholm. I Vasa ingår i småbarnspedagogikens förvaltningspersonal förutom direktören för småbarnspedagogiken flera andra personer. I Vasa är daghemsföreståndarna administrativa daghemsföreståndare med flera daghem. Ungefär hälften av förmännen i Korsholm jobbar i barngrupp vid mindre enheter. Köks- och städfunktionerna hör i Korsholm under småbarnspedagogik och förskola, i Vasa köps tjänsterna av TeeSe Botnia Oy Ab. De personer som sköter köks- och städfunktionerna på de mindre enheterna i Korsholm är dessutom pedagogiskt utbildade för att i mån av möjlighet även kunna vara med i barngruppen. Vasa har 10 servicesedelsdaghem och 2 köpservicedaghem, som fr.o.m ändras till servicesedelsdaghem. I Korsholm finns inga köpservicedaghem eller servicesedelsdaghem. Båda kommunerna har tagit i bruk servicesedelssystemet och servicesedelns värde är samma. Vasa har utökat hemvårdsstöd (kommuntillägg till hemvårdsstödet, s.k. selektivt tillägg), Korsholms kommun erbjuder inte utökat hemvårdsstöd. Ingendera kommunen betalar kommuntillägg åt familjerna till stödet för privat vård. Korsholm har procentuellt mera familjedagvårdare än Vasa. Antalet barnträdgårdslärare i barngrupperna är olika: Vasa har 2 barnträdgårdslärare/grupp och Korsholm har 1 barnträdgårdslärare/grupp. Gruppernas barnantal Vasa 21-24, Korsholm 24. Om antalet barn per grupp sänks till 21 i Korsholm behövs ca 200 nya platser. 68

69 I Korsholm används i alla daghemsgrupper relationstalet 1:8 (1 fostrare per 8 barn). Vasa har 148 daghemsgrupper, av vilka 23 har relationstalet 1:8, övriga 1:7. I båda kommunerna varierar daghemmens storlek kraftigt (i Vasa är daghemsstorlekarna 1-12 grupper, i Korsholm är daghemsstorlekarna 1-6 grupper). Avgifterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten följer nationella rekommendationer, samma i båda kommunerna, men kommunerna har olika timalternativ som vårdnadshavarna kan välja mellan. Olika administrationsprogram för småbarnspedagogiken, i Vasa Effica och i Korsholm Abilita. Stora satsningar i programvaran har gjorts i båda kommunerna under de senaste åren. Ambulerande specialbarnträdgårdslärarnas arbetsområden skiljer sig åt mellan kommunerna, i Vasa har specialbarnträdgårdslärarna ca barn och i Korsholm ca 430 barn / specialbarnträdgårdslärare. S2/R2 barnträdgårdslärare finns i Vasa men inte i Korsholm. Förberedande förskoleundervisning finns i Vasa men inte i Korsholm. Förskolornas verksamhetstider varierar vid de olika förskolorna i Korsholm. Verksamhetstiderna är bestämda enligt skolskjutskoordineringen. Vasas förskolor har enhetliga tider för när de börjar och slutar. Grundläggande utbildning Vasa har separata resultatområden, finskspråkig grundläggande utbildning (koulutoimenjohtaja) och svenskspråkig grundläggande utbildning (skoldirektör), Korsholm har ett resultatområde för grundläggande utbildning (bildningsdirektör). Timfördelningen för den grundläggande utbildningen är olika i Vasa och Korsholm med olika tyngdpunkter och timantal. Korsholm har en högre timplan i grundskolan med prioritering av finska, matematik och färdighetsämnen. Vasa har större timantal i historia och samhällslära. I Vasa har beslut fattats om årsveckotimmeshöjning 1,91 -> 1,95. Skolorna kan då själva bestämma om de använder resurserna för extra lektioner eller för indelning av undervisningsgrupp i flera smågrupper. Timresurs finskspråkig grundläggande utbildning, Vasa Korsholm skillnader: Modersmål och litteratur A1-språk Matematik Hälsokunskap 2 3 Musik 9 12 Bildkonst Gymnastik Datateknik (i Korsholm ett separat ämne, i Vasa knutet till - 1 undervisningen i övriga ämnen via IKT-läroplan) Valfria konst- och färdighetsämnen högstadiet (antagande 2 4 att man i båda kommunerna har satsat på undervisning i konstämnen i lågstadiet) Valfria ämnen lågstadiet (i Vasa stärkande av 2 - nybörjarundervisning åk 1-2, läraren väljer själv ämne i sin lärogrupp Valfria ämnen högstadiet

70 Svenskspråkig grundläggande utbildning Vasa Korsholm A1-språk Matematik Musik 8 10 Bildkonst 9 12 Slöjd Gymnastik Valfria konst-/färdighetsämnen 11 8 Valfria ämnen 9 6 (9) Korsholm har högre timresurs, Vasa har bredare valmöjlighet till olika profileringar (språkbad, musikklasser, idrottsklasser). I Vasa finns möjlighet till engelskspråkig skolstig, som kommer att utvidgas ytterligare. Småbarnspedagogik på engelska i Play School, grundläggande utbildning i lågstadiet i Suvilahden koulu och högstadiet i Merenkurkun koulu. Andra stadiets utbildning är möjlig att avlägga på engelska i Vamia och Vasa övningsskolas gymnasium på IB-linjen (Åbo Akademi). I Vasa kan man också välja småbarnspedagogik och grundläggande utbildning som baserar sig på steinerpedagogik eller en kristen livssyn. I Vasa är samarbetet mellan gymnasierna tätt (personal+utrymmen). Det finns ett tätt samarbete mellan Korsholms högstadium och Korsholms gymnasium, med samanvändning av personal och utrymmen. Bildningsklustret i Smedsby är av stor vikt för hela bildningen i Korsholm. Korsholms mål i fråga om skolnätet är lärcenter, i Vasas finskspråkiga grundläggande utbildning enhetsskolor. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har olika tider i Vasa och Korsholm (i Vasa har Lillkyro olika tider än övriga Vasa). Skolledningsstrukturen med rektorer ser olika ut i kommunerna. Korsholm är en vidsträckt kommun vilket medför att servicestrukturen ser olika ut i de olika delområdena inom den grundläggande utbildningen. Enheternas storlek varierar kraftigt. Korsholms kommun har utrett skolnätet och har beslutat att skolorna ska centraliseras till de olika delområdena enligt lärcentermodellen. Arbetet med centraliseringen har påbörjats och i Kvevlax byggs Kvevlax lärcenter som medför att fyra små skolor stängs från och med hösten I Vasa stad har lågstadieskolorna två eller tre klasserier. Då Korsholm är geografiskt vidsträckt är behovet av skolskjutsar stort. Som exempel kan nämnas att sträckan Smedsby-Björköby är 40 km, Smedsby-Söderudden 47 km, Smedsby-Vassor 23 km, Smedsby-Solf 20 km. Av förskoleelever och elever i grundskolan är ca 37 % berättigade till skolskjuts. Skolvägen för eleverna är i vissa delar av kommunen långa. Därav har Korsholm procentuellt större utgifter vad gäller skolskjutsar än vad Vasa har. Timfördelningen (veckotimmar) Korsholm svenskspråkig grundläggande utbildning Korsholm finskspråkig grundläggande utbildning Vasa svenskspråkig grundläggande utbildning Vasa finskspråkig grundläggande utbildning Åk Åk Åk Åk / /26 Åk / /27 Åk /27 Åk /32 Åk /32 Åk /32 Veckotimmar /142 Veckotimmar /96 Veckotimmar /238 70

71 Finska undervisningen inleds i åk 1 i de svenskspråkiga skolorna i Korsholm och Vasa. Eleverna har tillgång till modersmålsinriktad finska. Timresursen är i Korsholm läsåret är 3986 i allmän resurs och 703 i specialresurs beräknat på 2455 elever. Timresursen i Vasa för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är läsåret h beräknat på 1256 elever. I resursen ingår 435 h för specialundervisning. Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen har en resurs på 8918 h utdelats för undervisningen för 4620 elever läsåret Av dessa timmar har 1623 h fördelats till specialundervisningen. I Vasa används som mätare årsveckotimme (tidigare 1,91 årsveckotimmar, i budgetförslaget för år ,95 årsveckotimmar). Korsholm använder inte årsveckotimmar som mätare, p.g.a. skolornas kraftigt varierande elevantal och den decentraliserade skolstrukturen, utan man talar om timresursens fördelning. Vasa finskspråkig grundläggande utbildning Vasa grundläggande utbildning Årsveckotimme 1,93 1,93 Elever 4620 elever 1256 elever Timresurs=årsveckotimme x elevantal 1,93 x 4620 = 8.918h 1,93 x 1256 = 2.424h Korsholms liggande timplan gör skolskjutskoordineringen effektiv. Skolornas och förskolornas startoch sluttider är koordinerade med skolskjutstiderna. Korsholms skolnät förutsätter kostnadseffektiva skolskjutsarrangemang, vilket en skolskjutskoordinator sköter om. Även i Vasa ansvarar en skolskjutskoordinator för skolskjutsarna. För skolskjutsarna har uppgjorts direktiv, för att kostnaderna skall hållas så låga som möjligt. Varje skola i Korsholm ges med timfördelningen möjlighet till en viss lokal profilering inom färdighetsämnena och till justeringar p.g.a. sammansatta årskurser. Även i Vasa ges varje skola möjlighet till en viss lokal profilering via timfördelningen. I Korsholm finns det inte tjänsterektorer inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningens åk 1-6, eller i Tuovilan koulu. I Vasa finns 19 tjänsterektorer och 2 skolföreståndare. Korsholm har ett brett och rikligt utbud bland tillvalsämnen i högstadiet. Stark företagsfostran i högstadiet och gymnasiet. Klubbverksamhet för skolelever arrangeras av kommunen och tredje sektorn både i Vasa och i Korsholm. Alla lågstadieskolor i Korsholm och Vasa har tillgång till morgon- och eftermiddagsverksamhet för åk 1-2, som ordnas av kommunen, föreningar och tredje sektorn. Verksamheten bedrivs i skolans fastigheter samt i andra fastigheter för ändamålet. Morgonverksamheten öppnar kl i Korsholm och eftermiddagsverksamheten stänger kl i Korsholm. Verksamheten som ordnas av Vasa stad inleds kl och avslutas kl Verksamhet som ordnas av tredje sektorn har längre verksamhetstider. Korsholm och Vasa har gjort satsningar på en välfungerande elevvård. Antalet tjänster inom elevvården i Korsholm och Vasa har ökats för att bättre svara mot rådande behov. I Korsholm finns 2 skolpsykologer, 1 ansvarig kurator, 5 kuratorer och 1 skolcoach. I Vasa finns inom svenskspråkig grundläggande utbildning 2,5 psykologer, 2,5 kuratorer och 1 ansvarig kurator. Inom finskspråkig grundläggande utbildning finns 6,5 psykologer, 6 kuratorer och 2 ansvariga kuratorer. Vasa har på andra stadiet och inom småbarnspedagogiken separat elevvårdspersonal (delvis delad resurs). 71

72 Specialundervisningen i Korsholm och Vasa är inkluderande och välorganiserad. Specialskolor saknas i Korsholm men Vasa har specialskolor; Hietalahden koulu och Isolahden koulu. I Haga skola och i Savilahden koulu finns integrerad specialklassundervisning. I Korsholms högstadium finns en specialgrupp. Stöd för lärande befrämjas genom god tillgång till assistenter i båda kommuner. Den förberedande undervisningen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är en naturlig del av skolans verksamhet. I Vasa ordnas undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen både på finska och på svenska. För elever med invandrarbakgrund erbjuds också S2- undervisning och undervisning i elevernas modersmål. I Vasa ordnas även ortodox religionsundervisning. Skolmaten tillreds av Korsholms fastighetsverk, både inom centralkök och skolvisa kök. I Vasa tillreds skolmaten av stadens bolag TeeSe Botnia Ab. Specialskolor och -klasser finns för närvarande endast i Vasa stad och deras antal har dimensionerats enligt Vasa stads behov. I Korsholm har specialeleverna integrerats i vanliga klasser. Korsholms kommun har inte kunnat köpa tillräckligt med specialundervisning i Vasas specialskolor, för platserna i dem har fyllts av Vasaelever som behöver särskilt stöd. Gymnasier I Vasa finns ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt gymnasium, i Korsholm ett svenskspråkigt gymnasium. Olika nämndstruktur: i Vasa hör gymnasieundervisningen till utbildningsnämnden, i Korsholm hör gymnasieundervisningen och grundläggande utbildningen till samma nämnd. I Vasa fungerar gymnasieutbildningen med stöd av statsfinansiering, i Korsholm finansierar kommunen också gymnasieutbildningen. Ingen medeltalsgräns till gymnasiet i Korsholm, Vaasan lyseon lukio har 7,5 och Vasa gymnasium 7,0. Både Korsholms gymnasium och Vasa gymnasium gynnas av konkurrens om elever. Korsholms gymnasium är en del av helheten skolcentrum i Smedsby. Antalet högstadieelever ökar både inom den svenskspråkiga och den finskspråkiga grundläggande utbildningen. Övergångsprocenten från högstadium till gymnasium har stigit och ligger på 59 %. Korsholms gymnasium har ett gott samarbete med Korsholms högstadium, vilket gör att servicen organiseras effektivt gällande skolskjutsar, måltider och utrymmen. En del av lärarna är gemensamma med Korsholms högstadium. Korsholms gymnasium befinner sig i en dynamisk utvecklingsprocess med många nystartade utvecklingsprojekt. Yrkesutbildning Vasa stad (Vamia) ordnar yrkesutbildning för unga och vuxna på finska, svenska och engelska. Korsholm har ingen egen kommunal läroanstalt som erbjuder yrkesutbildning. Vasa och Korsholm är båda med i Söfuk (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur), som upprätthåller Yrkesakademin som ordnar yrkesutbildning. Instituten Korsholms vuxeninstitut är tvåspråkigt, medan Vasa Arbis och Vaasa-opisto är enspråkiga. Vasa stads institut (Vaasa-opisto, Vasa Arbis, Kuula-institutet) bildar ett gemensamt resultatområde. Korsholm köper en del av dansundervisningen och en liten del av musikundervisningen av Vasa stad. I båda kommunerna håller instituten kurser på ett vidsträckt geografiskt område, Vaasa-opisto också i grannkommunerna. Kuula-institutet och Korsholms musikinstitut har gemensamma lärare och ett verksamhetsmässigt samarbete. Terminsavgifterna är högre i Kuula-institutet än i Korsholms musikinstitut. 72

73 Medborgar- och arbetarinstituten har flera gemensamma timlärare. Personalstrukturerna är olika: I Vasa har man betonat den pedagogiska personalen lärare som planerar och utvecklar verksamheten och planerande lärare (UKTA), medan Korsholm också har en planerare och en planerande studiesekreterare (AKTA). Organiseringen av undervisningen i tidig musikfostran är en utmaning för båda kommunerna. Bägge kommunerna har uppgjort motsvarande läroplaner för undervisning i grundläggande konst. En sammanslagning av kommunerna kan gynna timanställda lärare på musikinstitut. Vasa har bredare läroämnesutbud än Korsholm. Undervisning enligt fördjupad lärokurs erbjuds förutom i musik och dans också i visuella konstarter. Den grundläggande konstundervisningen har egna verksamhetslokaler. Vaasa-opisto svarar också för den grundläggande utbildningen för vuxna i Vasa. Målgruppen är främst invandrarbefolkningen och den grundläggande vuxenutbildningen är en del av integrationssystemet. 73

74 Statistisk jämförelse av nyckeltal mellan Korsholms vuxeninstitut, Vasa arbis och Vaasa-opisto Obs! Siffrorna är inte jämförbara med varandra! Till slutrapporten bör vid behov utarbetas nya jämförelsesiffror (Vasas anmärkning). Om man ser på kostnadsnivå både i jämförelse med Vasa och med jämförelsekommunen Raseborg ligger Korsholms vuxeninstitut mycket lägre. I Korsholm är nettokostnaden/lektion 19 /h, vid Vasa 74

75 arbis 37 /h, vid Vaasa-opisto 60 /h och i Raseborg 47,70 /h. Nettokostnaden per studerande var i Korsholm 22 /deltagare, vid Vasa arbis 37 /deltagare, vid Vaasa-opisto 91 /deltagare och i Raseborg 103,70 /deltagare. Driftskostnaderna vid Vasas institut ökas i synnerhet av interna poster (bl.a. hyror, städning, förvaltning, stödservice), personalstrukturen, men speciellt av det att Vasa hör till första dyrortsklassen. Ändå är statsandelarna som instituten får desamma. Korsholm har hög andel deltagare i kurserna i relation till antalet kommuninvånare, och i relation till antalet undervisningstimmar som produceras. Korsholms vuxeninstitut präglas av en genuin tvåspråkighet. Invånarna har hittat väl till den finskspråkiga sektorn. Vuxeninstitutet bedriver en omfattande projektverksamhet, med internationella, nationella och lokala projekt. Som landsbygdskommun har Korsholm möjlighet att få bl.a. EU:s Leader-finansiering. Utbudet av motionskurser är mycket brett. Vuxeninstitutet gör en folkhälsofrämjande insats. Kommunens enda auditorium, Korsholmssalen, finns i kulturhuset. Decentraliserad verksamhet med kurser i nästan alla byar, vilket ger invånarna en nära service. Samarbetet med kommunens alla sektorer löper smidigt. Invånarna påverkar i hög grad kursutbudet i båda kommunerna. Vasa stads institut är med i många tväradministrativa samarbetsnätverk. De har representation i bildningssektorns utvecklingsgrupper och bl.a. i invandrararbetsgruppen. Bl.a. stimulansverksamheten som hälsovårdsväsendet tidigare upprätthöll har överförts till instituten. Instituten har mycket lämpliga lokaler för detta, t.ex. vävsalen, Stallis träslöjdsutrymmen, där verksamhetsstrukturen och redskapen har planerats just för att betjäna den här verksamheten. Vasas institut har egna mångsidiga specialklasser i användning dygnet runt, vilket också möjliggör dagverksamhet. Detta är ägnat att aktivera bl.a. pensionärer och arbetslösa. Korsholms vuxeninstitut är det största finlandssvenska landsbygdsinstitutet och totalt femte störst av alla finlandssvenska institut (Helsingfors, Karleby, Raseborg och Borgå är större). Utmaning: att upprätthålla verksamheten ute i byarna. Enligt beslut flyttas Korsholms musikinstituts verksamhet under år 2019 till Smedsby skolcentrum. Inom den grundläggande konstundervisningen finns planer på att förnya förvaltningsprogrammet i bägge kommunerna. Ungdomsservice Verksamheterna är i mångt och mycket likartade. I Vasa är ungdomsservicen ett eget resultatområde, i Korsholm är ungdomsverksamheten inom samma resultatområde som fritiden. Vasa har sex ungdomslokaler och Korsholm har en. Korsholms geografiska vidsträckthet jämfört med Vasas areal är utmanande när det gäller produktion av ungdomstjänster samt deras tillgänglighet, jämlikt för alla ungdomar i området (långa avstånd, cykelnätet, avsaknad av/knappt med kollektivtrafik). I Korsholm har man redan länge producerat informations- och rådgivningsservice för ungdomar som en regional tjänst (ungdomsportalen Decibel) och i Vasa i egen regi (med extern finansiering sedan år 2005). Goda möjligheter för ungdomar att delta i tjänster riktade till dem främjar deras delaktighet. Därtill har både Vasa och Korsholm ungdomsfullmäktige, som främjar ungdomarnas påverkningsmöjligheter i kommunerna. I Vasa och Korsholm produceras sysselsättningstjänster för ungdomar som tvåspråkig service. I Vasa stöds personalens språkliga kunnande (finska, svenska) t.ex. genom tandemutbildning. I Korsholm stöds föreningar och deras verksamhet betydligt mera än inom Vasas ungdomsservice. Föreningarnas ekonomiska stöd skapar möjligheter till utveckling av regional delaktighet och självständig verksamhet samt främjar gemenskapen bland invånarna på bostadsområden. 75

76 Idrottsservice I båda kommunerna deltar föreningar och idrottsföreningar i genomförandet av idrottsservice och underhållet av idrottsplatser. Tredje sektorns roll större i Korsholm med t.ex. rinkskötsel och talkoplaner. I båda kommunerna är träningsturerna för under 18-åringar avgiftsfria. Simundervisning som ingår i läroplanen för den grundläggande utbildningen ordnar båda kommunerna i Vasa simhall. Korsholm har ingen egen simhall. Enskilda och föreningar i Korsholm använder Vasas idrottsanläggningar och vice versa. I båda kommunerna hör underhållet av idrottsplatser till tekniska sektorn. Korsholms personal inom idrottsservicen består av 1,5 personer, som producerar mycket verksamhet i förhållande till personalstyrkan, i Vasa över 20 personer. Den stora skillnaden beror på att idrottsservicen i Vasa upprätthåller simhallen. I Korsholm och Vasa bedrivs mycket sektorsöverskridande verksamhet, såsom samarbete mellan idrott, fritid, kultur, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning o.s.v. Biblioteks- och kulturservice Biblioteks- och kulturservicen bildar i Vasa ett gemensamt resultatområde, men i Korsholm är de separata resultatområden. Sättet att ordna kulturservice är samma i Korsholm och Vasa (ordnas i egen regi, i samarbete med andra aktörer och tredje sektorn samt genom att understöda föreningar). I Vasa står kulturinstitutionerna för en stor del av kulturutbudet. Genom ett livskraftigt föreningsliv ordnar Korsholm sitt kulturutbud. I Korsholm är talkoandan, det sociala kapitalet och tredje sektorn stark. Vasa upprätthåller kulturinstitutioner (Vasa stadsorkester, Vasa stads museer, Vaasan kaupunginteatteri) och främjar arrangerandet av stora evenemang. Kulturutbudet kompletteras genom att stöda tredje sektorn. Likheter finns bl.a. vad gäller utveckling av det kulturella äldrearbetet och den grundläggande utbildningens kulturläroplan, stödande av tredje sektorn och kompanjonstänkandet samt generellt i sättet att tänka (kulturverksamhetens roll och möjligheter för kommuninvånarna). Vasa följer en kulturläroplan för F-9, samt andra stadiet, i Korsholm tillämpas kulturstigen för F-9. Bidrag till föreningar: Vasa euro (48 sammanslutningar, 2 privatpersoner), Korsholm euro (29 sammanslutningar, 3 privatpersoner). Understöd till Musikfestspelen beviljas av både Vasa och Korsholm. Det finns ett fungerande samarbete mellan personalen i Vasa och i Korsholm, bland annat har man samarbetat kring projekt som hänför sig till kultur inom äldrevården samt en del publika familjeevenemang. Vasa fungerar som ett av Finlands nio utvecklingsbibliotek och dess ansvarsområde omfattar Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Korsholm är en av 11 kommuner som deltar i bibliotekens Fredrika-nätverkssamarbete. Vasa är inte med i Fredrika-nätverket. Korsholms biblioteks decentraliserade arbetssätt ger en smidig servicekedja för kunden. Litteratursamlingarna håller en hög kvalitet, vilket gäller såväl de svenska och finska samt engelska samlingarna. Nätverket Fredrikabiblioteken är kostnadsmässigt effektivt. Den decentraliserade biblioteksverksamheten är svår att förena med en mera toppstyrd organisation. 76

77 Biblioteksnätverken (kirjastokimppa) byggs upp kring bibliotekssystemen. Fredrikabibliotekens bibliotekssystem har inte varit lämpligt för Vasa, där volymerna är större. Vasa har drivit flera projekt, där man har sökt nya lösningar till bibliotekssystem och samarbete som inte är beroende av "kimppanätverk". På området finns tre kimppanätverk: Fredrika (Österbotten), Eepos (Södra Österbotten) och Anders (Mellersta Österbotten). För ett bibliotek som har hand om den regionala utvecklingsuppgiften är det bra att vara opartiskt och oberoende av kimppanätverk. Biblioteksverksamheten i Vasa och Korsholm är decentraliserad och nära invånarna. Orkestern, teatern, museerna I Vasa är teatern, orkestern och museerna egna professionella inrättningar, likaså verkar inom staden den grundläggande konstundervisningen och Kuula-institutet. De starka inrättningarna gör att fokus i fråga om kulturserviceproduktion i Vasa och Korsholm är olika; i Korsholm framträder föreningarna som serviceproducenter, i Vasa stadens egna inrättningar. I både Korsholm och Vasa finns hembygds- och friluftsmuseer och amatörteatrar. 3. Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis 3.1 Utvecklingstryck i Vasa De största utvecklings- och investeringsobjekten inom Vasa stads bildningssektor gäller lokalfrågor: Småbarnspedagogik Åtgärdsförslagen i servicenätsutredningen utgör resultatområdets viktigaste utvecklingsbehov: Gerby daghem 2020 (210 platser, behovsutredning godkänts ST ) Västerängens servicesedelsdaghem 2021 (150 platser, tvåspråkigt) Servicesedelsdaghemmet i Merikart 2022 (84 platser) Ett av utvecklingsbehoven är också vidare utveckling av specialsmåbarnspedagogiken. Den nya lagen om småbarnspedagogik orsakar inte i Vasa stad speciella utvecklingsbehov i fråga om personalen, för personalstrukturen motsvarar redan nu de kommande behoven. Småbarnspedagogikens nettokostnader, jämförelsestad Tavastehus. Vasa har jämfört med jämförelsestaden Tavastehus högre nettokostnader inom småbarnspedagogiken, till vilken en delorsak kan vara Vasa stads system för interna hyror och den personalstruktur som småbarnspedagogiken har valt (i barngrupperna två personer med barnträdgårdslärar- eller socionomutbildning i stället för en person som lagen kräver). Finskspråkig grundläggande utbildning Variskan yhtenäiskoulu 2020 Skolcampus i centrum 2022 Grundande av enhetsskolor Förutom lokalfrågorna orsakar det ökade behovet av särskilt stöd utvecklingstryck. Svenskspråkig grundläggande utbildning Sundom skolas utrymmesbehov 2020 Utöver lokalärenden gäller utvecklingsbehovet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen följande: elever med behov av stöd ökar, pedagogiskt ledarskap, utvärdering och kvalitet. Vaasan lyseon lukio En lokalfråga: behovet av gymnastik- och idrottsutrymmen 77

78 Vasa gymnasium Vamia Gymnasierna i Campus Lykeion ser ett behov av stora samlingsutrymmen, i samarbete med grundläggande utbildning. Dessa utrymmen behövs för att tillgodose tillräckliga utrymmen i samband med studentskrivningar som pågår samtidigt som normal verksamhet i skolans utrymmen pågår. Dessutom kommer det positiva ökade samarbetet inom campuset med övriga skolor att kräva större utrymmen i samband med föreläsningar, temadagar, danser, idrottsevenemang och liknande. IT-stödet behövs dagligen och här ser vi ett utvecklingsbehov för att alla våra studerande och pedagoger snabbt och behändigt får hjälp med eventuella uppkommande IT-problem. Vårt finlandssvenska vuxengymnasium Aftis behöver kunna erbjuda fullgod handledning till alla distansstuderande. Detta är en utmaning som åberopar anställning av studiehandledare till Aftis. Vid Vasa gymnasium är vi fortsättningsvis intresserade av att stöda ungdomar och unga vuxna med främmande modersmål att få en god start i sina gymnasiestudier genom en gymnasieförberedande utbildning. Det är utmanande att hitta denna grupp av studerande, antagningen genomförs mycket sent, under sommaren. Vamias bilhall, byggnads- och jordbyggnadshallar (PAM) 2024 Fokus för utvecklingen av yrkesutbildningen är att svara mot förändringarna som yrkesutbildningsreformen fört med sig: kompetensbasering, kundorientering, svarande mot framtida arbetslivsbehov, förändringutbildningar, samarbete med arbetslivet. Vasa stads institut Inom resultatområdet för Vasa stads institut är ett starkt utvecklingsmål fortsatt omformning av verksamheten mot bättre ekonomi och effektivitet vad gäller såväl lokaler, personal som timresurser. På basis av det första året kommer utvecklingsmöjligheter bättre fram kontinuerligt. Målet är ett tydligare varumärke och mera enhetlig kommunikation mot kunderna samt en allt starkare roll som lim och komplement till kommunens utbildningsoch kulturservice. Tvåspråkigheten utökas, Korsholms tvåspråkiga institut kan fungera som förebild. T.o.m. läroanstaltsstrukturen bör man våga granska och bedöma fördomsfritt. Inom den grundläggande konstundervisningen är slutmålet ett starkare och livligare kulturliv som utgår från barn och ungdomar. Ungdomsservice Tyngdpunkter för utveckling av verksamheten: stödande av de ungas växande och förebyggande av utslagning, främjande av delaktighet och aktivt medborgarskap bland de unga samt främjande av deras välfärd. Ungdomarnas önskemål och behov förutsätter kontinuerlig utveckling av servicen och skapande av nya tjänster i en samverkande omgivning. Då tjänster utvecklas för ungdomarna bör de höras i ärenden som gäller dem samt aktivt skapas möjligheter för dem att utveckla verksamheten på sina egna villkor. Ungdomsservicen förverkligade som en del av stadsfullmäktiges projekt gällande inkluderande budgetering verksamhet som inkluderade ungdomarna i stadens östra område. Ungdomarna önskade få ett redskapsutlåningsställe och en täckt vistelseplats på området. Redskapsutlåningsstället Future (idrott) öppnades sommaren 2018 och det gav sex ungdomar från området sommarjobb. Skyddstaket som önskats kommer att sättas upp i slutet av år Dessutom ordnas tillsammans med ungdomarna hösten 2018 evenemanget Mun Nummi i områdets köpcenter med målet att lyfta fram en förbättring av trivsamheten i köpcentret på ett positivt sätt. Ungdomarna har ivrigt varit med och planerat och genomfört utvecklingsidéerna. 78

79 Kultur- och biblioteksservice Museerna Främjande av läskunnighet grundande av läsforum Tillräcklighet av kunnig personal Deltagande i Österbottens förbunds och Fpa:s nationella digistödsmodellprojekt. Stärkande av delaktighet; tillsammans med stadsborna och aktörerna utvecklas stadskulturen och kulturverksamhet på brukarnas villkor Ökande av brukarnas egen aktivitet Byggande av Makerspace- och Urban Office-utrymmen Servicenätsutredning -> utveckling och granskning av verksamhetsutrymmen och kultur- och biblioteksservicen, deltagande i planeringen av stadsdelarna Lansering av Cultural Planning-metoden i staden (metod, med vilken man vill främja beaktandet av den kulturella särprägeln övergripande och på bred bas vid utvecklingen av områdena, stadsplaneringen och det offentliga beslutsfattandet) Stärkande av det regionala samarbetet, förankring av utvecklingsuppgiften samt utveckling av bibliotekspersonalens kunnande och av servicen i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Utvecklingsbehov: Vasa stads museer är i behov av nya förvarings- och konserveringsutrymmen för samlingarna. En behovsutredning om museernas förvaringsutrymmen har godkänts i stadsstyrelsen Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum. I den lagreform som är under beredning kommer det tidigare systemet att ersättas och i stället skapas en arbetsfördelning mellan regionala ansvarsmuseer. Vasa stads museer kommer att ansöka om att få uppgiften som regionalt ansvarsmuseum och om detta beviljas, behövs en granskning av hur servicen ska skötas i fortsättningen. Nationellt förväntar man sig förnyelse av museiservicen. Tjänster borde produceras tillsammans med publiken och genom att lyssna på deras behov. Förutom de nuvarande serviceformerna förväntas museerna producera allt mera digitala tjänster. Vasa stads museer har fyra verksamhetsenheter, där tillfälliga utställningar ordnas. I nuläget har detta visat sig vara sårbar verksamhet serviceutbudet förverkligas av alltför liten personal. Om personalresurserna eller medlen för verksamheten inte utökas betydligt, måste museerna gå igenom vilka tjänster som kan genomföras med resurserna på nuvarande nivå och på vilka villkor de kan genomföras. T.ex. hur många tillfälliga utställningar kan sättas upp årligen och hur ordnas museernas öppethållning? Efterfrågan på regionala myndighetstjänster är betydande och i och med en eventuell status som regionalt ansvarsmuseum ökar efterfrågan ytterligare. Museerna ska agera aktivt för att nå nya publikgrupper. Förutom att ta hand om museibesökarna ska museerna producera elektroniska tjänster och göra det möjligt för publiken att bekanta sig med samlingarna och kulturarvet även utanför museibyggnaderna. Utvecklingen av tjänsterna förutsätter forskning, en uppfattning om vad allt som administreras i kulturarvets namn. Idrottsservice Stort behov av en stor inomhusbollhall och musik- och kongresslokal (Wasa Station) 2021 Strategiska mål och utvecklingsprogram i anslutning till verksamheten: - Välmående från junior till senior - Idrottens flaggskepp - Högklassig och mångsidig idrottsservice - Utmärkta ramar och verksamhetsförutsättningar för idrottsverksamheten 79

80 Ett fokusområde för utvecklingen är beredning av ett åtgärdsprogram för idrotten med betoning på deltagande, djärva experiment och gemensamma överväganden av ärenden. Målet är att göra servicen lättare att tillgå och å andra sidan också synligare för kommuninvånarna genom att betona det förebyggande arbetets betydelse. Utveckling av ett tväradministrativt arbetssätt i stadsorganisationen är också ett objekt att observera i programarbetet. Även en servicenätsutredning är under arbete. Vasa stadsorkester Stort behov av musik- och kongresslokal (Wasa Station) 2021 Utvecklingsbehov: utökande av stråkbesättningen, ökande av synligheten och regional påverkan med hjälp av modern teknologi samt ökande av turnéverksamheten. Vaasan kaupunginteatteri Teaterns andel av egna medel i teaterns ekonomi har ökat årligen (de egna inkomsterna har ökat på tio år från euro till euro). Efter att produktionsansvaret för operan övergick till teatern sysselsätter vi årligen uppskattningsvis årsverken och statsandel erhålls för 56 årsverken. Att krympa skillnaden mellan statsandelen och de förverkligade årsverkena sker med flera års fördröjning och därför riktas övergångsperiodens tryck på ägaren (Vasa stad) och teaterns operativa ledning. Allmänt bildningssektorn Antalet barn som behöver stöd inom fostran och undervisning har ökat, vilket också avspeglar sig på ungdomsservicens verksamhet. I Vasa har man i maj 2018 beslutat satsa på förebyggande verksamhet och inrätta åtta nya tjänster och befattningar för skolpsykologer och kuratorer. Därtill har man beslutat att den grundläggande utbildningens årsveckotimme i budgeten för år 2019 är 1,95 i stället för 1,91. Skolorna beslutar själva om resurserna används för extra lektioner eller t.ex. för indelning av en undervisningsgrupp i smågrupper. Inom bildningssektorn som helhet har som strategiska fokusområden vad gäller utveckling av undervisningen valts energiutbildning, språkundervisning, data- och kommunikationsteknik samt utveckling av en hållbar utbildning. Landskapsreformen förändrar kommunernas struktur, så att bildningssektorn i många kommuner blir den största sektorn, så även i Vasa stad. Framtidens bildningskommun ställer egna krav på utveckling och utvecklande. Detta har man tagit tag i bl.a. genom beredningen av ett nytt kultur- och idrottsprogram. I beredningsprocessen har ett stort antal olika intressentgrupper inkluderats. Den regionala utvecklingsuppgiften som tilldelats Vasa stadsbibliotek sätter en positiv press på utveckling av verksamheten. 80

81 3.2 Korsholms utvecklings- och investeringsområden: Småbarnspedagogik Den nya lagen om behörighet inom småbarnspedagogiken ger ett rekryteringsbehov av socionomer inom småbarnspedagogik fram till år 2030 Rekryteringsbehov av en IT-pedagog Behov av en omorganisering av ledarskapet inom småbarnspedagogiken Specialundervisningen är integrerad i nuläget och behov av grupper för barn med särskilda behov kan behöva inrättas Samarbetet inom den egna organisationen kan utvecklas Dagvårdsområdena Smedsby, Solf, Norra Korsholm och Kvevlax är växande bostadsområden och behovet av dagvårdsplatser är stort 13 grupper har i dagsläget verksamhet i tillfälliga utrymmen Grundläggande utbildning Inom grundläggande utbildning och gymnasium har Korsholm behöriga lärare. Rekrytering i takt med ökande elevantal. Rekrytering främst inom specialtjänster som skolcoach, drogkoordinator, elevvården, assistenter, IT-pedagog, planerare osv Principbeslut om delområdeslösningar i skärgården och Solfområdet i enlighet med skolstrukturrapporten Övergång till lärcentra Hälsosamma skolor och daghem Utveckla språkprogrammet Effektivering av IT-underhåll och pedagogisk handledning inom förskola och grundläggande utbildning Inrättande av undervisningsgrupper för barn med särskilda behov i förskola och grundläggande utbildning Korsholms gymnasium Bildningsklustret i Smedsby kunde utnyttjas mer, t.ex. vid språkundervisning Korsholms vuxeninstitut Det digitala samhället ställer krav. Det finns en samhällsbeställning på it-kurser för den åldrande befolkningen. Kurser i välmående Profilering som en fortbildande organisation Hitta nya vägar för att fortsättningsvis bedriva decentraliserad verksamhet då skolor stängs. Hur passar vuxeninstitutet in i kommunens strategi att gå mot lärcenter? Skillnad mellan stad och landsbygd: om decentraliserade tjänster inte erbjuds så kan det avfolka landsbygden. Welcome office kontoret ger servicerådgivning för nyanlända korsholmare och är en viktig serviceform. Utvecklingstrycket ligger på hur integreringen av de nyanlända i samhället ska ske. I kölvattnet av ett digitaliserat samhälle behöver den fria bildningen mer it-stöd. Korsholms musikinstitut Personalstrukturen: den administrativa personalen är minimal Investeringar i samband med den planerade flytten av verksamheten Fritid, idrott och ungdom Utveckla anläggningar i skolcentrum för att förlänga säsongen, t.ex. konstisbana och konstgräs Drogförebyggande arbete (omfattande alkohol, narkotika och spelmissbruk) Behov av mer personal Utveckla verksamhet för lågstadier på eftermiddagen vid ungdomsgården Ziti Utveckla samarbete mellan skola och ungdomsverksamhet 81

82 Utveckla ungdomsverksamhet i byarna Utveckla ungdomars delaktighet Utveckla LIVAP livshanteringskurs för ungdomar Internationaliseringsprocess inom ungdomsverksamhet med fokus på mångkultur Decibel ungdomsportal har ökat antal inkomna frågor och behov av mer personal. Utvecklande av Decibels finskspråkiga verksamhet och Decibels synlighet. Kulturverksamhet Bredare kulturutbud för barn och unga, mera alternativ för kulturbetonad fritidsverksamhet Mera renodlade konstsatsningar och konstprojekt Utveckling av ett publikvänligt världsnaturarvsområde Mera resurser för kultur i äldrevården Utvecklande av Smedsby centrum, skapande av naturliga samlingsplatser och evenemang Integrera kulturverksamhet i ungdomsverksamheten Bibliotek Digitalt utvecklingstryck Förnyelse av teknisk utrustning Behov av en IT-bibliotekarie och mer IT-stöd Utåtriktad verksamhet bland alla invånargrupper Anpassa sig och ha koll på trender och kundernas vanor, t.ex. gällande läsvanor och behov av offentliga vardagsrum Arbete med att synliggöra biblioteket Delområdeslösningar för områden med tillfälliga bibliotekslösningar Förnyande av bokbussverksamhet 4. Preliminär bedömning av styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en sammanslagning (SWOT-analys) 4.1 Österbottens huvudstad Styrkor Satsningarna på kultur hör till toppen i Finland Det rika lokala kulturlivet ökar stadens attraktionskraft De gemensamma resurserna bör marknadsföras effektivt Utmärkta ramar för toppidrott Mångsidiga idrotts- och rekreationsområden Tredje sektorn aktivt med Bildnings- och kulturstaden är attraktiv, lockar nya invånare Mångsidiga studiemöjligheter, goda samarbetsnätverk kommun högskolor - näringsliv Flerspråkighet, språkbadskunnande Undervisningen håller god kvalitet, personalen högt kunnande Nationellt betydande tvåspråkiga läroanstalter Svagheter Skicket för utbildningsstadens läroanstaltsfastigheter Splittrat utbildningsfält, många aktörer; beslutsfattande också på annat håll än i Vasa Möjligheter Möjliggör allt bredare studieutbud och språkbad + flerspråkighet, möjliggör olika profileringar Mera omfattande möjligheter att utveckla personalen Då vårdsektorn överförs till landskapet är bildningsväsendet kommunens största aktör Företagen kan allt bättre utnyttja utbildningsutbudet även för fortbildning Små skolor hot OCH möjlighet Gemensamma marknadsföringssatsningar ökar synligheten Hot 82

83 Effektivering av skolnätet ett hot mot bibehållandet av små skolor och tryggandet av service på perifera områden Bibehållande av två svenskspråkiga gymnasier Studerande som kan svenska flyttar till Sverige för att studera 4.2 Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad Styrkor Utbildningsutbud som motsvarar arbetslivets behov på olika utbildningsstadier Goda samarbetsnätverk kommun högskolor - näringsliv Energiutbildningsstrategi och energistig Svagheter Möjligheter Vidareutveckling av styrkor Hot Alltför snäv fokusering enbart på energi vi är mera! 4.3 Språkstabilitet Styrkor Två- eller flerspråkiga läroanstalter Valmöjlighet finska/svenska/engelska med början i småbarnspedagogiken Omfattande studiemöjligheter i andra inhemska språket Båda språken separat och tvåspråkigheten stärks (service, förvaltning) Bra språklig balans i servicen Svagheter Olika verksamhetskulturer, verksamhetssätt, mål, fokusområden Stads-/landsbygdsidentitet med olika utgångspunkter Möjligheter Utvidgning av språkbadet till båda språken (finska, svenska) Stärkande av flerspråkigheten Svenskspråkiga befolkningen ökar Uppbyggande av en allt starkare tvåspråkighet Två nämnder enligt språk finska/svenska garanterar kommuninvånare service på eget modersmål Hot Nedläggning av små svenskspråkiga enheter Integrationen på svenska minskar Separata nämnder på språklig grund ett hot mot jämlik behandling av eleverna En tvåspråkig bildningsnämnd och finska som förvaltningsspråk kan vara ett hot mot minoritetsspråket Uppdelning av småbarnsfostran finska-svenska 4.4. Delområdenas stad Styrkor 83

84 En stad, som också har mångsidig landsbygd och skärgårdsliv Gjorda/planerade investeringar i skolnätet Mångsidiga möjligheter till val av boplats (urban - landsbygdsmiljö, centrum periferin) skapar attraktivitet Föreningar/tredje sektorn aktivt med i serviceproduktionen Mångsidiga idrotts- och rekreationsområden Svagheter I och med kommunsammanslagningen är det inte längre möjligt att ansöka om Leader-finansiering Möjligheter Ökad jämställdhet Kollektivtrafiken utvecklas Skolornas elevupptagningsområden kan omformas Hot Servicen i periferin försvagas jämfört med centrumen Bibehållandet av små enheter Ökning av jämlikhet i utbildningen (centrum periferin, språken) Föreningarnas betydelse och delaktighet minskar Utvecklingen i Smedsby upphör Icke-fungerande trafikförbindelser inom den nya kommunen Småföretagens möjligheter att klara sig i perifera områden 4.5 Hållbar ekonomi och organisering av service i den nya kommunen Styrkor Skolnät, skolcentra Rättvis fördelning av anslag för finskspråkig och svenskspråkig grundläggande utbildning Ekonomiskt effektiv verksamhet med gemensamma resurser Svagheter Leader-finansieringsmöjligheten försämras Fastigheter som behöver grundrepareras Löneharmoniseringen orsakar extra kostnader Olika priser på service i kommunerna Skillnader i kostnadsstrukturen (köp av intern service, interna hyror) Förvaltningen enklare i små enheter, kompliceras då förvaltningen växer Samlat underskott i ekonomin Möjligheter Gemensamma resurser i effektivare användning Starka serviceenheter Projektfinansiering, möjligheten till projektfinansiering förbättras Effektivering av processerna, gemensam styrning gör verksamheten smidigare och minskar överlappningar Elevupptagningsområdena kan omformas, överlappningarna minskar Beslut om idrotts- och kulturinvesteringar Hot Resursernas tillräcklighet Kostnaderna för servicen ökar Har man fortfarande råd med understöden som beviljas tredje sektorn? Nedläggning av små svenskspråkiga enheter 84

85 Hur tryggas servicen i perifera områden? Sänkning av utbildningens enhetspris 4.6 Personalresurser Styrkor Båda språken (finska, svenska) och tvåspråkigheten stärks Personalens kunnande ökar Mångsidighet och kunnande inom organisationen möjliggör utveckling Den egna verksamhetens omfattning och verkningsfullhet ökar Svagheter Olika verksamhetssätt och organisationskulturer Skillnaderna i personalstrukturerna och kostnaderna för harmoniseringen Minskad konkurrens minskar driftigheten Möjligheter Personalens attityd till förändringen Utveckling av personalens kunnande Samarbete över förvaltningsgränserna Personalens tryggade anställningsförhållanden och till dem anslutna förmåner Hot Personalens attityd till förändringen (förändringsmotstånd) Misslyckande i uppbyggandet av organisationskulturen Identitetskris Nedläggning av små svenskspråkiga enheter Arbetsmängden ökar 4.7 Markanvändning, boende och trafik Styrkor Starka skolcentra Det vidsträckta verksamhetsområdet sträcker sig också till grannkommunerna Nära Umeå och Sverige Svagheter I servicenäten finns också små enheter Kollektivtrafiken mellan kommunerna Kommunens geografiska läge Höga kostnader för servicen i perifera områden Möjligheter Utveckling av kollektivtrafiken och lokaltrafiken Närheten till Sverige Markanvändning och övergripande gemensam planering av idrottsplatser Hot Hur tryggas servicen i perifera områden? Utvecklingen i Smedsby upphör Befolkningsökningen avstannar 85

86 4.8 Övriga eventuella styrkor och svagheter, möjligheter och hot som kommit fram Styrkor Svagheter Möjligheter Hot I en stor kommun är individen alltför liten för att bli sedd eller hörd 5. Beskrivning av den nya kommunen 5.1 Vasas förslag till nämndorganisation Vasa stads förslag till ny organisation för bildningssektorn är följande: På bilden har resultatområdena markerats med röda lådor. Lådornas färger: blå = finskspråkig, gul = svenskspråkig, grön = tvåspråkig. Storleken på nämndernas och sektionernas lådor beskriver omfattningen av organens ansvar i förhållande till varandra och i förhållandet nämnd vs. sektioner. Organisationsmodellens centrala linjer: Språkstabilitet I den nya internationella kommunen är ca 60 % av invånarna finskspråkiga, 33 % svenskspråkiga och 7 % har andra modersmål (ca 100 olika språk). En tvåspråkig nämnd garanterar båda (alla) språkgruppernas jämlika behandling. De finsk- och svenskspråkiga sektionerna övervakar och beslutar om servicen för sin egen språkgrupp. Personer med andra språk som modersmål integreras antingen i en finsk- eller svenskspråkig miljö. I den nya organisationen har de språkbaserade sektionerna inom nämnden för växande och lärande (s.k. nämndsektion) ett utvidgat ansvar, som definieras i förvaltningsstadgan. 86

87 Det skulle vara bra att språkstabiliteten är verksamhet som lyder under stadsstyrelsen eller allmänna sektionen. Skolstigen förverkligas på tre språk: finska, svenska och engelska. Den engelskspråkiga utbildningsstigen hör till den finskspråkiga förvaltningen. Inom småbarnspedagogiken fungerar den finskspråkiga servicechefen som förman för de finskspråkiga daghemsföreståndarna och den svenskspråkiga servicechefen som förman för de svenskspråkiga daghemsföreståndarna. Den finskspråkiga skoldirektören är förman för de finskspråkiga skolornas rektorer och den svenskspråkiga skoldirektören är förman för de svenskspråkiga skolornas rektorer. Tvåspråkiga nämnder och sektioner Jämlik behandling av kommuninvånarna säkerställs oavsett språk Smidig behandling av gemensamma ärenden för språkgrupperna säkerställs En beredning till nämnden Sakkunnignämnd/-sektion har beslutanderätt Om gemensamma ärenden fattas beslut i nämnden: o o o o o o o o o o o Strategi Servicenät (i synnerhet småbarnspedagogikens servicenät förändras årligen) Skolornas arbetstider Årsveckotimmar Kriterier för regelboken gällande servicesedelssystemet inom småbarnspedagogiken Beslut om begränsning av subjektiv rätt till småbarnspedagogik Beslut om stödformer för privat småbarnspedagogik Beslut om stödformer för vård i hemmet, kriterier för hemvårdsstödets kommuntillägg (s.k. selektivt tillägg ) Kriterier för stöd för privat vård Klientavgifter inom småbarnspedagogiken o.s.v. De gemensamma ärendena är mycket småbarnspedagogikbetonade, vilket också är en bra motivering till att småbarnspedagogiken bibehålls tvåspråkig = helhetssynen bevaras och en beredning av ärendena. Resultatområdesdirektörerna är som föredragande och/eller beredare närvarande vid nämndens och sektionens möten. Sektordirektören är förman för resultatområdesdirektörerna och närvarande på nämndens möten, vilket säkerställer direkt erhållande av information, som behövs i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige m.m. Då sektordirektören är direkt förman för resultatområdesdirektörerna, främjas målet om åstadkommande av en låg organisation. Språkstabiliteten i nämnden för växande och lärande säkerställs genom att ge de språkbaserade nämnderna större befogenhet samt genom egna serviceområdeschefer, egna skoldirektörer samt via servicenätet. Förmannen för rektorer och daghemsföreståndare har samma språk som de har. Språksektionerna inom välfärdsnämnden har inga beslutsärenden. Nämnderna är sinsemellan så balanserade som möjligt både i fråga om behandlade ärenden och anslag. Elevvården lyder under skoldirektörerna enligt språk (inkl. Vasa övningsskola, Yrkesakademin, Vamia). Vamia bör som tvåspråkig läroanstalt höra under den tvåspråkiga nämnden. 87

88 Vasa gymnasium och Korsholms gymnasium fortsätter tillsvidare som separata enheter i sina nuvarande lokaler, men förvaltningsmässigt slås de samman. Gymnasierna fortsätter under utbildningsnämnden och bildar en nämnd för ungdomsärenden, vilket också balanserar nämndernas storlek sinsemellan och mängden ärenden som behandlas. Enligt läroplanen ska utbildningen på andra stadiet rikta in sig på tredje stadiet och de förenas också av kombiutbildningen. Instituten (Vaasa-opisto, Vasa arbis, Korsholms vuxeninstitut, Korsholms musikinstitut och Kuulainstitutet) bildar ett gemensamt resultatområde som omfattar två tvåspråkiga läroanstalter (vuxeninstitutet och musikinstitutet) och tre serviceområden: finskspråkig medborgarinstitutsverksamhet, svenskspråkig medborgarinstitutsverksamhet, Kuula-institutet (musikinstitutet). Verksamheten fortsätter i de nuvarande lokalerna. Samkommunen Vasaregionens Arenor avvecklas och verksamheten överförs till ett affärsverk med egen direktion. Till välfärdsnämnden hör idrottsservicen, kultur- och biblioteksservicen, museiservicen, Vasa stadsorkester och Vaasan kaupunginteatteri. De stora och starka kulturinrättningarna som hör under välfärdsnämnden bibehålls som egna resultatområden. De har regionala utvecklingsuppgifter och sinsemellan olika finansieringssystem. EduVamia Ab hör under koncernsektionen. Beslutsrätten kan fördelas mellan nämnden för fostran och undervisning och de språkbaserade sektionerna på följande sätt: NÄMNDEN FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING Budget och dispositionsplan Uppföljning av ekonomin Servicesedelns värde och kriterier för regelboken Fullmäktigemotioner Datum för när skolan börjar och slutar Elevvårdsstrategi Val av resultatdirektörer Kriterier för subjektiv rätt till småbarnspedagogik Kriterier för kommunal småbarnspedagogik på deltid Stödformer för privat småbarnspedagogik Klientavgifter inom småbarnspedagogiken Skol- och bildningsnätet, investeringar SPRÅKBASERADE SEKTIONER Uppföljning av ekonomin Täckta tilläggsanslag Verksamhetsutvärderingar och utredningar Servicenätsutredningar Utredningar av utrymmesbehov Elevupptagningsområden Inrättande av befattningar Val av serviceproducenter Förändringar i undervisningen Läroplaner Inspektioner av daghemslokaler Verksamhetsplaner och -berättelser gällande kurators- och psykologservice Utveckling av undervisningsarrangemangen för särskilt stöd Utlåtanden 88

89 UTBILDNINGSNÄMNDEN Budget och dispositionsplan Uppföljning av ekonomin Fullmäktigemotioner Läsårets arbetsdagar Elevvårdsstrategi Val av resultatdirektörer Resultatområdenas personalplaner Skol- och bildningsnätet, investeringar Förändringar som yrkesutbildningsreformen för med sig Ändring av tjänsteförhållanden för personal inom resultatområdena till anställningar i arbetsavtalsförhållande, ändring och inrättande av befattningar och tjänster Utnämnande av medlemmar i råd Läroplaner för grundläggande konstundervisning och grundläggande utbildning för vuxna Användning av fonder Principer för beviljande av ungdomsunderstöd Anmälningar om bisyssla Utnämnande av ansvarspersoner inom resultatområdena Ordningsregler för läroanstalterna SPRÅKBASERADE SEKTIONER Uppföljning av ekonomin Täckta tilläggsanslag Verksamhetsutvärderingar och utredningar Servicenätsutredningar Utredningar av utrymmesbehov Inrättande av befattningar Förändringar i undervisningen Läroplaner Utlåtanden Verksamhetsplaner och -berättelser gällande kurators- och psykologservice Utveckling av undervisningsarrangemangen för särskilt stöd Planer för internationalitetsfostran Planer för jämställdhet och likabehandling Fastställande av examensdelar som baserar sig på lokala yrkeskunskapskrav KULTUR- OCH IDROTTSNÄMNDEN Budget och dispositionsplan Uppföljning av ekonomin Fullmäktigemotioner Val av resultatdirektörer Resultatområdenas ansvarspersoner Inrättande av befattningar inom resultatområdet, ändring av befattningsbenämningar Ändringar i förvaltningsstadgan som gäller resultatområdena, förslag till fullmäktige Servicenätet Investeringar och översiktsplaner gällande idrottsplatser Avgifter och taxor Åtgärdsprogram för kultur och idrott Investeringar Principer för beviljande av idrotts- och kulturunderstöd Användningsregler och lånevillkor Utvecklingsplan Grunder för utdelning av träningsturer SPRÅKBASERADE SEKTIONER Uppföljning av kultur- och idrottsservicen för de olika språkgrupperna Utlåtanden om utvecklingsplaner och program Utlåtande om åtgärdsprogrammet för kultur och idrott 89

90 5.2 Korsholms förslag till nämndorganisation Korsholms förslag till organisering av den nya bildningssektorn Finska bildningsnämnden och svenska bildningsnämnden småbarnspedagogik, stöd för hemvård av barn och förskoleundervisningen grundläggande utbildning (årskurserna 1-9) morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn gymnasieutbildningen - Korsholms gymnasium/ Vasa gymnasium/samarbetet med Vasa övningsskola - finska gymnasiet Vaasan lyseon lukio utbildningen på andra stadiet såväl stadens egen verksamhet som verksamheten i de samkommuner och samfund som staden är medlem i - Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (YA) - VAMIA kunde placeras som ett affärsverk under utvecklingssektionen p.g.a. tvåspråkig verksamhet Utvecklings- och planeringssektionen koordinering mellan nämnderna (investeringar, samanvändningsärenden mm.) Bildningsnämndernas befogenheter Bildningsnämnderna ansvarar för Småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik, stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning Grundläggande utbildning (årskurserna 1-9) enligt lagen om grundläggande utbildning 90