Systemvetare i yrkeslivet

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2008:253 LUNDS UNIVERSITET Systemvetare i yrkeslivet års systemvetare om utbildning och arbete Ola Holmström

2 Systemvetare i yrkeslivet års systemvetare om utbildning och arbete Ola Holmström

3 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Presentation av undersökningen...9 Urval, svarsfrekvens och representativitet...9 Disposition Retention och vägar mot examen...12 Pendlande söktryck till utbildningen Inträdet på arbetsmarknaden...16 Tid till första arbetet och erfarenheter av arbetslöshet...16 Betydelsen av personligt nätverk och Internet...17 Det första arbetets utbildningskrav...18 Arbetsuppgifterna på det första jobbet...19 Ingångslön Nuvarande arbete...22 Arbetsmarknadssektor och bransch...22 Arbetsuppgifter, yrkestitlar och arbetsledning...24 Arbete i utlandet...26 Nuvarande lön Utbildningens kvalitet och arbetslivsrelevans...28 Kraven i arbetslivet...29 Träningen i utbildningen...30 Kra i arbetslivet i relation till träningen i utbildningen...33 Utbildningen som grund för arbete och yrkesliv...34 Utbildningens svaga och starka sidor...36 Referenser...41 Bilaga: Enkät 3

5 Tabeller 1: Svarsfrekvens, totalt och fördelad efter examensår. 10 2: Yrkestitlar bland systemvetaralumnerna, fördelat över branscher. 25 Diagram 1: Andel av 2000 års nybörjare på det systemvetenskapliga programmet som var fortsatt registrerade på programmet respektive registrerade inom Lunds universitet överhuvudtaget, termin : Andel av 2000 års nybörjare på det systemvetenskapliga programmet som höstterminen 2008 avlagt/ej avlagt examen. 14 3: Systemvetarnas tid mellan avslutad utbildning och det första arbetet, utifrån examensår (ackumulerad procent). 16 4: De fem vanligaste kontaktvägarna mellan alumnerna och den första arbetsplatsen. Antal utsagor. (Examinerade ) 18 5: Andel män och kvinnor vars första arbete kräver högskoleexamen. Examinerade : Andel systemvetaralumner som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inom följande arbetsområden. Avser första arbetet för examinerade : Kvinnliga och manliga systemvetares ingångslöner. Examinerade : Systemvetaralumnernas arbetsmarknadssektor/nuvarande arbete. 22 9: Branscher/arbetsområden där systemvetaralumnerna är verksamma. (Antal) : Andel systemvetaralumner som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inom följande arbetsområden, första arbetet i jämförelse med nuvarande arbete : Andel systemvetaralumner som efter sin utbildning haft en arbetsledande roll i förhållande till andra personer. Examinerade (Antal) 25 12: Andel systemvetaralumner med erfarenheter av utlandsarbete. (Exam ) : Nuvarande löner utifrån kön och arbetsledande uppgifter. Examinerade : I vilken utsträckning är nuvarande arbete inom samma område som utbildningen? Uppdelat efter svensk/utländsk bakgrund : Andel systemvetaralumner vars nuvarande arbete ställer krav på följande färdigheter : Systemvetarnas bedömning av färdighetsträningen i utbildningen med avseende på följande aspekter : Andel som är nöjda med utbildningen systemvetare i Lund, alumner inom ADB-området i riket och övriga alumner vid EHL Systemvetaralumnernas krav i arbetslivet och deras bedömning av färdighetsträningen i utbildningen : I vilken utsträckning anser alumnerna att utbildningen i systemvetenskap/informatik varit en bra grund för följande? 35 20: Utbildningen som grund för arbete bland systemvetare med arbete inom eller utanför utbildningsområdet : Utbildningens svaga sidor ur alumnernas synvinkel. Antal utsagor : Utbildningens starka sidor ur alumnernas synvinkel. Antal utsagor. 40 4

6 Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att belysa hur systemvetare från Lunds universitet har etablerat sig på arbetsmarknaden och hur de betraktar sin utbildning några år efter examen. Dessutom redovisas retentionsdata för den systemvetenskapliga utbildningen. Resultatet bygger i huvudsak på ett enkätformulär som besvarats av personer som tog examen i informatik mellan Enkäten besvarades av 138 alumner och svarsfrekvensen uppgår till 56%. I det följande sammanfattas de viktigaste resultaten av undersökningen. Mångfald och diskontinuiteter i studentgruppen Studentgruppen på det systemvetenskapliga programmet präglas på olika sätt av mångfald. Jämfört med många andra universitetsutbildningar har en större andel av systemvetarna, omkring var fjärde, annan kulturell bakgrund än svensk. Systemvetenskap är också ett område som tycks attrahera studenter med olika kunskaps- och studieintresse. Av dem som påbörjade sina programstudier år 2000 hade nästan hälften studerat vid Lunds universitet tidigare. De tidigare studierna bedrevs inom varierade ämnen och vittnar om ett brett kunskapsintresse inom studentgruppen. Andelen kvinnor på det systemvetenskapliga programmet i Lund har varit förhållandevis hög. Mellan 1996 och 2002 var omkring 40% av programmets nybörjare kvinnor. Studentgruppen präglas också av diskontinuiteter. Mot bakgrund av stora förändringar på systemvetarnas arbetsmarknad har rekryteringen till programmet pendlat kraftigt. År 1998 var antalet förstahandssökande till det systemvetenskapliga programmet i Lund drygt 900. Antalet minskade successivt till år 2003 då 70 personer sökte sig till utbildningen. Därefter har trenden vänt uppåt igen och enligt en prognos från Saco kommer systemvetare att vara ett bristyrke år Långt ifrån alla som påbörjar utbildningen tar examen. Av dem som påbörjade programmet år 2000 hade drygt en fjärdedel tagit examen med informatik som huvudämne åtta år senare. Mönstret är detsamma för 2001 års nybörjare. De senaste årens antagningar visar på ett avtagande intresse från kvinnor. Från 2003 och framåt har färre än var fjärde nybörjare på programmet varit kvinna. 5

7 Erfarenheter av arbetslöshet på vägen mot ett kvalificerat arbete IT-krisen under år 2000 kom att ligga till grund för hög arbetslöshet bland landets systemvetare. Den öppna arbetslösheten för nyexaminerade systemvetare var under 2005 omfattande och uppgick till drygt 20 procent. Problemen avspeglar sig i undersökningsgruppen. Bland dem som examinerades under 2004 och 2005 fick omkring fyra av tio sitt första arbete inom en månad efter avslutad utbildning. Situationen förbättrades för 2006 års systemvetare. Av dessa hade nästan sex av tio fått ett arbete under den första månaden sedan utbildningen avslutats. Omkring en tredjedel av systemvetarna har varit arbetslösa någon gång efter examen. Av dessa hade hälften varit arbetslösa i mer än sex månader. Erfarenheter av arbetslöshet är betydligt vanligare bland systemvetarna med utländsk bakgrund. Av dem som inte har svenska som modersmål har över hälften varit arbetslösa sedan de avslutade sin utbildning. Även om var tredje har upplevt en period av arbetslöshet var det första arbetet som regel ett kvalificerat arbete. De allra flesta, omkring åtta av tio, gjorde sitt inträde på arbetsmarknaden med ett arbete som bedömdes kräva akademisk examen. Av dem som fick ett okvalificerat arbete hade merparten lämnat detta våren Som nyexaminerade hade alumnerna i första hand arbetsuppgifter inom systemutveckling och programmering. Därutöver arbetade många med databassystem och att utföra tester av system och komponenter. Skillnaderna mellan männens och kvinnornas ingångslöner var stora. Nästan 40% av kvinnorna hade en ingångslön som understeg kronor i månaden och samma sak gällde för drygt 20% av männen. Väletablerade och specialiserade på arbetsmarknaden Några år efter examen hade nästan samtliga ett arbete. Våren 2008 uppgav tre av totalt 138 alumner att de är arbetslösa. De allra flesta är också väletablerade i den meningen att de är tillsvidareanställda. Ganska få (4%) hade valt att starta egna företag. Detta är i nivå med examinerade från Ekonomihögskolan i stort. Systemvetarna arbetar framförallt i den privata sektorn och inom IT-/telekombranschen. Många är engagerade som konsulter. I det nuvarande arbetet finns de viktigaste arbetsuppgifterna fortsatt inom programmering och systemut- 6

8 veckling. Samtidigt märks ett utökat ansvarsområde. I takt med att alumnerna etablerat sig på arbetsmarknaden har andelen som arbetar med utveckling av system ökat och jämfört med den första tiden på arbetsmarknaden arbetar betydligt fler med att leda projekt. Resultaten tyder också på en hög grad av specialisering. Detta gäller i synnerhet arbetets krav på att kunna använda professionella utvecklingsverktyg. Sådana krav ställs i mycket hög grad på en fjärdedel av alumnerna men inte alls på en tredjedel av dem. Några år in i yrkeslivet tjänar kvinnorna fortsatt mindre än männen. Medianlönen för det nuvarande arbetet uppgår till omkring i månaden för kvinnor och för män. Arbetsledning har stor betydelse för lönenivån. Kvinnor och män som har arbetsledande uppgifter befinner sig på i princip samma lönenivå. Bland kvinnor och män som inte leder arbete har emellertid kvinnor betydligt lägre lön. För att komma upp i samma löneläge som män med motsvarande befattning ska de kvinnliga systemvetarna alltså ha nått chefsposition. Bristande arbetslivsanknytning och betydelsen av utbildningens bredd Alumnernas främsta kritik mot utbildningen är att den anses brista i arbetslivsanknytning. I linje med detta är det en begränsad andel som framhåller utbildningens arbetslivsrelaterade betydelse. Var tredje alumn anser att utbildningen i hög eller mycket hög grad varit en bra grund för att börja arbeta och var femte menar att den spelar en viktig roll för utförandet av de nuvarande arbetsuppgifterna. I kritiken uttrycks önskemål om inslag av praktik och att kopplingen mellan kursinnehåll och kraven på arbetsmarknaden stärks. Det senare anknyter tydligt till den tekniska färdighetsträningen, vilken inte alltid anses svara upp mot de krav som arbetet ställer. Medan den främsta kritiken handlar om svag arbetslivsanknytning och avsaknad av specialisering anser flera alumner, uppemot var tredje, att utbildningens styrka är bredden. I sammanhanget framhålls att utbildningen ger en god översikt och grund för fortsatt utveckling i yrkeslivet. Samtidigt som den tekniska färdighetsträningen beskrivs som alltför begränsad är alumnerna nöjdare med delar av den mera analytiskt och kommunikativt orienterade färdighetsträningen. De allra flesta är tillfredsställda med träningen i att arbeta i team och hur utbildningen förberett dem för att kunna analysera problem på ett självständigt sätt. Alumnerna beskriver dock träningen i andra kommunikativa moment som bristfällig. Mest tveksamma ställer de sig till om utbildningen gett dem någon förberedelse för att kunna förklara sin praktik för icke specialister. 7

9 Att göra etiska bedömningar är en förmåga som tydligt kan länkas till gällande examensordning. Endast hälften är nöjda med den utbildning i etik som de fått vid sin tid på systemvetarutbildningen. Bland mera specifika uppgifter inom det systemvetenskapliga fältet är merparten nöjda med träningen i att använda systemutvecklingsmetoder, utforma modeller för system och att designa lösningar. Träningen i att använda utvecklingsverktyg anses mera bristfällig. Över hälften av alumnerna är missnöjda med utbildningen i detta avseende och en del menar att någon träning i att använda utvecklingsverktyg inte förekommit. Även om vissa färdigheter tränats mindre än andra är överensstämmelsen oftast god mellan de krav som systemvetarna mött i arbetslivet och den färdighetsträning som de tagit del av på den systemvetenskapliga utbildningen. Det är med andra ord inom de områden där arbetskraven är som störst som alumnerna också är som mest nöjda med sin utbildning. Detta gäller väsentligen för att arbeta i team och att självständigt analysera problem. Båda är förmågor som i hög grad förutsätts i arbetet och alumnerna är generellt sett mycket nöjda med hur dessa förmågor tränats i utbildningen. Några alumner uppfattade att det fanns sociala spänningar i lärargruppen under deras tid som studenter och att detta hade negativ inverkan på utbildningens kvalitet. Samtidigt framhålls flera enskilda lärare som mycket betydelsefulla. En del systemvetaralumner rapporterar om att arbetsgivare ser positivt på att de studerat vid Lunds universitet och att lärosätet har ett gott anseende på arbetsmarknaden. 8

10 1. Presentation av undersökningen Föreliggande undersökning syftar till att belysa hur systemvetare från Lunds universitet har etablerat sig på arbetsmarknaden och hur de bedömer sin utbildning några år efter examen. I undersökningen ingår systemvetare som avslutade sin utbildning mellan 2004 och Under våren 2008 tilldelades alumnerna ett enkätformulär som fokuserar på tre övergripande frågeområden: Alumnernas inträde och etablering på arbetsmarknaden Alumnernas nuvarande situation på arbetsmarknaden Alumnernas värdering av utbildningen utifrån sina arbetslivserfarenheter Inom ramen för dessa övergripande frågeområden undersöks flera specifika frågeställningar. Hur väl har systemvetarna lyckats etablera sig på arbetsmarknaden? Hur lång tid efter avslutad utbildning tog det innan de fick sitt första arbete? Var det fråga om ett kvalificerat arbete? Inom vilka sektorer och branscher arbetar de och vilka är deras viktigaste arbetsuppgifter? Hur bedöms utbildningen vid Lunds universitet i ljuset av erfarenheterna i yrkeslivet? Vilka färdigheter tränades på utbildningen och hur motsvarar dessa kraven i arbetslivet? Vilka är utbildningens styrkor och svagheter ur alumnernas synvinkel? Urval, svarsfrekvens och representativitet De som ingår i undersökningen har skrivit examensarbete i informatik och de tog ut sin examen mellan 2004 och Detta gäller för totalt 246 personer och det är dessa som utgör studiens population. 1 I populationen ingår både personer som tagit magisterexamen och kandidatexamen och som studerat på såväl det systemvetenskapliga programmet som fristående kurser. Programstudenterna är betydligt fler än de som nått sin examen genom fristående kurser medan fördelningen mellan kandidat- och magisterexamina är ganska jämn. Enkäten besvarades av 138 av alumnerna, vilket ger en svarsfrekvens motsvarande 56%. Svarsfrekvensen varierar med examensår. Merparten, nästan sju av tio, av dem som examinerades under 2005 besvarade enkäten. Betydligt färre av 2007 års systemvetaralumner valde att medverka i undersökningen. 2 1 För variation omnämns gruppen i det följande emellanåt för systemvetaralumnerna alternativt de som tog examen informatik. 2 Som framgår av tabell 1 uppger 12 personer annat examensår. I de flesta fallen torde detta förklaras av att de svarande avslutat sin utbildning tidigare men väntat med att ta ut sin examen till angivet examensår. 9

11 Tabell 1: Svarsfrekvens, totalt och fördelad efter examensår. Examensår Population Svarat Svarsfrekvens % % % % Annat år 0 12 Ej angivet 2 Totalt % 2007 års alumner har dock inte ombetts att besvara samtliga frågor. Eftersom deras tid att etablera sig i yrkeslivet ännu är begränsad besvarade gruppen frågor om sin syn på utbildningen och sin nuvarande arbetssituation. Däremot ombads de inte att svara på frågor som berör deras väg in på arbetsmarknaden, hur många arbeten de haft eller vilka erfarenheter de har av arbetsledning eller utlandsarbete. Redovisningen av dessa frågor bygger alltså på uppgifter från års systemvetaralumner där svarsfrekvensen är högre. I övrigt bedöms svarsgruppen vara representativ för urvalet. Bland års alumner i stort är 60% män medan 40% är kvinnor. Könsfördelningen är i det närmaste identisk bland de svarande. 3 Bland alumnerna i stort har betydligt fler tagit sin examen genom program än genom fristående kurser. Detta förhållande gäller också inom svarsgruppen, där ännu något fler har tagit sin examen via program. 4 Drygt hälften av alumnerna i urvalet hade tagit en kandidatexamen (56%) och något färre hade läst in en magisterexamen (44%). Bland de svarande var de som tagit magisterexamen något mer svarsbenägna och utgör just över hälften av svarsgruppen (55%). Åldersmässigt var yngre alumner något mer svarsbenägna än äldre. I totalgruppen var medianåldern 31 år under Medianåldern bland de medverkande var vid samma tidpunkt 28 år. Jämfört med många andra universitetsutbildningar har en stor andel av systemvetarna annan kulturell bakgrund än svensk. Av de svarande har fler än var fjärde (28%) föräldrar som är födda i något annat land. Detta kan jämföras med övriga alumner från Ekonomihögskolan, där andelen med utländsk bakgrund är hälften så stor (14%) som bland systemvetarna. 5 Skillnaden är ännu 3 Bland de svarande är 59% män och 41% är kvinnor. 4 I populationen hade 71% varit programstudenter och bland de svarande hade 82% studerat inom ramen för program. Övriga hade tagit sin examen genom fristående kurser. 5 Uppgifterna gäller för ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, statistik och handelsrätt. Se vidare i Examen i ekonomi och sedan? års lundaekonomer om utbildning och yrkesliv. Rapport nr 2008:251, Utvärderingsenheten, Lunds universitet. 10

12 något större sett till andelen studenter med annat modersmål än svenska. Omkring en femtedel av systemvetaralumnerna har annat modersmål och samma sak gäller för färre än var tionde bland övriga alumner vid Ekonomihögskolan. 6 Drygt sex av tio som medverkar i undersökningen har förälder med högskoleutbildning. Andelen är lika stor som inom övriga ämnesinriktningar på Ekonomihögskolan. 7 Bland systemvetarna med utländsk bakgrund har så många som tre fjärdedelar förälder med akademisk bakgrund. Disposition I det följande redovisas resultatet av undersökningen. Inledningsvis presenteras retentionsdata för systemvetarutbildningen. I anslutning till detta redovisas också kraftiga förändringar i söktrycket till utbildningen. Detta inledande avsnitt bygger på uppgifter från LADOK. Kapitel 3 fokuserar på den första tiden efter att utbildningen avslutats. Hur lång tid tog det för alumnerna att skaffa ett arbete? Vilka erfarenheter har de av arbetslöshet? Därefter redovisas deras nuvarande arbete i termer av sektor, bransch, yrkestitel och lön. Det sista avsnittet ägnas åt hur systemvetarna bedömer utbildningen i ljuset av sina erfarenheter i yrkeslivet. Vad är utbildningens svaga och starka sidor ur alumnernas synvinkel? 6 Ibid. 7 Ibid. 11

13 2. Retention och vägar mot examen En utbildnings retention avser i vilken utsträckning studenter fullföljer sina studier och inte avbryter dem. 8 Ett mått på retentionen för en utbildning kan ges om vi följer en grupp studenters väg mot examen. Med uppgifter från LADOK kan vi följa de 102 studenter som år 2000 påbörjade det systemvetenskapliga programmet i Lund. 9 Bland nybörjarna år 2000 var 58 män och 44 kvinnor. Nästan hälften hade studerat vid Lunds universitet innan de påbörjade sina studier i systemvetenskap. De tidigare studierna visar på ett brett kunskapsintresse. De flesta hade studerat inom samhällsvetenskaplig, humanistisk eller ekonomisk fakultet och någon hade studerat juridik eller vid LTH. Ämnesvariationen till trots kan noteras att samhällsvetenskapliga/humanistiska studieinriktningar var betydligt vanligare än tekniska/naturvetenskapliga. Hur många av 2000 års studenter fullföljde det systemvetenskapliga programmet? Hur många bytte studieinriktning och tog annan examen vid Lunds universitet? Hur omfattande avhopp har utbildningen? Under den första terminen var avhoppen få. Inför den tredje terminen var totalt sett 84% av 2000 års nybörjare fortsatt registrerade vid Lunds universitet. Inom gruppen studerade tre av fyra fortfarande på det systemvetenskapliga programmet, medan några hade registrerat sig för andra studier vid Lunds universitet (diagram 1). Längre fram i utbildningen blev avhoppen successivt fler och inför den femte terminen var endast hälften kvar på programmet. Medan några valde att studera utanför programmet, framförallt inom ekonomi och samhällsvetenskap, var en tredjedel av 2000 års nybörjare inte längre registrerade för studier vid Lunds universitet. Från termin sex och framåt lämnade studenterna programmet i huvudsak för att de blivit färdiga för att ta ut sin examen. 8 Se t.ex. Högskoleverkets ordbok 9 Då under beteckningen Utbildningsprogrammet för systemvetenskap. 12

14 Diagram 1: Andel av 2000 års nybörjare på det systemvetenskapliga programmet som var fortsatt registrerade på programmet respektive registrerade inom Lunds universitet överhuvudtaget, termin % 75% 50% LU totalt* systemvet 25% 0% terminer * Den streckade linjen visar andelen av 2000 års nybörjare på det systemvetenskapliga programmet som oavsett studieinriktning är registrerade vid Lunds universitet. I gruppen ingår alltså både de som är kvar på det systemvetenskapliga programmet och de som lämnat för annan utbildning inom Lunds universitet. Hur stor andel av 2000 års nybörjare har nått fram till en examen? Hur många har tagit sin examen med informatik som huvudämne? Höstterminen 2008, åtta år efter att studierna påbörjades, hade färre än hälften (46%) tagit ut en examen överhuvudtaget. Drygt en fjärdedel hade tagit examen med informatik som huvudämne och av dessa hade några kombinerat denna examen med ytterligare en examen, mestadels i tekniskt eller ekonomiskt ämne. 11 Därutöver hade några lämnat programmet för att ta en annan examen vid Lunds universitet. Här återfinns examen i företagsekonomi, andra generella examen (fil.kand och fil.mag) samt yrkesexamina som jurist eller civilingenjör. Något fler bland de kvinnliga (52%) än de manliga (40%) studenterna hade åtta år efter påbörjade programstudier tagit examen. 10 Diagrammet bygger på uppgifter från LADOK. 11 Som jämförelse kan nämnas att examinationsgraden i princip är densamma bland 2001 års nybörjare. Hösten 2001 påbörjade 98 personer det systemvetenskapliga programmet i Lund. Inom gruppen har färre än hälften (44%) tagit någon examen vid Lunds universitet. Omkring en fjärdedel (26%) har tagit examen i informatik. 13

15 Diagram 2: Andel av 2000 års nybörjare på det systemvetenskapliga programmet som höstterminen 2008 avlagt/ej avlagt examen. examen i informatik 21% examen i informatik + annan examen 6% ingen examen 54% examen i företagsek. 8% yrkesexamen 6% andra generella examen 5% Hur ser då vägen mot examen ut? Studerar systemvetarna bara inom ramen för program eller når några sin examen via fristående kurser? Avläggs framförallt kandidat- eller magisterexamen? Under 2000-talet har 686 personer tagit examen med informatik som huvudämne vid Lunds universitet. 12 Av dessa har betydligt fler tagit en kandidatexamen (440) än en magisterexamen (246). Examen nås i första hand via programstudier. Åtta av tio av de med magisterexamen och sju av tio av de med kandidatexamen har studerat inom ramen för det systemvetenskapliga programmet. Pendlande söktryck till utbildningen Under de senaste tio åren har systemvetarnas arbetsmarknad präglats av både hög arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Vid mitten av 1990-talet var arbetsmarknaden i balans men vid tiden före millenniumskiftet blev efterfrågan mer påtaglig och strax före IT-kraschen i mars 2000 hade arbetsgivarna stora rekryteringsproblem. 13 Svängningarna på arbetsmarknaden ligger som grund för kraftiga förändringar i söktrycket till utbildningen. År 1998 var antalet första- 12 Uppgifter till och med oktober månad Jusek (2005) Arbetsmarknaden för systemvetare. 14

16 handssökande till det systemvetenskapliga programmet i Lund drygt 900. Antalet minskade successivt till år 2003 då antalet förstahandssökande hade reducerats till 70 personer. Under 2007 vände trenden uppåt igen. Då sökte sig 114 personer till den systemvetenskapliga utbildningen i Lund. Åren kring sekelskiftet var rekryteringen av manliga och kvinnliga studenter till det systemvetenskapliga programmet i Lund förhållandevis jämn. Mellan 1996 och 2002 var omkring 40% av programmets nybörjare kvinnor. Därefter har andelen kvinnor blivit mindre. Från 2003 och framåt har omkring var femte nybörjare på programmet varit kvinna. Trenden med ett vikande intresse från kvinnor avspeglar sig i examinationen. Från att ha utgjort uppemot hälften av de examinerade mellan åren var färre än en femtedel (18%) av dem som examinerades 2008 kvinnor. 15

17 3. Inträdet på arbetsmarknaden Den vikande arbetsmarknaden efter IT-krisen år 2000 kom att ligga till grund för höga arbetslöshetssiffror bland landets systemvetare. Den öppna arbetslösheten för nyexaminerade systemvetare var under 2005 omfattande och uppgick till drygt 20 procent. 14 Därefter har situationen förbättrats avsevärt. Enligt en Saco-rapport från 2007 råder för närvarande balans på systemvetarnas arbetsmarknad och i en prognos från 2008 beräknas det råda brist på systemvetare år Vid undersökningstillfället är etableringen bland systemvetaralumnerna från Lund hög. Våren 2008 har nästan samtliga (98%) ett arbete och de allra flesta är väletablerade i den meningen att de är tillsvidareanställda. Hur har då vägen mot arbete sett ut? Hur vanligt är perioder av arbetslöshet efter examen? Hur lång tid tog det innan systemvetarna fick sitt första arbete? Hur kom man i kontakt med detta och var det fråga om ett kvalificerat arbete? Tid till första arbetet och erfarenheter av arbetslöshet Diagram 3: Systemvetarnas tid mellan avslutad utbildning och det första arbetet, utifrån examensår (ackumulerad procent). ack % Examensår 2004 Examensår 2005 Examensår Jag hade redan arbete 0-1 månader 2-3 månader 4-6 månader 7-12 månader Mer än 12 månader Tid till första arbetet De kraftiga svängningarna på systemvetarnas arbetsmarknad avspeglar sig i undersökningsgruppens etablering. För de som examinerades under 2004 och 14 Jusek (2005) Arbetsmarknaden för systemvetare. 15 Saco (2007) Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012; Saco (2008): Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år

18 2005 tog det längre tid att få ett arbete än för dem som blev klara med utbildningen 2006 (diagram 3). Av 2004 och 2005 års systemvetare hade färre än hälften fått ett arbete inom den första månaden efter avslutad utbildning. Samma sak gäller för nästan sex av tio av dem som tog examen Omkring en tredjedel av systemvetarna har varit arbetslösa någon gång efter examen. Av dessa hade hälften varit arbetslösa i mindre än sex månader och hälften hade varit arbetslösa längre än så. Andelen systemvetare med arbetslöshetserfarenhet är inte högre än bland examinerade från Ekonomihögskolan totalt sett. 16 Även bland alumner med examen i ekonomiska ämnen mellan åren 2003 och 2005 uppgår andelen som varit arbetslösa till en tredjedel. Mot bakgrund av den kärva arbetsmarknaden under decenniets första hälft var erfarenhet av arbetslöshet vanligare bland de systemvetare som examinerades under 2004 och 2005 (39%). Samtidigt tycks systemvetarna från Lund ha varit mindre arbetslösa än alumner inom ADB-området i riket. 17 Bland alumner som examinerades under läsåret 2004/2005 i Sverige i stort har nästan hälften varit arbetslösa efter examen. 18 Kvinnliga och manliga systemvetare har varit arbetslösa i samma utsträckning. Erfarenheter av arbetslöshet är betydligt vanligare bland systemvetarna med utländsk bakgrund. Av dem som inte har svenska som modersmål har omkring 60% varit arbetslösa efter sin examen i informatik. Betydelsen av personligt nätverk och Internet En viktig väg till det första arbetet var personliga kontakter i form av vänner och bekanta, släktingar eller tidigare arbetsgivare. En lika viktig kontaktväg utgjordes av Internet och dess utbud med olika slags jobbsidor. Andra systemvetare fick sitt första arbete efter att själva ha tagit kontakt med arbetsgivaren. Ytterligare någon hade själv blivit kontaktad. Några fick sitt första arbete efter kontakt med Arbetsförmedlingen. För dessa alumner var tiden mellan examen och inträdet på arbetsmarknaden längre än för övriga. I övrigt finns inga tydliga gemensamma nämnare för gruppen. 16 Avser företagsekonomer, nationalekonomer, statistiker och de med examen i handelsrätt. Se vidare i Examen i ekonomi och sedan? års lundaekonomer om utbildning och yrkesliv. Rapport nr 2008:251, Utvärderingsenheten, Lunds universitet. 17 I SCB:s ADB-grupp ingår även examinerade i angränsande ämnen, t.ex. datavetenskap. SCB (2008): Inträdet på arbetsmarknaden. 18 Även SCB:s enkätundersökning genomfördes under våren

19 Diagram 4: De fem vanligaste kontaktvägarna mellan alumnerna och den första arbetsplatsen. Antal utsagor. (Examinerade ) Personliga kontakter Internet Jag kontaktade arbetsgivaren Arbetsförmedlingen Arbetsgivaren kontaktade mig antal utsagor Det första arbetets utbildningskrav Systemvetare från Lunds universitet får i större utsträckning än alumner inom ADB-området i riket ett första arbete som kräver universitetsexamen. Åtta av tio alumner från Lund gjorde sitt inträde på arbetsmarknaden med ett arbete som bedömdes kräva akademisk examen. Samma sak gäller för betydligt färre, omkring sex av tio, av alumnerna inom ADB-området i riket. 19 Var femte systemvetare från Lund inledde sina yrkeskarriärer med ett arbete som inte krävde akademisk examen. Detta gäller i något högre grad för kvinnor (24%) än för män (16%). Därtill hade yngre alumner något svårare än äldre att få ett kvalificerat arbete direkt efter examen. Av dem som är under 31 år uppger var fjärde att deras första arbete inte ställde krav på universitetsexamen. Samma sak gäller för var tionde i gruppen år och ännu något färre bland dem över 35 år % av alumnerna inom ADB-området i riket bedömer att deras första arbete kräver högskoleexamen. Avser examinerade inom ADB-området i riket under läsåret 2004/2005. Se SCB (2008): Inträdet på arbetsmarknaden. 18

20 Diagram 5: Andel män och kvinnor vars första arbete kräver högskoleexamen. Examinerade % 80% 60% 40% 20% 0% * * kv man kv man kv man * Gruppen utgörs av 11 respektive 12 personer. Övriga grupper innefattas av mellan personer. Fler än hälften av systemvetarna har lämnat den första arbetsplatsen och ganska många är inne på sin tredje anställning efter utbildningen. 20 Totalt sett inledde 22 personer sina yrkeskarriärer med ett mindre kvalificerat arbete. Några år efter inträdet på arbetsmarknaden hade merparten av dessa (15) lämnat detta arbete till förmån för ett annat. De som var överkvalificerade för sitt första arbete och fortfarande är kvar på samma arbetsplats är således en marginell grupp (6%). 21 Arbetsuppgifterna på det första jobbet På institutionens hemsida beskrivs informatik som ett ämne som handlar om att förstå, tolka, analysera, utforma och tillverka IT-stöd för verksamheter. Vidare beskrivs informatik som ett mångdisciplinärt designämne i gränslandet mellan teknikvetenskap och andra samhällsvetenskaper som spänner över hela spectrat från filosofi till hantverk. 22 I en alumnstudie från år 2000 framkom emellertid att arbetet för de nyutexaminerade främst handlade om programmering. Studien avsåg de som skrev examensarbete 1997/98 och visade att 20 Av dem som lämnat första arbetet är hälften inne på sin andra anställning och hälften är inne på sin tredje. 21 Det är självklart en möjlighet att de som startat sina yrkeskarriärer med ett okvalificerat arbete och är kvar på samma arbetsplats efterhand har fått andra och mera kvalificerade arbetsuppgifter. 22 Se vidare på 19

21 nästan 60% av alumnerna hade programmering som sin främsta arbetsuppgift i sitt första arbete efter examen. 23 Hur ser det ut idag? Vad gör års systemvetaralumner på det första jobbet? På knappt ett decennium förefaller situationen ha förändrats avsevärt. Det var förvisso vanligast att alumnerna inledde sina yrkeskarriärer med arbetsuppgifter inom programmering (diagram 6). Detta gäller emellertid för betydligt färre än bland 1997/98 års alumner och arbetsuppgifter inom systemutveckling var i princip lika vanligt. Därutöver visar resultaten på en stor bredd och variation av arbetsuppgifter. Många arbetade med databassystem och att utföra tester av system och komponenter. Därutöver var några sysselsatta med att leda projekt, systemförvaltning, gränssnittsdesign, affärssystem och utbildning. Diagram 6: Andel systemvetaralumner som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inom följande arbetsområden. Avser första arbetet för examinerade % 20% 10% 0% Programmering Systemutveckling Databassystem Test Projektledning Systemförvaltning Gränssnittsdesign Affärssystem Utbildning 23 Utvärdering av grundutbildningen i informatik vid Lunds universitet. Utvärderingsenheten, I frågan om huvudsakliga arbetsuppgifter kunde de svarande ange upp till tre alternativ. Därför överstiger totalsumman 100%. Diagrammet redovisar de nio vanligaste arbetsuppgifterna. Arbetsuppgifter som inte redovisas i diagrammet återfinns inom administration, ekonomisk rådgivning, export, inköp och statistisk bearbetning. 20

22 Ingångslön En ungefärlig ingångslön var kronor i månaden. 25 Det fanns dock omfattande löneskillnader mellan årskullarna. Av dem som examinerades 2006 fick nästan var tredje en ingångslön på över kr i månaden. Hälften så många, omkring 15 procent, inom de tidigare årskullarna kunde uppvisa motsvarande ingångslöner. Löneskillnader mellan manliga och kvinnliga systemvetare är stora. Nästan 40% av kvinnorna hade en ingångslön som understeg kronor i månaden medan detta bara gällde för drygt 20% av männen (diagram 7). Median för ingångslönen uppgick till omkring kronor i månaden för män och kronor för kvinnor. Diagram 7: Kvinnliga och manliga systemvetares ingångslöner. Examinerade % 75% 50% Mer än Mindre än % 0% Kvinna Man 25 Medianlön. Genomsnittslönerna var något högre. 21

23 4. Nuvarande arbete Trots erfarenheter av arbetslöshet är systemvetaralumnerna i allmänhet väletablerade på arbetsmarknaden. Våren 2008 hade nästan samtliga ett arbete och av dessa har den stora merparten, nästan nio av tio, en tillsvidareanställning. 26 De allra flesta (95%) är heltidsanställda och den genomsnittliga veckoarbetstiden uppgår till 43 timmar. Omkring 15% arbetar 50 timmar eller mer per vecka. Arbetsmarknadssektor och bransch Diagram 8: Systemvetaralumnernas arbetsmarknadssektor/nuvarande arbete. Kommunal 3% Statlig 4% Off. ägt bolag 3% Annat 6% Privat, utländskt ägt bolag 29% Privat, svenskägt bolag 55% Systemvetarna arbetar framförallt inom privat sektor. Detta gäller för drygt åtta av tio av alumnerna. Sett över hela gruppen arbetar avsevärt fler inom svenskägda än utlandsägda bolag (diagram 8). De som har utländsk bakgrund arbetar dock i betydligt högre grad i utländska bolag än övriga alumner. 27 Omkring 10% av systemvetarna från Lund arbetar inom kommun, stat, landsting 26 Våren 2008 var tre av totalt 137 systemvetare arbetslösa % av alumnerna med utländsk bakgrund arbetar i utländska bolag och samma sak gäller för 26% bland övriga. 22

24 eller offentligt ägt bolag. 28 Samma sak gäller för betydligt fler (21%) bland alumner inom ADB-området i riket. 29 Inte överraskande arbetar systemvetarna framförallt inom IT-/Telekombranschen (diagram 9). Det är också mycket vanligt att alumnerna är engagerade i konsultverksamhet. Därutöver är ett mindre antal systemvetare verksamma inom en rad andra branscher. Några arbetar inom tillverkning, andra inom finansiell verksamhet och ytterligare någon inom parti/detaljhandel. Ett fåtal uppger att de är verksamma inom offentlig förvaltning. Diagram 9: Branscher/arbetsområden där systemvetaralumnerna är verksamma. (Antal). IT/Telekom Konsultverksamhet Tillverkning Finansiell verksamhet Övr serviceverksamhet Parti/detaljhandel Offentlig förvaltning Annan* antal *Kategorin annan innehåller en rad olika arbetsområden, t.ex. forskning, utbildning och översättning, marknadsanalys, bemanning och revision. Av års systemvetaralumner hade ganska få (4%) valt att starta egna företag. Detta är i nivå med examinerade från Ekonomihögskolan i stort Bland de systemvetare från Lund som är verksamma inom stat och kommun är kvinnor överrepresenterade. Omkring 11% av kvinnorna mot 5% av männen arbetar antingen inom kommunal eller statlig sektor 29 Avser examinerade inom ADB-området i riket under läsåret 2004/2005. SCB (2008): Inträdet på arbetsmarknaden. 30 Se vidare i Examen i ekonomi och sedan? års lundaekonomer om utbildning och yrkesliv. Rapport nr 2008:251, Utvärderingsenheten, Lunds universitet. 23

25 Arbetsuppgifter, yrkestitlar och arbetsledning Vilka arbetsuppgifter har systemvetarna några år efter examen? Skiljer dessa sig från vad alumnerna sysselsatte sig med i starten av sina yrkeskarriärer? Generellt sett har systemvetarna fått fler arbetsuppgifter. 31 Detta antyder både ett utökat ansvarsområde och att arbetet gett möjlighet att utveckla nya färdigheter och kompetenser. I takt med att alumnerna etablerat sig på arbetsmarknaden har andelen som arbetar med utveckling av system ökat ganska markant och några år in i yrkeslivet har systemutveckling gått om programmering som den mest förekommande arbetsuppgiften (diagram 10). Jämfört med den första tiden på arbetsmarknaden arbetar betydligt fler också med att leda projekt. I början av sina karriärer arbetade omkring var tionde med projektledning och efter några år på arbetsmarknaden gäller samma sak för var femte. Diagram 10: Andel systemvetaralumner som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter inom följande arbetsområden, första arbetet i jämförelse med nuvarande arbete % 20% 10% 0% Programmering Systemutveckling Test Databassystem Projektledning Systemförvaltning Gränssnittsdesign Utbildning Affärssystem Första arbetet Nuvarande arbete 31 På frågan om vilka huvudsakliga arbetsuppgifter som de hade kunde alumnerna markera upp till tre alternativ. Frågan ställdes både i förhållande till det första och nuvarande arbetet och markeringarna var betydligt fler när arbetsuppgifterna i det nuvarande arbetet efterfrågades. Snittvärdet (antal markerade arbetsuppgifter/person) uppgick till 1,7 gällande det första arbetet och 2,2 gällande det andra. 32 I enlighet med den föregående noten 30 har alumnerna fler arbetsuppgifter i det nuvarande arbetet i förhållande till det första. Därav är flertalet av staplarna högre för nuvarande arbete. 24

26 Sett till konkreta yrken har alumnerna en stor mängd olika yrkestitlar. Variationer på titeln konsult dominerar. Några exempel är Configuration Consult, verksamhetskonsult eller Business Consult. Därutöver märks coordinators, designers, managers, ingenjörer och arkitekter inom det systemvetenskapliga fältet. Engelska yrkestitlar är mycket vanliga. Tabell 2: Yrkestitlar bland systemvetaralumnerna, fördelat över branscher. Bransch IT/Telekom Exempel på yrkestitlar Account Manager, Affärsutvecklare, Produktchef, Ambul. tjänsteman, Application Developer, Application Manager, Change Coordinator, Configuration Consult, Content Engineer, Customer Care, Customer Tester, Dataingenjör, Development Engineer, Incident Manager, IT-Administrator, IT-arkitekt, IT-konsult, Projektledare, Software-Designer, Software Engineer, System Developer, Systemingenjör, Systemkonstruktör, Systemutvecklare, Teknisk support, Territory Market manager, UI-Coordinator, Verksamhetskonsult Konsultverksamhet Tillverkning Finansiell verks. Övr. serviceverks. Offentlig förvaltning Affärssystemkonsult, Analyst Programmer, Application Consult, Business Consult, Business Intelligence Consult, Edi. Consultant Analyst, IT-konsult, IT-revisor, Konsult, Områdeschef, Pdm Arkitekt, Sap. Consult, Senior Consult, Senior Programmer, Senior Business Consult, Solution Manager, Systemtestare, Systemutvecklare, Systemintegratör, Team chef, Test ingenjör Area Manager, Controller, IT-konsult, IT-tekniker, Project Manager, Systemutv., Teknisk projektledare, Ägare Business Tech. Analyst, Ekonomisk rådgivare, IT-utvecklare, System Developer, Utvecklare, Web Coordinator, Kontorschef, Projektledare, Cto, IT-ansvarig, IT-medarbetare, IT-projektledare, Diagram 11: Andel systemvetaralumner som efter sin utbildning haft en arbetsledande roll i förhållande till andra personer. Examinerade (Antal) nej 1-5 personer 6-10 personer personer personer Mer än 100 personer 25

27 Hälften av systemvetarna har haft arbetsledande roller sedan de avslutade sin utbildning. Vanligast är arbetsledning i förhållande till ett mindre antal personer (diagram 11). Några av alumnerna har erfarenhet av att leda arbete för uppemot 100 personer eller därutöver. En större andel kvinnor (61%) än män (41%) saknar arbetsledande erfarenheter. Arbete i utlandet Omkring var fjärde alumn har erfarenhet av att ha arbetat i utlandet någon gång efter sin examen och i detta avseende har den danska arbetsmarknaden en ganska framskjuten plats (diagram 12). I sammanhanget kan noteras att alumner med erfarenhet av utlandsarbete är betydligt högre bland systemvetarna från Lund (24%) än bland alumner inom ADB-området i Sverige i stort (13%). 33 Diagram 12: Andel systemvetaralumner med erfarenheter av utlandsarbete. (Exam ) Övriga Danmark Norden 9% 1,5% Europa 10% USA 1,5% Övriga världen 2% Saknar erfarenhet av utl.arb. 76% En mindre andel av systemvetaralumnerna (6%) har sitt nuvarande arbete förlagt i utlandet och av dessa arbetar de flesta i Danmark. 34 Uppgifterna om utlandsarbete bör dock tolkas med försiktighet. Adress saknas för de åtta alumner som ej var folkbokförda i Sverige våren 2008 varför de inte kunde nås av enkäten. I samma utsträckning som dessa arbetar i utlandet är andelen utlandsarbetande alumner större. 33 Uppgifter om alumner inom ADB-området i riket avser examinerade under läsåret 2004/2005. SCB (2008): Inträdet på arbetsmarknaden. 34 Av totalt åtta personer som våren 2008 arbetar i utlandet är sex verksamma i Danmark. 26

28 Nuvarande lön Generellt sett tjänar kvinnorna mindre än männen. Median för nuvarande lön uppgår till omkring i månaden för kvinnor och för män. Omkring 40% av kvinnorna har en månadslön under och samma sak gäller för färre än en fjärdedel av männen (diagram 13). Arbetsledning har stor betydelse för lönenivån. Totalt sett har 19 kvinnor arbetsledande uppgifter och dessa ligger våren 2008 på i princip samma lönenivå som männen som leder arbete. Samtidigt befinner sig kvinnor som inte leder arbete i ett betydligt sämre löneläge än männen. För att komma upp i samma löneläge som män med motsvarande befattning ska de kvinnliga systemvetarna alltså ha nått chefsposition. Diagram 13: Nuvarande löner utifrån kön och arbetsledande uppgifter. Examinerade % 75% 50% Mer än Mindre än % 0% Kvinna Utan arbetsledande uppgift Kvinna Med arbetsledande uppgift 27

29 5. Utbildningens kvalitet och arbetslivsrelevans Hur bedömer systemvetarna sin utbildning vid Lunds universitet i ljuset av sina erfarenheter på arbetsmarknaden? Hur väl överensstämmer det nuvarande arbetets inriktning med den inriktning som utbildningen haft? Den stora merparten har fått ett arbete som helt eller delvis är i linje med deras utbildning. Det finns dock stora skillnader inom gruppen. De som tagit sin examen genom programstudier arbetar i större utsträckning inom samma område som utbildningen än de som gått fristående kurser. Skillnaden är också stor mellan systemvetare med svensk och utländsk bakgrund (diagram 14). En betydligt större andel av alumnerna med utländsk bakgrund, drygt var fjärde, arbetade våren 2008 inom ett annat område än vad utbildningen var inriktad mot. Diagram 14: I vilken utsträckning är nuvarande arbete inom samma område som utbildningen? Uppdelat efter svensk/utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund 0% 20% 40% 60% 80% 100% Arbetet helt/till största delen inom utb.området Arbetet inom ett annat område än utb. Arbetet till viss del inom utb.området Examensform tycks också ha viss betydelse för möjlighet att få arbete inom samma område som utbildningen. Systemvetarna med magisterexamen är i detta avseende mer lyckosamma än de som tagit kandidatexamen. Bland magistrarna arbetar nio av tio inom samma område som utbildningen och bland kandidaterna gäller samma sak för åtta av tio. 28

30 Kraven i arbetslivet Vilka förmågor och färdigheter ställer systemvetarnas arbeten krav på och i vilken utsträckning har dessa tränats i utbildningen? Generellt sett ställer arbetet högst krav på allmänna förmågor som att arbeta i team och att kunna analysera problem på ett självständigt vis (diagram 15). Dessa förmågor ingår som centrala delar i arbetet för de allra flesta av alumnerna. Diagram 15: Andel systemvetaralumner vars nuvarande arbete ställer krav på följande färdigheter. Arbeta i team Självst. analysera probl. Argumentera o övertyga Förkl. för icke-spec Använda utvecklingsverktyg Designa lösningar Skriftliga presentationer Engelska presentationer Följa kunskapsutv inom arbområde Muntliga presentationer Medv i verksamhets-o affärsutv. Leda proj/människor Anv. systemutv.metoder Utforma modeller för system Medv i tjänsteutv. Etiska bedömningar Bearbeta statistik Matematiska beräkn. 0% 25% 50% 75% 100% Till stor del Till viss del Inte alls Arbetet förutsätter flera olika kommunikativa färdigheter. Få systemvetare har ett arbete som inte ställer några krav på att kunna argumentera, förklara för icke-specialister eller att göra skriftliga presentationer. Merparten ställs ibland inför att göra såväl muntliga presentationer som presentationer på engelska. I enkäten efterfrågas också alumnernas tillämpning av specifika färdigheter 29

31 inom det systemvetenskapliga fältet; att designa lösningar, utforma modeller för system samt att använda systemutvecklingsmetoder och professionella utvecklingsverktyg. Svaren indikerar en ganska hög grad av specialisering. Detta gäller i synnerhet kraven på att kunna använda professionella utvecklingsverktyg i sitt arbete. Sådana krav ställs i mycket hög grad på en fjärdedel av alumnerna men inte alls på en tredjedel av dem. Träningen i utbildningen Var låg då tonvikten i den systemvetenskapliga utbildningen? I vilken utsträckning har olika färdigheter tränats och hur nöjda är alumnerna med träningen? Vilka färdigheter har inte tränats alls? De allra flesta, drygt nio av tio, är nöjda med träningen i att arbeta i team (diagram 16). Flera lyfter också fram momentet som en av utbildningens främsta styrkor: Bra med mycket grupparbete. Gav bra förståelse för och färdighet i att arbeta i projektform och i grupp. Många framhåller att utbildningen även ger god träning i individuellt orienterade arbetsformer. Den stora merparten, omkring åtta av tio, är nöjda med hur utbildningen förberett dem för att kunna analysera problem på ett självständigt sätt. Balansen mellan individuella och kollektiva arbetsformer framhålls av någon som utbildningens viktigaste styrka: Ger bra balans mellan grupparbete och enskilt arbete. Systemvetarna uttrycker tillfredsställelse med färdighetsträningen i vissa kommunikativa förmågor men är mera kritiska med avseende på andra. Den stora merparten (81%) av alumnerna är nöjda med träningen i att göra skriftliga presentationer och de flesta (69%) är nöjda med träningen i att göra muntliga presentationer. Förberedelsen för att hantera engelska presentationer och att kunna argumentera och övertyga har varit något sämre. Drygt fyra av tio framhåller att de är missnöjda med utbildningen i båda dessa avseenden, alternativt att de inte fått någon träning alls. Mest tveksamma är alumnerna i fråga om utbildningen gett någon förberedelse för att kunna förklara för icke specialister. Den stora merparten uppger att den träning de fått varit bristfällig eller att någon träning överhuvudtaget inte förekommit. Bland mera specifika färdigheter inom det systemvetenskapliga fältet är omkring sju av tio nöjda med träningen i att använda systemutvecklingsmetoder, utforma modeller för system och att designa lösningar. Förberedelsen för att kunna använda utvecklingsverktyg har varit sämre. Över hälften av alumnerna är missnöjda med utbildningen i detta avseende och en del menar att någon sådan träning inte förekommit. 30

32 Diagram 16: Systemvetarnas bedömning av färdighetsträningen i utbildningen med avseende på följande aspekter. 35 Arbeta i team Skriftliga presentationer Självst. analysera probl. Muntliga presentationer Använda systemutv.metoder Utforma modeller för system Designa lösningar Engelska presentationer Argumentera och övertyga Leda projekt/människor Göra etiska bedömningar Följa kunskapsutv. inom arb.omr. Använda utvecklingsverktyg Bearbeta statistik Medv. i verksamhets- o affärsutv. Förklara för icke specialister Göra matematiska beräkningar Medv. i tjänsteutv. 0% 25% 50% 75% 100% Nöjd Missnöjd Förekom ej Alumnerna är generellt sett tveksamma till hur utbildningen förberett dem för att medverka i tjänsteutveckling eller affärs- och verksamhetsutveckling. En förhållandevis stor andel upplever att utbildningen inte gett någon förberedelse alls i dessa avseenden. Att göra etiska bedömningar är en förmåga som tyd- 35 Kategorin nöjd i diagrammet är en sammanslagning av enkätens svarsalternativ mycket nöjd och ganska nöjd och kategorin missnöjd är en sammanslagning av enkätens svarsalternativ mycket missnöjd och ganska missnöjd. 31

33 ligt kan länkas till gällande examensordning. Endast hälften är nöjda med den utbildning i etik som de fått under sin tid på systemvetarutbildningen. Den andra hälften uttrycker antingen missnöje med den färdighetsträning som getts eller upplever att träning i etiska ställningstaganden överhuvudtaget inte är något som förekommer i utbildningen. I sammanhanget bör dock noteras att en kurs i etik som uppges vara nedlagd beskrivs i uppskattande ordalag i en av enkätens öppna frågor. Diagram 17: Andel som är nöjda med utbildningen systemvetare i Lund, alumner inom ADB-området i riket och övriga alumner vid EHL 36 Arbeta i team Skriftliga presentationer Muntliga presentationer Presentationer på engelska Argumentera och övertyga Följa kunskapsutv inom arbetsomr. Systemvetaralumner från Lund Alumner inom ADB-området i riket Alumner från Ekonomihögskolan i Lund Förklara för icke specialister Medverka i verksamhetsutv. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Systemvetarnas bedömningar kan i flera avseenden jämföras med både alumner inom ADB-området i riket och övriga alumner vid EHL (diagram 17). Ur framförallt två aspekter är alumnerna inom ADB-området i riket betydligt 36 Jämförelsen med alumner inom ADB-området utgår från uppgifter i SCB (2008): Inträdet på arbetsmarknaden. Jämförelsen med alumner vid Ekonomihögskolan i Lund görs med examinerade I gruppen ingår företagsekonomer, nationalekonomer, statistiker och de med examen i handelsrätt. Resultatet av denna undersökning är redovisad i Utvärderingsenhetens rapport nr 2008:251. Här redovisas den aktuella frågan emellertid ämnesvis och i medelvärdesform (s. 47) samt med fokus på aspekter som inte alls tränats i utbildningen (s. 35). Redovisningsformen i diagram 17 tillämpas för att göra jämförelser med systemvetarna. 32