Kristina Eklund. Anders Jakobsson. Bertil Lindahl. Lars Grip. metod- och kvalitetsansvarig för nationella riktlinjer.
|
|
- Britt-Marie Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Kristina Eklund metod- och kvalitetsansvarig för nationella riktlinjer Anders Jakobsson projektledare Bertil Lindahl ordförande faktagruppen Lars Grip ordförande prioriteringsgruppen
3 Ca 2 år efter en riktlinje Upprepade Regelbundna kompletteringar (1-2 år) och uppdateringar (3-5 år)
4 Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård tandvård socialtjänst - Stöd till styrning och ledning - Rekommendationer på gruppnivå
5 stödja öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram God vård
6 Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer Övrig vård- och omsorgspersonal
7 Bevakning av kunskapsläget selektiv uppdatering eller komplettering vid behov Total genomgång av riktlinjen ca tre år efter publicering
8
9 Kompletterade rekommendationer vad gäller antikoagulantia vid FF (dabigatran) trombocythämmare (prasugrel, ticagrelor) antiarytmika vid FF (dronedaron) kateterburen aortaklaffsimplantation vid aortastenos kommunicerar uppdateringen till hälso- och sjukvården
10 Centrala rekommendationer Stöd för styrning och ledning Vetenskapligt underlag Sök i riktlinjerna på webben"
11 KOMMUNIKATION OCH FÖRANKRING INDIKATORER FÖR GOD VÅRD FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING VETENSKAPLIGT UNDERLAG PRIORITERINGS- ARBETE KOMMUNIKATION OCH FÖRANKRING INDIKATORER FÖR GOD VÅRD PRELIMINÄR VERSION SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING
12 Godkännandeprocesser Prissättning Nya studier
13 Medicinsk faktagrupp Viveka Frykman-Kull, Danderyds sjukhus, antiarytmika Anders Jeppsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset klaffel Per Wester, Norrlands universitetssjukhus antikoagulantia Jan-Håkan Jansson, Skellefteå lasarett trombocythämmare Socialstyrelsen Sten Anttila, metodexpert kunskapsöversikter Bassam El-Khouri, metodexpert kunskapsöversikter Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist Björn Nilsson utredare - indikatorer Hälsoekonomi Lars Bernfort, Centrum för utvärdering av Medicinska Teknologier (CMT), Linköping
14 Bert Andersson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bo Carlberg, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Karl Gunnar Engström, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Mia von Euler, Södersjukhuset, Stockholm Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (ordförande) Hani Hattar, Västerviks sjukhus, Västervik Eva Nylander, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping Ulf Näslund, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Rosengren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Lars Sandman, Högskolan i Borås, Borås Jonas Schwieler, Karolinska Institutet, Stockholm Agneta Ståhle, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, Stockholm Jan Torkel Sunnegårdh, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Eva Swahn, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping Pär Säberg, Primärvården, Curera, Stockholm Andreas Terent, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Uppsala Peter Vasko, Centrallasarettet Växjö Per Werner, Primärvården Region Skåne Per-Lennart Ågren, Falu lasarett
15 Stöd för styrning och ledning webbpublicering
16 Aktivitet Tidpunkt Projektstart rekrytering av experter Tillstånds-/åtgärdslista utkast Medicinskt och hälsoekonomiskt underlag klart Prioriteringsmöte Preliminär version Sista datum för synpunkter Nationellt seminarium för beslutsfattare Slutversion Senhösten 2011
17 Aktuella faktaunderlag och prioriteringar Bertil Lindahl & Lars Grip
18 Hög prioritet Behandling A Behandling B Prioritera Låg prioritet FoU Icke-göra Inom ramen för studier Gör inte alls
19
20 En RCT med en uppföljningstid upp till 12 månader [Wallentin et al] patienter med ACS, ca 60 % nonste-acs, hos 28 % var inte invasiv behandling planerad. Ticagrelor som tillägg till ASA versus standardbeh. clopidgrel och ASA Effektstorleken för studiens primära effektmått (död i kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke) var jämförbara hos grupperna med respektive utan instabil kranskärlssjukdom och med respektive utan planerat invasivt ingrepp. Resultat redovisas för hela ACS-gruppen med eller utan invasiv åtgärd
21 107 (1,4 procent) fler levande vid 12 mån, 89 (1,1 procent) färre hade dött av kärlsjukdom, 89 (1,1 procent) färre hade haft hjärtinfarkt Måttligt lägre risk för död (HR 0,78, CI 0,69 0,89) (måttlig evidensstyrka) Måttligt lägre risk för CV-död (HR 0,84, CI 0,77 0,92) (måttlig evidensstyrka) Måttligt lägre risk för hjärtinfarkt (HR 0,84, CI 0,75 0,95) (måttlig evidensstyrka) Ingen ökad risk för stroke (HR 1,17, CI 0,91 1,52) (låg evidensstyrka) Ingen ökad risk för allvarlig blödning (HR 1,03., CI 0,93 1,15) (måttlig evidensstyrka) Måttligt högre risk för avbrott av behandlingen pga biverkningar. (RR 1,25, CI 1,12 1,41) (måttlig evidensstyrka) Hälsoekonomisk bedömning - måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (givet att dygnskostnaden för ticagrelor inte överstiger 20 kronor).
22 Effekt av åtgärd - underlag saknas Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar
23 Tidigare rekommendation: Hälso- och sjukvården bör erbjuda klopidogrel till patienter med instabil kranskärlssjukdom utan planerad invasiv åtgärd (prioritet 3). Nya rekommendationer: Hälso- och sjukvården kan erbjuda ticagrelor som alternativ till klopidogrel till patienter med instabil kranskärlssjukdom utan planerad invasiv åtgärd (klopidogrel något högre prioriterat än ticagrelor)
24 En RCT med en uppföljningstid upp till 12 månader [Prespecificerad substudie till PLATO; Cannon et al 2010] patienter med ACT, med eller utan ST-höjning, som planerades genomgå invasiv behandling. Omkring 50 procent hade nonste-acs. Ticagrelor som tillägg till ASA med standardbehandlingen clopidgrel och ASA. Effektstorleken för studiens primära effektmått (död i kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke) var jämförbara hos grupperna med respektive utan instabil kranskärlssjukdom. Resultat för övriga effektmått redovisades inte för gruppen med instabil kranskärlssjukdom.
25 59 (1,1 procent) fler levande vid 12 mån, 48 (0,9 procent) färre hade dött av kärlsjukdom, 78 (1,3 procent) färre hade haft hjärtinfarkt, 35 (0,7 procent) färre hade drabbats av stenttrombos Måttligt lägre risk för död (HR 0,81, CI 0,68 0,95) (måttlig evidensstyrka) Måttligt lägre risk för hjärtinfarkt (HR 0,80, CI 0,69 0,92) (måttlig evidensstyrka) Ingen ökad risk för stroke (HR 1,08, CI 0,78 1,50) (måttlig evidensstyrka) Måttligt lägre risk för stenttrombos (HR 0,64, CI 0,46 0,88) (måttlig evidensstyrka) Ingen ökad risk för allvarlig blödning (HR 1,00., CI 0,88 1,14) (måttlig evidensstyrka) Hälsoekonomisk bedömning - måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (givet att dygnskostnaden för ticagrelor inte överstiger 20 kronor).
26 En RCT med en uppföljningstid upp till 15 mån [Wiviott et al Lancet 2008] patienter med ACS som behandlats med PCI/stent. Varav procent hade instabil kranskärlssjukdom med måttlig-hög risk Prasugrel som tillägg till ASA, med standardbeh. klopidogrel och ASA.
27 3 procent färre drabbats av hjärtinfarkt och 1,15 procent färre av stenttrombos vid uppföljningstidens slut. Ingen minskad risk för död i hjärtkärlsjd. (HR 0,84, CI 0,66 1,08) (måttlig evidensstyrka) Måttligt minskad risk för hjärtinfarkt (HR 0,76, CI 0,67 0,86) (måttlig evidensstyrka) Måttligt minskad risk för stenttrombos (HR 0,42, CI 0,31 0,59) (måttlig evidensstyrka) Ingen ökad risk för allvarlig blödning (HR 1,27, CI 0,99 1,63) (måttlig evidensstyrka) Information saknas om effekt på total-död, stroke, icke-procedurrelaterad hjärtinfarkt och avbrott av behandling pga biverkningar Hälsoekonomisk bedömning - måttlig till hög kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår
28 Tidigare rekommendation: Hälso- och sjukvården bör erbjuda klopidogrel till patienter med instabil kranskärlssjukdom och planerad invasiv åtgärd (prioritet 3). Nya rekommendationer: Hälso- och sjukvården kan erbjuda ticagrelor som alternativ till klopidogrel till patienter med instabil kranskärlssjukdom och planerad invasiv åtgärd (klopidogrel högre prioriterat än ticagrelor) Hälso- och sjukvården kan erbjuda prasugrel som alternativ till klopidogrel till patienter med instabil kranskärlssjukdom och planerad invasiv åtgärd (clopidogtrel högre prioriterat än prasugrel)
29 En RCT med en uppföljningstid upp till 15 mån[montalescot et al] patienter med STEMI och planerad behandling med PCI. Personer som nyligen behandlats med trombolys ingick ej i studien. Prasugrel som tillägg till ASA med standardbeh. klopidogrel och ASA.
30 38 (2,2 procent) färre drabbats av hjärtinfarkt och 19 (1,2 procent) färre hade drabbats av stenttrombos vid uppföljningstidens slut Ingen minskad risk för död (HR 0,76, CI 0,54 1,07) (måttlig evidensstyrka) Måttligt minskad risk för hjärtinfarkt (HR 0,75, CI 0,59 0,95) (hög evidensstyrka) Ingen minskad risk för stroke (HR 1,03, CI 0,60 1,79) (måttligt evidensstyrka) Måttligt minskad risk för stenttrombos (HR 0,58, CI 0,36 0,93) (hög evidensstyrka) Ingen ökad risk för allvarlig blödning (HR 1,11, CI 0,70 1,77) (måttligt evidensstyrka) Information saknas om behandling av STEMI utan planerad PCI, samt effekt på ickeprocedurrelaterad hjärtinfarkt och avbrott pga biverkningar. Hälsoekonomisk bedömning - måttlig till hög kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår
31 En RCT med en uppföljningstid upp till 12 månader [Wallentin et al]. Totalt patienter med ACS. Omkring 38 % hade STEMI. Ticagrelor som tillägg till ASA med standardbeh. clopidgrel och ASA. Storleken för studiens primära effektmått (död i kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke) var jämförbara hos grupperna med respektive utan SThöjningshjärtinfarkt.
32 Resultat redovisas för hela gruppen med ACS med eller utan invasiv åtgärd. 107 (1,4%) fler levande vid 12 mån, 89 (1,1%) färre hade dött av kärlsjukdom, 89 (1,1%) färre hade haft hjärtinfarkt, 35 (0,6%) färre hade drabbats av stenttrombos Måttligt lägre risk för död (HR 0,78, CI 0,69 0,89) (måttlig evidensstyrka) Måttligt lägre risk för hjärtinfarkt (HR 0,84, CI 0,75 0,95) (måttlig evidensstyrka) Ingen ökad risk för stroke (HR 1,17, CI 0,91 1,52) (låg evidensstyrka) Måttligt lägre risk för stenttrombos (HR 0,67, CI 0,50 0,91) (måttlig evidensstyrka) Ingen ökad risk för allvarlig blödning (HR 1,03, CI 0,93 1,15) (måttlig evidensstyrka) Måttligt högre risk för avbrott av behandlingen pga biverkningar (HR 1,23, CI 1,10 1,37) (måttlig evidensstyrka) Hälsoekonomisk bedömning - måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (givet att dygnskostnaden för ticagrelor inte överstiger 20 kronor).
33 Tidigare rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda klopidogrel till patienter med ST-höjningsinfarkt (prioritet 2). Nya rekommendationer Hälso- och sjukvården kan erbjuda prasugrel som alternativ till klopidogrel till patienter med ST-höjningsinfarkt (klopidogrel något högre prioriterat än prasugrel) Hälso- och sjukvården kan erbjuda ticagrelor som alternativ till klopidogrel till patienter med ST-höjningsinfarkt (klopidogrel högre prioriterat än ticagrelor)
34 Effekt av åtgärd - underlag saknas Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar Gentestning för val av orala trombocythämmare Effekt av åtgärd - underlag saknas Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar
35
36 En RCT med PROBE (prospektive randomiserad open-label blindad endpoint) design ingår i granskningen, non-inferiority (RE-LY ) Dabigatran i doserna 110mg x 2 eller 150mg x 2 vs. warfarin (INR 2-3) patienter med permanent, persisterande eller paroxysmalt förmaksflimmer och ytterligare ökad risk för ischemisk stroke. Uppföljningstiden var i genomsnitt 2 år Cirka 40 % behandlades med ASA vid studiestart och 20 % fick ASA under hela studien. Hälften hade tidigare långtidsbehandling med AVK-läkemedel. Tid i terapeutiskt intervall för warfarinbehandlade patienterna var 64 % vilket är lägre än från svenska studiecentra, 77 %, vilket medförde att svenska studiecentra tillhörde de med bäst warfarin-monitorering (fjärde kvartilen).
37 Stroke/systemiska embolier: 1,71 % per år - warfarin 1,54 % per år mg dabigatran (p<0,001 för likvärdig effekt) 1,11 % per år mg dabigatran (superiority, p<0,001; NNT =166 per år) Allvarlig blödning 3,57 % per år - warfarin-gruppen 2,87 % per år mg dabigatran (superiority, p=0,003; NNT =143 per år) 3,32 % per år mg dabigatran Mortalitet 4,13 % per år - warfarin 3,75 % per år mg dabigatran 3,64 % per år mg dabigatran
38 Dabigatran i dosen 110-mg x 2 jämfört med warfarin Likvärdig risk för stroke/systemisk emboli (RR 0,90; CI 0,74 1,10) (Måttlig evidensstyrka) Minskad risk för allvarlig blödning (Måttlig evidensstyrka) Likvärdig mortalitetsrisk (RR 0,91, CI 0,80 1,03) (Måttlig evidensstyrka) Dabigatran 150-mg x 2 jämfört med warfarin Minskad risk för stroke/systemisk emboli (RR 0,65; CI 0,52 0,81) (Måttlig evidensstyrka) Likvärdig risk för allvarlig blödning (RR 0,93; CI 0,81 1,07) (Måttlig evidensstyrka) Likvärdig mortalitetsrisk (RR 0,88, CI 0,77 1,00) (Måttlig evidensstyrka) I subgruppsanalysen av bäst warfarin-beh jämfört med dabigatran 110 mg eller 150 mg - inga statistiska skillnader i stroke/embolism, allvarlig blödning, eller mortalitet. Behandlingsavbrott: 20,7 och 21,2 % dabigatran och 16,6 % warfarin Hälsoekonomisk bedömning - baserade på den övre kvartilen cttr Dabigatran 150 mg x 2, måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (gäller för en dygnskostnad av dabigatran 150 mg x 2 upp till över 40 kr. Dabigatran 110 mg x 2 per dag, måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår upp till en dygnskostnad på cirka 25 kronor.
39
40 Tidigare rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda warfarin till patient med förmaksflimmer/fladder > 48 tim med ytterligare minst två måttliga riskfaktorer eller en hög riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom och mot beaktande av risk för blödning (prioritet 2). Ny rekommendation Hälso- och sjukvården kan erbjuda dabigatran som alternativ till warfarin till patient med förmaksflimmer med ytterligare minst två måttliga riskfaktorer eller en hög riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom och mot beaktande av risk för blödning och med eller utan planerad elkonvertering (warfarin högre prioriterat än dabigatran).
41 Tidigare rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda warfarin till patient med förmaksflimmer/- fladder > 48 tim med minst ytterligare en måttlig riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom och mot beaktande av risk för blödning (prioritet 4). Ny rekommendation Hälso- och sjukvården kan erbjuda dabigatran som alternativ till warfarin till patient med förmaksflimmer med minst ytterligare en måttlig riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom och mot beaktande av risk för blödning och med eller utan planerad elkonvertering (warfarin högre prioriterat än dabigatran).
42
43 En dubbelblind RCT (Davy et al) 174 patienter med permanent förmaksflimmer Dronedaron 400 mg x 2 alternativt placebo som tillägg till ordinarie frekvensreglerande läkemedel Uppföljning 6 mån. Primär endpoint var förändring av medelhjärtfrekvensen (24 timmar Holter) mellan baseline och dag 14. Man studerade även hjärtfrekvensen vid submaximal och maximalt arbete samt efter 4 månader.
44 Sänkning av HR efter 14 d med 11,7 slag/min; reduktion av maxfrekvensen under max-arbetsprov med 24,5 slag/min; frekvenssänkning 8,8 slag/min efter 4 mån Signifikant sänkning av hjärtfrekvensen (Låg evidensstyrka) Signifikant reduktion av maxfrekvensen under maximalt arbetsprov (Låg evidensstyrka) Antalet serious adverse events var jämförbara, medan antalet GI-biverkningar med diarré samt respiratoriska symtom var vanligare i dronedarongruppen. Information som saknas: vilka doser patienterna hade avseende andra frekvensreglerande läkemedel och eventuella dosjusteringar under studiens gång. effektmått som totalmortalitet, symtomlindring, hospitalisering och utveckling av hjärtsvikt Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar
45 EURIDIS och ADONIS, två identiska RCT [Sing et al] 828 patienter med paroxysmalt och persisterande förmaksflimmer. Dronedaron eller placebo; uppföljning ett år. Primära frågeställning var tidpunkt för första recidiv till ff Sekundär endpoint var symtom relaterat till ff samt medelfrekvens under första återfall ff Sänkning av hjärtfrekvensen vid förmaksflimmerrecidiv (låg evidensstyrka) Minskad grad av symtom i samband med ff-recidiv (mycket låg evidensstyrka) Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar
46 Ny rekommendation Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dronedaron som frekvensreglering till patienter med paroxysmalt förmaksflimmer när standardbehandling inte ger önskad effekt (låg prioritet).
47 ATHENA [Hohnloser et al], RCT, 4628 patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer Dronedaron eller placebo. Medeluppföljning var 21±5 månader. Primärt utfallsmått: hospitalisering för kardiovaskulär orsak eller död EURIDIS och ADONIS, två identiska RCT [Sing et al] 828 patienter med paroxysmalt och persisterande förmaksflimmer. Dronedaron eller placebo. Uppföljningen skedde efter ett år. Den primära frågeställningen var tidpunkt för första recidiv till förmaksflimmer
48 Uttalat symtomatiskt parox. förmaks-flimmer Dronedaron som profylax mot förmaksflimmer Hospitalisering för kardiovaskulär orsak eller död: 31,9 % vs med placebo 39,4 %; CV-död 2,7 % vs 3,9 %; hospitaliseringar 29,3 % vs 36,9 %; mediantid till första recidiv till förmaksflimmer 116 dagar vs 53 dagar Ingen skillnad avseende totalmortalitet (HR 0,84, CI 0,66 1,08) (måttlig evidensstyrka) Lägre risk för hospitalisering (HR 0,74, CI 0,67 0,82) (måttlig evidensstyrka) Lägre risk för förmaksflimmerrecidiv (HR 0,75, CI 0,65 0,87 resp. HR 0,63, CI 0,55 0,72) (måttlig evidensstyrka) Ingen skillnad avseende allvarliga biverkningar noterades i någon av studierna. I samtliga studierna saknas information om symtomlindring och livskvalitet. Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar
49 Ny rekommendation Hälso- och sjukvården kan Erbjuda dronedaronbehandling som profylax mot förmaksflimmer (måttligt hög prioritet).
50
51 En RCT med en uppföljningstid upp till 2 år ingår i underlaget [Leon et al]. 358 patienter med aortastenos som icke lämpliga för kirurgi. Perkutan aortaklaffsimplantation med standardbehandling (ej kir).
52 Totalmortalitet - 20 % absolut riskreduktion; återinläggningar - 22 % absolut riskreduktion; vaskulära komplikationer (major) - 15 % absolut riskökning; omfattande blödning 11 % absolut riskökning Lägre risk för död (HR 0,55, CI 0,40 0,74) (måttlig evidensstyrka) Lägre risk för återinläggning (RR 0,51, CI 0,37 0,70) (måttlig evidensstyrka) Högre risk för vaskulära komplikationer (RR 7,50, CI 2,70 20,85) (måttlig evidensstyrka) Högre risk för allvarlig blödning (RR 2,0, CI 1,22 3,28)(måttlig evidensstyrka) Information saknas om livskvalitet. Hälsoekonomisk bedömning - måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår
53 Ny rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda kateterburen aortaklaffimplantation till symtomatiska patienter med uttalad aortastenos som vid thoraxkonferens har bedömts icke lämplig för konventionell öppen operation (hög prioritet).
54 Effekt av åtgärd - underlag saknas Hälsoekonomisk bedömning ej bedömbar
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande
Arbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Komplettering av: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård Stöd för styrning och ledning
Komplettering av: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård 2009 Stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?
XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter
Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter (och svårigheter) Viveka Frykman Danderyds Sjukhus Vårdtillfällen av FF 44 % ökning under 12 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1998 2000 2002
Arbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C17a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16, 2011-10-11 Rad C17a Tillstånd/ Åtgärd Förmaksflimmer med ytterligare
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!
Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Klinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra
Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Frågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet
Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Anders Wimo, familjeläkare, HC Bergsjö, Hälsingland Adj Professor, NVS, Karolinska Institutet Läget: 160 000 demenssjuka Ca 25 000 insjuknar
STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage
STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage Nationella koordinatorer Sverige: Eva-Lotta Glader/Johanna Pennlert, Norrlands universitetssjukhus Samordnande forskningssköterska i Sverige:
Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Att förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Förmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?
Förmaksflimmer Vad är förmaksflimmer och varför får man det? Sara Själander, specialistläkare, Kardiologkliniken Sundsvall Strokeprevention vid förmaksflimmer Två patientfall Ny behandling för att förebygga
Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård 2009
Komplettering av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård 2009 Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Innehåll Akut kranskärlssjukdom nya trombocythämmare... 3 Hjärtfel och klaffel kateterburen
När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar
När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär
NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi har tagit fram nationella riktlinjer för
Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?
Världsdiabetesdagen 2017-11-14: Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården? Claes-Göran Östenson, Professor, Karolinska Institutet och Ordförande, Nationella Programrådet
BESLUT. Datum
BESLUT Datum 2019-05-23 Vår beteckning Diarienummer till beslut: Diarienummer till rättelse enligt 36 förvaltningslagen: 1962/2019 1 (6) SÖKANDE Bayer AB Box 606 169 26 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt
Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Nationella riktlinjer för f tandvården
Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Förmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer
Förmaksflimmer Sara Själander, spec läk, kardiologen Sundsvall Allmänt om förmaksflimmer Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Rytmreglering vs frekvensreglering Förmaksflimmer och livsstil Två
Hälsoekonomiska effekter? Fokus på nya antikoagulantia!
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Magnus Janzon, Linköping Hälsoekonomiska effekter? Fokus på nya antikoagulantia! Intressekonflikt: Advisory Board: AstraZeneca Föreläsningar:
Överviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
BESLUT. Datum
1 (5) SÖKANDE Bayer AB Box 606 169 26 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Underlag för beslut i regionerna
Underlag för beslut i regionerna Tillägg till underlag för beslut i regionerna för Tegsedi, Dnr 1392/2018 Datum för expediering av underlag: 2019-05-13 Tillägg till underlag för beslut i regionerna för
BESLUT. Datum 2010-05-17
BESLUT 1 (9) Datum 2010-05-17 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )
Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska
Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014
Förmaksflimmer Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Förmaksflimmer/fladder Förmaksflimmer Förmaksfladder fladder Förmaksfladder Prevalens 2,9% av den vuxna befolkningen
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus
Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ
BESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2016-08-25 Vår beteckning SÖKANDE AstraZeneca AB Legal Department 151 85 Södertälje SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Har vi råd med att vara tröga i införande av nya behandlingar i hjärtsjukvården
Har vi råd med att vara tröga i införande av nya behandlingar i hjärtsjukvården UCR Uppsala Clinical Research centre Lars Wallentin Professor Kardiologi, Chef kardiovaskulär forskning. Uppsala Kliniska
För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Förmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir
Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Andel beh. inom 3 tim. %
Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning
Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4
Karotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning
Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
BESLUT. Datum 2011-11-30. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)
BESLUT 1 (10) Datum 2011-11-30 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
WHO s checklista för säker kirurgi
WHO s checklista för säker kirurgi - vem är den bra för? NORNA Stockholm 2018-11-29 Björn Holmström, Karolinska/SPOR WHO:s checklista för säker kirurgi WHO s Checklista och SPOR I Till SPOR inrapporteras
Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %
Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt
Evidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes