Ungas kriminalitet: ett Ett livsloppsperspektiv

Transkript

1 Ungas kriminalitet: ett Ett livsloppsperspektiv Christoffer Carlsson Stockholms universitet Christoffer Carlsson Kriminologiska institutionen Stockholms universitet

2 Ungas kriminalitet Vad menar vi med livslopp? Ungas brottsutveckling belyst genom kohortstatistik Ett livsloppsperspektiv på ungas kriminalitet Vändpunkter

3 Vad menar vi med livslopp? A sequence of culturally defined age-graded roles and social transitions that are enacted over time (Caspi, Elder, and Herbener, 1990: 15). Livsloppet är normativt strukturerat Uppväxt (familj, förskola, grundskola, gymnasium, extrajobb, inledande relationer) Övergången ungdom/vuxenliv (högre studier, yrkeskarriärens påbörjan, arbete, relationer, etc.) Vuxenliv (familjebildning, stabilt arbete, yrkeskarriär, etc.) Senare vuxenliv (pension, etc.)

4 Födelseår för registrerade på Kriminologi II-kursen, SU VT Antal f f f f f f f f f f

5 77 % var födda under en 8-årsperiod ( ) f f f f f f f f f f

6 Drygt 70 % var födda under en 5-årsperiod ( ) f f f f f f f f. 1992

7 Vad menar vi med livslopp? Livsloppets norm utgår ifrån ett särskilt samhällsskikt, men personer utanför det skiktet är också inbäddade i denna struktur De kan också antas behöva kämpa mer:

8 Ur Carlsson (2012) How individuals experience social structures and social institutions, as well as their ability to make transitions into and between them, are very much dependent on their past and present location in social structures of inequality, based on class, race, gender and other social statuses (Berger and Quinney, 2005: 167).

9 Vad vet vi om brott och livslopp? Individer är som allra mest brottsaktiva i ungdomen, sedan tonar det ut Majoriteten av alla som begår brott kommer att ha slutat när de fyller 30 (typ) Ålder/Brott -kurvan Ju tidigare en börjar och ju grövre brott, desto större risk att en fortsätter. Mellan 5 och 10 % av en given population kommer att ha intensiv och lång kriminalitet

10 Age/Crime-kurvan

11 Age/Crime-kurvan uppdelat på kön

12 Ett sista, svenskt exempel 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Genomsnittligt antal lagföringar bland kvinnor och män i en "högriskgrupp", 15 till 35 års ålder per. glid. med. (kvinnor) 2 per. glid. med. (män) 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 (ur: Begler, Carlsson, Kinell & Sivertsson, 2011)

13 Ungas brottsutveckling Vad är kohortstatistik? Kortfattat innebär födelsekohortstatistik att varje årskull redovisas för sig bl.a. med avseende på hur stor andel som lagförs för brott av olika slag, hur många lagföringar varje årskull ådrar sig före viss ålder och hur olika brotts- och lagföringsbelastningar fördelar sig inom och mellan årskullarna. (Forslund, von Hofer & Thorsson 2012: 1). Kohorter: 1960, 1965, 1970, 1975, 1980, 1985, 1990 Hur ser brottsutvecklingen ut bland unga i Sverige idag, jämfört med förr?

14 Någon Lagföring Bilder från von Hofer et al:s studie (2012)

15 Stöldbrott

16 Våldsbrott

17 Narkotikabrott

18 Någon Lagföring Bilder från von Hofer et al:s studie (2012)

19 Kort sammanfattning Unga verkar i stort sett inte vara mer brottsaktiva idag än förr. Kvinnors ökade förekomst bland lagföringar beror sannolikt på en förändring i synen på kvinnor som begår brott, inte på en förändring i kvinnors brottsbenägenhet Ungas ålder/brott-kurva följer samma mönster, eller ett något mer positivt mönster än förr

20 Livsloppskriminologins problem Kriminalitet tenderar att uppvisa en slående kontinuitet inom individer över tid. Dvs. tidigare kriminalitet är den bästa prediktorn för framtida kriminalitet. MEN Den absoluta majoriteten (90-95 %) av de som börjar begå brott kommer att ha slutat när de fyller 30

21 ?

22 Livsloppskriminologins problem Vad är det som gör att de allra flesta slutar begå brott? Vad är det som gör att några få fortsätter? Kontroversiellt & Högaktuellt

23 Livsloppskriminologins problem Regeringsuppdrag från Justitiedepartmentet till Rikspolisstyrelsen, (Slutrapporterades för ca 2 veckor sedan)

24 Ur slutrapporten

25 Vad är det som gör att de allra flesta slutar?

26 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Ökad ålder, givet allt annat lika Individen utvecklar en will to change Individen möter potentiella vändpunkter Dessa tenderar att hänga ihop

27 Exempel: George När man var yngre, du vet... livet tedde sig så glamoröst, va. Man tänkte ju att man skulle ha en tjej, lite röka, en bil. Sen hade man det bra. Tjejer fanns det gott om, framförallt om man hade ett visst sätt, som jag råkade ha. Röka hade var och varannan kotte, och bilar var ju lätta att sno på den tiden. Man drar till nån småstad, gör en serie brytningar [inbrott] och tar det man vill ha. Sen drar man vidare med tjejen, stannar till i nån skog nånstans och röker, har sex, slumrar lite sen kör man mot solnedgången. Jo, tjena sen märkte man ju att tjejen är inte där längre, rökat gör en bara hosta och man mår dåligt, bilen är ju stulen och lyst man orkar inte springa ifrån snuten längre, dom är mycket snabbare än en annan. Det är du, en gammal rövare, mot tre taggade sprinterlöpare. Och alla ens vänner har dött eller slutat så när man sitter på kåken är man ensam med tjugo år yngre gaphalsar. Då nånstans där börjar man fundera på att lägga av. Man ringer nån man kände en gång, som erbjöd en jobb på nån firma. Frågar om det fortfarande är möjligt [att få jobba där]. Har man tur får man ett ja.

28 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Ålderseffekten (Gottfredson & Hirschi, 1990; Hirschi, 1969; Matza, 1964; Sampson & Laub, 1993; Carlsson, 2012a, 2012b) Samhällsanknytning ökar Fysiska och psykologiska förändringar

29 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Individen utvecklar en will to change (Carlsson, 2012b; Giordano et al., 2002; King, 2012b; Laub & Sampson, 2003; Maruna, 2001) Varför denna förändring? Det kriminella livets baksidor Det konventionella livets fördelar Livsloppets normativa struktur

30 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Individen möter potentiella vändpunkter (Carlsson, 2012a; Laub & Sampson, 2003) Otroligt centralt och inflytelserikt forskningsfynd ( The Turning Point Project )

31 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Vad är en vändpunkt? An alteration or deflection in a long-term trajectory that was initiated at an earlier point in time (Sampson & Laub, 2005) Vad gör vissa händelser till vändpunkter? De påverkar andra faktorer, som får individen att sluta begå brott

32 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Vändpunkt Något händer, t ex: Lumpen Familjebildning Får arbete Högre utbildning Intervention Frälsning Kan bidra till en förändring i Social kontroll (Rutinaktiviteter) Human Agency Kan bidra till en förändring i individens brottslighet

33 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Vändpunkter har en tendens till att 1) öka den sociala kontrollen kring individen, 2) strukturera dagliga rutinaktiviteter, och/eller 3) framkalla en will to change. Har större sannolikhet att inträffa vid vissa faser i livsloppet än andra pga. livsloppets naturliga och sociala struktur Större sannolikhet att vi möter vändpunkterna Större sannolikhet att vi agerar på dem

34 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? OBS!!

35 Vad är det som gör att de allra flesta slutar? Majoriteten av alla som någon gång begått brott (inklusive de som har tyngre belastning) kommer att genomgå dessa processer och sluta begå brott någon gång under vuxenlivets gång. De kommer att leva stabila Svensson -liv, i arbetar/medelklassegmentet.

36 Vad är det som gör att några få fortsätter?

37 Vad är det som gör att några få fortsätter? En väldigt kontroversiell och omdebatterad fråga Kumulativ ofärd (Sampson & Laub, 1997) Kumulativ kontinuitet (Moffitt, 1993)

38 Vad är det som gör att några få fortsätter? Tidiga förhållanden och omständigheter begränsar framtida val och möjligheter Ökad marginalisering och stämpling Ex: mängden tid man sitter frihetsberövad har ingen direkt effekt på ens brottslighet, men indirekt: Mängden tid minskar möjligheten till att få ett stabilt jobb och en bra relation (dvs. stärka sociala band), vilket har en direkt effekt på brottsligheten. Brottsligheten i sin tur har en direkt effekt på möjligheterna att få ett stabilt jobb och bibehålla ett bra förhållande (de svaga banden blir än svagare), osv.

39 STRUKTURELLA BAKGRUNDSFAKTORER låg socioekonomisk status etnicitet föräldrarnas arbete Etc SOCIAL KONTROLL- PROCESSER Familjen Avsaknad av övervakning Hård/inkonsekvent/Hotfull uppfostran Känslomässigt band & uppmärksamhet Skola Svag anknytning Dålig prestation UTFALL I UNGDOMEN Ungdomsbrottslighet INDIVIDUELLA BAKGRUNDSFAKTORER hetsigt temperament upprepade vredesutbrott early CD BROTTSLIGA INFLUENSER Vänners anknytning till kriminalitet Syskons anknytning till kriminalitet Tid BARNDOM UNGDOM (0 10) (10 17)

40 Ungdomsbrottslighet Brott & avvikelse Brott & avvikelse Brott & avvikelse Mängd tid i fängelse/ motsv. SOCIALA BAND Svag anknytning till arbetsmarknad Svag anknytning till partner/äktenskap Etc SOCIALA BAND Svag anknytning till arbetsmarknad Svag anknytning till partner/äktenskap Etc UNGDOM ÖVERG. TILL (10 17) VUXENLIV (17 25) TIDIGA VUXENLIVET (25 32) MEDELÅLDERN (32 45)

41 Fler exempel: Vad är det som gör att några få fortsätter? Temperamentsproblem i barndomen sämre skolprestationer lägre status på arbetsmarknaden Temperamentsproblem i barndomen sämre stabilitet i relationer i ungdomen sämre stabilitet i relationer i vuxenlivet

42 Vad är det som gör att några få fortsätter? OBS: majoriteten av absolut samtliga kommer trots dessa problem att sluta begå brott Däremot kanske andra problem kvarstår, ex. arbetslöshet, sjukdom, social exkludering, missbruk, osv. Ofta bör brottslighet i vuxenlivet (nog) framförallt förstås som en del i ett marginaliserat liv, dvs. bara en del av problemet.

43

44

45 Att skilja ungdomar åt Hur ska vi skilja ut de som kommer att sluta tidigt, från de som kommer att fortsätta länge? Tidiga riskfaktorer. Funkar ok på gruppnivå. Riskfaktorer har visat sig ha begränsad förklaringsförmåga på individnivå. Ett annat svar: det är otroligt svårt, om inte omöjligt

46 Sammanfattningsvis Ungas brottslighet verkar idag följa ungefär samma tendens som tidigare De allra flesta kommer att sluta vid inträdet till vuxenlivet De få som fortsätter kommer också att sluta förr eller senare Men ju tidigare en börjar och ju längre en fortsätter och ju grövre problem, desto större sannolikhet till andra problem

47 Vad göra för att få unga ur kriminalitet? Den svåra, svåra, svåra frågan Utgångspunkter: Vissa interventioner kan vara skadliga Vägen till att sluta är ofta lång och deltagarna är ofta ovilliga när det gäller att medverka. Vi behöver vara realistiska och anspråkslösa. Vi kan inte kräva alltför mycket; att få unga ut ur brott är en svår uppgift.

48 MEN: Vad göra för att få unga ur kriminalitet? Det är lättare vid vissa steg i livsloppet än andra övergången till vuxenlivet! Incitamenten för att sluta uppstår/blir starkare då Interventioner som syftar till att integrera de unga istället för att exkludera dem Interventioner som försöker lyfta fram/stärka kognitiva OCH materiella resurser

49 Vad göra för att få unga ur kriminalitet? EX: Motiverande Samtal/Intervjuer Bra! Men! The obstacles that interviewees say prevent them from making good [att sluta med brott] are not delusions or figments of their imagination. Making an honest living is not easy for a poorly educated, poorly connected, working-class exconvict with a massive criminal record, weak family ties, and no savings. (Maruna 2001: 73).

50 Vad göra för att få unga ur kriminalitet? Som tur är har unga sällan kommit så långt i sin kumulativa ofärd. Det gör förändringen möjlig och nära. Social arrangements tend to mesh together = samverkan mellan olika arenor är centralt & lovande!

51 Tack! Tack!