Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering

Transkript

1 Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering Calle Carling Pedagogiska Fakulteten Åbo akademi Vasa Finland Åbo Akademi - Strandgatan 2 - PB Vasa

2 Kritisk teori definieras som ett ideologikritiskt vetenskapligt förhållningssätt till samhället Det gör den kritiskt teoretiska ansatsen till en subjektiv ansats i så måtto att man på goda grunder antar att det finns maktförskjutningar i samhället som påverkar jämställdhet, rättvisa och som innebär förtryck och dominans Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo 2

3 Points of departures in critical theory Critique of the positivist ideal in social science, which disables a critique of hidden" ideology A new position and new research tools are needed to change society in a more egalitarian direction The Frankfurt School offers a materialistic theory that focuses on material conditions, human needs and social resistance against oppression in its time, place and political context The research field becomes the link between man and society, or even more precise between consciousness and social context, the relationship between economics and culture 3

4 Points of departures in critical theory Critical theory offers a normative framework that builds on individual and collective justice, individual and collective equality, criticism of ideologies to defeat oppression and promote emancipation A critical theoretical approach is a subjective approach and assume that there are power shifts in society that affect equality, justice which also means certain amounts of repression and domination The critical theory is subjective because it takes the position of the oppressed and intends to systematically examine how this oppression expresses itself to make it possible for the opressed to change conditions in a more egalitarian direction The Swedish context, even though purely rhetorical, defines Swedish democracy as striving towards the same goals and built on the same values as Critical theory 4

5 Som begrepp förekommer marginalisering; inom handikappforskning, för att beskriva funktionsnedsattas livsvillkor inom arbetsmarknadsforskning, för att beskriva arbetslöshetens risker inom ungdomsforskning, för att beskriva ungdomars utsatthet och svårighet att etablera sig inom socialt arbete, för att beskriva socialt utsatta grupper inom pedagogik, för att beskriva risken med låg skolprestation och/eller låg utbildningsnivå 5

6 Termen utanförskap används ofta retoriskt för att hänvisa till de individer eller grupper som är marginaliserad och deras position Begreppet marginalisering och utanförskap har också, lika retoriskt, blivit en central politisk definition för att beteckna ett för samhälle och individ oönskat tillstånd 6

7 Eftersom det är ett oönskat tillstånd försöker vi åtgärda genom olika interventioner 7

8 Marginalisering kan betecknar en position; mellan förankring och utslagning mellan inkluderad och exkluderad eller som utslagen och exkluderad Här innebär marginalisering ett tillstånd, där individer och/eller grupper är berövade resurser som anses eftersträvansvärda av samhällets medborgare. 8

9 Marginalisering kan vidare beskriva en process som sker i spänningsfältet mellan att tillhöra och stå utanför gemenskapen Marginalisering innebär i detta perspektiv att den marginaliserade åsidosätts genom att stämplas och/eller nedvärderas och motas därigenom bort från gemenskapen till periferin 9

10 Som marginaliserad får den marginaliserade endast tillgång till begränsade resurser och begränsade möjligheter i livet. Att befinna sig på eller i marginalen innebär för individen att; värdet som människa blir ifrågasatt handlingsfriheten blir kringskuren på grund av att de institutioner som fördelar kapital, politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt 10

11 Ett kritiskt teoretiskt perspektiv Marginalisering är en omskrivning som refererar till de institutionella processer genom vilka individer eller grupper hålls på eller förpassas till marginalen alternativt hålls eller trycks utanför samhällets marginal Och att samhället genom sina olika institutionella praktiker placerar individer och grupper i marginalen bland annat på grund av klass, kön och etnicitet. 11

12 NORMAL 12

13 Två grundläggande pedagogiska frågeställningar Vad skall förbättras? Vad konstituerar normal? Pedagogisk besvarar vi snabbt den första frågan men mer sällan söker vi svaret på den andra frågan. Från ett kritiskt teoretiskt perspektiv vore den synnerligen angelägen att söka svar på och ifrågasätta som kritisk pedagog En viktig iakttagelse är att normal är en tveksam pedagogisk utgångspunkt om vi inte granskar vad som konstituerar normal och en reflekterar över dess giltighet. En central frågeställning i ett kritiskt pedagogiskt perspektiv 13

14 14

15 Why is critical pedagogy relevant today? Critical pedagogy always offers a counter force, an alternative to the present Criticize ideology and hegemony, and normality, from an alternative point of view Promotes class consciousness and emancipation, and therefore builds a counter force, an alternative Critical pedagogy offers a normative framework that builds on individual and collective justice, individual and collective equality. In focus are consciousness, emancipation, justice, empowerment, activity and equality, this is achieved through the power field of recognition and redistribution as main ethical issues 15

16 16