Energieffektiviseringsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektiviseringsstrategi"

Transkript

1 Bilaga 4 (Energiplanen ) Energieffektiviseringsstrategi För Alingsås kommuns interna verksamheter Med tillhörande sammanställning av remissvar

2 Sammanfattning Alingsås kommuns energieffektiviseringsstrategi gäller för perioden Strategin innehåller en handlingsplan som ställer upp målet att minska kommunens totala energianvändning med 7 % fram till år 2013 och 16 % fram till år 2019, inräknat en viss förväntad ökad energianvändning till följd av nybyggnationer och inköp av byggnader till det kommunala byggnadsbeståndet samma period. Energianvändningen inom Alingsås kommuns organisation år 2009 var cirka MWh, vilket utgjorde ungefär 8,6 % av den totala energianvändningen inom kommunens geografiska yta. Den största delen, cirka 87 %, åtgick för uppvärmning och drift av byggnader. Kommunala transporter förbrukade 2200 MWh, vatten och avlopp 3400 MWh och gatubelysning 3100 MWh. Av den totala energianvändningen i byggnader svarade fjärrvärme för 77 %, el 21 % och olja för 2 %. Den genomsnittliga energianvändningen i kommunens byggnader varierade från 483 kwh/m2 i Tekniska kontorets byggnader till 133 kwh/m2 i Alingsåshems byggnadsbestånd. De kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen hade år 2009 sammantaget 172 st personbilar och lätta lastbilar i tjänst. Av dessa klassades ungefär hälften, 84 st, som miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Därtill användes inom kommunen 16 st lastbilar (>3,5 ton) som var dieseldrivna och inte klassade som miljöfordon. Bränsleförbrukningen hos de kommunala fordonen varierade, många äldre tjänstefordon hade relativt hög förbrukning av bensin eller diesel. En undersökning visar också att det var mycket vanligt att anställda tankade etanol- och gasbilar med ren bensin istället för med miljöbränsle. Tjänstebilen var det dominerande färdsättet vid korta resor. Korta tjänsteresor skedde med bil som färdmedel i % av fallen, medan övriga % av resorna enligt undersökningen skedde med cykel, gång eller kollektiva färdmedel. Utbildningar i sparsam körning har genomförts för kommunanställda, dock bara för ett hundratal. Rutinerna vid inköp av energiförbrukande utrustning skiljer sig mycket mellan olika kommunala förvaltningar och bolag. I vissa fall ställer kommunen eller det kommunala bolaget mycket höga krav på energisnålhet, i andra fall är kraven som ställs mindre tydliga ur energieffektivitetssynpunkt. De kommunala bolagen ställer generellt sett högre energikrav vid upphandling än de kommunala förvaltningarna. Analysen visar att de bästa förutsättningarna för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder med god lönsamhet finns inom sektorerna byggnader, transporter samt gatubelysning. 2

3 1. Inledning Alingsås kommun bedriver sedan många år ett aktivt lokalt arbete för miljö och hållbar utveckling. Kommunen tillhör idag de ledande kommunerna i landet när det gäller byggande med passivhusteknik och miljöanpassad och långsiktigt hållbar samhällsplanering. En ny energiplan antas år 2011, och i den planen fastställs målet om minskad miljöpåverkan från energianvändning inom hela kommunens geografiska yta. Det övergripande målet för kommunens miljöarbete är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Ett viktigt delmål i Alingsås kommuns energiplan är att energieffektivisera den egna kommunorganisationen. Den föreliggande energieffektiviseringsstrategin utarbetades under vintern 2010/2011 som ett underprojekt inom arbetet med den övergripande kommunala energiplanen. Strategidokumentet har tagits fram av en särskilt tillsatt grupp med representanter från kommunala förvaltningar och de kommunala bolagen. 2. Syfte Syftet med kommunens energieffektiviseringsstrategi är att Ge en översiktlig bild av kommunorganisationens interna energianvändning Analysera viktiga sektorer / områden där den interna energianvändningen inom kommunorganisationen är särskilt stor Fastställa mål för energieffektivisering / energibesparingar inom den egna kommunala organisationen, inklusive de kommunala bolagen, fram till år 2013, 2014, 2019 och 2020, och med år 2009 som referensår. Målen ska ta sin utgångspunkt i Alingsås kommuns antagna miljömål samt i målsättningarna i kommunens energiplan Fastställa en handlingsplan för åtgärder för minskad energianvändning i kommunens interna organisation Energieffektiviseringsstrategin ska bara omfatta kommunorganisationens interna energianvändning. När det gäller transporter ingår endast resor som utförs av kommunanställd personal i tjänsten. 3. Handlingsplan 3.1 Handlingsplan Sammanfattning Mål för energieffektivisering inom Alingsås kommun som geografiskt område finns angivna i kommunens energiplan. I figur 1 och tabell 1 redovisas de mål för energibesparing som gäller för Alingsås kommuns interna organisation utifrån översiktsplanens målsättningar fram till år 2013, 2014, 2019 och Målet är att den kommunala organisationens energianvändning totalt sett ska minska med 16 % inom prioriterade sektorer fram till år 2019 jämfört med 2009 års nivå. I det målet ingår att minska användningen av energi i de kommunala byggnader och i den gatubelysning som fanns i kommunens och de kommunala bolagens ägo år 2009, samt inom den kommunala transportsektorn, med 18 %. I målet om energibesparing med 16 % är också en förväntad ökad energianvändning på cirka 1 % till följd av kommunala nybyggnationer och nettoinköp av byggnader inräknad. Fram till år 2020 är målet en nettominskning av kommunens energianvändning med 17 %. 3

4 Total energianvändning i kommunens interna organisation MWh Utbyggnader, nybyggnationer efter år 2009 Befintliga bebyggda områden år År 2009 År 2013 År 2014 År 2019 År 2020 Figur 1 Mål för energieffektivisering inom kommunens interna organisation fram till år 2013, 2014, 2019 och år Röda delar av staplar redovisar förväntad ökad energianvändning på grund av kommunala nybyggnationer eller inköp eller försäljningar av byggnader samt utbyggd kommunal gatubelysning. I tabell 1 är det totala målet för energieffektivisering nedbrutet på de tre sektorer av den kommunala verksamheten som är prioriterade i kommunens energieffektiviseringsstrategi, nämligen kommunägda byggnader, interna transporter och kommunal gatubelysning. Kommunal sektor Energianvändning år 2013 enl. mål 1 MWh MWh % minskn. jmf med år 2009 Energianvändning år 2014 enl.mål 2 MWh % minskning jmf med år 2009 Energianvändning år 2009 Energianvändning år 2019 enl.mål 1 MWh % minskning jmf med år 2009 Energianvändning år 2020 enl. mål 2 MWh % minskning jmf med år 2009 Byggnader Transporter Gatubelysning SUMMA Tabell 1 Mål för energieffektivisering inom Alingsås interna organisation till år 2013, 2014, 2019 och år Mål enligt kommunens energiplan 2 Mål enligt det statliga stödet för energieffektivisering. Förväntad ökning av energianvändning på grund av nybyggnationer m m är ej inräknad Energieffektivisering i byggnader Energianvändningen i 2009 års befintliga kommunala byggnader ska minska med 18 % fram till år I tabell 2 framgår hur denna snittbesparing fördelar sig på de olika kommunala bostadsbolagens 4

5 och Tekniska kontorets byggnader. Det framgår att Alingsåshems plan är att minska sin energianvändning per kvadratmeter med 9 % under perioden , medan Fabs målsättning är 7 % för samma period. För perioden är målsättningen för samtliga bolag inklusive Tekniska kontoret att åstadkomma en minskad total energiförbrukning per kvadratmeter i byggnader med 18 %. Kommunal Genomsnittlig Målsättning för Målsättning för Målsättning för Målsättning för ägare energianvändning år 2013 år 2014 år 2019 år i byggbestånd (kwh/m2 och år) (kwh/m2 och år (% minskning jmf (kwh/m2 och år (% minskning jmf (kwh/m2 och år (% minskning jmf (kwh/m2 och år (% minskning jmf Fabs (7 %) 142 (10 %) 130 (18 %) 126 (20 %) Tekniska (7 %) 435 (10 %) 396 (18 %) 386 (20 %) kontoret Alingsåshem (9 %) 118 (11 %) 109 (18 %) 107 (20 %) Alingsås (7 %) 246 (10 %) 224 (18 %) 218 (20 %) Energi MEDELTAL (8 %) 128 (11 %) 118 (18 %) 116 (20 %) Tabell 2 Genomsnittlig energianvändning i olika kommunala byggnadsbestånd 2009 samt uppsatta mål för energibesparingar i byggnader. I genomsnittlig energianvändning inkluderas all energi inklusive verksamhetsel och fastighetsel. 1 Mål enligt kommunens energiplan 2 Mål enligt det statliga stödet för energieffektivisering I tabell 3 redovisas förslag på åtgärder för att nå kommunens mål om 8 % minskning av energianvändningen per kvadratmeter i kommunens samtliga byggnader till år 2013, respektive 18 % fram till år Åtgärdslistan ska revideras årligen i samband med att en ny åtgärdslista tas fram inom ramen för arbetet med målen i Alingsås kommuns energiplan. 5

6 Förslag till åtgärd för energieffektivisering - Ansvarig Period för utförande byggnader nämnd/bolag Konvertera två oljepanneanläggningar som inte Fabs används enbart för spetslast Konvertera en värmeanläggning med Fabs direktverkande el till vattenburet system Ny datoriserad SRÖ på minst en större Fabs anläggning per år, om möjligt i kombination med ombyggnad av ventilation och värme. Uppkoppling av alla anläggningar som har DUC till HDC (huvuddator) via kommunens datanät Ersätta sex ventilationsanläggningar som saknar Fabs värmeåtervinning med nya aggregat som har värmeåtervinning Tilläggsisolera vindar med dålig värmeisolering Fabs Utökning av närvarostyrning av belysning Fabs Införa individuell värmemätning för varje Fabs hyresgäst i Bolltorpsområdet Teknikerna skall dokumentera verksamhetstider Fabs för ventilation och värme i Readmesystemet vid terminsslut och terminsstart, respektive ändring av verksamhet i lokalerna samt ställa in värme och ventilationsanläggningar efter dem Införande av individuell mätning av varmvatten i Alingsåshem 2011 Brogården Ombyggnad av flerbostadshus i Brogården med Alingsåshem 2012 passivhusteknik Ombyggnad av flerbostadshus i Citronen med Alingsåshem 2013 passivhusteknik Översyn och förbättring av belysningssystem Alingsås Energi (närvarobelysning, timer) Information i skolor om energisparande Fabs/ Samhällsbyggnadsnämnden Utbildning av brukare/anställda/fastighetstekniker Fabs /Alingsåshem Energikartläggning och genomförande av Socialnämnden energisparande åtgärder på Sinnevägens dagcenter i samverkan med den privata fastighetsägaren Energitävlingar inom till exempel äldreboenden och förskolor Vård- och äldreomsorgsnämnden/ Utbildningsnämnden Tabell 3 Åtgärdsplan med förslag på åtgärder för energieffektivisering i kommunala byggnader Energieffektivisering av transporter I tabell 4 listas förslag på planerade åtgärder för att nå kommunens mål om 8 % minskning av den totala energianvändningen för kommunala transporter fram till år 2013, respektive 18 % fram år

7 Förslag till åtgärd för energieffektivisering transporter Kampanj riktad till anställda i kommunen för att uppmuntra mer cykling och gång på sträckor inom Alingsås tätort Utbildning i Ecodriving (sparsam körning) för samtliga kommunanställda som kör bil i tjänsten regelbundet Kommunen antar skriven policy om att samtliga tjänstefordon som köps in ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition Kampanj riktad till anställda i kommunen för att hålla hastighetsgränser på tjänsteresor med bil Införskaffning av elpoolbil för Alingsås Energi Där det är möjligt ersätts resor med fjärrmöten (telefon/webb/video) Kommunanställda väljer tåg eller buss i samtliga fall där det är praktiskt möjligt och inte innebär onödig tidsförlust Samordning av kommunala transporter (hemtjänst, varutransporter, skolskjutsar etc) Slutföra Fordonshanteringsprojektet och genomföra de åtgärder som denna utredning föreslår, exempelvis Varje nämnd/bolag Period för utförande Varje nämnd Varje nämnd Ansvarig nämnd/bolag Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alingsås Energi Varje nämnd Kommunstyrelsen Ny resepolicy för tjänsteresor Införskaffa ett bättre bokningssystem för bilar och cyklar Se över möjligheterna att införskaffa en extern bilpool samordnad med företagen i Alingsås tätort Utredning av klimatavgift i syfte att minska kommunanställdas miljöpåverkande utsläpp från resor i tjänsten Tabell 4 Åtgärdsplan med förslag på åtgärder för att energieffektivisera kommunala transporter Energieffektivisering av övriga sektorer I tabell 5 listas förslag på planerade åtgärder för att nå kommunens mål om en total minskad energianvändning inom sektorerna gatubelysning samt övriga områden (inköpsrutiner). För sektorn vatten och avlopp redovisas en åtgärd som handlar om att utreda energieffektiviseringspotentialen i kommunala vattenverk och avloppsreningsverk, detta trots att VA-sektorn inte lyfts fram som ett prioriterat område i energieffektiviseringsstrategin. 7

8 Förslag till åtgärd för energieffektivisering VA, Ansvarig Period för utförande gatubelysning och övrigt nämnd/bolag Byte av samtliga kvicksilverarmaturer i Alingsås Energi kommunägd gatubelysning till energisnålare och miljövänligare alternativ Utföra en energikartläggning i kommunens Samhällsbyggnadsnämnden vattenverk och avloppsreningsverk Kommunen ska i sina upphandlingar av Kommunstyrelsen utrustning ställa allt högre krav på energieffektivitet Dimmring (spänningssänkning) av Alingsås Energi gatubelysning Samordna Tekniska nämndens beställning av och med Alingsås Energis utförande av gatubelysning med den ljusplan som Samhällsbyggnadsnämnden håller på att ta fram Tekniska nämnden/alingsås Energi Tabell 5 Åtgärdsplan med förslag på åtgärder för att spara energi inom sektorerna VA (vatten och avlopp), gatubelysning samt övrigt (inköp i kommunala förvaltningar) Utvärdering och uppföljning I samband med den årliga uppföljningen av kommunens energiplan görs också en uppföljning av det gångna årets arbete med energieffektiviseringsstrategin. Ansvaret för genomförandet av energieffektiviseringsstrategin ligger på Samhällsbyggnadsnämnden. Vid uppföljning av byggnaders energianvändning ska energin för uppvärmning normalårsjusteras. 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Den kommunala organisationens energianvändning år Den totala energianvändningen år 2009 Av Alingsås kommuns energiplan framgår det att energianvändningen inom kommunens egen verksamhet år 2009 uppgick till cirka MWh, vilket utgjorde ungefär 8,6 % av den totala energianvändningen inom kommunens geografiska yta det året. Hur förbrukningen fördelade sig på olika användningsområden framgår i figur 2. Där framgår det att ungefär MWh, 87 % av kommunens totala energianvändning, användes för drift och uppvärmning av byggnader MWh användes för transporter, inklusive tjänstebilar, sopbilar, traktorer och övriga transportfordon MWh användes för VA-verksamhet och 3100 MWh för gatubelysning. Dessutom användes 900 MWh i kommunens återvinningscentraler och 40 MWh för grönytemaskiner. I sistnämnda förbrukningspost ingår klippning av gräsmattor och skogsröjning med motorsågar. I förbrukningssiffrorna drift och uppvärmning av byggnader inkluderas all använd energi inklusive så kallad verksamhetsel, det vill säga el för exempelvis kyl/frys, datorer och matlagning. 8

9 Energiförbrukning i kommunens interna organisation (MWh) Återvinningscentraler Byggnader Transporter Vatten och avlopp Gatubelysning Grönytemaskiner Figur 2 Den totala energianvändningens fördelning på olika sektorer inom Alingsås kommuns interna organisation inklusive de kommunala bolagen. Källa: Energiplan/klimatstrategi, Alingsås kommun Byggnader Den energi som åtgick för uppvärmning och drift av kommunägda byggnader i Alingsås kommun år 2009 var MWh. Fördelningen på olika energislag framgår i figur 3. Fjärrvärme var det dominerande energislaget som användes, över tre fjärdedelar av uppvärmningen skedde med fjärrvärme levererad via det kommunala bolaget Alingsås Energi. 2 % av den använda energin var olja. Den olja som användes som spetslast under de kallaste vinterdagarna för att producera fjärrvärme är i figur 3 inräknad i posten fjärrvärme. 7 % av fjärrvärmen som Alingsås Energi levererade år 2009 var producerad med olja. El svarade för 21 % av kommunorganisationens totala energianvändning, och i den siffran ingår både verksamhetsel och fastighetsel, inklusive el för att driva vissa värmepumpar. Det kommunala bostadsbolaget Fabs äger enbart lokaler. Fastighetsbeståndet innehåller till största delen skolor och förskolor samt industrifastigheter, men även kontorslokaler, sportanläggningar och vårdbyggnader, däremot inga bostäder. Bolaget har under en längre tid arbetat med att sänka energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel i sina byggnader. Enligt Fabs energiplan 2007 var målet att sänka energianvändningen i befintliga byggnader i bolagets ägo från 135 kwh/m2 år 2007 till 125 kwh/m2 år Målet uppnåddes med god marginal då energianvändningen fram till år 2009 hade sjunkit till 118 kwh/m2. Bolaget har också föresatt sig att uppföra alla nya byggnader med passivhusteknik. Alingsåshems byggnadsbestånd består till största delen av bostadslägenheter, inklusive bostäder i äldreboendet och omsorgsbostäder, men rena lokaler ingår också. Bolaget har blivit nationellt och internationellt uppmärksammat för sin satsning på renovering och ombyggnation av flerbostadshus i Brogården med passivhusteknik. Alingsåshem har fattat beslutet att alla nya byggnationer i bolagets regi ska ha passivhusstandard. 9

10 Energiförbrukning i kommunala byggnader % 2% Fjärrvärme El Olja 77% Figur 3 Energianvändning i kommunägda byggnader i Alingsås kommun år I kommunen ägdes byggnaderna av de kommunala bolagen Fabs och Alingsåshem samt av Tekniska kontoret. Källa: Fabs, Alingsåshem och Tekniska kontoret. Tekniska kontoret hade år 2009 ett byggnadsbestånd som omfattade omkring 22 byggnader och inkluderade många typer av lokaler och bostäder, till exempel förskolor, kioskbyggnader, förrådsbyggnader, personalkontor och vissa mindre bostadshus. Andra typer av byggnader som ingick var till exempel ett slott och ett Tropikhus. De kommunala VA-verken tillhörde också Tekniska kontoret, även om dessa verk redovisas separat i denna energieffektiviseringsstrategi. Från och med år 2011 flyttades Tekniska kontorets byggnadsbestånd över till Samhällsbyggnadskontoret. Byggnadsbeståndet beskrivs bäst som olika typer av lokaler. De rena bostadshusen som ägs av Tekniska kontoret hyrs vanligen ut till privatpersoner med kallhyra, där hyresgästen själv ordnar med inköp av värme och elavtal utan inblandning av den kommunala hyresvärden. Den energimängd som åtgår i dessa hus bokförs statistiskt inte på kommunens interna energianvändning utan på den privata bostadssektorn, och omfattas därför inte av kommunens interna energieffektiviseringsstrategi. Energin som förbrukas i dessa bostäder är inte inräknade i figur 1 och 2 över energianvändning i kommunens egen organisation. Alingsås Energi AB äger de två byggnader som de själva använder. Dessa omfattar kontorslokaler, kallager och garage. Energiförbrukningen i uppvärmda ytor är totalt 273 kwh/m2. I den siffran ingår elförbrukningen för driftapparater på Bulten och i kontorsbyggnaden på Ljuset samt en stor datorkällare kyld med två värmepumpar. Räknat enbart på uppvärmningen med fjärrvärme var energianvändningen i Alingsås Energis byggnader i genomsnitt 116 kwh/m2 för de uppvärmda delarna. Användningen av el i Tekniska kontorets byggnader sjönk enligt Tekniska kontorets statistik med 5,4 % mellan år 2007 och Detta trots att, enligt Tekniska kontoret, inte några energibesparande åtgärder genomfördes under samma period. Målet för energibesparing var 10 % minskning fram till år Siffran ska enligt Tekniska kontorets statistikrapport läsas mot bakgrund av att energianvändningen i Slottscaféet i Gräfsnäs mer än fördubblades mellan 2007 och 2009 till följd av 10

11 utökad verksamhet. Om Slottscaféet i Gräfsnäs undantas i beräkningen hade minskningen år 2007 till 2009 blivit 12,7 % istället för 5,4 %, enligt Tekniska kontorets statistik. I figur 4 jämförs energianvändning per kvadratmeter i de olika kommunala byggnadsbestånden. Det framgår att Tekniska kontorets byggnader har en avsevärt högre total energianvändning, inklusive energi för uppvärmning, drift och övrig el, per ytenhet jämfört med Fabs och Alingsåshems byggnadsbestånd. En tänkbar orsak till skillnaden kan vara att de verksamheter som Tekniska kontorets byggnader härbärgerar använder mer verksamhetsel jämfört med verksamheterna som huserar i övriga kommunalt ägda fastigheter. Skillnaden torde under alla omständigheter vara för stor för att enbart kunna förklaras av skillnader i byggnadernas klimatskal och standard. Värt att notera vid en jämförelse är att den totala ytan hos Tekniska kontorets byggnadsbestånd är liten jämfört med Fabs och Alingsåshems totala byggnadsytor. I figur 5 framgår att Tekniska kontorets byggnadsbestånd har en mycket hög oljeanvändning jämfört med Fabs och Alingsåshems fastigheter. 33 % av den energi som tillförs Tekniska kontorets byggnader är olja, jämfört med endast 2,6 % för Fabs och 0 % för Alingsåshem. I dessa siffror ingår inte den spetslast av olja som används vissa kalla vinterdagar vid produktion av fjärrvärmen. För att producera en kilowatt fjärrvärme i fjärrvärmeverket åtgår i snitt 0,07 kwh olja enligt Alingsås Energis statistik. Totalt förbrukade Tekniska kontorets byggnader år 2009 cirka kwh olja, medan motsvarande siffra för Fabs samma år var kwh. Vissa av Tekniska kontorets byggnader ska eventuellt på lång sikt säljas. Långsiktiga energisparåtgärder i dessa byggnader har inte utförts eftersom det varit oklart hur byggnaderna kommer att användas i framtiden. All el som köptes in till de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen år 2009 var från förnyelsebara energikällor. Det innebär att denna del av förbrukningen inte kan tillräknas indirekta utsläpp från kol eller olja vid elproduktion räknat i en livscykelanalys. Total energianvändning i byggnadsbestånd (kwh/m2) kwh/m Fabs ( m2) Tekniska kontoret (1939 m2) Alingsåshem ( m2) Figur 4 Användningen av energi per m2 A-temp i olika kommunala byggnadsbestånd år Den totala ytan hos respektive byggnadsbestånd redovisas inom parantes. I sifforna för Tekniska kontorets byggnader ingår ibland verksamhetsel, medan verksamhetselen i Fabs och Alingsåshems byggnader är borträknad. Staplarna är därför inte direkt jämförbara. Källa: Energistatistik lämnad av Fabs, Alingsåshem och Tekniska kontoret. 11

12 Fördelning av energislag i olika kommunägda byggnadsbestånd Alingsåshem Tekniska kontoret Fjärrvärme El Olja Fabs 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 5 Användningen av energi fördelat på energislag i olika kommunala byggnadsbestånd år Källa: Energistatistik lämnad av Fabs, Alingsåshem och Tekniska kontoret Transporter Kommunens personbilspark De kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen hade år 2009 sammantaget 172 st personbilar och lätta lastbilar (<3,5 ton) i tjänst. Av dessa klassades 84 st som miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Därtill användes inom kommunen 16 st lastbilar (>3,5 ton) som var dieseldrivna och inte klassade som miljöfordon. Av dessa totalt 188 st bilar samt tunga och lätta lastbilar var 155 st leasade, 3 st var förmånsbilar och 30 st ägdes av den egna organisationen. Den sammanlagda körsträckan för samtliga tjänstebilar som användes i kommunala förvaltningar och kommunala bolag, exklusive Alingsås Energi, år 2009 var km. För detta transportarbete åtgick totalt 2600 MWh. Siffran inkluderar inte de kommunala bolagens anställdas resor i tjänsten med egen bil för vilket statistik saknas. I den totala körsträckan ingår inte heller resor gjorda av anställda på Alingsås Energi eftersom uppgifter om dessa körsträckor också saknas. Anställda på de kommunala förvaltningarna och Fabs körde under år 2009 sammanlagt kilometer. Till detta ska läggas de kilometer som under året kördes med privata bilar i tjänsten av anställda på de kommunala förvaltningarna. Uppgifter om resor med privat bil i tjänst på Fabs saknas och är därför inte inräknade. I september år 2007 beslutade Alingsås kommuns kommunfullmäktige att alla bilar som fortsättningsvis köps in ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Samtliga kommunala verksamheter, inklusive de kommunala bolagen, har därefter satsat på miljöbilar. Ett antal av dessa kunde köras på fordonsgas eller etanol. Bränslesnåla dieselbilar, med utsläpp under 120 g CO2/km, ingick också i kommunens miljöbilspark, liksom två elhybridbilar som gick på bensin, och med el från batteri som tillskott. Bensinförbrukningen hos de sistnämnda två fordonen var 0,5-0,6 liter/mil. Drivmedelsförbrukningen hos de fordon som används av de kommunala förvaltningarna, Fabs och Alingsås Energi AB redovisas i figur 6. Det framgår att de flesta bilar som gick på diesel och bensin hade en drivmedelsförbrukning på 0,8-0,9 l/mil, en förbrukning som kan beskrivas som typisk för en genomsnittsbil i landet. På senare år har Tekniska kontoret vid inköp av nya tjänstefordon valt mindre bilar som går på diesel istället för bensin. 12

13 Förbrukning av drivmedel hos kommunala bolag och förvaltningar liter/mil (genomsnitt) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Förbrukning Komm.förvaltn+Fabs, dieselbilar 33 st Komm.förvaltn+Fabs, övriga 63 st bensin/dieselbilar Kommunala förvaltningar, etanolbilar E85 Alingsås Energi, bensinbilar Alingsås Energi, dieselbilar Alingsås Energi, gasbilar Alingsås Energi, etanolbilar E85 Figur 6 Drivmedelsförbrukningen år 2009 hos bilar använda av de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen Fabs och Alingsås Energi AB. Alingsåshem ingår inte. Källor: Tekniska kontoret, statistik. Alingsås Energi AB, gjorda uppskattningar över drivmedelsförbrukningen. Alingsåshems tio bilar som gick på fordonsgas år 2009 förbrukade cirka 0,8 m3 gas/mil. De två bensinbilarna förbrukade 0,95 respektive 1,5 l/mil. De fyra dieselbilarna förbrukade 0,86 liter/mil. De dieselbilar och bensinbilar som användes och som inte var särskilt energisnåla köptes in för 4-5 år sedan när fordonsgas inte fanns att tillgå i kommunen. Vid nyinköp av tjänstebilar ser bolaget idag på förbrukning av drivmedel som en viktig faktor vid valet av fordon. Nya bilar som köps in är i första hand sådana som går på fordonsgas. Alingsås Energis bilflotta inkluderade under år 2009 sex st miljöbilar med etanol- eller gasdrift. I övrigt fanns två äldre bensindrivna bilar och en äldre dieselbil som ingendera var miljöbil. Övriga sex dieselfordon var större fordon avsedda för montörer, inte heller de miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Fordonens bränsleförbrukning och miljöprestanda viktas alltid med vid beslut om nyinköp av fordon Val av färdsätt vid tjänsteresor Under augusti-september 2009 genomförde Alingsås kommun en resvaneundersökning bland kommunens anställda. Resultatet visade att 40 % av medarbetarna gjorde minst en kort tjänsteresa (definierad som 5 mil eller kortare från arbetsplatsen) per månad och 16 % minst två tjänsteresor per vecka. Tjänstebilen var det dominerande färdsättet vid korta resor. Korta tjänsteresor skedde med bil som färdmedel i % av fallen, medan övriga % av resorna enligt undersökningen skedde med cykel, gång eller kollektiva färdmedel. I undersökningen jämfördes hur långa sträckor kommunanställda färdades med tjänstebil och hur dessa resor genomfördes. Resultatet visar att de anställda som gjorde tjänsteresor mer än 5 gånger per vecka använde oftare bil än de som angav att de reste 2-5 gånger per vecka. Av de som gjorde minst en kort tjänsteresa per månad uppgav 83 % att resorna ofta eller alltid var inbokade minst en dag i förväg. I 83 % av fallen varade tjänsteresan normalt mindre än 4 timmar. 38 % använde sina privata bilar för de korta tjänsteresorna, 24 % använde bokningsbara verksamhetsbilar, medan 10 % använde sig av egen verksamhetsbil. Av de 194 privata bilar som användes i tjänsten var, enligt resvaneundersökningen, var fjärde äldre än nio år. Av de som gjorde korta tjänsteresor uppgav 53 % att de skulle kunna cykla på dessa resor. Övriga angav att det inte var möjligt eftersom det skulle ta för lång tid, målet låg för långt bort eller att det 13

14 inte fungerade på grund av bagage som behövde transporteras med. Att välja buss eller tåg för tjänsteresan ansågs av 9 % av de tillfrågade vara möjligt. I övriga fall bedömdes det som omöjligt med hänvisning till dåliga eller obefintliga kollektivtrafikförbindelser, att det skulle ta för lång tid eller att det inte skulle fungera på grund av bagage. 64 % av de tillfrågade uppgav att de ofta eller ibland skulle kunna använda bilpoolsbilar på sina korta tjänsteresor. 8 % trodde sig kunna byta ut mer en 10 % av de korta resorna mot fjärrmöten (telefon-, webb- eller videomöte), medan 69 % inte såg någon möjlighet att byta några korta resor mot fjärrmöten. Miljöskyddskontoret genomförde under en vecka vid årsskiftet 2010/2011 en enkel intervjuundersökning bland ett urval av anställda på några slumpvis utvalda förvaltningar och enheter. De intervjuade arbetade på Miljöskyddskontoret, Plan & Byggkontoret, dagverksamheten på Sinnevägens resurscentrum, Kvarnbackens Resurscentrum, Socialförvaltningen, Brunnsgården och Kultur- och fritidsförvaltningen. De intervjuade fick svara på frågan i vilken grad de cyklar/går respektive åker tjänstebil på korta sträckor. En kort sträcka definierades som maximalt 3 kilometer och inom Alingsås tätort. Detaljerade resultat från intervjuundersökningen redovisas i bilaga 1. Resultaten visar att cirka 66 % av de korta resorna som genomfördes av anställda på Miljöskyddskontoret skedde med cykel eller gång, medan ungefär 34 % av dessa resor skedde med tjänstebil. På Bygglovsavdelningen blev resultatet det omvända: 66 % av de korta resorna skedde med bil och 34 % gående eller med cykel. Intervjuundersökningen ger vidare vid handen att nästan alla korta resor på dagverksamheten på Sinnevägens resurscentrum skedde med cykel eller gång som färdmedel. De flesta resor på korta sträckor som personal på Vård- och äldreomsorgsförvaltningens Kvarnbackens Resurscentrum genomförde skedde däremot med tjänstebil. I det senare fallet var orsaken till valet att skrymmande utrustning såsom rullstolar i regel behövde tas med på resorna. När det gäller övriga undersökta förvaltningar och enheter, såsom Socialförvaltningen, Vård och omsorgsförvaltningens Brunnsgården, liksom Kultur- och fritidsförvaltningen, var resultaten mindre entydiga beträffande val av resesätt. Skäl som anställda ibland uppgav för att välja bil på korta sträckor framför att gå eller cykla var dåligt väglag vintertid eller behov av att transportera föremål på färden. Ibland uppgav också intervjuade tidsmässiga skäl, där de tog bilen för att spara tid Sparsam körning Utbildning i sparsam körstil, så kallad Ecodriving, genomfördes under åren 2009 och 2010 för totalt anställda på Alingsås kommun. Personal från Tekniska kontoret, Fabs, Miljöskyddskontoret och Plan och byggkontoret deltog. Den förvaltning som antas använda mest bil i tjänsten, vård- och äldreomsorgsförvaltningen, deltog dock inte med personal. Eftersom varje anställd inom vården och äldreomsorgen som deltar i en utbildning måste ersättas med en vikarie visade det sig bli dyrt för denna förvaltning att delta med personal Hastighetsbegränsning Fordonets drivmedelsförbrukning per kilometer påverkas av körhastigheten. Sänkta hastigheter på vägarna kan vara ett av flera sätt att minska utsläppen av CO 2. På riksnivå skulle ungefär 4 % av koldioxidutsläppen från transporter kunna sparas om alla förare höll angivna hastighetsbegränsningar enligt Per Schilander på Trafikverket i Göteborg. Det finns ingen undersökning gjord bland anställda i Alingsås kommun över i vilken grad hastighetsbegränsningar efterlevs vid tjänsteresor. 14

15 Befintliga miljöbilars nyttjandegrad Varje bensinbil i de kommunala förvaltningarnas tjänstebilsflotta förbrukade i genomsnitt 2040 liter bensin, medan en genomsnittlig dieselbil i medeltal förbrukade endast 1855 liter och en genomsnittlig gasbil 444 Nm3 gas. Motsvarande siffra för etanolbilarna var 1500 liter. Bensinbilarna körde enligt den kommunala statistiken därmed generellt mycket mer medan miljöbilarna inte utnyttjades i samma omfattning. I den ovan refererade undersökning som Miljöskyddskontoret genomförde vid årsskiftet 2010/2011 bland anställda på olika kommunala förvaltningar och enheter framgår det att de anställda på Miljöskyddskontoret, Plan- och Byggkontoret och Tekniska kontoret i hög grad valde de tjänstebilar som drevs på bensin/el framför gasbilar, dieselbilar och etanolbilar. De intervjuade upplevde enligt intervjusvaren bensin/elhybridbilen som bekvämare, men intervjuade angav också miljöskäl som skäl för att välja bensin/elhybridbilen framför andra bilar. De anställda angav i vissa fall dåliga egenskaper hos gas- och etanolbilarna som skäl för att hellre använda elhybridbilen. Till exempel beskrevs den för bokning tillgängliga gasbilen av flera svarande som svårstartad och för stor. Undersökningen visar också att det var mycket vanligt att anställda tankade etanolbilar och gasbilar med ren bensin. Som skäl för att tanka etanolbilar med bensin angav personal på Socialförvaltningen att etanolen gjorde etanolbilarna svårstartade när det var kallt. På samma sätt ansåg personalen på Kvarnbackens Rehabcentrum att gasbilar som tankats med gas hostade och hackade vintertid. Resultatet blev i båda fallen att samtliga miljöbilar som fanns tillgängliga på dessa enheter åtminstone vintertid tankades med enbart bensin. På Tekniska kontoret var problemen med miljöbilarna kända, och på grund av problemen med starter vid låga temperaturer hade särskilt tillstånd utfärdats för att tillsätta en viss del bensin i miljöbränslet. Resultatet av tillståndet blev dock att miljöbilarna istället ofta kom att tankas med ren bensin Övriga kommunala transporter Kommunens dieseldrivna sopbilar använde år 2009 totalt omkring 900 MWh i form av drivmedel. De traktorer som användes för bland annat snöröjning vintertid och parkarbeten förbrukade cirka 7 MWh. Sammanlagt 16 st lastbilar var i bruk för olika ändamål hos de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen under året. Transporter för färdtjänst, mattransporter och skolskjutsar köper kommunen in på entreprenad, och uppgifter om dessa tjänsters energiförbrukning har inte kunnat hittas. De ingår därför inte i den totala energianvändning på 2200 MWh som ovan redovisats för kommunala transporter Vatten- och avloppsreningsverk Kommunens största vattenverk, Hjälmareds vattenverk, ligger vid sjön Lilla Färgen. De övriga kommunala vattenverken är belägna i Ödenäs, Sollebrunn, Gräfsnäs och Magra, och dessa har genomgått omfattande förnyelseprogram. Fyra kommunala avloppsreningsverk finns. Störst är Nolhagaverket, som är beläget i Alingsås vid Säveåns utlopp i Mjörn. Sollebrunns avloppsreningsverk ligger i den norra delen av kommunen. Allt avloppsslam från kommunens mindre reningsverk transporteras till Nolhagaverket för behandling. Ett nytt avloppsreningsverk byggdes år 2010 i Ödenäs. Därtill finns i Nolhagen en liten anläggning för rening av spillvatten. Anläggningen ombesörjer ungefär ett tjugotal personer. De kommunala vattenverken och avloppsreningsverken förbrukade sammanlagt ca 3400 MWh energi. På vattenverket Hjälmared finns en värmepumpsanläggning som utvinner värme ur utgående vatten, och på Nolhaga avloppsreningsverk finns en gasmotor som producerar el ur den biogas som alstrades i reningsprocessen. Huvuddelen av VA-verkens energianvändning åtgår för pumpar och blåsmaskiner och slambehandling, medan till exempel el för belysning utgör en försvinnande liten del. 15

16 Årsförbrukningen av energi i VA-verksamheten under de senaste tio åren sjönk rejält som en följd av olika energisparande åtgärder som genomfördes under perioden. Varmluftsfläktar (aerotemprar) användes tidigare i stor omfattning på pumpstationerna, och de var stora energiförbrukare. När avfuktare sattes in för att hålla nere luftfuktigheten kunde många aerotemprar avställas, och resultatet blev en kraftigt minskad energianvändning. En annan viktig åtgärd, vid vattenverket, var att byta ut den över tjugo år gamla värmepumpen mot en ny. De pumpar som tidigare gick på helfart året om oavsett pumpbehov byttes stegvis ut mot varvtalsstyrda pumpar som anpassar sin arbetsgång efter behovet. Följden blev en kraftig minskning som inneburit att elförbrukningen för värmepumpen halverats, från till kwh Gatubelysning Enligt kommunens energiplan fanns det år ljuspunkter i den kommunägda gatubelysningen. Elförbrukningen för dessa ljuspunkter var 379 kwh/ljuspunkt, totalt 3100 MWh. Det kommunala bolaget Alingsås Energi var huvudman för cirka 6400 av dessa armaturer, medan Tekniska kontoret ägde de övriga. För övrigt stod Kultur- och fritidsförvaltningen som ägare till belysning längs ett elljusspår i kommunen. Den sistnämnda belysningen tar dock Tekniska kontoret över ansvaret för från och med år Drift och underhåll av ljuspunkter som Tekniska kontoret äger sköttes av Bjärke Energi genom ett avtal. År 2008 var 4000 av det totala antalet kommunägda armaturer av kvicksilvertyp, och två år senare var det antalet nere i 2500 kvicksilverarmaturer, enligt Tekniska kontorets statistik. Målet är att samtliga armaturer av kvicksilvertyp som kommunen eller dess bolag äger ska vara utbytta mot energisnåla alternativ, till exempel metallhalogenlampor eller högnatriumlampor, senast år På Tekniska kontoret anses det att detta mål kommer att nås, kanske rentav lite tidigare än beräknat, eftersom utbytestakten under år 2009 blev högre än beräknat. Av de cirka 6400 gatubelysningspunkter som Alingsås Energi var ägare till år 2010 var cirka 1200 kvicksilverarmaturer enligt bolagets statistik. Alingsås Energi har satt som mål att samtliga kvicksilverarmaturer ska bytas ut. Bolaget genomför försök med LED-lampor i gatubelysningen, men huvudlinjen är fortfarande att byten ska ske till högnatriumlampor eller metallhalogenlampor. Dimmringsfunktion (spänningsreduktion) har installerats i fem matande belysningscentraler. Åtgärden har gett en beräknad energibesparing på cirka kwh per år Återvinningscentraler Kommunens återvinningscentraler förbrukade år 2009 cirka 900 MWh el Grönytemaskiner Enheterna Park & Natur och Kultur & Fritidsförvaltningen förbrukade år 2009 cirka 40 MWh energi för drift av grönytemaskiner såsom gräsklippare, trimmers och motorsågar. 4.2 Rutiner vid inköp av energiförbrukande utrustning Sammanfattning Rutinerna skiljer sig mycket mellan olika kommunala förvaltningar och bolag när det gäller att väga in energianvändning och stand by-effekt hos energiförbrukande utrustning och maskiner i kraven vid upphandling. I vissa fall ställer kommunen eller det kommunala bolaget mycket höga krav på energisnålhet, och i andra fall ställs knappast ens frågan om hur mycket energi en viss apparat eller 16

17 maskin förbrukar. Det tycks generellt vara mycket upp till den enskilda anställda och det enskilda kontoret/enheten/avdelningen att ta hänsyn till energieffektivitet. De kommunala bolagen arbetar generellt mer konsekvent och mer ambitiöst med energikrav vid upphandling jämfört med de kommunala förvaltningarna Inköpsrutiner Det finns enligt kommunens inköpsavdelning inget policydokument eller annan skrivning som generellt ger riktlinjer om, och i så fall på vilket sätt, Alingsås kommun som organisation vid inköp av energiförbrukande utrustning ska välja den utrustning som är mest energieffektiv. Vid inköp gäller dock den generella regeln att kommunen ska ta miljöhänsyn. När det gäller datorer är det IT-avdelningen som fattar besluten självständigt. Beträffande nybyggnation i kommunen har de båda kommunala bostadsbolagen Alingsåshem och Fabs en klart uttalad målsättning att bygga med passivhusstandard. Beslut om vilken energieffektivitet den nya byggnaden ska ha fattas dock alltid i varje enskilt fall, uppger Alingsåshems ekonomichef Ulf Alexandersson. Som exempel ska bolaget uppföra nya byggnader i kvarteret Ljuset, och samtliga byggnader kommer att få passivhusstandard. Fabs uppför också idag samtliga nya byggnader med passivhusteknik, och i konceptet ingår ett helhetstänkande som inbegriper att så långt som möjligt välja den mest energieffektiva utrustningen när det gäller till exempel nya lysrörsarmaturer och cirkulationspumpar. Grundinställningen är att den mest energieffektiva utrustningen konsekvent ska väljas vid inköp av utrustning som förbrukar energi. Alingsåshem köper mycket sällan in befintliga byggnader, och när det sker är det ofta för att bygga om dem. Vid ombyggnationer går bolaget in för att sänka energianvändningen med %. Ett exempel är ombyggnationen av flerbostadshusen i Brogården. Vid inköp av energiförbrukande utrustning till kommunens vatten- och avloppsreningsverk är utrustningens energianvändning och stand by-effekt inte kriterier som vägs in vid köpvalet, uppger ansvariga på Tekniska kontoret. De pumpar som köps in är numera så gott som alltid varvtalsstyrda, vilket gynnar energieffektiviteten. De undantag som finns är ytterst få och handlar om små doseringspumpar som förbrukar mindre energi än de större pumparna som används på verket. Uppgifter om energianvändningen vid drift och viloläge efterfrågas normalt inte vid inköp av nya varvtalsstyrda pumpar. Ingen jämförelse görs mellan olika märken beträffande olika pumpars energianvändning. Istället görs valet efter ett beprövat koncept som innebär att den beprövade pumpmodellen som hittills använts, och som tidigare har visat sig fungera bra, återväljs vid nyinköp. Det anses förenkla vid reparationer och underhåll att ha samma typ av pump på alla ställen. På samma sätt ställs vanligen inga frågor om energianvändningen hos olika märken av fläktar eller avfuktare vid inköp av sådan utrustning. I september år 2007 beslutade Alingsås kommuns kommunfullmäktige att alla bilar som fortsättningsvis köps in ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att arbeta in motionens intentioner i regelverket för tjänstebilsanvändningen. Denna ändring har ännu inte gjorts i regelverket, men kommunen efterlever i praktiken beslutet vid inköpen av nya bilar. Tekniska kontoret ansvarar för inköp av fordon åt de kommunala förvaltningarna och Fabs. De kommunala bolagen väljer själva om de vill vara med i ramavtalet. Ändringen i regelverket kommer att ske inom ramen för kommunens pågående fordonshanteringsprojekt. 17

18 5. Analys av prioriterade områden för energieffektivisering 5.1 Kriterier Varje förbrukningspost av energi i den interna kommunala organisationen har bedömts utifrån storlek på energianvändning och energisparpotential på en skala 1-5. Kriterierna framgår i tabell 6 och 7. En förbrukningspost med stor energianvändning och stor besparingspotential får en sammanlagt mycket hög prioriteringspoäng. Förbrukningsposten blir då prioriterad för energibesparingsåtgärder i den sammanvägda totalbedömningen. Om däremot den aktuella sektorns energianvändning är liten samtidigt som potentialen för energieffektivisering är obetydlig blir totalpoängen låg, och posten räknas då som lågt prioriterad för åtgärder för energieffektivisering vid en sammanvägd bedömning. Bedömning Kriterium 1 Obetydlig energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (0-20 % av den totala kvantiteten) 2 Liten energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (20-40 % av den totala kvantiteten) 3 Medelstor energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (40-60 % av den totala kvantiteten) 4 Stor energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (60-80 % av den totala kvantiteten) 5 Mycket stor energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning ( % av den totala kvantiteten) Tabell 6 Bedömningsgrund gällande energianvändning Bedömning Kriterium 1 Möjligheterna att spara energi bedöms som mycket begränsad, och om det sker blir kostnaden sannolikt mycket stor per sparad kilowattimme 2 Möjligheterna att spara energi bedöms som ganska små, och om det sker blir det sannolikt ganska dålig lönsamhet per sparad kilowattimme 3 Det finns vissa förutsättningar att spara energi till rimlig kostnad per sparad kilowattimme 4 Det finns goda förutsättningar att spara energi med god lönsamhet per sparad kilowattimme 5 Det finns mycket goda förutsättningar att spara mycket energi med enkla åtgärder och till obetydliga eller inga kostnader Tabell 7 Bedömningsgrund gällande energieffektiviseringspotential 5.2 Resultat av analys Det sammanvägda resultatet av analysen framgår i tabell 8. Det framgår att kommunens byggnader får högst prioriteringspoäng. De förbrukar mycket energi samtidigt som potentialen för besparing bedöms som stor. Nulägesbeskrivningen (se avsnitt 3.1.2) ger vid handen att många av de allra enklaste och mest lönsamma energisparåtgärderna redan är genomförda i Fabs och Alingsåshems byggnadsbestånd, men knappast i Tekniska kontorets byggnader. 18

19 Sektorerna kommunala transporter och gatubelysning får medelstora prioriteringspoäng. Det bedöms inom dessa sektorer finnas goda förutsättningar att göra energieffektiviseringsåtgärder med god lönsamhet, samtidigt som deras respektive energianvändning utgör en relativt blygsam del av den kommunala organisationens totala energianvändning. Många åtgärder för att spara energi inom dessa områden har sannolikt relativt små merkostnader, till exempel när det gäller ändrade rutiner vid inköp av energikrävande fordon och utrustning liksom ändrade körvanor. Sektorerna vatten- och avloppsreningsverk, grönytemaskiner och återvinningscentraler får totalt sett låga prioriteringspoäng. Möjligheterna att spara energi vid körning av exempelvis gräsklippare bedöms som små, och den totala årliga energiåtgången för att köra dessa maskiner är dessutom i sammanhanget obetydlig. På samma sätt är energianvändningen inom sektorn återvinningscentraler liten, även om möjligheterna att spara energi i dessa anläggningar bedöms som medelstora. När det gäller VA-verksamheten är potentialen för att spara energi svårbedömd. Många enkla och lönsamma åtgärder för energieffektivisering i verken har tidigare genomförts. Vidare åtgärder för att spara energi behöver kartläggas och kostnadsberäknas. Bedömningen av besparingspotentialen för VA-sektorn är därför osäker då bra underlag för bedömning saknas. Typ av område Energianvändning 1 Besparingspotential 2 Prioriteringspoäng (1= minst prioriterat, 10=mest prioriterat) Byggnader Transporter Vatten och avlopp Gatubelysning Återvinningscentraler Grönytemaskiner Tabell 8 Resultat av analys av prioriterade områden för energieffektivisering 1 Enligt kriterier i tabell 6 2 Enligt kriterier i tabell Exempel på metoder för minskad energianvändning Byggnader Vanliga åtgärder för att minska energianvändningen i befintliga byggnader är tilläggsisolering, byte till energieffektiva fönster, installation av värmeåtervinning för ventilationsluft och byte till energisnåla belysningsarmaturer. Kampanjer och utbildningar riktade till såväl driftpersonal och brukare i till exempel skolor för att spara energi kan också spara energi. I ett typiskt flerbostadshus byggt på 50-talet kan energianvändningen ofta halveras genom ovan nämnda åtgärder Transporter I tabell 9 redovisas en rad olika möjliga metoder för att minska energianvändningen för kommunala transporter. I tabellen framgår också vilka bränslebesparingar som kan åstadkommas genom olika typer av åtgärder enligt tidigare erfarenheter från liknande projekt, alternativt enligt gjorda beräkningar. Enligt tabellen är det kampanjer riktade till kommunanställda för att cykla och gå på 19

20 korta tjänsteresor som ger de största besparingarna av fordonsbränsle inom transportsektorn. Utbildning i sparsam körning och inköp av miljöbilar har också en stor potential. Ruttoptimering är svårt att genomföra för sådana transporttjänster som kommunen köper in, exempelvis mattransporter till skolor, färdtjänst och skolskjutsar. Potentialer för minskade transporter genom bättre samordning bedöms finnas främst inom hemtjänsten och inom avfallshanteringen. Metod för energibesparing Anställda kör mindre på korta sträckor (<5 km) inom Alingsås tätort Utbildning i Ecodriving (sparsam körning) för samtliga anställda inom kommunen och kommunala bolag, även vikarier o dyl Vid inköp av fordon väljs konsekvent miljöbilar enligt Trafikverkets definition Vid tjänsteresor hålls alltid hastighetsbegränsningar Samtliga korta resor där det är möjligt ersätts mot fjärrmöten (telefon/webb/videomöte) Kommunanställda väljer tåg eller buss i samtliga fall där det är praktiskt möjligt och inte innebär onödig tidsförlust Ruttoptimering: Samordning av kommunala transporter inom hemtjänsten och avfallshantering Bedömd besparingspotential (% av total energianvändning för transporter % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 2 5 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas om samtliga bensinoch dieselbilar som år 2009 inte var miljöbilar enligt Trafikverkets definition byts till snåla dieselbilar eller bilar drivna på el,gas eller etanol 3 4 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas? 4 0,5 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 1 3 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 1 3 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 5 Tabell 9 Exempel på metoder för att spara energi inom den kommunala transportsektorn samt teoretiskt möjliga potentialer för energibesparingar genom dessa metoder. 1 Beräkning gjord utifrån uppgifter i Resvaneundersökning, Alingsås kommun Trafikverkets statistik presenterad på Transportutbildning för energi- och klimatrådgivare 9-10/ Beräkning: Ungefär hälften av bilarna i kommunens samlade bilpark år 2009 var inte miljöbilar år 2009 enligt Trafikverkets definition. Vid byte till miljöbil minskas bilens energianvändning i snitt med 10 %. 4 Per Schilander, Trafikverket Göteborg. Siffran är beräknad på riksnivå. 5 Beräkning: Var 10:e kommunal transport är en hemtjänsttransport. 30 % av alla hemtjänsttransporter går att ta bort genom samordning. De åtgärder som listas i tabell 9 kan i teorin sammantaget spara i storleksordningen % av den energi som varje år åtgår för kommunala transporter. De flesta av de exemplifierade åtgärderna i tabellen berör resandet med tjänstebilar. Potentialen för att spara energi inom övriga kommunala transporter, till exempel genom ruttoptimering inom hemtjänsten, är enligt tabellens resultat tämligen obetydlig. 20

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Bilaga 2 (Energiplanen 2011-13)

Bilaga 2 (Energiplanen 2011-13) Bilaga 2 (Energiplanen 2011-13) I. Sammanställning av under 2012 Bygger på Alingsås energiplan 2011-2013 med tillhörande Energieffektiviseringsstrategi för Alingsås kommuns interna verksamhet Denna sammanställning

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun 2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PRESENTATION AV TOMELILLA KOMMUN... 3 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 PROJEKTORGANISATION... 4 2. INVENTERING...

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014

Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Hörby kommun 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 4 KOMMUNENS BETYDANDE ENERGIASPEKTER... 4 NULÄGESANALYS...

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen ! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag

Läs mer

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 212 Maj 213 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Projektledare:

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Energibokslut Storumans kommun

Energibokslut Storumans kommun Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar För en förening som äger en egen anläggning, arrenderar eller driver anläggning med driftansvar så kan driftskostnaderna vara höga och en stor

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Resepolicy för Gävle kommunkoncern

Resepolicy för Gävle kommunkoncern Dnr 12KS470 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Citera gärna ur skriften

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄN

REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄN Energirådgivning IFK Strömsund 14 februari 2011 Närvarande; Lars Edlund, Bo Danielsson, Thore Gidlöf, Örjan Eriksson, Marina Gregorsson Allmänt IFK Strömsund bildades 1908, bedriver ett stort engagerat

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar Enköpings kommun Denna vägledning till dokumentet Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun ger en djupare förklaring till de olika skrivningarna

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun Bilden ur Enköpings kommuns grafiska riktlinjer - Grafisk profil. Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-07, KS2011/106 Omfattning och syfte Riktlinjerna

Läs mer

Genomgång av Hesslegårdens GK Hässleholm 1 februari 2011

Genomgång av Hesslegårdens GK Hässleholm 1 februari 2011 Genomgång av Hesslegårdens GK Hässleholm 1 februari 2011 inom projekt Förstudie -idrott, energi och klimat. 1. Allmänt Hesslegårdens GK på Kommendörgatan 15 i Hässleholm är föreningsägd och funnits sedan

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet

Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Antagen av kommunfullmäktige den 13 mars 2013 Vellinge.se Projektledare Jonas Andermyr Projektgrupp Hans Folkeson Rickard

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer