Sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 14 mars 2012, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Utveckling av ny Energiplan för Alingsås kommun B/ Redovisning av miljö, folkhälsa och funktionshinderfrågor 2011 C/ Besöksstrategi för Alingsås Ärendelista Val av justerare 1. Utveckling av ny energiplan för Alingsås kommun. (AU 22/2, ärende 3, utgick) 2. Redovisning av miljö, folkhälsa och funktionshinderfrågor Hyra av förskola i Långared. 4. Upphävande av beslut om avhändande av allmänna handlingar - individuella utvecklingsplaner. 5. Besöksnäringsstrategi för Alingsås. 6. Översyn av ekonomiska och sociala förmåner för kommunalråd. 7. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Simmenäsvägen, södra delen, samråd. 8. Begäran om att få använda eget kapital för valideringsprojekt. 9. Hantering av förslag, från kommunala rådet för funktionshinderfrågor, gällande höjning av habiliteringsersättningen. Daniel Filipsson (M) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: anci.eyoum@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Ärende 1 Utveckling av ny energiplan för Alingsås kommun

3 Bilaga 4 (Energiplanen ) Energieffektiviseringsstrategi För Alingsås kommuns interna verksamheter Med tillhörande sammanställning av remissvar

4 Sammanfattning Alingsås kommuns energieffektiviseringsstrategi gäller för perioden Strategin innehåller en handlingsplan som ställer upp målet att minska kommunens totala energianvändning med 7 % fram till år 2013 och 16 % fram till år 2019, inräknat en viss förväntad ökad energianvändning till följd av nybyggnationer och inköp av byggnader till det kommunala byggnadsbeståndet samma period. Energianvändningen inom Alingsås kommuns organisation år 2009 var cirka MWh, vilket utgjorde ungefär 8,6 % av den totala energianvändningen inom kommunens geografiska yta. Den största delen, cirka 87 %, åtgick för uppvärmning och drift av byggnader. Kommunala transporter förbrukade 2200 MWh, vatten och avlopp 3400 MWh och gatubelysning 3100 MWh. Av den totala energianvändningen i byggnader svarade fjärrvärme för 77 %, el 21 % och olja för 2 %. Den genomsnittliga energianvändningen i kommunens byggnader varierade från 483 kwh/m2 i Tekniska kontorets byggnader till 133 kwh/m2 i Alingsåshems byggnadsbestånd. De kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen hade år 2009 sammantaget 172 st personbilar och lätta lastbilar i tjänst. Av dessa klassades ungefär hälften, 84 st, som miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Därtill användes inom kommunen 16 st lastbilar (>3,5 ton) som var dieseldrivna och inte klassade som miljöfordon. Bränsleförbrukningen hos de kommunala fordonen varierade, många äldre tjänstefordon hade relativt hög förbrukning av bensin eller diesel. En undersökning visar också att det var mycket vanligt att anställda tankade etanol- och gasbilar med ren bensin istället för med miljöbränsle. Tjänstebilen var det dominerande färdsättet vid korta resor. Korta tjänsteresor skedde med bil som färdmedel i % av fallen, medan övriga % av resorna enligt undersökningen skedde med cykel, gång eller kollektiva färdmedel. Utbildningar i sparsam körning har genomförts för kommunanställda, dock bara för ett hundratal. Rutinerna vid inköp av energiförbrukande utrustning skiljer sig mycket mellan olika kommunala förvaltningar och bolag. I vissa fall ställer kommunen eller det kommunala bolaget mycket höga krav på energisnålhet, i andra fall är kraven som ställs mindre tydliga ur energieffektivitetssynpunkt. De kommunala bolagen ställer generellt sett högre energikrav vid upphandling än de kommunala förvaltningarna. Analysen visar att de bästa förutsättningarna för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder med god lönsamhet finns inom sektorerna byggnader, transporter samt gatubelysning. 2

5 1. Inledning Alingsås kommun bedriver sedan många år ett aktivt lokalt arbete för miljö och hållbar utveckling. Kommunen tillhör idag de ledande kommunerna i landet när det gäller byggande med passivhusteknik och miljöanpassad och långsiktigt hållbar samhällsplanering. En ny energiplan antas år 2011, och i den planen fastställs målet om minskad miljöpåverkan från energianvändning inom hela kommunens geografiska yta. Det övergripande målet för kommunens miljöarbete är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Ett viktigt delmål i Alingsås kommuns energiplan är att energieffektivisera den egna kommunorganisationen. Den föreliggande energieffektiviseringsstrategin utarbetades under vintern 2010/2011 som ett underprojekt inom arbetet med den övergripande kommunala energiplanen. Strategidokumentet har tagits fram av en särskilt tillsatt grupp med representanter från kommunala förvaltningar och de kommunala bolagen. 2. Syfte Syftet med kommunens energieffektiviseringsstrategi är att Ge en översiktlig bild av kommunorganisationens interna energianvändning Analysera viktiga sektorer / områden där den interna energianvändningen inom kommunorganisationen är särskilt stor Fastställa mål för energieffektivisering / energibesparingar inom den egna kommunala organisationen, inklusive de kommunala bolagen, fram till år 2013, 2014, 2019 och 2020, och med år 2009 som referensår. Målen ska ta sin utgångspunkt i Alingsås kommuns antagna miljömål samt i målsättningarna i kommunens energiplan Fastställa en handlingsplan för åtgärder för minskad energianvändning i kommunens interna organisation Energieffektiviseringsstrategin ska bara omfatta kommunorganisationens interna energianvändning. När det gäller transporter ingår endast resor som utförs av kommunanställd personal i tjänsten. 3. Handlingsplan 3.1 Handlingsplan Sammanfattning Mål för energieffektivisering inom Alingsås kommun som geografiskt område finns angivna i kommunens energiplan. I figur 1 och tabell 1 redovisas de mål för energibesparing som gäller för Alingsås kommuns interna organisation utifrån översiktsplanens målsättningar fram till år 2013, 2014, 2019 och Målet är att den kommunala organisationens energianvändning totalt sett ska minska med 16 % inom prioriterade sektorer fram till år 2019 jämfört med 2009 års nivå. I det målet ingår att minska användningen av energi i de kommunala byggnader och i den gatubelysning som fanns i kommunens och de kommunala bolagens ägo år 2009, samt inom den kommunala transportsektorn, med 18 %. I målet om energibesparing med 16 % är också en förväntad ökad energianvändning på cirka 1 % till följd av kommunala nybyggnationer och nettoinköp av byggnader inräknad. Fram till år 2020 är målet en nettominskning av kommunens energianvändning med 17 %. 3

6 Total energianvändning i kommunens interna organisation MWh Utbyggnader, nybyggnationer efter år 2009 Befintliga bebyggda områden år År 2009 År 2013 År 2014 År 2019 År 2020 Figur 1 Mål för energieffektivisering inom kommunens interna organisation fram till år 2013, 2014, 2019 och år Röda delar av staplar redovisar förväntad ökad energianvändning på grund av kommunala nybyggnationer eller inköp eller försäljningar av byggnader samt utbyggd kommunal gatubelysning. I tabell 1 är det totala målet för energieffektivisering nedbrutet på de tre sektorer av den kommunala verksamheten som är prioriterade i kommunens energieffektiviseringsstrategi, nämligen kommunägda byggnader, interna transporter och kommunal gatubelysning. Kommunal sektor Energianvändning år 2013 enl. mål 1 MWh MWh % minskn. jmf med år 2009 Energianvändning år 2014 enl.mål 2 MWh % minskning jmf med år 2009 Energianvändning år 2009 Energianvändning år 2019 enl.mål 1 MWh % minskning jmf med år 2009 Energianvändning år 2020 enl. mål 2 MWh % minskning jmf med år 2009 Byggnader Transporter Gatubelysning SUMMA Tabell 1 Mål för energieffektivisering inom Alingsås interna organisation till år 2013, 2014, 2019 och år Mål enligt kommunens energiplan 2 Mål enligt det statliga stödet för energieffektivisering. Förväntad ökning av energianvändning på grund av nybyggnationer m m är ej inräknad Energieffektivisering i byggnader Energianvändningen i 2009 års befintliga kommunala byggnader ska minska med 18 % fram till år I tabell 2 framgår hur denna snittbesparing fördelar sig på de olika kommunala bostadsbolagens 4

7 och Tekniska kontorets byggnader. Det framgår att Alingsåshems plan är att minska sin energianvändning per kvadratmeter med 9 % under perioden , medan Fabs målsättning är 7 % för samma period. För perioden är målsättningen för samtliga bolag inklusive Tekniska kontoret att åstadkomma en minskad total energiförbrukning per kvadratmeter i byggnader med 18 %. Kommunal Genomsnittlig Målsättning för Målsättning för Målsättning för Målsättning för ägare energianvändning år 2013 år 2014 år 2019 år i byggbestånd (kwh/m2 och år) (kwh/m2 och år (% minskning jmf (kwh/m2 och år (% minskning jmf (kwh/m2 och år (% minskning jmf (kwh/m2 och år (% minskning jmf Fabs (7 %) 142 (10 %) 130 (18 %) 126 (20 %) Tekniska (7 %) 435 (10 %) 396 (18 %) 386 (20 %) kontoret Alingsåshem (9 %) 118 (11 %) 109 (18 %) 107 (20 %) Alingsås (7 %) 246 (10 %) 224 (18 %) 218 (20 %) Energi MEDELTAL (8 %) 128 (11 %) 118 (18 %) 116 (20 %) Tabell 2 Genomsnittlig energianvändning i olika kommunala byggnadsbestånd 2009 samt uppsatta mål för energibesparingar i byggnader. I genomsnittlig energianvändning inkluderas all energi inklusive verksamhetsel och fastighetsel. 1 Mål enligt kommunens energiplan 2 Mål enligt det statliga stödet för energieffektivisering I tabell 3 redovisas förslag på åtgärder för att nå kommunens mål om 8 % minskning av energianvändningen per kvadratmeter i kommunens samtliga byggnader till år 2013, respektive 18 % fram till år Åtgärdslistan ska revideras årligen i samband med att en ny åtgärdslista tas fram inom ramen för arbetet med målen i Alingsås kommuns energiplan. 5

8 Förslag till åtgärd för energieffektivisering - Ansvarig Period för utförande byggnader nämnd/bolag Konvertera två oljepanneanläggningar som inte Fabs används enbart för spetslast Konvertera en värmeanläggning med Fabs direktverkande el till vattenburet system Ny datoriserad SRÖ på minst en större Fabs anläggning per år, om möjligt i kombination med ombyggnad av ventilation och värme. Uppkoppling av alla anläggningar som har DUC till HDC (huvuddator) via kommunens datanät Ersätta sex ventilationsanläggningar som saknar Fabs värmeåtervinning med nya aggregat som har värmeåtervinning Tilläggsisolera vindar med dålig värmeisolering Fabs Utökning av närvarostyrning av belysning Fabs Införa individuell värmemätning för varje Fabs hyresgäst i Bolltorpsområdet Teknikerna skall dokumentera verksamhetstider Fabs för ventilation och värme i Readmesystemet vid terminsslut och terminsstart, respektive ändring av verksamhet i lokalerna samt ställa in värme och ventilationsanläggningar efter dem Införande av individuell mätning av varmvatten i Alingsåshem 2011 Brogården Ombyggnad av flerbostadshus i Brogården med Alingsåshem 2012 passivhusteknik Ombyggnad av flerbostadshus i Citronen med Alingsåshem 2013 passivhusteknik Översyn och förbättring av belysningssystem Alingsås Energi (närvarobelysning, timer) Information i skolor om energisparande Fabs/ Samhällsbyggnadsnämnden Utbildning av brukare/anställda/fastighetstekniker Fabs /Alingsåshem Energikartläggning och genomförande av Socialnämnden energisparande åtgärder på Sinnevägens dagcenter i samverkan med den privata fastighetsägaren Energitävlingar inom till exempel äldreboenden och förskolor Vård- och äldreomsorgsnämnden/ Utbildningsnämnden Tabell 3 Åtgärdsplan med förslag på åtgärder för energieffektivisering i kommunala byggnader Energieffektivisering av transporter I tabell 4 listas förslag på planerade åtgärder för att nå kommunens mål om 8 % minskning av den totala energianvändningen för kommunala transporter fram till år 2013, respektive 18 % fram år

9 Förslag till åtgärd för energieffektivisering transporter Kampanj riktad till anställda i kommunen för att uppmuntra mer cykling och gång på sträckor inom Alingsås tätort Utbildning i Ecodriving (sparsam körning) för samtliga kommunanställda som kör bil i tjänsten regelbundet Kommunen antar skriven policy om att samtliga tjänstefordon som köps in ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition Kampanj riktad till anställda i kommunen för att hålla hastighetsgränser på tjänsteresor med bil Införskaffning av elpoolbil för Alingsås Energi Där det är möjligt ersätts resor med fjärrmöten (telefon/webb/video) Kommunanställda väljer tåg eller buss i samtliga fall där det är praktiskt möjligt och inte innebär onödig tidsförlust Samordning av kommunala transporter (hemtjänst, varutransporter, skolskjutsar etc) Slutföra Fordonshanteringsprojektet och genomföra de åtgärder som denna utredning föreslår, exempelvis Varje nämnd/bolag Period för utförande Varje nämnd Varje nämnd Ansvarig nämnd/bolag Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alingsås Energi Varje nämnd Kommunstyrelsen Ny resepolicy för tjänsteresor Införskaffa ett bättre bokningssystem för bilar och cyklar Se över möjligheterna att införskaffa en extern bilpool samordnad med företagen i Alingsås tätort Utredning av klimatavgift i syfte att minska kommunanställdas miljöpåverkande utsläpp från resor i tjänsten Tabell 4 Åtgärdsplan med förslag på åtgärder för att energieffektivisera kommunala transporter Energieffektivisering av övriga sektorer I tabell 5 listas förslag på planerade åtgärder för att nå kommunens mål om en total minskad energianvändning inom sektorerna gatubelysning samt övriga områden (inköpsrutiner). För sektorn vatten och avlopp redovisas en åtgärd som handlar om att utreda energieffektiviseringspotentialen i kommunala vattenverk och avloppsreningsverk, detta trots att VA-sektorn inte lyfts fram som ett prioriterat område i energieffektiviseringsstrategin. 7

10 Förslag till åtgärd för energieffektivisering VA, gatubelysning och övrigt Byte av samtliga kvicksilverarmaturer i kommunägd gatubelysning till energisnålare och miljövänligare alternativ Utföra en energikartläggning i kommunens vattenverk och avloppsreningsverk Kommunen ska i sina upphandlingar av utrustning ställa allt högre krav på energieffektivitet Dimmring (spänningssänkning) av gatubelysning Samordna Tekniska nämndens beställning av och med Alingsås Energis utförande av gatubelysning med den ljusplan som Samhällsbyggnadsnämnden håller på att ta fram Ansvarig Period för utförande nämnd/bolag Alingsås Energi Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Alingsås Energi Tekniska nämnden/alingsås Energi Tabell 5 Åtgärdsplan med förslag på åtgärder för att spara energi inom sektorerna VA (vatten och avlopp), gatubelysning samt övrigt (inköp i kommunala förvaltningar) Utvärdering och uppföljning I samband med den årliga uppföljningen av kommunens energiplan görs också en uppföljning av det gångna årets arbete med energieffektiviseringsstrategin. Ansvaret för genomförandet av energieffektiviseringsstrategin ligger på Samhällsbyggnadsnämnden. Vid uppföljning av byggnaders energianvändning ska energin för uppvärmning normalårsjusteras. 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Den kommunala organisationens energianvändning år Den totala energianvändningen år 2009 Av Alingsås kommuns energiplan framgår det att energianvändningen inom kommunens egen verksamhet år 2009 uppgick till cirka MWh, vilket utgjorde ungefär 8,6 % av den totala energianvändningen inom kommunens geografiska yta det året. Hur förbrukningen fördelade sig på olika användningsområden framgår i figur 2. Där framgår det att ungefär MWh, 87 % av kommunens totala energianvändning, användes för drift och uppvärmning av byggnader MWh användes för transporter, inklusive tjänstebilar, sopbilar, traktorer och övriga transportfordon MWh användes för VA-verksamhet och 3100 MWh för gatubelysning. Dessutom användes 900 MWh i kommunens återvinningscentraler och 40 MWh för grönytemaskiner. I sistnämnda förbrukningspost ingår klippning av gräsmattor och skogsröjning med motorsågar. I förbrukningssiffrorna drift och uppvärmning av byggnader inkluderas all använd energi inklusive så kallad verksamhetsel, det vill säga el för exempelvis kyl/frys, datorer och matlagning. 8

11 Energiförbrukning i kommunens interna organisation (MWh) Återvinningscentraler Byggnader Transporter Vatten och avlopp Gatubelysning Grönytemaskiner Figur 2 Den totala energianvändningens fördelning på olika sektorer inom Alingsås kommuns interna organisation inklusive de kommunala bolagen. Källa: Energiplan/klimatstrategi, Alingsås kommun Byggnader Den energi som åtgick för uppvärmning och drift av kommunägda byggnader i Alingsås kommun år 2009 var MWh. Fördelningen på olika energislag framgår i figur 3. Fjärrvärme var det dominerande energislaget som användes, över tre fjärdedelar av uppvärmningen skedde med fjärrvärme levererad via det kommunala bolaget Alingsås Energi. 2 % av den använda energin var olja. Den olja som användes som spetslast under de kallaste vinterdagarna för att producera fjärrvärme är i figur 3 inräknad i posten fjärrvärme. 7 % av fjärrvärmen som Alingsås Energi levererade år 2009 var producerad med olja. El svarade för 21 % av kommunorganisationens totala energianvändning, och i den siffran ingår både verksamhetsel och fastighetsel, inklusive el för att driva vissa värmepumpar. Det kommunala bostadsbolaget Fabs äger enbart lokaler. Fastighetsbeståndet innehåller till största delen skolor och förskolor samt industrifastigheter, men även kontorslokaler, sportanläggningar och vårdbyggnader, däremot inga bostäder. Bolaget har under en längre tid arbetat med att sänka energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel i sina byggnader. Enligt Fabs energiplan 2007 var målet att sänka energianvändningen i befintliga byggnader i bolagets ägo från 135 kwh/m2 år 2007 till 125 kwh/m2 år Målet uppnåddes med god marginal då energianvändningen fram till år 2009 hade sjunkit till 118 kwh/m2. Bolaget har också föresatt sig att uppföra alla nya byggnader med passivhusteknik. Alingsåshems byggnadsbestånd består till största delen av bostadslägenheter, inklusive bostäder i äldreboendet och omsorgsbostäder, men rena lokaler ingår också. Bolaget har blivit nationellt och internationellt uppmärksammat för sin satsning på renovering och ombyggnation av flerbostadshus i Brogården med passivhusteknik. Alingsåshem har fattat beslutet att alla nya byggnationer i bolagets regi ska ha passivhusstandard. 9

12 Energiförbrukning i kommunala byggnader % 2% Fjärrvärme El Olja 77% Figur 3 Energianvändning i kommunägda byggnader i Alingsås kommun år I kommunen ägdes byggnaderna av de kommunala bolagen Fabs och Alingsåshem samt av Tekniska kontoret. Källa: Fabs, Alingsåshem och Tekniska kontoret. Tekniska kontoret hade år 2009 ett byggnadsbestånd som omfattade omkring 22 byggnader och inkluderade många typer av lokaler och bostäder, till exempel förskolor, kioskbyggnader, förrådsbyggnader, personalkontor och vissa mindre bostadshus. Andra typer av byggnader som ingick var till exempel ett slott och ett Tropikhus. De kommunala VA-verken tillhörde också Tekniska kontoret, även om dessa verk redovisas separat i denna energieffektiviseringsstrategi. Från och med år 2011 flyttades Tekniska kontorets byggnadsbestånd över till Samhällsbyggnadskontoret. Byggnadsbeståndet beskrivs bäst som olika typer av lokaler. De rena bostadshusen som ägs av Tekniska kontoret hyrs vanligen ut till privatpersoner med kallhyra, där hyresgästen själv ordnar med inköp av värme och elavtal utan inblandning av den kommunala hyresvärden. Den energimängd som åtgår i dessa hus bokförs statistiskt inte på kommunens interna energianvändning utan på den privata bostadssektorn, och omfattas därför inte av kommunens interna energieffektiviseringsstrategi. Energin som förbrukas i dessa bostäder är inte inräknade i figur 1 och 2 över energianvändning i kommunens egen organisation. Alingsås Energi AB äger de två byggnader som de själva använder. Dessa omfattar kontorslokaler, kallager och garage. Energiförbrukningen i uppvärmda ytor är totalt 273 kwh/m2. I den siffran ingår elförbrukningen för driftapparater på Bulten och i kontorsbyggnaden på Ljuset samt en stor datorkällare kyld med två värmepumpar. Räknat enbart på uppvärmningen med fjärrvärme var energianvändningen i Alingsås Energis byggnader i genomsnitt 116 kwh/m2 för de uppvärmda delarna. Användningen av el i Tekniska kontorets byggnader sjönk enligt Tekniska kontorets statistik med 5,4 % mellan år 2007 och Detta trots att, enligt Tekniska kontoret, inte några energibesparande åtgärder genomfördes under samma period. Målet för energibesparing var 10 % minskning fram till år Siffran ska enligt Tekniska kontorets statistikrapport läsas mot bakgrund av att energianvändningen i Slottscaféet i Gräfsnäs mer än fördubblades mellan 2007 och 2009 till följd av 10

13 utökad verksamhet. Om Slottscaféet i Gräfsnäs undantas i beräkningen hade minskningen år 2007 till 2009 blivit 12,7 % istället för 5,4 %, enligt Tekniska kontorets statistik. I figur 4 jämförs energianvändning per kvadratmeter i de olika kommunala byggnadsbestånden. Det framgår att Tekniska kontorets byggnader har en avsevärt högre total energianvändning, inklusive energi för uppvärmning, drift och övrig el, per ytenhet jämfört med Fabs och Alingsåshems byggnadsbestånd. En tänkbar orsak till skillnaden kan vara att de verksamheter som Tekniska kontorets byggnader härbärgerar använder mer verksamhetsel jämfört med verksamheterna som huserar i övriga kommunalt ägda fastigheter. Skillnaden torde under alla omständigheter vara för stor för att enbart kunna förklaras av skillnader i byggnadernas klimatskal och standard. Värt att notera vid en jämförelse är att den totala ytan hos Tekniska kontorets byggnadsbestånd är liten jämfört med Fabs och Alingsåshems totala byggnadsytor. I figur 5 framgår att Tekniska kontorets byggnadsbestånd har en mycket hög oljeanvändning jämfört med Fabs och Alingsåshems fastigheter. 33 % av den energi som tillförs Tekniska kontorets byggnader är olja, jämfört med endast 2,6 % för Fabs och 0 % för Alingsåshem. I dessa siffror ingår inte den spetslast av olja som används vissa kalla vinterdagar vid produktion av fjärrvärmen. För att producera en kilowatt fjärrvärme i fjärrvärmeverket åtgår i snitt 0,07 kwh olja enligt Alingsås Energis statistik. Totalt förbrukade Tekniska kontorets byggnader år 2009 cirka kwh olja, medan motsvarande siffra för Fabs samma år var kwh. Vissa av Tekniska kontorets byggnader ska eventuellt på lång sikt säljas. Långsiktiga energisparåtgärder i dessa byggnader har inte utförts eftersom det varit oklart hur byggnaderna kommer att användas i framtiden. All el som köptes in till de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen år 2009 var från förnyelsebara energikällor. Det innebär att denna del av förbrukningen inte kan tillräknas indirekta utsläpp från kol eller olja vid elproduktion räknat i en livscykelanalys. Total energianvändning i byggnadsbestånd (kwh/m2) kwh/m Fabs ( m2) Tekniska kontoret (1939 m2) Alingsåshem ( m2) Figur 4 Användningen av energi per m2 A-temp i olika kommunala byggnadsbestånd år Den totala ytan hos respektive byggnadsbestånd redovisas inom parantes. I sifforna för Tekniska kontorets byggnader ingår ibland verksamhetsel, medan verksamhetselen i Fabs och Alingsåshems byggnader är borträknad. Staplarna är därför inte direkt jämförbara. Källa: Energistatistik lämnad av Fabs, Alingsåshem och Tekniska kontoret. 11

14 Fördelning av energislag i olika kommunägda byggnadsbestånd Alingsåshem Tekniska kontoret Fjärrvärme El Olja Fabs 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 5 Användningen av energi fördelat på energislag i olika kommunala byggnadsbestånd år Källa: Energistatistik lämnad av Fabs, Alingsåshem och Tekniska kontoret Transporter Kommunens personbilspark De kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen hade år 2009 sammantaget 172 st personbilar och lätta lastbilar (<3,5 ton) i tjänst. Av dessa klassades 84 st som miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Därtill användes inom kommunen 16 st lastbilar (>3,5 ton) som var dieseldrivna och inte klassade som miljöfordon. Av dessa totalt 188 st bilar samt tunga och lätta lastbilar var 155 st leasade, 3 st var förmånsbilar och 30 st ägdes av den egna organisationen. Den sammanlagda körsträckan för samtliga tjänstebilar som användes i kommunala förvaltningar och kommunala bolag, exklusive Alingsås Energi, år 2009 var km. För detta transportarbete åtgick totalt 2600 MWh. Siffran inkluderar inte de kommunala bolagens anställdas resor i tjänsten med egen bil för vilket statistik saknas. I den totala körsträckan ingår inte heller resor gjorda av anställda på Alingsås Energi eftersom uppgifter om dessa körsträckor också saknas. Anställda på de kommunala förvaltningarna och Fabs körde under år 2009 sammanlagt kilometer. Till detta ska läggas de kilometer som under året kördes med privata bilar i tjänsten av anställda på de kommunala förvaltningarna. Uppgifter om resor med privat bil i tjänst på Fabs saknas och är därför inte inräknade. I september år 2007 beslutade Alingsås kommuns kommunfullmäktige att alla bilar som fortsättningsvis köps in ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Samtliga kommunala verksamheter, inklusive de kommunala bolagen, har därefter satsat på miljöbilar. Ett antal av dessa kunde köras på fordonsgas eller etanol. Bränslesnåla dieselbilar, med utsläpp under 120 g CO2/km, ingick också i kommunens miljöbilspark, liksom två elhybridbilar som gick på bensin, och med el från batteri som tillskott. Bensinförbrukningen hos de sistnämnda två fordonen var 0,5-0,6 liter/mil. Drivmedelsförbrukningen hos de fordon som används av de kommunala förvaltningarna, Fabs och Alingsås Energi AB redovisas i figur 6. Det framgår att de flesta bilar som gick på diesel och bensin hade en drivmedelsförbrukning på 0,8-0,9 l/mil, en förbrukning som kan beskrivas som typisk för en genomsnittsbil i landet. På senare år har Tekniska kontoret vid inköp av nya tjänstefordon valt mindre bilar som går på diesel istället för bensin. 12

15 Förbrukning av drivmedel hos kommunala bolag och förvaltningar liter/mil (genomsnitt) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Komm.förvaltn+Fabs, dieselbilar 33 st Komm.förvaltn+Fabs, övriga 63 st bensin/dieselbilar Kommunala förvaltningar, etanolbilar E85 Alingsås Energi, bensinbilar Alingsås Energi, dieselbilar Alingsås Energi, gasbilar Alingsås Energi, etanolbilar E85 Förbrukning Figur 6 Drivmedelsförbrukningen år 2009 hos bilar använda av de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen Fabs och Alingsås Energi AB. Alingsåshem ingår inte. Källor: Tekniska kontoret, statistik. Alingsås Energi AB, gjorda uppskattningar över drivmedelsförbrukningen. Alingsåshems tio bilar som gick på fordonsgas år 2009 förbrukade cirka 0,8 m3 gas/mil. De två bensinbilarna förbrukade 0,95 respektive 1,5 l/mil. De fyra dieselbilarna förbrukade 0,86 liter/mil. De dieselbilar och bensinbilar som användes och som inte var särskilt energisnåla köptes in för 4-5 år sedan när fordonsgas inte fanns att tillgå i kommunen. Vid nyinköp av tjänstebilar ser bolaget idag på förbrukning av drivmedel som en viktig faktor vid valet av fordon. Nya bilar som köps in är i första hand sådana som går på fordonsgas. Alingsås Energis bilflotta inkluderade under år 2009 sex st miljöbilar med etanol- eller gasdrift. I övrigt fanns två äldre bensindrivna bilar och en äldre dieselbil som ingendera var miljöbil. Övriga sex dieselfordon var större fordon avsedda för montörer, inte heller de miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Fordonens bränsleförbrukning och miljöprestanda viktas alltid med vid beslut om nyinköp av fordon Val av färdsätt vid tjänsteresor Under augusti-september 2009 genomförde Alingsås kommun en resvaneundersökning bland kommunens anställda. Resultatet visade att 40 % av medarbetarna gjorde minst en kort tjänsteresa (definierad som 5 mil eller kortare från arbetsplatsen) per månad och 16 % minst två tjänsteresor per vecka. Tjänstebilen var det dominerande färdsättet vid korta resor. Korta tjänsteresor skedde med bil som färdmedel i % av fallen, medan övriga % av resorna enligt undersökningen skedde med cykel, gång eller kollektiva färdmedel. I undersökningen jämfördes hur långa sträckor kommunanställda färdades med tjänstebil och hur dessa resor genomfördes. Resultatet visar att de anställda som gjorde tjänsteresor mer än 5 gånger per vecka använde oftare bil än de som angav att de reste 2-5 gånger per vecka. Av de som gjorde minst en kort tjänsteresa per månad uppgav 83 % att resorna ofta eller alltid var inbokade minst en dag i förväg. I 83 % av fallen varade tjänsteresan normalt mindre än 4 timmar. 38 % använde sina privata bilar för de korta tjänsteresorna, 24 % använde bokningsbara verksamhetsbilar, medan 10 % använde sig av egen verksamhetsbil. Av de 194 privata bilar som användes i tjänsten var, enligt resvaneundersökningen, var fjärde äldre än nio år. Av de som gjorde korta tjänsteresor uppgav 53 % att de skulle kunna cykla på dessa resor. Övriga angav att det inte var möjligt eftersom det skulle ta för lång tid, målet låg för långt bort eller att det 13

16 inte fungerade på grund av bagage som behövde transporteras med. Att välja buss eller tåg för tjänsteresan ansågs av 9 % av de tillfrågade vara möjligt. I övriga fall bedömdes det som omöjligt med hänvisning till dåliga eller obefintliga kollektivtrafikförbindelser, att det skulle ta för lång tid eller att det inte skulle fungera på grund av bagage. 64 % av de tillfrågade uppgav att de ofta eller ibland skulle kunna använda bilpoolsbilar på sina korta tjänsteresor. 8 % trodde sig kunna byta ut mer en 10 % av de korta resorna mot fjärrmöten (telefon-, webb- eller videomöte), medan 69 % inte såg någon möjlighet att byta några korta resor mot fjärrmöten. Miljöskyddskontoret genomförde under en vecka vid årsskiftet 2010/2011 en enkel intervjuundersökning bland ett urval av anställda på några slumpvis utvalda förvaltningar och enheter. De intervjuade arbetade på Miljöskyddskontoret, Plan & Byggkontoret, dagverksamheten på Sinnevägens resurscentrum, Kvarnbackens Resurscentrum, Socialförvaltningen, Brunnsgården och Kultur- och fritidsförvaltningen. De intervjuade fick svara på frågan i vilken grad de cyklar/går respektive åker tjänstebil på korta sträckor. En kort sträcka definierades som maximalt 3 kilometer och inom Alingsås tätort. Detaljerade resultat från intervjuundersökningen redovisas i bilaga 1. Resultaten visar att cirka 66 % av de korta resorna som genomfördes av anställda på Miljöskyddskontoret skedde med cykel eller gång, medan ungefär 34 % av dessa resor skedde med tjänstebil. På Bygglovsavdelningen blev resultatet det omvända: 66 % av de korta resorna skedde med bil och 34 % gående eller med cykel. Intervjuundersökningen ger vidare vid handen att nästan alla korta resor på dagverksamheten på Sinnevägens resurscentrum skedde med cykel eller gång som färdmedel. De flesta resor på korta sträckor som personal på Vård- och äldreomsorgsförvaltningens Kvarnbackens Resurscentrum genomförde skedde däremot med tjänstebil. I det senare fallet var orsaken till valet att skrymmande utrustning såsom rullstolar i regel behövde tas med på resorna. När det gäller övriga undersökta förvaltningar och enheter, såsom Socialförvaltningen, Vård och omsorgsförvaltningens Brunnsgården, liksom Kultur- och fritidsförvaltningen, var resultaten mindre entydiga beträffande val av resesätt. Skäl som anställda ibland uppgav för att välja bil på korta sträckor framför att gå eller cykla var dåligt väglag vintertid eller behov av att transportera föremål på färden. Ibland uppgav också intervjuade tidsmässiga skäl, där de tog bilen för att spara tid Sparsam körning Utbildning i sparsam körstil, så kallad Ecodriving, genomfördes under åren 2009 och 2010 för totalt anställda på Alingsås kommun. Personal från Tekniska kontoret, Fabs, Miljöskyddskontoret och Plan och byggkontoret deltog. Den förvaltning som antas använda mest bil i tjänsten, vård- och äldreomsorgsförvaltningen, deltog dock inte med personal. Eftersom varje anställd inom vården och äldreomsorgen som deltar i en utbildning måste ersättas med en vikarie visade det sig bli dyrt för denna förvaltning att delta med personal Hastighetsbegränsning Fordonets drivmedelsförbrukning per kilometer påverkas av körhastigheten. Sänkta hastigheter på vägarna kan vara ett av flera sätt att minska utsläppen av CO 2. På riksnivå skulle ungefär 4 % av koldioxidutsläppen från transporter kunna sparas om alla förare höll angivna hastighetsbegränsningar enligt Per Schilander på Trafikverket i Göteborg. Det finns ingen undersökning gjord bland anställda i Alingsås kommun över i vilken grad hastighetsbegränsningar efterlevs vid tjänsteresor. 14

17 Befintliga miljöbilars nyttjandegrad Varje bensinbil i de kommunala förvaltningarnas tjänstebilsflotta förbrukade i genomsnitt 2040 liter bensin, medan en genomsnittlig dieselbil i medeltal förbrukade endast 1855 liter och en genomsnittlig gasbil 444 Nm3 gas. Motsvarande siffra för etanolbilarna var 1500 liter. Bensinbilarna körde enligt den kommunala statistiken därmed generellt mycket mer medan miljöbilarna inte utnyttjades i samma omfattning. I den ovan refererade undersökning som Miljöskyddskontoret genomförde vid årsskiftet 2010/2011 bland anställda på olika kommunala förvaltningar och enheter framgår det att de anställda på Miljöskyddskontoret, Plan- och Byggkontoret och Tekniska kontoret i hög grad valde de tjänstebilar som drevs på bensin/el framför gasbilar, dieselbilar och etanolbilar. De intervjuade upplevde enligt intervjusvaren bensin/elhybridbilen som bekvämare, men intervjuade angav också miljöskäl som skäl för att välja bensin/elhybridbilen framför andra bilar. De anställda angav i vissa fall dåliga egenskaper hos gas- och etanolbilarna som skäl för att hellre använda elhybridbilen. Till exempel beskrevs den för bokning tillgängliga gasbilen av flera svarande som svårstartad och för stor. Undersökningen visar också att det var mycket vanligt att anställda tankade etanolbilar och gasbilar med ren bensin. Som skäl för att tanka etanolbilar med bensin angav personal på Socialförvaltningen att etanolen gjorde etanolbilarna svårstartade när det var kallt. På samma sätt ansåg personalen på Kvarnbackens Rehabcentrum att gasbilar som tankats med gas hostade och hackade vintertid. Resultatet blev i båda fallen att samtliga miljöbilar som fanns tillgängliga på dessa enheter åtminstone vintertid tankades med enbart bensin. På Tekniska kontoret var problemen med miljöbilarna kända, och på grund av problemen med starter vid låga temperaturer hade särskilt tillstånd utfärdats för att tillsätta en viss del bensin i miljöbränslet. Resultatet av tillståndet blev dock att miljöbilarna istället ofta kom att tankas med ren bensin Övriga kommunala transporter Kommunens dieseldrivna sopbilar använde år 2009 totalt omkring 900 MWh i form av drivmedel. De traktorer som användes för bland annat snöröjning vintertid och parkarbeten förbrukade cirka 7 MWh. Sammanlagt 16 st lastbilar var i bruk för olika ändamål hos de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen under året. Transporter för färdtjänst, mattransporter och skolskjutsar köper kommunen in på entreprenad, och uppgifter om dessa tjänsters energiförbrukning har inte kunnat hittas. De ingår därför inte i den totala energianvändning på 2200 MWh som ovan redovisats för kommunala transporter Vatten- och avloppsreningsverk Kommunens största vattenverk, Hjälmareds vattenverk, ligger vid sjön Lilla Färgen. De övriga kommunala vattenverken är belägna i Ödenäs, Sollebrunn, Gräfsnäs och Magra, och dessa har genomgått omfattande förnyelseprogram. Fyra kommunala avloppsreningsverk finns. Störst är Nolhagaverket, som är beläget i Alingsås vid Säveåns utlopp i Mjörn. Sollebrunns avloppsreningsverk ligger i den norra delen av kommunen. Allt avloppsslam från kommunens mindre reningsverk transporteras till Nolhagaverket för behandling. Ett nytt avloppsreningsverk byggdes år 2010 i Ödenäs. Därtill finns i Nolhagen en liten anläggning för rening av spillvatten. Anläggningen ombesörjer ungefär ett tjugotal personer. De kommunala vattenverken och avloppsreningsverken förbrukade sammanlagt ca 3400 MWh energi. På vattenverket Hjälmared finns en värmepumpsanläggning som utvinner värme ur utgående vatten, och på Nolhaga avloppsreningsverk finns en gasmotor som producerar el ur den biogas som alstrades i reningsprocessen. Huvuddelen av VA-verkens energianvändning åtgår för pumpar och blåsmaskiner och slambehandling, medan till exempel el för belysning utgör en försvinnande liten del. 15

18 Årsförbrukningen av energi i VA-verksamheten under de senaste tio åren sjönk rejält som en följd av olika energisparande åtgärder som genomfördes under perioden. Varmluftsfläktar (aerotemprar) användes tidigare i stor omfattning på pumpstationerna, och de var stora energiförbrukare. När avfuktare sattes in för att hålla nere luftfuktigheten kunde många aerotemprar avställas, och resultatet blev en kraftigt minskad energianvändning. En annan viktig åtgärd, vid vattenverket, var att byta ut den över tjugo år gamla värmepumpen mot en ny. De pumpar som tidigare gick på helfart året om oavsett pumpbehov byttes stegvis ut mot varvtalsstyrda pumpar som anpassar sin arbetsgång efter behovet. Följden blev en kraftig minskning som inneburit att elförbrukningen för värmepumpen halverats, från till kwh Gatubelysning Enligt kommunens energiplan fanns det år ljuspunkter i den kommunägda gatubelysningen. Elförbrukningen för dessa ljuspunkter var 379 kwh/ljuspunkt, totalt 3100 MWh. Det kommunala bolaget Alingsås Energi var huvudman för cirka 6400 av dessa armaturer, medan Tekniska kontoret ägde de övriga. För övrigt stod Kultur- och fritidsförvaltningen som ägare till belysning längs ett elljusspår i kommunen. Den sistnämnda belysningen tar dock Tekniska kontoret över ansvaret för från och med år Drift och underhåll av ljuspunkter som Tekniska kontoret äger sköttes av Bjärke Energi genom ett avtal. År 2008 var 4000 av det totala antalet kommunägda armaturer av kvicksilvertyp, och två år senare var det antalet nere i 2500 kvicksilverarmaturer, enligt Tekniska kontorets statistik. Målet är att samtliga armaturer av kvicksilvertyp som kommunen eller dess bolag äger ska vara utbytta mot energisnåla alternativ, till exempel metallhalogenlampor eller högnatriumlampor, senast år På Tekniska kontoret anses det att detta mål kommer att nås, kanske rentav lite tidigare än beräknat, eftersom utbytestakten under år 2009 blev högre än beräknat. Av de cirka 6400 gatubelysningspunkter som Alingsås Energi var ägare till år 2010 var cirka 1200 kvicksilverarmaturer enligt bolagets statistik. Alingsås Energi har satt som mål att samtliga kvicksilverarmaturer ska bytas ut. Bolaget genomför försök med LED-lampor i gatubelysningen, men huvudlinjen är fortfarande att byten ska ske till högnatriumlampor eller metallhalogenlampor. Dimmringsfunktion (spänningsreduktion) har installerats i fem matande belysningscentraler. Åtgärden har gett en beräknad energibesparing på cirka kwh per år Återvinningscentraler Kommunens återvinningscentraler förbrukade år 2009 cirka 900 MWh el Grönytemaskiner Enheterna Park & Natur och Kultur & Fritidsförvaltningen förbrukade år 2009 cirka 40 MWh energi för drift av grönytemaskiner såsom gräsklippare, trimmers och motorsågar. 4.2 Rutiner vid inköp av energiförbrukande utrustning Sammanfattning Rutinerna skiljer sig mycket mellan olika kommunala förvaltningar och bolag när det gäller att väga in energianvändning och stand by-effekt hos energiförbrukande utrustning och maskiner i kraven vid upphandling. I vissa fall ställer kommunen eller det kommunala bolaget mycket höga krav på energisnålhet, och i andra fall ställs knappast ens frågan om hur mycket energi en viss apparat eller 16

19 maskin förbrukar. Det tycks generellt vara mycket upp till den enskilda anställda och det enskilda kontoret/enheten/avdelningen att ta hänsyn till energieffektivitet. De kommunala bolagen arbetar generellt mer konsekvent och mer ambitiöst med energikrav vid upphandling jämfört med de kommunala förvaltningarna Inköpsrutiner Det finns enligt kommunens inköpsavdelning inget policydokument eller annan skrivning som generellt ger riktlinjer om, och i så fall på vilket sätt, Alingsås kommun som organisation vid inköp av energiförbrukande utrustning ska välja den utrustning som är mest energieffektiv. Vid inköp gäller dock den generella regeln att kommunen ska ta miljöhänsyn. När det gäller datorer är det IT-avdelningen som fattar besluten självständigt. Beträffande nybyggnation i kommunen har de båda kommunala bostadsbolagen Alingsåshem och Fabs en klart uttalad målsättning att bygga med passivhusstandard. Beslut om vilken energieffektivitet den nya byggnaden ska ha fattas dock alltid i varje enskilt fall, uppger Alingsåshems ekonomichef Ulf Alexandersson. Som exempel ska bolaget uppföra nya byggnader i kvarteret Ljuset, och samtliga byggnader kommer att få passivhusstandard. Fabs uppför också idag samtliga nya byggnader med passivhusteknik, och i konceptet ingår ett helhetstänkande som inbegriper att så långt som möjligt välja den mest energieffektiva utrustningen när det gäller till exempel nya lysrörsarmaturer och cirkulationspumpar. Grundinställningen är att den mest energieffektiva utrustningen konsekvent ska väljas vid inköp av utrustning som förbrukar energi. Alingsåshem köper mycket sällan in befintliga byggnader, och när det sker är det ofta för att bygga om dem. Vid ombyggnationer går bolaget in för att sänka energianvändningen med %. Ett exempel är ombyggnationen av flerbostadshusen i Brogården. Vid inköp av energiförbrukande utrustning till kommunens vatten- och avloppsreningsverk är utrustningens energianvändning och stand by-effekt inte kriterier som vägs in vid köpvalet, uppger ansvariga på Tekniska kontoret. De pumpar som köps in är numera så gott som alltid varvtalsstyrda, vilket gynnar energieffektiviteten. De undantag som finns är ytterst få och handlar om små doseringspumpar som förbrukar mindre energi än de större pumparna som används på verket. Uppgifter om energianvändningen vid drift och viloläge efterfrågas normalt inte vid inköp av nya varvtalsstyrda pumpar. Ingen jämförelse görs mellan olika märken beträffande olika pumpars energianvändning. Istället görs valet efter ett beprövat koncept som innebär att den beprövade pumpmodellen som hittills använts, och som tidigare har visat sig fungera bra, återväljs vid nyinköp. Det anses förenkla vid reparationer och underhåll att ha samma typ av pump på alla ställen. På samma sätt ställs vanligen inga frågor om energianvändningen hos olika märken av fläktar eller avfuktare vid inköp av sådan utrustning. I september år 2007 beslutade Alingsås kommuns kommunfullmäktige att alla bilar som fortsättningsvis köps in ska vara miljöbilar enligt Trafikverkets definition. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att arbeta in motionens intentioner i regelverket för tjänstebilsanvändningen. Denna ändring har ännu inte gjorts i regelverket, men kommunen efterlever i praktiken beslutet vid inköpen av nya bilar. Tekniska kontoret ansvarar för inköp av fordon åt de kommunala förvaltningarna och Fabs. De kommunala bolagen väljer själva om de vill vara med i ramavtalet. Ändringen i regelverket kommer att ske inom ramen för kommunens pågående fordonshanteringsprojekt. 17

20 5. Analys av prioriterade områden för energieffektivisering 5.1 Kriterier Varje förbrukningspost av energi i den interna kommunala organisationen har bedömts utifrån storlek på energianvändning och energisparpotential på en skala 1-5. Kriterierna framgår i tabell 6 och 7. En förbrukningspost med stor energianvändning och stor besparingspotential får en sammanlagt mycket hög prioriteringspoäng. Förbrukningsposten blir då prioriterad för energibesparingsåtgärder i den sammanvägda totalbedömningen. Om däremot den aktuella sektorns energianvändning är liten samtidigt som potentialen för energieffektivisering är obetydlig blir totalpoängen låg, och posten räknas då som lågt prioriterad för åtgärder för energieffektivisering vid en sammanvägd bedömning. Bedömning Kriterium 1 Obetydlig energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (0-20 % av den totala kvantiteten) 2 Liten energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (20-40 % av den totala kvantiteten) 3 Medelstor energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (40-60 % av den totala kvantiteten) 4 Stor energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning (60-80 % av den totala kvantiteten) 5 Mycket stor energiförbrukning i förhållande till kommunorganisationens egna totala energianvändning ( % av den totala kvantiteten) Tabell 6 Bedömningsgrund gällande energianvändning Bedömning Kriterium 1 Möjligheterna att spara energi bedöms som mycket begränsad, och om det sker blir kostnaden sannolikt mycket stor per sparad kilowattimme 2 Möjligheterna att spara energi bedöms som ganska små, och om det sker blir det sannolikt ganska dålig lönsamhet per sparad kilowattimme 3 Det finns vissa förutsättningar att spara energi till rimlig kostnad per sparad kilowattimme 4 Det finns goda förutsättningar att spara energi med god lönsamhet per sparad kilowattimme 5 Det finns mycket goda förutsättningar att spara mycket energi med enkla åtgärder och till obetydliga eller inga kostnader Tabell 7 Bedömningsgrund gällande energieffektiviseringspotential 5.2 Resultat av analys Det sammanvägda resultatet av analysen framgår i tabell 8. Det framgår att kommunens byggnader får högst prioriteringspoäng. De förbrukar mycket energi samtidigt som potentialen för besparing bedöms som stor. Nulägesbeskrivningen (se avsnitt 3.1.2) ger vid handen att många av de allra enklaste och mest lönsamma energisparåtgärderna redan är genomförda i Fabs och Alingsåshems byggnadsbestånd, men knappast i Tekniska kontorets byggnader. 18

21 Sektorerna kommunala transporter och gatubelysning får medelstora prioriteringspoäng. Det bedöms inom dessa sektorer finnas goda förutsättningar att göra energieffektiviseringsåtgärder med god lönsamhet, samtidigt som deras respektive energianvändning utgör en relativt blygsam del av den kommunala organisationens totala energianvändning. Många åtgärder för att spara energi inom dessa områden har sannolikt relativt små merkostnader, till exempel när det gäller ändrade rutiner vid inköp av energikrävande fordon och utrustning liksom ändrade körvanor. Sektorerna vatten- och avloppsreningsverk, grönytemaskiner och återvinningscentraler får totalt sett låga prioriteringspoäng. Möjligheterna att spara energi vid körning av exempelvis gräsklippare bedöms som små, och den totala årliga energiåtgången för att köra dessa maskiner är dessutom i sammanhanget obetydlig. På samma sätt är energianvändningen inom sektorn återvinningscentraler liten, även om möjligheterna att spara energi i dessa anläggningar bedöms som medelstora. När det gäller VA-verksamheten är potentialen för att spara energi svårbedömd. Många enkla och lönsamma åtgärder för energieffektivisering i verken har tidigare genomförts. Vidare åtgärder för att spara energi behöver kartläggas och kostnadsberäknas. Bedömningen av besparingspotentialen för VA-sektorn är därför osäker då bra underlag för bedömning saknas. Typ av område Energianvändning 1 Besparingspotential 2 Prioriteringspoäng (1= minst prioriterat, 10=mest prioriterat) Byggnader Transporter Vatten och avlopp Gatubelysning Återvinningscentraler Grönytemaskiner Tabell 8 Resultat av analys av prioriterade områden för energieffektivisering 1 Enligt kriterier i tabell 6 2 Enligt kriterier i tabell Exempel på metoder för minskad energianvändning Byggnader Vanliga åtgärder för att minska energianvändningen i befintliga byggnader är tilläggsisolering, byte till energieffektiva fönster, installation av värmeåtervinning för ventilationsluft och byte till energisnåla belysningsarmaturer. Kampanjer och utbildningar riktade till såväl driftpersonal och brukare i till exempel skolor för att spara energi kan också spara energi. I ett typiskt flerbostadshus byggt på 50-talet kan energianvändningen ofta halveras genom ovan nämnda åtgärder Transporter I tabell 9 redovisas en rad olika möjliga metoder för att minska energianvändningen för kommunala transporter. I tabellen framgår också vilka bränslebesparingar som kan åstadkommas genom olika typer av åtgärder enligt tidigare erfarenheter från liknande projekt, alternativt enligt gjorda beräkningar. Enligt tabellen är det kampanjer riktade till kommunanställda för att cykla och gå på 19

22 korta tjänsteresor som ger de största besparingarna av fordonsbränsle inom transportsektorn. Utbildning i sparsam körning och inköp av miljöbilar har också en stor potential. Ruttoptimering är svårt att genomföra för sådana transporttjänster som kommunen köper in, exempelvis mattransporter till skolor, färdtjänst och skolskjutsar. Potentialer för minskade transporter genom bättre samordning bedöms finnas främst inom hemtjänsten och inom avfallshanteringen. Metod för energibesparing Anställda kör mindre på korta sträckor (<5 km) inom Alingsås tätort Utbildning i Ecodriving (sparsam körning) för samtliga anställda inom kommunen och kommunala bolag, även vikarier o dyl Vid inköp av fordon väljs konsekvent miljöbilar enligt Trafikverkets definition Vid tjänsteresor hålls alltid hastighetsbegränsningar Samtliga korta resor där det är möjligt ersätts mot fjärrmöten (telefon/webb/videomöte) Kommunanställda väljer tåg eller buss i samtliga fall där det är praktiskt möjligt och inte innebär onödig tidsförlust Ruttoptimering: Samordning av kommunala transporter inom hemtjänsten och avfallshantering Bedömd besparingspotential (% av total energianvändning för transporter % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 2 5 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas om samtliga bensinoch dieselbilar som år 2009 inte var miljöbilar enligt Trafikverkets definition byts till snåla dieselbilar eller bilar drivna på el,gas eller etanol 3 4 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas? 4 0,5 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 1 3 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 1 3 % av tjänstebilarnas totala årliga energiförbrukning kan sparas 5 Tabell 9 Exempel på metoder för att spara energi inom den kommunala transportsektorn samt teoretiskt möjliga potentialer för energibesparingar genom dessa metoder. 1 Beräkning gjord utifrån uppgifter i Resvaneundersökning, Alingsås kommun Trafikverkets statistik presenterad på Transportutbildning för energi- och klimatrådgivare 9-10/ Beräkning: Ungefär hälften av bilarna i kommunens samlade bilpark år 2009 var inte miljöbilar år 2009 enligt Trafikverkets definition. Vid byte till miljöbil minskas bilens energianvändning i snitt med 10 %. 4 Per Schilander, Trafikverket Göteborg. Siffran är beräknad på riksnivå. 5 Beräkning: Var 10:e kommunal transport är en hemtjänsttransport. 30 % av alla hemtjänsttransporter går att ta bort genom samordning. De åtgärder som listas i tabell 9 kan i teorin sammantaget spara i storleksordningen % av den energi som varje år åtgår för kommunala transporter. De flesta av de exemplifierade åtgärderna i tabellen berör resandet med tjänstebilar. Potentialen för att spara energi inom övriga kommunala transporter, till exempel genom ruttoptimering inom hemtjänsten, är enligt tabellens resultat tämligen obetydlig. 20

23 5.3.3 Gatubelysning Exempel på åtgärder som kan minska elanvändningen i gatubelysning redovisas i tabell 10. Flera av dessa förslag har tidigare utretts av Tekniska nämnden och Alingsås Energi Nät AB (Tekniska nämnden 2008). Byte av kvicksilverarmaturer till energisnåla alternativ, intelligent styrning av gatljus och partiella nedsläckningar är de åtgärder som enligt tabell 10 gett de största besparingarna enligt erfarenheter från olika försök i landet. Nedsläckning av vissa gatlyktor medför ojämn belysning och ger därför ofta klagomål från boende. Dimmring (spänningsreduktion) har fördelen att människor knappast märker någon skillnad i ljusets kvalitet. Om effektregleringen sker genom reglering i matande belysningscentral kan befintliga armaturer användas, sker styrningen däremot inne i själva armaturen behöver denna bytas till en modern, energisnål variant. Åtgärd Besparingspotential Byte av kvicksilverarmaturer till energisnålare 30 % alternativ Dimmring (spänningsreduktion) 20 % Nedsläckning av gatubelysning kl % Nedsläckning av varannan gatulampa 50 % 1 Intelligent styrning av belysning 30 % Tabell 10 Exempel på metoder för att minska elanvändning för gatubelysning samt potentiella besparingspotentialer av dessa åtgärder. Källor: Ny gatubelysning på gång - Stina Liljas på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, Örjan Eriksson, juni Energirådgivningen, Helsingborgs kommun, muntlig källa Alingsås kommun, beräkning Vatten- och avloppsreningsverk Exempel på metoder för att spara energi inom vatten- och avloppsreningsverk är successiva byten av befintliga pumpar till energisnålare varianter, värmeåtervinning i slam och förbättringar av styrning av till exempel ventilation, värme och processer. Att ställa tydligare krav på energieffektivitetet vid upphandlingar är också en viktig metod. 5.4 Övriga faktorer som kan påverka möjligheten att nå mål om energibesparingar under perioden Inköp och försäljning av byggnader samt nybyggnationer Fastighetsbolagen Fabs räknar inte med att deras byggnadsbestånd kommer att öka nämnvärt under den närmaste tioårsperioden. Några planer för mer omfattande inköp eller utförsäljningar av byggnader finns inte i dagsläget. Det kan möjligen bli aktuellt att köpa in någon enstaka byggnad, exempelvis en förskola. När bolaget bygger nytt sker det normalt på uppdrag av Alingsås kommun. Fabs bygger för närvarande en skola i Stadsskogen och en idrottshall intill skolan, och båda dessa byggnader uppförs med passivhusteknik. Ytterligare byggnader av liknande typer kan möjligen komma att byggas under de närmaste tio åren. Alingsåshem planerar byggande av cirka 200 st lägenheter under perioden Dessa kommer att byggas med passivhusteknik. Bolaget planerar också att sälja 25 st radhuslägenheter under förutsättning att de boende är intresserade av att köpa. Dessa radhus har idag fjärrvärme. Planer på inköp av byggnader finns inte i dagsläget. Tekniska kontorets byggnader ägs från och med år 2011 av Samhällsbyggnadskontoret. De är beskrivna på tre olika listor, A-listan över ett tiotal byggnader som av olika skäl inte kan avyttras, F- listan över byggnader som kommer att avyttras genom försäljning till de kommunala bolagen 21

24 alternativt öppna marknaden, och R-listan över byggnader som kommer att rivas. I takt med aktualisering av försäljningar och rivningar kommer nuvarande energianvändning att kraftigt minska. Åtgärder för att effektivisera energianvändningen kommer att koncentreras till byggnader som skall behållas långsiktigt. I tabell 11 görs en grov uppskattning av vilket resultat åtgärder i form av planerade eller pågående nybyggnationer, inköp och försäljningar kan få på kommunorganisationens totala energianvändning de närmaste tio åren. Sammantaget ger åtgärderna en ökning av energiförbrukningen med, i mycket grova tal, 1200 MWh/år. Det ska jämföras med de drygt MWh/år som kommunen enligt handlingsplanen sparar totalt genom åtgärder i befintliga byggnader, transporter, gatubelysning och VA-verk fram till år Bolag Typ av åtgärd Objekt Effekt på total energianvändning i kommunorganisation Alingsåshem Nybyggnation Flerbostadshus, totalt MWh/år lägenheter Alingsåshem Försäljning 50 st radhuslägenheter -200 MWh/år Fabs Nybyggnation Skola +200 MWh Fabs Nybyggnation Idrottshall +200 MWh SUMMA MWh Tabell 10 Kommunens och de kommunala bolagens planerade nybyggnationer, försäljningar och nyinköp av byggnader under perioden samt resultat av dessa åtgärder i form av ökning eller minskning av kommunorganisationens totala energianvändning (MWh). Alla uppgifter i tabellen är preliminära då de är pågående eller ligger på planeringsstadiet Förändringar av resebehov i tjänsten Behovet av att köra bil i tjänsten hos personalen på Samhällsbyggnadskontoret förväntas öka under målperioden till följd av förändrade statliga regler kring besiktningar av byggnader som träder i kraft från och med Förändringen berör ett halvt dussin bygglovshandläggare. Inom övriga delar av kommunen förväntas inget ökat resebehov. Således bör det samlade resebehovet i tjänsten hos anställda i kommunen och de kommunala bolagen sammantaget bli i stort sett oförändrat Förändringar av gatubelysning till följd av nybyggnationer Antalet ljuspunkter i Alingsås kommun förväntas öka till följd av anläggning av nya områden med bebyggelse på olika håll i kommunen under perioden Det exakta antalet nya ljuspunkter fram till år 2019 är svårt att avgöra. Det är dock högst troligt att ökningen av antalet kommunala ljuspunkter kommer att äta upp åtminstone en del av den besparing av el som kan göras bland annat genom byten av kvicksilverarmaturer till lågenergialternativ Förändringar av VA-verksamheten Kommunen planerar anläggande av nya pumpstationer i samband med nybyggnationer i kommunen. Med all sannolikhet kommer energianvändningen inom VA-sektorn att öka från år 2010 fram till år Ökningen är dock mycket svår att kvantifiera. Rening av vatten och avlopp, som kan jämföras med en processindustri, kan inte minska sin energianvändning i den omfattning som anges i energieffektiviseringsstrategin. Eftersom verksamhetens omfattning ständigt ökar, och på grund av utökning av verksamhetsområdet för VA 22

25 och myndighetskrav på bättre rening mm, är det svårt att förutsäga energibehovet i framtiden. För att minska energibehovet i största möjliga utsträckning skall det i samband med nyinstallation och byte av utrustning tas stor hänsyn till energieffektiviteten. Jämförelser över tid bör ske med hänsyn taget till belastningen, t ex kilowattimmar per kubikmeter behandlat vatten eller liknande. Källförteckning Litteratur: Alingsås Energi Nät AB, 2009 Uppföljning av besparingar på belysningsanläggningar. Intern utredning, Alingsås kommun. Alingsås kommun, 2011 Energiplan/klimatstrategi Alingsås kommun. Alingsås kommun Energimyndigheten, 2009 Energiläget Energimyndigheten, årlig utgåva. Fabs, Förslag till Energiplan för Fabs AB Internt kommunalt dokument, Alingsås kommun. SWECO Infrastructure AB, 2009 Resvaneundersökning Alingsås kommun, undersökning bland alla anställda på Alingsås kommun om arbetsresor och tjänsteresor. Utredning genomförd på uppdrag av Alingsås kommun. Internt kommunalt dokument, Alingsås kommun. Tekniska nämnden och Alingsås Energi Nät AB, Förslag till besparingar på belysningsanläggningar. Intern utredning, Alingsås kommun. 23

26 Bilaga 1 Resvanor på olika kommunala förvaltningar Intervjuundersökning genomförd av Energirådgivningen. Intervjuare: Tomas Nilsson Allmänt Undersökningen av resvanor genomfördes under perioden till och med genom kortfattade intervjuer på telefon. På Miljöskyddskontoret och Bygglovskontoret gjordes intervjuerna genom att söka upp personal och ställa frågor. På övriga förvaltningar ställdes frågor till bilbokningsansvarig, till chef eller till annan anställd med bra överblick över bilbokningsverksamheten. Samtliga intervjuer är gjorda av Tomas Nilsson på Energirådgivningen / Miljöskyddskontoret. Frågorna som ställdes var: Fråga 1: Vilken tjänstebil använder du oftast och varför föredrar du just den? Fråga 2: I vilken grad cyklar/går du respektive åker tjänstebil på korta sträckor, det vill säga sträckor upp till 2-3 kilometer inom tätorten? Följande alternativ gavs: 0 %, 25 %, 50 %, 75 %, 100 %. Resultaten summeras nedan. Miljöskyddskontoret Nio anställda miljöinspektörer och naturvårdshandläggare på Miljökontoret intervjuades. Administratörer och receptionister som aldrig gör tjänsteärenden har utelämnats. Personalen kan vid bokning välja mellan följande personbilar: Elhybridbilen Toyota Prius (bensin/el), 2 st Ford (etanol) Honda SUV (diesel) Passat (fordonsgas). Resultat: 78 % av de intervjuade använder alltid eller nästan alltid elhybridbilen Toyota Prius 11 % av de intervjuade använder oftast Passaten (gasbil) 11 % av de intervjuade har ingen särskild preferens men undviker Honda SUV 50 % uppger att de använt etanolbilen endast vid ett eller några få tillfällen I snitt använder de anställda på Miljöskyddskontoret tjänstebilen på 34 % av resorna på korta sträckor I snitt använder de anställda på Miljöskyddskontoret cykel eller gång som transportmedel på 66 % av resorna på korta sträckor De intervjuades kommentarer kring val av tjänstebil: Jag använder oftast Priusarna. Gasbilen är så stor, och jag har hört rykten om att den är svår att starta. Dessutom står det Tekniska kontoret på den, vilket inte är så bra. Den (Toyota Prius, anm.)är bekvämare. Har klart bäst komfort. Gasbilen är okej, men Prius är bättre Använder Priusarna i första hand om möjligt. Har hört att det varit problem med etanolfordonet. Den (Toyota Prius, anm.) förbrukar minst bränsle. 24

27 Använder Priusarna eftersom gasbilen är för stor, och jag har hört att den kan vara svår att starta. Använder Prius mest. Har hört att det varit problem med etanolfordonet. Den (Toyota Prius, anm.) är bekvämast Den (Passaten anm.) är trevligast att köra De intervjuades kommentarer kring val av färdsätt - Gång/cykling eller resa med tjänstebil Jag cyklar eller går i genomsnitt i 70 % av fallen. På korta sträckor går jag nästan alltid. Någon enstaka gång har jag cyklat eller tagit bilen. Nu på vintern använder jag alltid bilen, även på korta sträckor. Det blir mest bilen, och det handlar om att jag vill komma tillbaka snabbt till kontoret. Det är en tidsfråga. Jag cyklar på sjuttiofem % av de korta sträckorna. Det beror på vädret och hur bråttom det är. Jag cyklar inte i Alingsås tätort. Jag känner inte den här stan så bra. Aldrig att jag tar bilen in till stan. Då går jag, hundra procent. Plan och bygg Fyra anställda på Byggkontoret intervjuades. Personalen kan vid bokning välja mellan följande personbilar: Elhybridbilen Toyota Prius (bensin/el), 2 st Ford (etanol) Honda SUV (diesel) Passat (naturgas/biogas). 25 % av de intervjuade använder oftast bensin/el-hybridbilen Toyota Prius 25 % av de intervjuade använder oftast Passaten (gasbil) 50 % av de intervjuade använder oftast Honda SUV (diesel) I snitt använder de anställda på Bygglovskontoret tjänstebilen på 66 % av resorna på korta sträckor I snitt använder de anställda på Bygglovskontoret cykel eller gång som transportmedel på 34 % av resorna på korta sträckor De intervjuades kommentarer kring val av tjänstebil: Den (Toyota Prius, anm.) är smidig. Jag väljer Prius främst av miljöskäl, inte för att de är bekväma. Jag föredrar egentligen bilar där jag får växla själv, inte med automatväxel Jag väljer Hondan eftersom den inte har automatväxel. Jag undviker elhybridbilen eftersom jag kör sällan och inte minns riktigt hur den fungerar. 25

28 De intervjuades kommentarer kring val av färdsätt - Gång/cykling eller resa med tjänstebil På korta sträckor till exempel till Rådhuset eller ner till stadscentrum går eller cyklar jag. Men på längre sträckor, till exempel om jag ska till Sävelund i utkanten av Alingsås tätort, så tar jag alltid bilen. Jag cyklar på korta sträckor inom tätorten, men inte när det är kallt. Då tar jag bilen Tekniska kontoret Två anställda på Tekniska kontoret intervjuades. Det är inte ett statistiskt säkerställt urval. 50 % av de intervjuade använder oftast bensinbil (ren bensin, ej elhybrid) 50 % av de intervjuade använder oftast Passaten (gasbil) 50 % av de intervjuade hade använt Ford Focus (etanolbil) endast vid ett eller ett par tillfällen De intervjuades kommentarer kring val av tjänstebil: Jag föredrar gasbilen. Tycker Priusen är opraktisk med automatväxling 100 % av de intervjuade går eller cyklar oftast eller alltid på korta sträckor 0 % av de intervjuade använder oftast tjänstebil på korta sträckor De intervjuades kommentarer kring val av färdsätt - Gång/cykling eller resa med tjänstebil: Jag går på sträckor upp till två kilometer, annars tar jag bilen. Sinnevägens Resurscenter, Dagverksamhet Malin von Lepkowski, enhetschef, intervjuades. På Resurscentrat använder de mycket cykel i tjänsteärenden. Personalen har inte möjlighet att boka tjänstebilar själva, undantag kan vara på någon kurs. Enheten leasar däremot egna bussar som den använder. På korta sträckor (<3 km) cyklar eller går de hundra % uppger von Lepkowski. Det gäller all daglig verksamhet. Det är mycket cykel säger Lepowski. Cheferna kan boka tjänstebilar och gör det emellanåt på längre tjänsteresor (>3 km). Socialförvaltningen Receptionen ansvarar för bokning av tjänstebilar på Socialförvaltningen. Receptionisten uppger att socialförvaltningen har tillgång till fem tjänstebilar 4 st Toyota som går på diesel, samt en etanoldriven Ford Focus. Etanolbilen går för närvarande på bensin eftersom det tydligen inte fungerar med etanol när det är kallt. De flesta resorna sker inom Alingsås tätort, men det händer också att de anställda ger sig iväg på längre resor ibland. En anställd åker till exempel regelbundet till Borås och brukar då föredra Ford Focus eftersom den är större. Rent allmänt upplever de anställda på Socialförvaltningen att tillgängliga bilar för bokning ofta är för små. Kvarnbackens Rehabcentrum Birgitta Carlsson svarar för bokning inom Rehabenheten. De har tillgång till Flexifuel-tjänstebilar som går på fordonsgas, men som också kan köras på bensin. På centrat har de också fyra större bilar som går på diesel och används av centrats servicetekniker. På vintern tankas gasbilarna med bensin eftersom de hackar och hostar och fungerar dåligt på vintern. Rehabanställda gör resor i hela kommunen. De flesta tjänsteresorna går dock inom Alingsås tätort. På korta sträckor används i regel tjänstebilar eftersom hjälpmedel (rullstolar m m) vanligen behöver 26

29 fraktas med. Det finns dock fyra tjänstecyklar som används ibland. Ibland är det möten på det närliggande sjukhuset, och dit cyklar personalen i regel. Brunnsgården Pia Andersson är sjuksköterska. Hon uppger att Brunnsgården har tillgång till bokningsbara etanolbilar. Andersson har inte hört något om att det varit problem med att köra på etanol med etanolbilarna på vintrarna. Sjuksköterskorna behöver förflytta sig både på långa och korta sträckor i tjänsten. I centrum går och cyklar ofta sjuksköterskorna, men nattetid blir det ofta längre sträckor utanför Alingsås tätort, och dessa resor sker vanligen med tjänstebil. Den intervjuade ser inga tidsmässiga problem med att hinna cykla eller gå på korta sträckor inom tätorten Alingsås förutsatt att det aktuella mötet eller besöket är bokat på förhand så att resan går att planera. Kultur och Fritidsförvaltningen Bengt Göran Kullner uppger att Sport- och rekreationsavdelningen är förlagd till Nolhaga, och att en annan avdelning finns i Sollebrunn. Avdelningen har ett antal arbetsfordon som dagligen är i bruk lastbilar, pickuper och traktorer. De som jobbar med administration och använder tjänstebilar för möten och liknande resmål och är totalt 7-8 personer. Det finns ingen tjänstebil att boka på förvaltningen, utan tjänsteresor sker alltid med privata bilar med milersättning. Bengt Göran Kullner använder till exempel sin egen bil. Inte heller kommunens bibliotek har någon egen bil. Kabom har nyligen köpt in en pick up för transportbehov. Tjänsteresor från avdelningen i Sollebrunn sker av praktiska skäl alltid med bil något annat är knappast möjligt. Vid exempelvis resor från Nolhaga till Rådhuset i centrum går personal ofta till fots eftersom det är så krångligt att hitta parkeringsplatser. 27

30 Bilaga 2 Totala energikostnader 2009 Alingsåshem AB El Fjärrvärme Drivmedel SUMMA kr kr kr kr Källa: Pernilla Nyby, Alingsåshem Fabs AB (exkl. drivmedel 1 ) El kr Fjärrvärme kr och olja VA kr Drivmedel 0 kr SUMMA kr Källa: Lars Friskopp, Fabs. 1 Bränsleförbrukning redovisas under kommunala förvaltningar nedan Alingsås Energi El kr Fjärrvärme kr Drivmedel Uppgift saknas SUMMA kr Källa: Fredrik Wizeman, Alingsås Energi Kommunala förvaltningar Energi för byggnader kr kr (el) kr (olja) VA Drivmedel transporter kr Grönytemaskiner kr Gatubelysning kr SUMMA kr Källa: Marita Sohl, Tekniska kontoret 28

31 Förslag till Energieffektiviseringsstrategi för Alingsås kommuns interna verksamheter Sammanställning av inkomna synpunkter Alingsås kommun har beslutat att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för sina interna verksamheter. Dokumentet ska läggas som en bilaga till kommunens nya energiplan som också är under framtagande. Kommunstyrelsen beslutade den 4 april att skicka förslag på energieffektiviseringsstrategi på remiss till samtliga nämnder och kommunala bolag. Följande nämnder/verksamheter och kommunala bolag har lämnat yttrande: AB Alingsås Rådhus Fabs Alingsås Energi Utbildningsnämnden Tekniska nämnden Barn- och ungdomsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljöskyddsnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden 29

32 Sammanfattning av inkomna synpunkter på remissförslaget Socialnämnden Synpunkter 1. Socialnämnden tillstyrker förslaget till miljömål. Förslaget är väl genomarbetat och har en tydlig struktur med både övergripande och detaljerade mål inom tre olika områden. I förslaget är alla nämnder huvudansvariga och/eller delansvariga för något mål. Detta innebär att ansvarsfördelningen mellan nämnder är tydlig och konkret vilket upplevs som positivt. Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter 2. Barn- och ungdomsnämnden tillstyrker förslaget. 3. Barn- och ungdomsnämnden uppmanar till att undvika belysning för både inom- och utomhusbruk som innehåller kvicksilver. Enligt Kemikalieinspektionen innehåller både lysrör och lågenergilampor kvicksilver. Utbildningsnämnden Synpunkter 4. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. 5. Utbildningsnämnden noterar att mål för minskning av den totala energianvändningen fram till år 2019 anges till 17 % i sammanfattningen på sid 3 och 16 % på sid 2. Slutsatsen är att skillnaden kan bero på att vatten och avlopp inte är inräknad i sammanfattningen. 6. Utbildningsnämnden noterar att målet i energiplanen för minskning av den totala energianvändningen för Alingsås kommuns byggnader, transporter, gatubelysning och VA-verksamhet anges till 8 %, medan motsvarande målsättning i energieffektiviseringsstrategin är 7 %. Nämnden gissar att skillnaden kan bero på olika ambitionsnivåer. Kommentarer 1. Noteras Kommentarer 2. Noteras 3. Vanliga glödlampor innehåller inget kvicksilver, däremot sker utsläpp av kvicksilver till miljön under själva tillverkningsprocessen. De totala utsläppen till miljön av kvicksilver på grund av användning av äldre typer av belysning är större jämfört med de utsläpp som orsakas av användning av lysrör och lågenergilampor. Detta förutsatt att även utsläpp i tillverkningsleden medräknas. Kommentarer 4. Noteras 5. Rätt värde för minskad energianvändning är 16 %. Felskrivningen i sammanfattningen på sid 3 är åtgärdad. 6. Målet i energiplanen för minskning av den totala energianvändningen för Alingsås kommuns byggnader, transporter, gatubelysning och VA-verksamhet anges till 8 % i energieffektiviseringsstrategin (sid 4 tabell 1). I denna siffra är inte en förväntad ökad energianvändning på grund av kommunala nybyggnationer och nya ljuspunkter inräknad. I sammanfattningen på sid 2 anges 7 % minskning, men då är den nämnda förväntade ökning av energianvändning inräknad. 30

33 Kultur- och fritidsnämnden, Synpunkter 6. Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker förslaget. 7. Kultur- och fritidsnämnden påpekar vikten av att det skapas incitament till energibesparingar inom verksamheterna. Ett exempel skulle kunna vara att verksamheterna får ta del av de resurser som energibesparingar inom fastighetsbeståndet skulle kunna medföra. Tekniska nämnden, Synpunkter 8. Tekniska nämnden tillstyrker förslaget. Kommentarer 6. Noteras. 7. Noteras. Det är förslag som är viktiga att ha med i diskussionerna i samband med framtagandet av handlingsplaner för åren Kommentarer 8. Noteras 9. Tekniska nämnden anser att under punkt 4.1.2, sidan 11, ska den energi som redovisas för Tekniska kontorets byggnader endast inkludera uppvärmning, varmvatten och el för fastighetsdrift. Verksamhetsel ska inte ingå. 10. Under punkt , sidan 15, har det angivits felaktigt värde för genomsnittlig förbrukning av bensin i de kommunala tjänstebilarna. Det ska inte vara 3737 liter utan cirka 2040 liter i genomsnittlig årlig förbrukning av energi. 9. Det är önskvärt att exkludera verksamhetsel i redovisningen, men i tillgänglig statistik över energianvändning finns bara en totalsumma för använd energi. Det har inte varit möjligt att separera verksamhetsel från övrig energianvändning. 10. Synpunkten beaktas. Felaktigheten har rättats till i dokumentet. 11. Synpunkterna beaktas. Föreslagna ändringar och tillägg har införts i dokumentet. 11. Förslag på ändring och tillägg under punkt 4.1.4, sidan 15. Ändringsförslaget redovisas i bilaga Under punkt sidan 16 har det angivits en felaktig ingångssiffra för Hgljuskällor. Det ska inte vara 6100 utan ca 4000 stycken. 12. Det felaktiga värdet har korrigerats. 13. Synpunkten beaktas. Ändringen har införts i dokumentet. 14. Den föreslagna ändringen har införts 15. Tillägget har gjorts. 13. I tabell 4 sidan 7 om utbildning i Ecodriving föreslås att ordet Tekniska nämnden byts ut mot Varje nämnd/bolag. Vid utbildning i Ecodriving behöver samtliga nämnder och bolag vara ansvariga för sin del. 14. Under punkt 5.4.1, sidan 21, bör det sista stycket ändras. Ändringsförslaget redovisas i bilaga Tillägg under punkt sidan 22 föreslås. Ändringsförslaget redovisas i bilaga 1. 31

34 Miljöskyddsnämnden Synpunkter 11. Miljöskyddsnämnden tillstyrker förslaget 12. Miljöskyddsnämnden anser att det skulle underlätta läsningen om tabellerna i avsnitt 3 och 5 stämde bättre överens, åtminstone att områdena behandlas i samma ordning Vård- och äldreomsorgsnämnden Synpunkter 20. Vård- och äldreomsorgsnämnden tillstyrker förslaget 21. Vård- och äldreomsorgsnämnden ställer sig positiv till förslaget energitävling inom äldreomsorgen, såsom föreslås i förslaget till handlingsprogram. Detta under förutsättning att tävlingen utformas så att inte den äldre blir drabbad. Till en eventuell tävling bör en utbildningsinsats kopplas som inrymmer kvalitet och säkerhetsaspekter för de äldre såväl som energiaspekter. 22. Nämnden ställer sig tveksam till att det skulle gå att ta bort 30 % av av resorna i hemtjänsten genom ruttoptimering. Detta eftersom mycket arbete redan gjorts med att optimera rutterna samt öka samåkningen. 23. Nämnden ställer sig tveksam till att utbilda över 1000 anställda i Ecodriving. Detta eftersom en stor volym av vårdpersonalen sällan eller aldrig använder bil i tjänsten. Istället borde utbildningen riktas till de som kör bil allra mest i tjänst. 24. Nämnden föreslår åtgärder för att stärka förutsättningarna för att cykla i tjänsten, exempelvis införskaffande av elcyklar och bättre möjlighet att placera cykeln under tak invid sin arbetsplats. Kommentarer 11. Noteras 12. En ändring i dokumentet är gjord så att områdena behandlas i samma ordning i tabellerna i avsnitt 3 och 5. Kommentarer 20. Noteras 21. Noteras. Att en eventuell tävling utformas på ett sätt så att vården av de äldre inte drabbas måste ses som ett grundkrav för att den överhuvudtaget får genomföras. Att i utbildningsinsatserna inkludera kvalitet och säkerhetsaspekter verkar logiskt. Utformning av en eventuell tävling kan diskuteras i samband med framtagandet av handlingsplaner för åren Siffran 30 % ska justeras nedåt efter vad vård- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer som en rimlig uppskattning. 23. Något kvantitativt mål för antalet kommunanställda som ska utbildas i ecodriving finns inte angivet i energieffektiviseringsstrategin. Antalet som eventuellt utbildas kommer att bestämmas i de fortsatta diskussionerna kring handlingsplaner för åren I den diskussionen kommer alla förvaltningar och bolag att inbjudas att deltaga. 24. Noteras. Det är förslag som kan diskuteras i samband med framtagandet av handlingsplaner för åren Samhällsbyggnadsnämnden Synpunkter 24. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker förslaget. Kommentarer 24. Noteras 25. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att 32

35 en förklaring införs i figur 5 på sid 12 om att det ibland ingår verksamhetsel i energiförbrukningen som gäller Tekniska kontorets byggnader, och att dessa siffror därför inte kan jämföras med övriga siffror. Dessutom bör det noteras att detta är byggnader som ska säljas och att långsiktiga energisparåtgärder därför inte har utförts. 26. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att en ny åtgärd läggs till, nämligen att Detaljplan för del av Tegelbruksberget läggs in i Detaljplanebeställningen. 25. Synpunkten beaktas. Ändringar har gjorts i dokumentet för att göra de efterfrågade förtydligandena. 26. Noteras. Det är förslag som kan diskuteras i samband med framtagandet av handlingsplaner för åren Synpunkten beaktas. Ändringen har gjorts i dokumentet. 28. Synpunkten beaktas. Tillägget är infört i listan med förslag på åtgärder. 27. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att ordet korta stryks i tabell 4 i meningen Där det är möjligt ersätta korta resor med fjärrmöten (telefon/webb/video) 28. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår följande tillägg i åtgärdslistan på sid 6: Tekniska nämndens beställning av och med Alingsås Energis utförande av gatubelysning måste samordnas med den ljusplan som Samhällsbyggnadsnämnden håller på att ta fram. Alingsås energi Synpunkter 27. Alingsås Energi AB tillstyrker förslaget. Kommentarer 27. Noteras 28. Alingsås Energi AB föreslår att det tydliggörs att handlingsplaner och åtgärder är åtaganden och att de i KF:s dokument endast är exempel. 29. Alingsås Energi AB noterar att Energiplanen har tidshorisonter 2013 och 2019, medan energieffektiviseringsstrategin har 2014 och Detta bör samordnas för bättre uppföljning Fabs Synpunkter 28. Synpunkten beaktas. För att detta ska bli tydligt föreslås att alla handlingsplaner eller åtgärdsplaner som tas fram utifrån målen i energieffektiviseringsstrategin i fortsättningen konsekvent benämns Sammanställning av åtaganden. 29. Samordning är inte möjlig även om den vore önskvärd. I Energimyndighetens krav för att bevilja medel till kommunal energieffektivisering ingår att mål för åren 2014 och 2020 måste anges, alldeles oavsett vilken tidshorisont som står i kommunens egen energiplan. Kommentarer 30. Fabs tillstyrker förslaget 30. Noteras 33

36 31 Fabs föreslår att värme och varmvatten mäts och följs upp för sig. Där elvärme finns och denna inte är separerad från övrig elanvändning används ett schablonvärde för övrig el som dras av den totala elanvändningen. Schablonvärdet bör fastställas efter jämförelser med liknande objekt där separat mätning sker. Strategin för minskad elanvändning bör anges i olika grupper beroende på om enbart fastighetsel mäts eller mätningen på objektet omfattar hela energianvändningen. 31. Noteras 32. Metoden tillstyrks. På grund av Energimyndighetens krav måste dock uppföljningen göras såväl i kwh/år som kwh/m2 och år parallellt. Det har gjorts ett tillägg under avsnitt 3.1.4: Vid uppföljning av byggnaders energianvändning ska energin för uppvärmning normalårsjusteras. 33. Noteras. 32. Fabs anser att mål för byggnader ska redovisas i kwh/m2 och år samt att energin för uppvärmning normalårsjusteras. 33.Fabs föreslår att Alingsås Energi ges i uppdrag att svara för den gemensamma statistiken med prognoser och månadsvis distribuera denna till övriga förvaltningar och bolag. Fabs anser att en gemensam mätning av samtliga objekt inom Alingsås kommuns egen verksamhet är att föredra. AB Alingsås Rådhus Synpunkter 31. AB Alingsås Rådhus avstår från att avge ett eget yttrande. Detta eftersom AB Alingsås Rådhus verksamhet är mycket liten i förhållande till dotterbolagens påverkan på energiförbrukning mm och att dotterbolagen lämnar egna yttranden. Kommentarer 31. Noteras 34

37 Bilaga 1 Tekniska nämndens föreslagna tillägg och förändringar i avsnitten 4.14 sidan 15, sidan 21 och sidan 22 Förslag på ändring och tillägg under punkt 4.1.4, sid 15. Förslag på ändringar är kursiverade. Avsnitt Vatten- och avloppsreningsverk Kommunens största vattenverk, Hjälmareds vattenverk, ligger vid sjön Lilla Färgen. De övriga kommunala vattenverken är belägna i Ödenäs, Sollebrunn, Gräfsnäs och Magra, och dessa har genomgått omfattande förnyelseprogram. Fyra kommunala avloppsreningsverk finns. Störst är Nolhagaverket, som är beläget i Alingsås vid Säveåns utlopp i Mjörn. Sollebrunns avloppsreningsverk ligger i den norra delen av kommunen. Allt avloppsslam från kommunens mindre reningsverk transporteras till Nolhagaverket för behandling. Ett nytt avloppsreningsverk byggdes år 2010 i Ödenäs. Därtill finns i Nolhagen en liten anläggning för rening av spillvatten. Anläggningen ombesörjer ungefär ett tjugotal personer. De kommunala vattenverken och avloppsreningsverken förbrukade sammanlagt ca 3400 MWh energi. På vattenverket Hjälmared finns en värmepumpsanläggning som utvinner värme ur utgående vatten, och på Nolhaga avloppsreningsverk finns en gasmotor som producerar el ur den biogas som alstrades i reningsprocessen. Huvuddelen av VA-verkens energianvändning åtgår för pumpar och blåsmaskiner och slambehandling, medan till exempel el för belysning utgör en försvinnande liten del. Årsförbrukningen av energi i VA-verksamheten under de senaste tio åren sjönk rejält som en följd av olika energisparande åtgärder som genomfördes under perioden. Varmluftsfläktar (aerotemprar) användes tidigare i stor omfattning på pumpstationerna, och de var stora energiförbrukare. När avfuktare sattes in för att hålla nere luftfuktigheten kunde många aerotemprar avställas, och resultatet blev en kraftigt minskad energianvändning. En annan viktig åtgärd, vid vattenverket, var att byta ut den över tjugo år gamla värmepumpen mot en ny. De pumpar som tidigare gick på helfart året om oavsett pumpbehov byttes stegvis ut mot varvtalsstyrda pumpar som anpassar sin arbetsgång efter behovet. Följden blev en kraftig minskning som inneburit att elförbrukningen för värmepumpen halverats, från till kwh. Avsnitt 5.4.1, stycke 3, förslag till tillägg: Tekniska kontorets byggnader ägs från och med år 2011 av Samhällsbyggnadskontoret. De är beskrivna på tre olika listor, A-listan över ett tiotal byggnader som av olika skäl inte kan avyttras, F-listan över byggnader som kommer att avyttras genom försäljning till de kommunala bolagen alternativt öppna marknaden, och R-listan över byggnader som kommer att rivas. I takt med aktualisering av försäljningar och rivningar kommer nuvarande energianvändning att kraftigt minska. Åtgärder för att effektivisera energianvändningen kommer att koncentreras till byggnader som skall behållas långsiktigt. Avsnitt 5.4.3, förslag till tillägg: Rening av vatten och avlopp, som kan jämföras med en processindustri, kan inte minska sin energianvändning i den omfattning som anges i energieffektiviseringsstrategin. Eftersom verksamhetens omfattning ständigt ökar, och på grund av utökning av verksamhetsområdet för VA och myndighetskrav på bättre rening mm, är det svårt att förutsäga energibehovet i framtiden. För att minska energibehovet i största möjliga utsträckning skall det i samband med nyinstallation och byte av utrustning tas stor hänsyn till energieffektiviteten. Jämförelser över tid bör ske med hänsyn taget till belastningen, t ex kilowattimmar per kubikmeter behandlat vatten eller liknande. 35

38 Bilaga 6 (Energiplanen ) Sammanställning av remissvar (Alingsås energiplan ) Kommunfullmäktige antog den 21 juni, energiplan för Alingsås kommun för åren Hösten 2009 startades ett projekt för att utveckla en ny energiplan som även ska inkludera en klimatstrategi. Kommunstyrelsen beslutade att skicka ett förslag på ny energiplan på remiss till samtliga nämnder, bolag samt till utvalda externa organisationer den 4 april Följande nämnder/verksamheter har lämnat yttrande: Barn och ungdomsnämnden (BUN), protokoll Utbildningsnämnden (UN), protokoll Kultur- och fritidsnämnden (KFN), protokoll Tekniska nämnden, protokoll Miljöskyddsnämnden, protokoll Vård- och äldreomsorgsnämnden (VÄN), protokoll Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Fabs AB, skrivelse Alingsås energi AB, skrivelse Miljöförbundet Jordens vänner i Alingsås, skrivelse Länsstyrelsen i Västra Götalands län, yttrande Miljöpartiet i Alingsås kommun, Centerpartiet i Alingsås kommun, skrivelse inkom Socialdemokraterna i Alingsås kommun, skrivelse Alingsås Vårgårda räddningstjänstförbund, skrivelse Vattenfall Eldistribution AB, skrivelse

39 En sammanfattning av ändringar/kompletteringar i planen efter inkomna synpunkter från remissinstanserna: - Ett flertal remissinstanser har föreslagit att Alingsås energiplan samt energieffektiviseringsstrategin för Alingsås kommuns interna verksamhet ska slås samman. Detta har beaktats och i slutversionen är strategin en bilaga till Alingsås energiplan (Bilaga 4). - Miljöskyddsnämnden och Länsstyrelsen har haft synpunkter på att miljökonsekvensbedömningen i bilaga 3 behöver kompletteras på ett antal punkter. Detta har beaktats i och med att en mer omfattande bedömning har gjorts. - En underrubrik läggs till för att lyfta fram klimataspekterna i planen tydligare. Under titeln Alingsås energiplan blir tillägget Med energi och klimat i fokus. - Flera remissinstanser har efterlyst ett förtydligande av kopplingen mellan energiplanen och den nya styrmodellen. Ett förtydligande införs därför i stycke 1.3 för att klargöra denna: Energiplanens målsättningar ansluter till det av KF prioriterade målet I Alingsås minskar vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning. - Både utifrån vad flera remissinstanser skrivit, omvärldsbevakning och en kompletterande utredning om oljetoppen föreslås en ytterligare huvudstrategi läggas till: 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. Denna tar upp mat och livsmedel utifrån två aspekter: 1) Livsmedelssektorns klimatpåverkan och 2) Alingsås långsiktiga livsmedelsförsörjning utifrån ett oljetoppsscenarie. Formulering i remissförslaget Mål 9: I alla nya byggnader som kommunen uppför eller kan ställa krav på samt vid omfattande ombyggnad ska det genomsnittliga energibehovet vara i enlighet med kommunens riktlinjer för miljöanpassat byggande. Mål 10: Minst 25% av bebyggelsen på tomtmark som sålts efter markanvisning ska vara av typ passivhus eller liknande, under planperioden I stycket 1.3 under Årlig handlingsplan stryks följande: De åtgärder som ingår i handlingsplanen ska beslutas av respektive nämnd och bolag. Ansvar för Mål 8 ändras delvis. Förslag till ändring / komplettering Mål 9 föreslås ändras till: I alla nya byggnader som kommunen uppför samt vid omfattande ombyggnad ska det genomsnittliga energibehovet vara i enlighet med kommunens riktlinjer för miljöanpassat byggande. Samtidigt ändras ansvarig nämnd/bolag från SBN till Alingsåshem och Fabs. Mål 10 föreslås ändras till: All bebyggelse på tomtmark som sålts efter markanvisning eller till tomtkön ska vara av typ passivhus eller liknande. Detta är krav enligt de nyligen antagna riktlinjerna för miljöanpassat byggande. Istället blir formuleringen följande: Arbetsgruppen ska vara rådgivande och är tänkt som ett diskussionsforum för de olika verksamheterna. Beslut om åtaganden tas sedan i respektive bolag eller nämnd inom ramen för ordinarie budgetarbete. Målet avser i första hand byggnader hos Alingsåshem, Fabs, Alingsåsenergi och Samhällsbyggnadsnämnden (Exploateringsverksamhetens byggnader). Ett förtydligande görs. Se fotnot 5. Delansvar för målet tas bort för TN. Istället får SBN ansvar.

40 Förtydligande gällande Mål 13 görs i fotnot 8. Mål 1: Skapa förutsättningar för etablering av förnyelsebara energikällor som solel, solvärme, vindkraftel och biogasproduktion. Mål 4: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola. Andelen ska 2013 utgöra 40% för boende i hela kommunen och 50% för de som arbetar och bor i tätorten. Mål 5: Antal resor med kollektivtrafiken ska öka med 2 %-enheter per år. Synpunkter från TN rörande årlig handlingsplan i stycke 1.3 Alingsås energiplan Ansvar för Mål 3: Alla nämnder. Stycket 1.3 Uppföljning ändras för att tydliggöra formerna. Stycket 1.3 Revidera energiplanen ändras för att tydliggöra. Målet på 8% minskning är genomsnittligt. Vissa verksamheter kan minska betydligt mer och andra kan, beroende på andra och svårare förutsättningar, minska mindre. Mål 1 föreslås ändras till: Etablera förnyelsebara energikällor i egen regi eller i samverkan med grannkommuner eller andra intressenter, t.ex: solel, solvärme, vindkraftel, biogasproduktion och kraftvärme. Mål 4 föreslås ändras till: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola. Andelen cyklister och gående ska 2013 utgöra minst 40% för boende i hela kommunen och minst 50% för de som arbetar och bor i tätorten. Mål 5 föreslås ändras till: Antal resor med kollektivtrafiken ska öka med minst 2 %-enheter per år genom förbättrad och anpassad turtäthet. Ett tillägg angående arbetsgruppens roll/ansvar görs i stycket 1.3 under Årlig handlingsplan enligt följande: Arbetsgruppen ska vara rådgivande och är tänkt som ett diskussionsforum för de olika verksamheterna. Beslut om åtaganden tas sedan i respektive bolag eller nämnd inom ramen för ordinarie budgetarbete. Alingsås energiplan Med energi och klimat i fokus. (Ett tillägg görs till titeln för att lyfta fram klimatfrågan tydligare.) Ändras till Alla nämnder och bolag. Ändras till: Kommunstyrelsen är huvudansvarig för att en årlig uppföljning görs av Alingsås Energiplan inom ramen för uppföljningen av Alingsås miljömål. Uppföljningen ska belysa kommunens insatser under det gångna året och ge underlag till att formulera nya åtgärder inför det kommande året Ändras till: Energiplanen ska ses över under 2013 och sättas i relation till de av kommunfullmäktige prioriterade målen i Flerårsstrategin. Avsikten är att Energiplanen ska fungera som ett levande dokument som vid varje uppdatering kan ta hänsyn till en omvärld i förändring. Energiplanen anpassas på så sätt till nya aktuella underlag så att kommunens egen verksamhet och Alingsåssamhället i sin helhet ska kunna ta hänsyn till och dra fördel av till exempel olika teknikspår som under tid mognar

41 Rubrik 2.1 Koppling mellan miljömål, energiplan och handlingsplan Under stycket 2.1 ändras texten: Alingsås energiplan ska bygga på följande fyra övergripande mål som ingår i Alingsås miljömål (beslutad av kommunfullmäktige 24 november 2010, 189): fram. Ändras till: 2.1 Koppling mellan prioriterade mål och miljömål, energiplan och handlingsplan Ändras till: Ett av de av kommunfullmäktige prioriterade målen i Flerårsstrategin 2012 är att "I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning". Alingsås miljömål (beslutade av kommunfullmäktige 24 november 2010, 189) anger fyra kvantifierade målsättningar inom energi- och klimatområdet. Kommunstyrelsen har åtagit sig att samordna genomförandet av kommunens miljömål: Sammanställning av inkomna synpunkter på remissförslaget Barn- och ungdomsnämnden (BUN) Synpunkter 1. Barn- och ungdomsnämnden tillstyrker förslaget. 2. BUN anser att energiförbrukningen inom livsmedelsförsörjningen bör läggas in som en viktig del av energiplanen. Utbildningsnämnden (UN) Synpunkter 3. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. 4. Det arbetssätt som energiplanen förordar hänger till viss del samman med den nya styrmodellen, men skulle enligt UN kunna kopplas ännu närmare i vissa skrivelser. Kommentarer 1. Noteras 2. Beaktas. Under Inledning tas matfrågans kopplingar till energifrågan/oljetoppen upp och under nämns kopplingarna mellan köttkonsumtion och klimatutsläpp tydligare än tidigare. Vidare föreslås ännu en huvudstrategi för energiplanen läggas till där ett helhetsgrepp tas på matfrågan. Denna föreslås få rubriken 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. Kommentarer 3. Noteras 4. Beaktas. Ett förtydligande införs i stycke 2.1. Energiplanens målsättningar ansluter till det av KF prioriterade målet I Alingsås minskar vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning. 5. Utbildningsinsatser inom skolans alla stadier är viktig och då ska närheten till Passivhuscentrum tillvaratas, främst för gymnasie- och vuxenutbildningen. Kultur- och fritidsnämnden, Synpunkter 5. Noteras. Kommentarer 6. Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker förslaget. 6. Noteras. Tekniska nämnden (TN)

42 Synpunkter 7. Tekniska nämnden tillstyrker förslaget men anser att energiplanen bör bearbetas på ett antal punkter innan antagande (se synpunkter nedan som bilagts TN:s beslut). 8. Synpunkter rörande årlig handlingsplan: TN anser att det är bra att energiplanen utgår från miljömålen och att det finns en tydlig koppling till densamma. Men TN är tveksam till en årlig handlingsplan som tas fram av en tvärgrupp. Detta riskerar enligt nämnden att leda till att energiarbetet blir en sidordnad verksamhet. Uppdraget bör istället läggas på respektive förvaltning att i sin ordinarie planering ta fram förslag på insatser som leder till uppfyllelse av målen. En särskild redovisning bör lämnas förslagsvis samordnat och i samband med uppföljning av miljömålen. En tvärgrupp föreslås dock ändå finnas för att ge vägledning och peka ut årliga fokusområden. 9. Synpunkt rörande Mål 8. Det är svårt för VAverksamheten att leva upp till detta mål om el och annan energianvändning för drift av processer och anläggningar ingår. Kommentarer 7. Noteras 8. Beaktas. Ett tillägg angående arbetsgruppens roll/ansvar görs i stycket 1.3 under Årlig handlingsplan enligt följande: Arbetsgruppen ska vara rådgivande och är tänkt som ett diskussionsforum för de olika verksamheterna. Beslut om åtaganden tas sedan i respektive bolag eller nämnd inom ramen för ordinarie budgetarbete Målet avser i första hand byggnader hos Alingsåshem, Fabs, Alingsåsenergi och Samhällsbyggnadsnämnden (Exploateringsverksamhetens byggnader). Ett förtydligande görs. Se fotnot 6. Delansvar för målet tas bort för TN. Istället får SBN ansvar. 10. Önskemål om tillägg till målreferens för Mål 13: Rening av vatten och avlopp, som kan jämföras med en processindustri, kan inte minska sin energianvändning i den omfattning som anges här. Eftersom verksamhetens omfattning ständigt ökar, utökning av verksamhetsområdet för VA och myndighetskrav på bättre rening mm, är det svårt att förutsäga energibehovet i framtiden. För att minska energibehovet i största möjliga utsträckning skall det i samband med nyinstallation och utbyte av utrustning tas stor hänsyn till energieffektivitet. 10. Mål 13 avser att den totala energianvändningen ska minska i genomsnitt för alla dessa verksamheter. Ett förtydligande om detta görs i fotnot 9 enligt följande: Målet på 8% minskning är genomsnittligt. Vissa verksamheter kan komma att minska betydligt mer och andra som har svårare att få till en minskning kan minska mindre. 11. Mindre ändring i texten i Bilaga 1 till energiplanen punkt 8 sid Siffror rörande dieselförbrukning på sid 32 i Bilaga 1 är missvisande. 13. Synpunkt på texten i Bilaga 1 sid 38 rörande energianvändningen i gatubelysningsnätet Miljöskyddsnämnden Synpunkter 11. Beaktas. Ändring gjord. 12. Noteras. I texten ovanför Tabell 10 på sid 33 finns en kommentar till dieselförbrukningen. 13. Beaktas. Texten i Bilaga 1 har kompletterats med den information som TN har lämnat. Kommentarer

43 14. Miljöskyddsnämnden (MN) anser att det är viktigt att KF är tydlig med hur energi-, miljöoch klimatmål hanteras kommunens nya styrmodell. 14. Beaktas. Se kommentar En viktig del som tas upp i rapporten är betydelsen av kommunens planeringsverktyg. Därför bör det tydligt framgå att målen bör stämmas av och värderas i varje plan som tas. En bedömning bör göras som visar på om målen påverkas positivt eller negativt i förhållande till lämplig punkt i energiplanen. 15. Synpunkten tas med till diskussioner i arbetsgruppen för framtagande av åtgärder Mål 1 handlar om att skapa förutsättningar för etablering av förnybara energikällor. Det bör framgå mer konkret vad som menas med förutsättningar samt ges ex. på sådana. 17. Mål nr 10 handlar om att minst 25% av bebyggelse på tomtmark som sålts efter markanvisning skall vara av typ passivhus eller liknande. MN anser att inriktningen bör vara 100% av alla hus. 18. Angående Bilaga 2: De åtgärder som anges är endast förslag och är tänkta att utgöra en idébank vid framtagande av den årliga handlingsplanen. Förteckningen bör kompletteras med åtgärder/inriktningar som kan tillämpas i kommunens övriga planering, inte minst den fysiska. 19. Angående Bilaga 3 (Miljöbedömning av energiplanen): Planförfattarna har bedömt att energiplanen medför betydande miljöpåverkan och har upprättat en miljöbedömning. Miljöbedömning är en process som innehåller vissa obligatoriska moment som ska utföras. Den miljöbedömning som finns framtagen uppfyller inte... momenten fullt ut. Det bör enligt MK/MN i Bilaga 3 tydligare framgå på vilket sätt en miljökonsekvensbedömning kommer att tas fram och kopplas till handlingsplaner som ska omarbetas från år till år. 20. MN har lämnat förslag till ändring av en del av texten i avsnitt 1 (Bakgrund). Nämnden vill 16. Beaktas. Mål 1 föreslås ändras till: Etablera förnyelsebara energikällor i egen regi eller i samverkan med grannkommuner eller andra intressenter, t.ex. solel, solvärme, vindkraftel, biogasproduktion och kraftvärme. 17. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 18. I Sammanställning av åtgärdn för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med. I övrigt tas synpunkten med till fortsatta diskussioner i arbetsgruppen för framtagande av åtgärder Beaktas. En kompletterande miljöbedömning har gjorts av konsult och kompletterar den tidigare i Bilaga 3. En årlig miljöbedömning av föreslagna åtgärder görs i samband med att handlingsplanen tas fram. 20. Beaktas. Omformulering av Bakgrund i texten görs i den andemening MN önskar så att kommunens ansvar och ambitioner tydliggörs. Ordet globala läggs till.

44 via den förtydliga att Alingsås kommun genom att anta en ny energiplan visar att man arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de globala nationella och regionala klimatmålen. Vård- och äldreomsorgsnämnden Synpunkter 21. Vård- och äldreomsorgsnämnden ställer sig bakom förslaget och kommer att bidra med möjliga åtgärder. 22. Synpunkter på specifika åtgärder lämnas i nämndens remissvar rörande energieffektiviseringsstrategin för Alingsås kommuns interna verksamhet som varit på remiss samtidigt med energiplanen. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Synpunkter 23. Samhällsbyggnadsnämnden anser det bra att en årlig uppföljning av energiplanen ska göras samt att en permanent arbetsgrupp ska tillsättas. Den årliga handlingsplanen som tas fram i samband med budgetarbetet kommer att hålla energifrågorna aktuella. Kommentarer 21. Noteras. 22. Noteras. Kommentarer 23. Noteras. 24. SBN föreslår att ytterligare en åtgärd införs under Hållbara energisystem: I Översikts- och detaljplaner ge möjligheter till förnyelsebara energikällor (ange utrymmesbehov, beakta solinfall etc). 25. SBN föreslår att ytterligare en åtgärd införs under Hållbara transporter: Fortsätta utbildning i eco-driving tills alla anställda har fått en sådan. 26. SBN föreslår att ytterligare en åtgärd införs under Hållbara energisystem eftersom Kommunens trafikplanering är idag splittrad på tre kontor... : Utred hur översiktlig trafikplanering ska samordnas med kommunledningskontoret och tekniska kontoret och hur en samordningsresurs kan skapas på samhällsbyggnadskontoret. 27. Mål 9 ändras till: I alla nya byggnader som kommunen uppför samt vid omfattande ombyggnad ska det genomsnittliga 24. Beaktas. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med. 25. Beaktas - delvis. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med formuleringen... för kommunal personal som kör mycket i tjänsten. 26. Beaktas. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med formuleringen Utreda en samordningsresurs för kommunens trafikplanering inkl. cykling och kollektivtrafik. 27. Beaktas. Mål 9 omformuleras och SBN stryks som ansvarig och ersätts av Alingsåshem och Fabs.

45 energibehovet vara i enlighet med kommunens riktlinjer för miljöanpassat byggande. 28. Mål 10 ändras till: All bebyggelse på tomtmark som sålts efter markanvisning eller till tomtkön ska vara av typ passivhus eller liknande. Detta är krav enligt de nyligen antagna riktlinjerna för miljöanpassat byggande. 28. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt SBN:s förslag. 29. Beaktas. 29. Energieffektiviseringsstrategin som är på remiss samtidigt, men som ett separat ärende bör efter antagande vara en bilaga till energiplanen. SBN ger förslag på utåtriktade åtgärder: 30. Ge rabatterade avgifter till personer som bygger passivhus, 31. Utred om om man i markanvisningsavtal kan skriva in att byggherre får betala vite om byggnaden inte lever upp till de energikrav man kommit överens om, 32. Energirådgivningstjänsten ska utökas till heltid. Detta är dock redan genomfört en halvtid är numera rådgivning till kommunala verksamheter Alingsås energi Synpunkter 33. Alingsås Energi har varit med i arbetet att ta fram förslag till Energiplan och Energieffektiviseringsstrategi. Arbetet har drivits i en god anda och vi är positiva till dokumentens inriktning.... Inriktningen stämmer väl överens med bolagens ägardirektiv och våra egna värderingar om en långsiktigt hållbar utveckling. Målen är ambitiösa men känns inte orealistiska. 34. Den nyligen antagna styrmodellen i Alingsås innebär bland annat att Kommunfullmäktige sätter mål och verksamheterna skall göra åtaganden under dessa mål. Dessa dokument, Energiplanen och Energieffektiviseringsstrategin, är några av de första styrdokumenten som beslutas under den nya modellen. Det bör tydliggöras att handlingsplaner och åtgärder är åtaganden och i KF s dokument är de endast exempel. 30. Beaktas ej. Ej tillåtet. 31. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta. I nuläget (feb 2012) pågår en statlig utredning i saken. 32. Noteras. Kommentarer 33. Noteras. 34. Noteras.

46 35. Det bör påpekas att allt skall genomföras under förutsättningen av minskande energiomsättning och intäkter, på grund av energieffektiviseringen, vilket kan medföra ekonomisk påfrestning på verksamheten. Prisförändringar, förändrade prismodeller, effektivare system och processer kommer att krävas, en utmaning som kräver helhetssyn och långsiktighet. Alingsås Energi vill ändå anta denna utmaning och med våra goda förutsättningar vara med och bidra till utvecklingen av det hållbara samhället. 36. Energiplanen har tidshorisonter 2013 och 2019, medan Energieffektiviseringsstrategin har 2014 och 2020, detta bör samordnas för en bättre uppföljning. Fabs Synpunkter 37. Fabs har lämnat synpunkter på justeringar som behöver göras i Bilaga 1. Fabs har följande kommentarer kring de föreslagna målen i energiplanen: 38. Målen bör anges med utgångsläget kvantifierat (år mätetal) 39. Fabs anser att för att kunna nå Mål 1-2 krävs att investeringsmedel av andra medel än lönsamhet måste skjutas till för att betala investeringen. Investeringar i solel och solvärme har mycket långa återbetalningstider. 40. Att flytta kostnaden för el från hyran direkt till hyresgästen ställer sig Fabs positiva till. 41. När det gäller Mål 11 anser inte Fabs att byggnader som värms med el kan ersättas med andra alternativ. Däremot kan de energieffektiviseras med värmepumpar. 42. Angående Mål 12 så har Fabs gett Alingsås 35. Noteras. 36. Noteras. Energimyndigheten har andra målår än de som finns i Alingsås miljömål. Det är orsaken till att det finns flera målår. Kommentarer 37. a) Fabs hänvisar till fel på data/siffror på sidan 28. Obs! Ändring av dessa siffror är ej gjorda. Måste göras i samband med uppföljning. b) Fabs vill på sid 37 ha in kommentar om det arbete man gjort (energieffektiviseringar i befintligt bestånd) och gör, t.ex. Stadsskogens förskola. Detta har gjorts utifrån Fabs påpekande. 38. Detta har varit ambitionen. Avstämning görs med Fabs angående var de saknar dessa uppgifter i samband med uppföljning. Se även kommentar Noteras. 40. Noteras. 41. Noteras. 42. Noteras

47 Energi i uppdrag att komma med förslag till individuell värmemätning i Bolltorpsområdet. Miljöförbundet Jordens vänner i Alingsås (MJV) Synpunkter 43. MJV anser att termen klimat bör framgå av titeln på planen och mer tydligt i målsättningarna. 44. I övrigt har MJV i sitt remissvar lämnat en mängd synpunkter rörande energiplanen och konstruktiva förslag på ett antal åtgärder för att Alingsås ska bli mindre oljeberoende och minska sin klimatpåverkan. Kommentarer 43. Beaktas. En undertitel med ordet klimat läggs till planen. Inledning och målsättningar har delvis skrivits om. 44. Vissa av åtgärderna ligger i linje med innehållet i energiplanen och andra behandlas snarare av ett antal andra dokument som är under framtagande, t.ex. Alingsås kommuns trafikplan som troligen blir klar under Länsstyrelsen i Västra Götaland (LST) Synpunkter 45. Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen aktualiserar planeringen inom energiområdet. 46. Lst konstaterar att kommunens ambitionsnivå är hög när det gäller omfattning, nulägesbeskrivning och processbeskrivning... Kommentarer 45. Noteras. 46. Noteras. 47. Lst anser att Alingsås energiplan samt energieffektiviseringsstrategin för Alingsås kommuns interna verksamhet för enkelhetens skull borde samordnas i ett dokument. 48. Det är positivt att kommunens möjligheter att påverka beskrivs tydligt, att det finns en beskrivning av internationella och nationella mål, samt de klimatmål och överenskommelser som Alingsås kommun har ställt sig bakom. Planen nämner också behovet av klimatanpassning vilket Länsstyrelsen ser som positivt. 49. Lst saknar en beskrivning av hur Alingsåshems synpunkter tagits tillvara. 50. Planen redovisar inte i vilken mån arbetet skett i samråd med närliggande kommuner och regionala organ. 51. Kommunstyrelsen pekas ut som ansvarig för uppföljningen av planen och den ska följas upp 47. Beaktas. 48. Noteras Alingsåshem har varit representerade av flera personer i den arbetsgrupp som tagit fram förslag till åtgärder för 2012 (Bilaga 2). 50. Noteras. (Allt arbete med framtagandet av energiplanen har gjorts internt i kommunen.) 51. Noteras.

48 årligen. Denna tydlighet är mycket positiv, då regelbunden och tydlig uppföljning visat sig vara en nyckel för ett gott genomförande av planer. 52. I planen finns ingen uppföljning av föregående energiplan. 53. Nulägesbeskrivningen och analysen beskriver energianvändning och -produktion i kommunen. Värt att notera är den gedigna kartläggningen av transporter, trots de svårigheter att få fram statistik för området som föreligger. Därmed identifieras flera områden för ytterligare utredning. En beskrivning av trafikflöden och pendlingsmönster saknas dock och nulägesbeskrivningen skulle behöva kompletteras med detta. 54. Lst noterar att kopplingen mellan Alingsås miljömål och målen i energiplanen är tydligt beskrivna. Målen är mätbara och väl nedbrutna med ansvariga genomförare utpekade. Detta torde utgöra en god grund för genomförande och uppföljning Ett tillägg görs under punkten 1.3 om att Energiplan årligen följts upp i Alingsås miljö- och folkhälsoredovisning. 53. Noteras. Alingsås trafikplan går ut på remiss under Noteras. 55. Beaktas. En kompletterande miljöbedömning har gjorts av konsult och kompletterar den tidigare i Bilaga Lst saknar en fullständigt gjord miljöbedömning i remissversionen och efterlyser en sådan. Miljöpartiet i Alingsås Synpunkter 56. Mp har i sitt remissvar lämnat en mängd synpunkter rörande förutom energiplanen och dess olika delar, även fordonsutredningen samt energieffektiviseringsstrategin. Gällande energiplanen har följande beaktats eller noterats: 57. Mp hänvisar inledningsvis till den KF-motion de inlämnade under 2011 där de yrkar att Alingsås upprättar en handlingsplan för hur vi i alla delar av verksamheten hanterar en situation där oljepriserna ökar mycket kraftigt... Kommentarer 56. Synpunkter rörande dessa behandlas ej här. 57. Beaktas. En sådan inledande studie har på uppdrag av kommunledningskontoret genomförts av konsult under hösten och resulterade i den i Energiplanen omnämnda rapporten Förstudie: Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen. (Bilaga 5) 58. Mp saknar vidare en bra omvärldsanalys i energiplanen. I avsnittet önskas ett mer globalt perspektiv gällande de effekter 58. Beaktas. Denna del har delvis skrivits om och bl.a. fått ett större fokus på konsekvenser i andra delar av världen.

49 klimatförändringarna leder till på andra platser i världen. 59. Mp anser att det i energiplanens del 2.1 och under de fyra övergripande målen bör framgå att det övergripande målet på 40 % minskning av växthusgasutsläpp per kommuninvånare mellan åren 1990 och 2019 redan är nära att uppnås. 60. Mp anser vidare att samma bör gälla för målet som berör energianvändning/person. 61. Mp vill att utsläppen ska minska med 60 % till år Mp konstaterar under rubriken Bilismen i sitt remissvar att den stora utmaningen för samhället framöver blir att minska utsläppen från och oljeberoendet i transportsektorn och från bilism. Mp föreslår utifrån det en mängd åtgärder som kommunen kan genomföra för att både minska transportbehovet med bil/lastbil på olika sätt och främja en ökad andel resor med cykel och kollektivtrafik. 63. Under rubriken Maten poängterar Mp dels vilken stor miljö- och klimatpåverkan dagens livsmedelsproduktion har och dels vilket stort energibehov den har. Ett antal synpunkter och förslag på hur kommunens egna verksamheter både kan minska klimatpåverkan och samtidigt gynna t.ex. lokal livsmedelsproduktion genom t.ex. upphandling ges. Centerpartiet i Alingsås Synpunkter C har i sitt remissvar lämnat en mängd synpunkter rörande energiplanen och förslag på ett antal åtgärder. 59. Beaktas. 60. Beaktas ej då data för detta endast finns fram till år Hur utvecklingen varit sedan dess går alltså ej att redovisa. 61. Noteras. 62. Noteras. Många av de förslag som Mp ger har redan behandlats i t.ex. den nyligen framtagna fordonsutredningen eller kommer att behandlas inom ramen för löpande verksamhet eller inom planer som är under framtagande t.ex. Alingsås kommuns trafikplan som förväntas bli klar under Beaktas. Under Inledning tas matfrågans kopplingar till energifrågan/oljetoppen upp och under nämns kopplingarna mellan köttkonsumtion och klimatutsläpp tydligare än tidigare. Vidare föreslås ännu en huvudstrategi för energiplanen som helhet där ett helhetsgrepp tas på matfrågan läggas till under rubriken 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. Kommentarer 64. I avsnitt 2.1 behöver det tydliggöras hur kopplingen mellan Energiplanen och den nya styrmodellen ser ut, t.ex. att olika nämnders åtaganden har stämts av med Åtgärder i Energiplanen. 64. Beaktas. Se kommentar Det räcker inte att minska den totala energianvändningen med 20 % eftersom det inte 65. Noteras. En kompletterande utredning har gjorts angående konsekvenserna för Alingsåssamhället av peak oil. (Bilaga 5)

50 kommer att finnas tillräckligt med förnybar energi för att kompensera för en allt dyrare olja. Peak oil måste tas med i bedömningen. 66. I avsnitt 2.3 Hållbara transporter (Mål 3 och Mål 6) bör målet vara att alla nyinvesterade fordon i den kommunala verksamheten skall drivas med fossilfria bränslen. 67. Mål 10 bör stämmas av med riktlinjerna för miljöanpassat byggande. 66. Noteras. Den nyligen framtagna fordonsutredningen tar ett helhetsgrepp på kommunens fordonspark. Ambitionen är att den så småningom ska bestå av enbart miljöklassade fordon. 67. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. C lämnar vidare förslag till fler åtgärder i Bilaga 2 enligt följande: 68. Inför gratis fritidskort till kommunens samtliga skolungdomar (högst. + gymn.) för att tidigt skapa goda vanor för kollektivt resande. 69. Minimera transporterna i kommunen genom att styra upphandling av mat till skola, vård och omsorg genom att ställa krav på att transportkostnader och råvara skall specifieras separat och bedömas lika vid utvärdering av olika anbud. 68. Noteras 69. Noteras 70. Noteras 70. Eftersträva att inhyrda åkare skall uppmuntras / uppmanas att tillhandahålla fordon som drivs av fossilfria bränslen. 71. Noteras. (Alingsås kommuns trafikplan går ut på remiss under 2012.) 71. Vid all nybyggnation av väg bör byggande av gc-vägar prioriteras framför vägar för biltrafik. Övriga synpunkter: 72. Alingsås kommun bör studera den energiplan som Knivsta kommun tagit fram. De planerar hela sin energiplan utifrån ett peak oilscenario. 73. Energieffektivisering inom kommunen bör även inkludera avfall och VA. Socialdemokraterna i Alingsås Synpunkter S har i sitt remissvar lämnat en stor mängd synpunkter på energiplanen och därtill en avsevärd mängd förslag på både åtgärder och ändringar. Följande av dessa kommenteras: 72. Beaktas. Alingsås kommun har studerat Knivsta kommuns energiplan och hämtat viss inspiration från denna. Alingsås kommun har därefter som en av få kommuner i landet gjort en förhandsstudie av hur alingsåssamhället står rustat för en framtida minskad global oljeproduktion. 73. Beaktas. Detta har gjorts inom ramen för framtagande av åtgärder inom arbetet med den kommunala energieffektiviseringsstrategin. Kommentarer

51 74. Vår (S) vision är: I ett hållbart samhälle är energiproduktionen förnybar med bioenergi, biogas, sol, vind och vattenkraft samt med andra nya hållbara bränslen och tekniker. 75. I varje version av energiplanen måste prioriteringar göras för vad som ska göras under planperioden. Vi vill prioritera: förnyelsebara drivmedel, biogasproduktion, kraftvärme, informationsinsatser. Förslag på åtgärder från S: 76. Ställ krav på passivhusteknik vid försäljning av kommunal mark för byggande. 77. Vi måste fasa ut bensindrivna bilar ur fordonsparken. 78. Alingsås Energi ska stödjas i sin ambition att satsa på vindkraft. Det kan ske i egen regi alternativt via andelar som erbjuds kommuninvånarna. 79. Samlade anläggningar med solceller bör skapas. Även här kan andelar som erbjuds kommuninvånarna vara ett alternativ. 80. Kommunen ska vid upphandling efterfråga de produkter och tjänster som är mest miljövänliga och energieffektiva. 81. Kommunen bör gynna miljöbilar vid uttag av parkeringsavgifter. 82. Kollektivtrafiken behöver byggas ut både i staden och på landsbygden för att den ska erbjuda ett alternativ till bilresor. 83. Stimulera till ökad cykling genom bl.a. utbyggnad av cykelvägar. 84. Maten spelar en väldigt stor roll för energiförbrukningen. Kött t.ex. kräver en oerhört mycket större energiåtgång än vegetabilier. Matproduktion, kostplanering och inköp har stor betydelse i detta avseende. 74. Noteras. 75. Noteras. 76. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 77. Noteras. Successivt byts kommunens fordonspark ut mot miljöklassade fordon. Se fordonsutredningen. 78. Noteras. 79. Noteras. 80. Noteras. (Detta är en uttalad ambition i Alingsås kommuns miljömål för ) 81. Noteras. 82. Noteras/Beaktas. Busstrafiken planeras att utökas under (Se Åtgärder i Bilaga 2) 83. Noteras. (Alingsås kommuns trafikplan går ut på remiss under 2012.) 84. Beaktas. Under Inledning tas matfrågans kopplingar till energifrågan/oljetoppen upp och under nämns kopplingarna mellan köttkonsumtion och klimatutsläpp tydligare än tidigare. Vidare föreslås ännu en huvudstrategi för energiplanen som helhet där ett helhetsgrepp tas på matfrågan läggas till: 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. 85. Beaktas ej. Målåren / planperioderna ligger fast.

52 85. Planperioden bör vara till och med Förslag till ändringar: 86. Målformulering av Mål 1 föreslås ändras till följande: Etablera förnyelsebara energikällor i egen regi eller i samverkan med grannkommuner eller andra intressenter, t.ex: solel, solvärme, vindkraftel, biogasproduktion och kraftvärme. 87. Målformulering av Mål 2 föreslås ändras till följande: inom kommunens byggnadsbestånd eller fristående skapa solcellsanläggning för elproduktion som andelsanläggning. 88. Ansvaret för Mål 3 föreslås ändras från Alla nämnder till Alla nämnder och bolag. 89. Ett delmål föreslås under Mål 3: Kommunen ska endast ha miljöfordon. 90. Ett delmål föreslås under Mål 3: Vid upphandling av transporter, entreprenader och kollektivtrafik ska krav ställas på miljöfordon. 91. Formulering av mål 4 föreslås ändras till: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola genom utbyggnad och förbättring av gång- och cykelvägar. Andelen cyklister och gående ska 2013 utgöra minst 40% för boende i hela kommunen och minst 50% för de som arbetar och bor i tätorten. 92. Formulering av mål 5 föreslås ändras till: Antal resor med kollektivtrafiken ska öka med minst 2 %-enheter per år genom förbättrad och anpassad turtäthet. 93. Formulering av Mål 6 föreslås ändras till: Andelen miljöbilar i kommunen ska minst ligga på minst genomsnittet för Västra Götalandsregionen genom att bland annat etablera fler tankställen för biobränslen Formulering av Mål 7 föreslås ändras 86. Beaktas. Formulering av Mål 1 ändras enligt förslag. 87. Beaktas ej. 88. Beaktas. 89. Beaktas ej så till vida att det blir ett mål i energiplanen. Successivt byts kommunens fordonspark ut mot fordon som är miljöklassade. Se Fordonsutredningen Noteras. (TK ställer redan idag vissa krav vid upphandling av entreprenader.) 91. Beaktas delvis. Omformuleringen av målet ligger i linje med de ambitioner som finns i både energiplan, i folkhälsoarbetet och i ett antal andra planer. (meningen genom utbyggnad och förbättring av gång- och cykelvägar tas dock ej med i det omformulerade målet då det är ett förslag på Åtgärd snarare än ett Mål.) 92. Beaktas. 93. Beaktas ej. 94. Tillägget (= kursiverat) beaktas ej. Ett kontinuerligt utbyte av lamporna i gatubelysningen är redan påbörjat och fortskrider som planerat under perioden. (Hg-lampor ==> metallhalogenlampor.) 95. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 96. Beaktas ej. Enligt Fabs kan idag ej alla av de

53 till: Energibehovet till gatubelysning ska minska med 3 %-enheter per år, bl.a. genom utbyte till LED-belysning. byggnader som idag värms med el på ett ekonomiskt försvarbart sätt konverteras till vattenburen värme. 95. Mål 10 föreslås omformuleras till att gälla ALL bebyggelse. 96. Mål 11 föreslås ändras till: Alla kommunala byggnader ska ha en plan för ersättning av el och olja för uppvärmning med andra alternativ. 97. Mål 13 föreslås ändras till: Den totala energianvändningen per invånare för Alingsås kommuns byggnader, transporter, gatubelysning och VA-verksamhet ska minska med i genomsnitt 8% fram till 2013 jämfört med Ett antal konstruktiva förslag till Bilaga 2 (Förslag till åtgärder). Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund 97. Tillägget (= kursiverat) beaktas ej. Detta mål berör endast kommunens verksamheter och blir ej tydligare eller starkare om man räknare det per invånare. 98. En del överensstämmer med de förslag arbetsgruppen tagit fram: Åtgärder för Ett nytt förslag läggs till i förslagslistan: Ta vara på spillvärme ur avloppsvatten. Synpunkter 99. Räddningstjänstförbundet har inga synpunkter på förslaget. Vattenfall Eldistribution AB Synpunkter 100. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra. Kommentarer 99. Noteras Kommentarer 100. Noteras

54 Bilaga 5 (Energiplanen ) Förstudie: Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen. 1

55 Författare: Anders Linde, Glantz Arkitektstudio AB, Uppdragsgivare: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret, Alingsås Kommun 2

56 Innehåll Innehåll...3 Inledning...5 Syfte...6 Metod...6 Avgränsning...6 Läsanvisning...6 Oljetoppen...7 När tar oljan slut?...7 Prisutveckling...7 Alternativa energikällor...8 Oljans betydelse för dagens samhälle...9 Transporter...10 Primära effekter...10 Pendling...10 Godstransporter...11 Sekundära effekter...11 Vidare utredningar...11 Vidare läsning...11 Energiförsörjning...12 Primära effekter...12 Sekundära effekter...12 Vidare undersökningar...13 Byggnader och byggd miljö...14 Nyproduktion...14 Renovering...14 Material...15 Primära effekter...15 Sekundära effekter...15 Vidare undersökningar...15 Livsmedel och odling...17 Primära effekter...17 Framställa mat kräver energi...17 Vem ska odla maten?...17 Vikten av tillgång till matjord

57 Varifrån kommer gödningen?...18 Distribution och lagring...18 Vidare undersökningar...18 Övriga faktorer...20 Hälsa och sjukvård...20 Utbildning...20 Sociala strukturer...20 Kultur...21 Näringsliv...21 Slutsats...22 Mål...22 Hur når vi målet...22 Positiv vision...22 Ordlista...24 Peak oil...24 Energi...24 Energiproduktion...24 Eroei

58 Inledning Hur är Alingsås förberett för framtidens energisituation? Historiskt sett har vi vant oss vid att energin har varit billig och tillförlitlig. Olja är en av våra främsta energikällor och så länge den flödat har samhället kunnat växa. Nu minskar oljeproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar, vi närmar oss oljetoppen 1. Samtidigt finns en strävan att minska våra utsläpp av växthusgaser för att undvika global uppvärmning. Om det är oljetoppen eller klimatförändringarna som i slutänden tvingar oss att ändra vår energianvändning spelar mindre roll. Det viktiga är att det kommer hända. I Sternrapporten konstaterades, med avseende på klimatförändringar, att proaktiva åtgärder är mycket billigare än att hantera akuta kriser 2. För att skapa ett hållbart samhälle måste mycket förändras; energieffektiviseringar, lokal produktion av varor, kortare transporter, mm. Minskad tillgång på fossila bränslen kräver liknande åtgärder men under kortare tid. Med tanke på den betydelse energin har för vårt samhälle behöver denna ändring av energianvändningen inledas så tidigt som möjligt för att garantera välfärden under processens gång. Alingsås har jämfört med många andra kommuner bra förutsättningar att lyckas sänka beroendet av olja. Redan idag finns ett fokus på energieffektiva byggnader och en kommunal organisation som är medveten om frågornas vikt. Inför en långsiktig och kraftig höjning av oljepriset är Alingsås dock, i likhet med de flesta andra kommuner i Sverige, dåligt förberett. Dyrare transporter och råvaror slår hårt mot alla kommuner med låg grad av självförsörjning. Att skapa sig en överblick över ett ämne handlar mycket om att referera till erfarenheter. När det gäller effekterna av oljetoppen finns inga närliggande paralleller. De tider av ransonering och självförsörjning som dagens äldre kan dra sig till minnes inträffade i ett samhälle vitt skilt från vårat, det kan därför vara svårt att föreställa sig hur vårt samhälle påverkas om en av de viktigaste energikällor tas bort. Den tyska armén menar i sin studie av oljetoppen att psykologiska barriärer gör att vi tenderar att bortse från fakta och rent instinktivt vägrar undersöka denna svåra fråga i detalj 3. De avslutar med att oljetoppen dock är oundviklig. 1 World Energy Outlook (2009) International Energy Agency 2 The Economics of Climate Change the Stern Review (2006) Nicholas Stern, Cabinet Office HM Treasury. 3 Armed Forces, Capabilities and Technologies in the 21 st Century. Sub-Study 1, Peak Oil, Security policy implications of scarce resources (2010) Bundeswehr Transformation Centre, Future analysis Branch. 5

59 Syfte Att ge en överblick över hur väl förberett Alingsås är inför och påverkas av ett framtida minskat globalt utbud av fossila bränslen. Metod Skriften är en översyn över kunskapsläget kring oljetoppen och vad den kan tänkas betyda för Alingsås samhälle. Valet av de aspekter på oljetoppen som tas upp präglas av kommunens handlingsutrymme och organisation. Avgränsning Det svårt att ge en övergripande bild av ett komplext förlopp som oljetoppen. Däremot kan en riktning tas ut vilket ger ett underlag att inom förvaltningen ställa rätt frågor inför framtida arbete. På grund av den korta tid förstudien utförts på är det möjligt att delar av förslag till utredningar redan genomförts eller planerats. Läsanvisning Frågan för utredningen är hur Alingsås påverkas OM oljepriserna stiger kraftigt. Efter en orientering kring begreppet oljetopp förutsätts denna sedan som ett faktum. Inom respektive delområde analyseras oljans betydelse och ett eller flera möjliga förlopp extrapoleras. Respektive kapitel följer i huvudsak formen: primära effekter, sekundära effekter och förslag till vidare undersökningar. Direkt inverkan handlar t.ex. om att det blir dyrt med transporter, de sekundära vad dyra transporter gör med ekonomin och hur det i sin tur påverkar samhället. Ju längre från de direkta effekterna resonemanget leder desto mer diffus blir prognosen. Under vidare utredningar adresseras inom vilken del av kommunen en fråga kan tänkas behandlas. De flesta frågor skär dock igenom många områden. 6

60 Oljetoppen Oljan står för en dryg tredjedel av världens totala energitillförsel och varje år bränner vi olja som det tagit 400 år för naturen att bilda. Detta är inte uthålligt. Utvinningen ur en oljekälla följer typiskt en normalfördelningskurva, utvinningen ökar inledningsvis i takt med fler borrhål medan trycket i källan samtidigt sjunker och grundvatten tränger in. Så småningom stagnerar utvinningen för att sedan minska. Lägger man ihop all världens oljefält och räknar in förväntad nyupptäckt av oljekällor får man en kurva vars topp hamnar olika beroende på hur olika faktorer uppskattas. På detta sätt bedöms oljetoppen (även kallad Peak Oil). Lejonparten av världens oljekällor finns idag i länder som präglas av instabilitet. Många av dessa länder är dessutom inte sena att använda oljeexporten som politiskt verktyg vilket vi sett otaliga exempel på de senaste åren. Ryssland stänger exempelvis regelmässigt av olja och gas till grannländerna för att utöva påtryckningar. När tar oljan slut? Förmodligen tar oljan aldrig slut, men efter det att utvinningen nått sitt maximum kommer den obönhörligen att minska. På 1930-talet fick man ut 100 enheter olja för varje enhet processen krävde, idag får man ut 11 enheter, energiutbytet har blivit sämre. Eftersom vi först tagit upp den mest lättåtkomliga och högkvalitativa oljan kommer det bli allt mer komplicerat att få fram olja och kvaliteten kommer att vara sämre. För att vara lönsam måste denna typ av utvinning leda till allt högre priser. Så länge nyupptäckten av källor låg före den ökande efterfrågan kunde oljeindustrin hålla priset stabilt genom att lagra eller sälja ut reserver. Idag är nyupptäckterna små och på platser där framställning är dyr. Antalet nya källor som hittas räcker inte för att kompensera efterfrågan, för varje tunna olja vi hittar används fyra. Det har tvistats länge om när oljetoppen kan tänkas infalla och hur själva toppen på grafen egentligen ser ut. Bland seriösa bedömare sträcker sig tidpunkten från tidigt 2000-tal till 2050 med ett medel mellan International Energy Agency menar att toppen för råolja passerades år Den amerikanska militären förutspår att 2012 är vändningsåret men att fossila bränslen kommer vara fortsatt viktiga ända fram till 2030, vi kommer enligt deras prognos med andra ord att vara beredda att betala allt mer för oljan 5. Organisationen the Association for the Study of Peak Oil (ASPO), med fysikprofessorn Kjell Aleklett i spetsen, bedömer att toppen passeras Ulf Svahn på Svenska petroleuminstitutet tror på mellan 2025 och De olika prognoserna beror på skillnader i hur oljetoppen definieras och hur värden uppskattas. Exakt när toppen inträffar är dock inte lika viktigt som ATT den inträffar och hur detta påverkar vårt samhälle. Det är till och med möjligt att vi redan passerat toppen men inte märkt det på grund av marknadsmekanismer som maskerar trendbrottet. Prisutveckling Det stabila pris på olja vi upplevt sedan oljekriserna på 1970-talet tycks vara till ända. Från år 2007 till 2008 steg priset per fat från 50 $ till över 140 $ för att sedan krascha till runt 30 $ 4 World Energy Outlook (2010) International Energy Agency 5 JOE 2010, Joint Operating Environment (2010) 6 den den

61 och åter stiga till 80 $. I samband med oroligheterna i mellanöstern år 2011 gick priset åter upp till 120 $. Detta är nog svängningar vi får vänja oss vid. Oljeproducenterna har svårt att snabbt ställa om för att reagera på förändringar i efterfrågan, stora svängningar hinner därför inträffa innan produktionen hänger med. Stor efterfrågan leder till brist som stör ekonomin, vilken i värsta fall går in i recession, medan produktionen är fortsatt hög varför priserna sjunker, ekonomin tar fart tills oljan åter blir bristfällig och så vidare. Många bedömare menar att priset fortsatt kommer att följa detta mönster och vara allt mer instabilt över tid. Bland ekonomer är frågan kring hur energipriserna påverkar världsekonomin en het potatis och meningarna går isär. Ekonomen James Hamilton påpekar att av de 11 recessioner USA gått igenom sedan andra världskriget så har 10 sammanfallit med plötsliga ökningar i oljepriset 8. Alternativa energikällor Att ersätta oljan med andra fossila bränslen som oljesand, kol eller uran är endast ett sätt att flytta fram problemet och dessutom med enorma miljöproblem som följd. Även dessa bränslen är ändliga och med nuvarande ökningstakt av energianvändningen står vi inom en överskådlig framtid inför samma problem med tillförseln som vi idag ser med olja. Produktionen av förnyelsebar energi framställd på ett uthålligt sätt, dvs. som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, förstör mark eller biologisk mångfald, är globalt möjlig att öka medan Sveriges potential bara kan täcka mindre än halva energianvändningen 9. En sådan utveckling förutsätter dock en total omstrukturering av samhället. Man kan sluta sig till att stora energieffektiviseringar kommer krävas för att möta problemet från två håll; långtgående effektiviseringar och utbyggnad av produktionen av förnyelsebar energi. Varje energikälla har egna egenskaper. Egenskaperna hos våra nu vanligaste energikällor (olja, kol och naturgas) möjliggjorde ett urbaniserat samhälle med hög rörlighet, stor befolkning och hög ekonomisk tillväxt. Förädlingsprodukter av olja, som bensin, diesel och fotogen, är överlägsna som bränslen på grund av sitt höga energiinnehåll och att är de enkla att lagra och transportera. Tittar man på alternativa energikällor med avseende på energiinnehåll, miljöpåverkan, behov av sällsynta råvaror, utbudets varaktighet, EROEI 10, etc. verkar inga alternativ för närvarande kunna upprätthålla den komplexitet som kännetecknar vårt samhälle Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 9 Energiläget (1998) C. Azar 10 Energy Returned on Energy Invested, se även s Complexity, problem solving and sustainability. (1996) J.Tainter 8

62 Oljans betydelse för dagens samhälle Ett fat olja (159 l) innehåller energi som motsvarar åtskilliga tusen timmar av hårt kroppsarbete. Oljan används för att tillverka material som stål, betong, som råvara till plast, den driver tillverkningsprocesser och transporter av det mesta vi konsumerar. Vad händer med samhället om vi tar bort oljan ur ekvationen? Fossila bränslen, med olja i spetsen, täcker största delen av Sveriges energibehov. Trots att vi jämfört med andra nationer har en unik situation med mycket biobränsle och vattenkraft är fortfarande ca 40 % av energin fossil 12. Det som dock inte syns i siffrorna är alla varor vi importerar. Dessa varor framställs till stor del och transporteras med hjälp av billiga fossila bränslen. Om vi skärskådar Sveriges energianvändning i statistiken kan den delas in i tre relativt likvärdiga delar; transporter, fastigheter och industriprocesser. I dessa sektorer skiljer sig inslaget av fossila bränslen. Transportsektorn är idag nästan uteslutande beroende av fossila bränslen som bensin och diesel, storskaliga lösningar för alternativa bränslen och fordon ligger ännu i framtiden. Inom industrin har ett stort arbete med effektiviseringar minskat energianvändningen. Men det finns processer som helt enkelt inte kan genomföras utan de temperaturer fossila bränslen ger. Möjligheten att på kort sikt bli helt oberoende av fossila bränslen är inom dessa fält liten. Bland fastigheterna ser det bättre ut med stor andel fastbränsleeldning och fjärrvärme av biobränsle eller sopor, dessutom har effektiviseringen de senaste åren varit stor. Men det är ännu långt kvar till en energianvändning som står i paritet med vad vi kan producera uthålligt. I ett perspektiv utan billig olja förändras många av de samband som präglar dagens samhälle. Sämre möjligheter till transporter för dock med sig att livsviktiga funktioner som livsmedelsförsörjningen hotar att störas. Vi har blivit så vana vid billig energi att alla våra system och själva ekonomin förutsätter billig energi, ekonomisk tillväxt tycks ha en stark korrelation med oljepriset 13. Det finns andra sätt att skapa energi och smartare sätt att använda den men en sådan förändring tar tid, och måste få ta tid, om samhället skall hänga med. Det är i förändringsfasen samhället är som mest känsligt. Förändringen bör därför inledas medan den kan göras och i ett tempo som samhället klarar utan att fallera inom avgörande områden. Ju längre vi väntar med att agera desto svårare kommer förändringen att bli. 12 World Energy Outlook (2010) International Energy Agency 13 Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 9

63 Transporter Eftersom transportsektorn är så beroende av fossila bränslen och samtidigt så viktig för vårt samhälle blir de primära effekterna av oljetoppen stora, och de sekundära påverkar snart sagt alla aspekter av vår vardag. Det handlar om hur vi ska ta oss till jobbet, affären och ungarnas fotbollsträning men också hur arbetsplatsen förses med varor och hur kylen fylls med mat. Alingsås tätort har en relativt liten utbredning med cykelavstånd till allt. Alingsåsarna är relativt duktiga på att cykla, även vintertid, även om det samtidigt är vanligt att ta bilen den korta sträckan till centrum 14. Den lokala produktionen av varor är dock liten varför transportberoendet är stort. För de som bor på landsbygden eller i någon av småorterna i kommunen är bilen idag också vanligen det enda verkliga alternativet för att ta sig till Alingsås stad eller annan större tätort då kollektivtrafikens bussar inte går så ofta om de alls passerar i närheten av där man bor. Primära effekter Pendling Alingsås har en relativt stor utpendling till framförallt Göteborg. Att Alingsås ligger i anslutning till spårbunden trafik med täta avgångar är en stor fördel. Spåren är dock redan idag hårt belastade och en kapacitetsökning är svår att genomföra, ännu mer så om vägtransporter blir mycket dyra och fler aktörer vill transportera mer gods med tåg. Ett eftersatt underhåll spär på problemen. Redan idag är driftstörningar något pendlarna vant sig vid även i tider utan störningar som snö, is och löv. Att öka den spårbundna trafiken markant kräver sannolikt en spårutbyggnad vilket praktiskt ligger långt fram i tiden. Många pendlare är dessutom inte framme när de når Göteborgs centralstation. Ligger arbetsplatsen t.ex. i Sisjön eller på Hisingen innebär en resa med kollektivtrafik mycket långa pendlingstider. Även om människor i storstadsområden som London vant sig vid pendlingstider på 1,5 timmar enkel väg så riskerar Alingsås utflyttning av yrkesverksamma medborgare om problemet inte hanteras i tid. I många storstadsområden i USA steg huspriserna fortfarande under krisen 2007 medan de snabbt minskade i områden där pendlingen var lång 15. Även inpendlingen till Alingsås är betydande. Från Herrljunga och Vårgårda går tät spårbunden trafik men kollektivtrafiken är mindre utbyggd på landsbygden. Bilberoendet på landsbygden är därför stort eftersom kollektivtrafiken för många helt enkelt inte finns som ett alternativ. 14 Alingsås energiplan , Nulägesbeskrivning och analys, Bilaga 1 (2011) 15 Causes and Consequences of the Oil Shock of (2009) J. Hamilton, University of California, San Diego 10

64 Godstransporter Centraliserade lösningar och just in time gör vårt samhälle oerhört sårbart för störningar i transportledet. Det finns helt enkelt ingen marginal för transporter som inte fungerar, inte ens under en kortare tid. Centraliseringar och effektiviseringar på snart sagt alla områden bygger på att kostnaden för transporter är obefintlig. Med dyrare olja ändras denna ekvation. Sekundära effekter På längre sikt är det förmodligen transportsektorn som kommer att påverkas mest av oljetoppen. Med en global handel förändras i stort sett alla parametrar om oljepriserna rusar. Blir förloppet drastiskt slås många aktörer ut och varor vi tar för givet kan bli svåra att få tag i. Alternativa bränslen och metoder är under utveckling men många har långt kvar innan de når marknaden och andra, som etanol, är ofta en energimässig förlustaffär som i grund och botten är beroende av fossila bränslen. I det perspektivet måste transportsträckorna generellt bli kortare och produktion av mycket av det vi behöver måste ske närmare konsument. Vidare utredningar Detta fält påverkar primärt Stadsbyggnadskontorets arbete med ÖP samt Futurums arbete med näringslivet men effekterna av väsentligt dyrare transporter påverkar alla delar av kommunens organisation och Alingsåssamhället som helhet. Ett fortsatt fokus på kollektivtrafiksystemet är viktigt även om vissa bussar i dagsläget går tomma. En beredskap för ökad belastning i framtiden bör vara en del av den långsiktiga planeringen, resiliens 16 och hållbarhet går även här hand i hand. När energibristen slår till är kollektivtrafik inte längre frågan om att välja att vara klimatsmart utan mer sannolikt ett ekonomiskt tvång för många. En avgörande fråga är vilken kollektivtrafik som skall prioriteras. En utbyggnad av busstrafiken från den närliggande landsbygden kan bidra till större resiliens än att satsa inom staden. För de som bor i tätorten är det i värsta fall 3 km att gå eller cykla in till centrum. För den som bor 2 mil från centrum finns inte det valet. Naturligtvis måste transporter för de som av medicinska anledningar inte klarar att gå eller cykla ombesörjas oavsett strategi. En sårbarhetsanalys med avseende på transporter och energi bland ortens företag är ett första steg för att bedöma eventuella effekter av oljetoppen bland Alingsås företag. Vidare bör företagen få en chans att vara med i diskussionen för att själva bedöma situationen och vidta de åtgärder de finner nödvändiga. Ett sätt att minska medborgarnas känslighet för störningar i tågtrafiken skulle kunna vara att kommunen upprättar kontorshotell eller stimulerar privata aktörer att ta liknande initiativ. Vidare läsning Alingsås energiplan , Nulägesbeskrivning och analys. 16 Ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas., se även ordlista s. 24 och 11

65 Energiförsörjning I detta avsnitt behandlas främst frågor kring energitillförsel för el, värme och varmvatten. Sverige står som nation relativt väl förberedd med avseende på energitillförsel efter oljan, samtidigt är vi en del av en europeisk marknad och ett europeiskt samarbete som påverkar tillgången 17. Mycket biobränsle och vattenkraft samt ett relativt energieffektivt samhälle jämfört med andra länder. Dock är vi fortfarande mycket beroende av fossila bränslen, framför allt på transportsidan men även för att överbrygga effekttoppar i systemet. Även inom detta område är decentralisering en god väg att slå in på när det gäller energiförsörjningen. Det gäller både el, värme och processenergi. En större elproduktion inom Alingsås kommun borgar för en säkrare tillförsel. Dock kommer vi med nuvarande infrastruktur fortfarande vara beroende av det nationella elnätet av reglertekniska skäl. Dels handlar det om frekvenshållning av växelströmmen men även om att alternativa energikällor sällan producerar energi lika konstant som kärnkraft eller vattenkraft. Så stor självförsörjning på el som möjligt är av godo men det gäller att lösa problem på rätt nivå. I många lägen ger större anläggningar betydligt bättre verkningsgrad samtidigt som distributionen blir mer ineffektiv med större avstånd. Utbyggnad av lokal elförsörjning kräver en översyn av både affärsmodeller och de tekniska förutsättningarna ner på områdesnivå. Preliminära studier tyder dock på att en relativt omfattande utbyggnad av småskalig elproduktion med solceller eller små vind- och vattenkraftverk är möjlig utan att i grunden förändra infrastrukturen 18. Primära effekter Trots Sveriges unika energisituation kommer vi påverkas starkt av vad som händer på energimarknaden globalt sett. Vi är en del av Europa, både politiskt, ekonomiskt och fysiskt genom anslutning mellan elnäten. En allmän höjning av energipriserna kan bli problematisk för både kommunal organisation, privatpersoner och företag. Framförallt är det på kort sikt priserna som kommer slå mot alla delar av samhället, men redan på medellång sikt kan det bli frågan om energibrist. Kommunen har beredskapsplaner för att prioritera och hantera detta men få privatpersoner och företag är lika framsynta. Sekundära effekter Samhällets elanvändning är inte konstant utan varierar över dygn och år. På morgonen när alla stiger upp duschar och lagar frukost eller när vi kommer hem från jobbet och lagar mat och slår på TV:n är elanvändningen mycket högre än på natten. Vintertid när golvvärmen är på i badrummet, värmepumpen går för fullt och lamporna är tända är användningen på samma sätt mycket högre än motsvarande tid på sommaren. Dessa effekttoppar är dyra för att extra anläggningar måste startas och kalla vintrar är denna reservkraft till största del driven av fossila bränslen, så även i Alingsås. När vi behöver energin som mest är det med andra ord som störst risk att den inte finns i tillräcklig omfattning. 17 Ett aktuellt exempel är införandet av priszoner för elen i Sverige vilket är ett svar på krav från bland annat Danmark som köper mycket el av Svenska leverantörer under kalla vinterdagar då Danmarks vinkraft ofta står still. 18 Study and Proposal of a Local Framework to enable Solar Electricity with Photovoltaics in Alingsas, Unai Arrieta Salgado Att ladda ner på 12

66 Det finns inte en allenarådande lösning på framtidens energiproduktion utan vi kommer att behöva allt vi kan få. På samma sätt som varje bränsle har sina egenskaper har varje kommun och region olika förutsättningar. Ett helt samhälle drivet på endast solceller hade t.ex. inte fungerat med dagens teknologi. Energin som går åt för tillverkning och underhåll skulle på sikt äta upp vinsten. Som alltid gäller det att först minska användningen och sedan avpassa tillförseln. Det är inte en helt enkel uppgift när energipriserna redan idag gör t.ex. solcellsinstallation till en ibland tveksam investering. Det gäller att vara redo när tillfället kommer, att förbereda infrastruktur och affärsmodeller och att bygga kunskap. Vidare undersökningar Detta stycke rör främst Alingsås energi men även FABS och Alingsåshem. Potentialen för lokalt producerad energi bör kvantifieras för att hitta en nivå där lokal produktion, tillförsel utifrån på lång sikt kan balanseras med användningen. Smarta nät, som anpassar energianvändning till energiproduktion, bör utredas som en del av en framtida lösning. Alingsåshem och FABS arbetar redan idag med anläggningar för energiproduktion integrerat i byggnader (Stadsskogens nya centrum). Detta arbete bör fortsätta och spridas till den privata marknaden. Det mesta av den el som produceras av privatpersoner används i det egna huset. Regelverket för inmatning på elnätet kan på sikt komma att ändras och tekniskt finns möjligheter till stor energiframställning i staden. Kommunen bör uppmana och hjälpa människor och företag att sätta igång att producera egen el. En tanke som skulle kunna undersökas är att upplåta yta för att starta energiproduktion på taken till FABS fastigheter. Möjliggör för privata initiativ att sätta upp solceller som enskilda eller i kooperativa former. Detta är ett sätt att låta privat kapital ta investeringskostnaden för energiproduktionen. Alingsås energi kan sedan utveckla en strategi som gör det lönsamt. Det går idag inte att göra speciellt mycket för att locka privatpersoner att göra detta, möjligen att de lokalt producerade elen inte lider av de förluster det nationella nätet lever med. Med dagens energipriser är det ekonomiska incitamentet litet men priset på solceller är på väg ner och energipriserna på väg upp. Kratta manegen inför den dag det är aktuellt med mycket solceller i Alingsås taklandskap. Ett bra exempel på ett sådant projekt finns i Sala-Heby 19. För att sprida kunskap och testa system och affärsmodeller bör utredas om en försöksplats för lokal elproduktion kan upprättas där regionala företag kan visa upp sina produkter och inmatning i elnätet kan testas. 19 Study and Proposal of a Local Framework to enable Solar Electricity with Photovoltaics in Alingsas, Unai Arrieta Salgado Se sidan 67. Att ladda ner på 13

67 Byggnader och byggd miljö På nationell nivå står byggnader för ca en tredjedel av energianvändningen i samhället. Detta innefattar värme, varmvatten och el under drift. Mycket av denna energianvändning beror på onödiga förluster och suboptimerade system. Oljetoppen innebär att vi kommer ha en mycket begränsad mängd energi att tillgå, byggnaderna måste anpassas till denna mängd snarare än vad som i dagsläget tycks vara en lönsam nivå. Att bygga energisnålt är långsiktigt det absolut mest lönsamma sättet att effektivisera 20 och med en minskande mängd tillgänglig energi är detta ett måste. Det centrala resonemanget kring energieffektiva byggnader handlar om att minimera förlusterna. Först när isolering av klimatskal, värmeåtervinning i ventilationen, etc. är optimerat bör värmetillförseln dimensioneras. På husnivå är denna ekvation relativt enkel, för en hel stad är det mer komplext. Alingsås har ett väl utbyggt fjärrvärmenät vilket är resurseffektivt, men hur finansieras den infrastruktur som behövs om byggnaderna kräver allt mindre? Den skisserade utbyggnaden till kraftvärme skulle innebära att värmen i praktiken blir spill från elproduktion och ge en systemmässigt hög verkningsgrad. Det skulle till och med kunna bli så att hushållen genom att agera som kylelement elproduktionen utför en tjänst och får gratis eller mycket billig värme. Det finns ett begrepp som heter industriell ekologi där olika delar av samhället samverkar till en enhet med ömsesidig nytta. Detta har genomförts i till exempel Kalundborg i Danmark där spillvärme och spillmaterial inordnas i ett slags kretslopp. Det som är spill och en börda på ett håll kan bli till nytta för någon annan inspirerat av naturens förlopp Nyproduktion Vad gäller konstruktion och pris är det inte mycket som skiljer ett hus byggt för att precis uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) och ett passivhus; mer isolering, och större noggrannhet är den stora skillnaden. Den ökade kostnaden är snabbt intjänad även med dagens energipriser. I de fall där kommunen har mandat att påverka byggnadens energiprestanda, vid markanvisningar och i eget bestånd, bör ambitionen vara att 100 % byggs som passivhus eller med ännu bättre energiprestanda. Egen energiproduktion i anslutning till byggnaden bör inte ses som ett skäl att ha ett sämre klimatskal, detta då topplasten vintertid är problematisk 23 och småskalig elproduktion sällan ger nettoenergi vintertid. Renovering Med en liten rivningstakt så är det i det befintliga beståndet de stora besparingarna kan ske. I samband med renoveringsbehov är det dessutom i de flesta fall även på kort sikt lönsamt att bygga så energieffektivt som möjligt. Att lägga på extra isolering vid fasadbyte eller byta till 20 McKinsey Global Institute, Averting the next energy crisis: The demand challenge. (2009) Även begeppet Cradle-to-Cradle är intressant i sammanhanget. Det innebär att även industriprodukter förs in i ett kretslopp inspirerat av naturens processer. Cradle to Cradle, Remaking the Way We Make Things, W. McDonough & M. Braungart. North Point press, Se avsnitt Energiförsörjning. 14

68 de energisnålaste installationerna kostar sällan speciellt mycket mer. En renovering utan energieffektivisering är således en förlorad chans. Naturligtvis måste det alltid till en rimlighetsbedömning i varje enskilt fall, frågan är hur framtida energipriser och energiåtgång bör bedömas när oljan blir allt mer knapp. Alingsåshem är en global förebild när det gäller att renovera miljonprogrammet, det som görs i Brogården och planeras i Noltorp håller den nivå av energieffektivisering vi skulle behöva över hela landet för att ha en chans att anpassa vår energianvändning till vad vi inom en snar framtid har att tillgå. Alingsåshems kunskap och ambitionsnivå bör spridas till resten av den kommunala organisationen, särskilt med tanke på EU:s direktiv om nära nollenergibyggnader kräver det 24. Material Vad vi ska bygga våra hus av i framtiden är en sekundär effekt med initialt liten betydelse. Men om vi räknar med att energi blir allt knappare i samhället gäller detta även tillverkning av material att bygga med. Energin som krävs för att uppförande en byggnad är idag stor. Tillverkning av material, uttorkning av under byggtid etc. kräver mycket energi. De material vi idag ser som självklara vid nyproduktion och renovering av byggnader riskerar att bli knappa i framtiden. Stål, betong, mineralull och gips är alla material som kräver stora mängder energi vid framställning och det finns ingen egentlig ersättning för fossila bränslen på grund av de temperaturer som krävs. En del andra material, som cellplast, tillverkas av oljeråvara och är förmodligen inte speciellt billiga efter oljetoppen. Precis som många andra faktorer gäller det att hitta lokala alternativ som kräver mindre energi. Alternativen finns idag. Det går till exempel utmärkt att isolera med återvunnet papper. Detta papper måste dock vara ocirkulerat, dvs. komma direkt från en industri, för att undvika risk för föroreningar. Tillgången på den råvaran går dock inte att räkna med om ekonomin rullar långsammare. Andra alternativ som hampafiber och linisolering är idag dyra, ur ett oljetoppsperspektiv är de dock mycket intressanta eftersom de kan odlas och förädlas lokalt. Primära effekter Med störningar i energiförsörjningen kommer många att frysa. De med direktverkande el eller värmepumpar är naturligtvis känsliga för störningar i elnätet men även de med fastbränsleeldning kommer ha det svårt när matningsskruvar och cirkulationspumpar inte går kontinuerligt. Sekundära effekter Risken för fukt och hälsoproblem uppkommer på sikt. Högre energipriser leder förmodligen till en sänkning av temperaturerna ute i verksamheter och hushåll. Detta är inledningsvis positivt eftersom varje grad påverkar energianvändningen med många procent. Om sänkningar blir stora och speciellt om även ventilationen sänks riskeras dock fuktproblem och mögel på grund av ändrad relativ fuktighet. Vidare undersökningar Kvantifiera hur mycket energi kan vi alstra lokalt och hur mycket innebär detta att verksamheter och hushåll kan göra av med? 24 Energy Performance in Buildings Directive (EPBD). (2010) 15

69 Kan kommunen ställa krav på eller uppmuntra till energieffektiviseringar av privata fastigheter? Hur kan dessa sedan följas upp? Flera andra kommuner stödjer passivhus aktivt genom att till exempel bjuda på bygglovsavgiften vid bygge av passivhus. Andra följer upp krav på låg energianvändning genom straffavgifter om uppmätta värden avviker markant från beräknade värden på fastigheten. Oavsett angreppssätt är den symboliska gesten viktig. 16

70 Livsmedel och odling Primära effekter Den primära effekten av oljetoppen är att maten blir dyrare på grund av att produktion och transporter i stor utsträckning är beroende av olja. Dagens distributionssystem är dessutom mycket känsligt för störningar varför bara några dagars störning någonstans i kedjan kan medföra matbrist. I ett längre perspektiv, då oljan är helt utfasad, talar mycket för att livsmedelsproduktionen och distributionen måste förändras i grunden. Framställa mat kräver energi Det krävs stora mängder energi för att driva det mekaniserade jordbruket, mellan 5 och 10 kcal i produktionsenergi per kcal färdig mat, vilket gör att varje tugga idag är en energiförlust. Skördarna har med hjälp av växtförädling, konstgödsel och bekämpningsmedel ökat markant det senaste seklet. Att framställa konstgödsel och bekämpningsmedel är även det starkt beroende av fossil energi och frågan är hur de idag mycket specialiserade grödor vi odlar klarar sig utan dessa. Många av de grönsaker vi är vana vid att äta året om, tomater, paprika, gurka mm. odlas i växthus värmda med t.ex. naturgas. Här är energiutbytet ännu sämre, 40 gånger mer energi går åt vid produktion än vad vi får ut av maten. Det är med andra ord relevant att tala om energiutbyte även när det gäller matproduktion varför oljetoppen innebär en tvingande energieffektivisering även inom livsmedelsområdet. Vem ska odla maten? Majoriteten av befolkningen var för bara 100 år sedan involverade i matproduktionen. Antalet bönder och lantbruksarbetare utgör idag inte ens en procent av befolkningen och det är den billiga fossila energin som drivit denna process. Allt mer importeras och de lantbruk som finns kvar blir allt större för att hålla lönsamheten uppe när matpriserna är låga. Vi ser redan idag tecken på detta. Till exempel blir antalet svenska grisuppfödare allt färre vilket leder till att julskinkan för många Alingsåsare kommande år förmodligen blir dansk. Med dyrare transporter är det önskvärt med mer lokal livsmedelsproduktion. Att ställa om till mer lokal odling är fullt möjlig, framförallt när matpriserna stiger, men det kommer att ta tid. Kunskapen om odling och lagring av livsmedel finns inte i samhället och en förändring av landskapet och distributionskanalerna tar tid. Processen måste därför börja nu medan tid, energi och kapital i tillräcklig mängd finns tillgängligt. Det är dessutom lättare och mer resurseffektivt att hålla liv i ett befintligt odlingslandskap än att senare, när det förfallit, åter ta det i bruk. All produktion kan inte ske i stadens omedelbara närhet, marken räcker inte till. Mycket av det vi behöver kommer därför att behöva odlas på landsbygden i och kring kommunen. Att stimulera de som bor där idag att stanna är med andra ord en fråga av högsta prioritet i ett längre perspektiv. 17

71 Vikten av tillgång till matjord Det tar lång tid att skapa matjord. Det är inte så enkelt som att vänta en säsong på att komposten är klar. Det är en lång process, hundratals år, att få fram högkvalitativ jordbruksmark. Att i det perspektivet låta staden breda ut sig på sådan mark är olämpligt. Speciellt den stadsnära odlingsmarken kommer vara mycket värdefull i en värld med sinande resurser. Samtidigt är en kompakt stad av godo ur andra perspektiv som exempelvis transporter. I varje givet fall måste frågan ställas om den kompakta staden är viktigare än framtida möjlighet till lokal livsmedelsförsörjning. Varifrån kommer gödningen? Växter behöver en rad näringsämnen varav bland annat fosfor kan bli en bristvara i framtiden. Fosfor från gruvor ingår i alla typer av konstgödsel vilken gett näring åt jordbrukets stora expansion under 1900-talet. Efterfrågan kan komma att överstiga tillgången i världens fosfatgruvor redan om ett par årtionden 25 vilket ger stora konsekvenser för livsmedelsproduktionen. Distribution och lagring En mer lokal livsmedelsproduktion blir årstidsbunden på ett helt annat sätt än idag. Detta innebär att mat måste kunna lagras. Ett kylskåp förslår inte när det gäller att lagra potatis över vintern till nästa skörd. Många av de större mataffärerna har mycket liten lagerhållning. Precis som bilindustrin går man allt mer mot just-in-time med dagliga leveranser. Endast ett kort uppehåll i leveranserna gör att hyllorna gapar tomma och det tar inte många dagar innan även kylskåpen gapar tomma i hemmen. Detta är ett oerhört sårbart system. I Tokyo länsades hyllorna i affärerna på några timmar efter olyckan i Fukushima. Även längre upp i kedjan är matproduktionen starkt centraliserad med ett fåtal stora slakterier, mejerier, kvarnar, bagerier etc. Detta kräver en nivå av transporter, till största del vägburna och drivna av fossil energi, vi kommer ha svårt att uppnå med sinande olja. De strukturella ändringarna med få och stora mejerier, slakterier, lager etc. är på intet sätt oåterkallelig. Men det är stora system att förändra. En närmare studie på distributionssystem är nödvändig och den måste ta sin ansats i råvarans bas. Vidare undersökningar Lokal livsmedelsproduktion rör för kommunens del främst arbetet med översiktsplanen (ÖP). Även Futurum skulle kunna använda sitt nätverk för att dels stimulera till nya producenter men även att få de som finns att överleva tills lönsamheten i framtiden ökar. För att komma vidare i arbetet bör dagens produktion och behov av livsmedel i Alingsås närområde kvantifieras. Därefter bör potentialen för ökning av produktionen undersökas och ligga till grund för framtida arbete med översiktsplanen. Alingsås kommun bör undersöka om vi har råd att bebygga jordbruksmark även i framtiden. 25 The story of phosphorus: Global food security and food for thought (2009) Cordell D. Drangert J.O. White S 18

72 Mark som av olika anledningar, t.ex. föroreningar, inte är lämplig för livsmedel kan vara lämplig för odling av energigrödor eller andra råvaror. Även detta bör undersökas i framtida arbete med översiktsplanen. Om jordbruket blir lokalt baserat i högre utsträckning och konstgödsel blir svårare att få tag i behövs en lokal källa av näringsämnen. Successivt bör avloppssystemet ändras för att i högre grad ta till vara näringsämnen i framförallt urin. Ett arbete för att långsiktigt hitta en mer hållbar lösning än dagens system bör inledas. Tilläggas kan att anläggningar baserade på hus- eller kvarters-nivå minskar framtida underhållsbehov. Lokala distributionskanaler bör utredas. Det finns här flera aspekter som kan vara intressanta: till och från den nära landsbygden, inom staden och försäljningsplatser; skall torghandeln utvecklas, behövs det nytolkningar av regelverk för att underlätta handeln? Vilka är flaskhalsarna i den lokala distributionskedjan. Finns möjligheter till säsongsförvaring av livsmedel? 19

73 Övriga faktorer Nedan följer ett antal fält av kommunens verksamhet som förmodligen inte primärt påverkas av oljetoppen men som bör finnas med inom en större plan för att skapa ett resilient 26 lokalsamhälle. Att fokusera på rent energirelaterade faktorer i samband med oljetoppen räcker inte. Hälsa och sjukvård Dagens sjukvårdssystem är likt många andra samhällsfunktioner mycket energikrävande. Är det någon del av samhället som bör prioriteras är det sjukvården och det dröjer förmodligen länge innan höga oljepriser påverkar sjukvårdens kvalitet. Som på många andra områden är en decentralisering av godo när transporter förändras. Dagens satsning på friskvård bör stärkas eftersom det sannolikt är samhällsekonomiskt mycket billigare att hålla människor friska än att bota deras sjukdomar. Ett minskat bilåkande och ändrade matvanor torde dock vara till största del positivt för folkhälsan. Stora delar av sjukvårdssektorn faller utanför kommunens handlingsutrymme. På grund av handlingsutrymmet kan istället utredas hur sekundära effekter påverkar folkhälsan. Leder t.ex. en bilfri innerstad till att invånarna rör sig mer? En synergieffekt med minskat bilberoende men kanske något som verkar mot en livlig handel i innerstaden. Utbildning Att anpassa sig till nya samhällsstrukturer kommer att kräva utbildning. Många av dessa frågor finns idag dock inte med i läroplanen för förskola, skola och gymnasium. Unga människor har kraft, idéer, tid och ett sinne öppet för förändring. De är våra framtida entreprenörer. Att se till att de vill stanna i Alingsås eller kommer tillbaka efter sin utbildning borde vara högsta prioritet. Alingsås måste göras attraktivt med en bra gymnasieskola och möjlighet till fortsatt utbildning. Energibristen kommer öppna många nya nischer för lokalt företagande och en företagsinkubator inriktad på detta hade kunnat ge det stöd som behövs. Det krävs upplysning och utbildning av tjänstemän och medborgare för att samhället skall kunna ställas om till ett liv efter oljetoppen. Dels för att alla parter skall kunna förbereda sig men även för att medborgarna skall ha förståelse för de beslut politiken måste ta. Sociala strukturer Påverkan på de sociala strukturerna är sekundära effekter i samband med oljetoppen. Med stora förändringar i samhället uppstår ofta social friktion som får vidare följder för samhället. Att vårda lokalsamhället och bevara en stark social struktur i potentiellt svåra tider är en utmaning som kräver eftertanke. Alingsås har goda förutsättningar med ett starkt föreningsliv och aktiva invånare vilket bör vårdas och stärkas. När vi är positiva och tror på framtiden startar vi företag och investerar, blir vi oroliga gör vi tvärt om och håller i det vi har. Att behålla en positiv anda är avgörande för att möta tider av omvälvning. 26 Se ordlista s

74 Kultur Kultur kan definieras som livsmönster; språk, konst, värderingar och institutioner hos medborgarna, som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle. Plötsliga förändringar i samhällets energitillförsel kan få oss att trilla ner på behovstrappan. Kulturen har därför en viktig funktion i förändringen av samhället, den är kittet som håller oss samman i svåra tider och hjälper oss igenom kriser. Näringsliv Alingsås har få energiintensiva industrier och har därför en liten direkt exponering mot instabila oljepriser. Samtidigt innebär detta att vi är beroende av att dessa varor transporteras in i kommunen varför den sekundära risken är stor. Med kraftigt ökade transportkostnader riskerar den globaliserade världshandeln stora förändringar. Inom många företag krävs planering för att kunna hantera detta. Kommunen bör, i samarbete med det lokala näringslivet, aktivt arbete för att höja medvetenheten kring konsekvenserna av oljetoppen. Ett mångfasetterat och lokalt anknutet näringsliv stärker Alingsås oavsett framtida utveckling. 21

75 Slutsats Med en aktiv strategi nu har vi tid att förbereda oss. Det värsta som kan hända om vi mirakulöst skulle lösa energikrisen innan detta händer är att Alingsås blir starkare och får en än tydligare miljöprofil. Många av de åtgärder som krävs för att gå mot ett resurseffektivt samhälle sammanfaller nämligen med strategier för hållbarhet: energieffektivitet, lokala kretslopp, ett starkt lokalsamhälle, etc. Alingsås har unika förutsättningar att förbereda sig för oljetoppen. Ett bra geografiskt läge med spårbunden trafik och en kompakt stad gör att vi klarar oss bra om bensinpriserna stiger. Alingsås har Den lilla stadens charm med den stora stadens möjligheter. Alingsås kommunala företag är på flera områden i framkant vad gäller miljöteknik och beslutsvägarna inom den kommunala organisationen är korta. Men Alingsås kommun har långt kvar till ett lokalsamhälle som klarar sig utan fossila bränslen som olja. Mål Ett konkret mål är nödvändigt för att komma vidare med Alingsås energiplanering. Hur mycket vi måste minska vår användning av fossila bränslen och hur snabbt har de senaste åren diskuterats flitigt i samband med klimatförhandlingar på olika nivåer. Det vi kan konstatera är att - oavsett om det är internationella krav på minskade utsläpp av växthusgaser eller oljetoppen som orsakar det - vi måste så småningom ner på noll användning av fossila bränslen. Den stora frågan är hur snabbt det måste gå. Detta mål måste sättas i en längre process. På alla områden utom transporter torde Alingsås dock ha goda möjligheter att förbereda sig inför oljetoppen. Först bör Alingsås behov och potential för lokal produktion av energi, livsmedel, etc. bedömas. En slags budget för Alingsås utan fossila bränslen är en nödvändig start för att veta hur strategin skall läggas upp. Hur når vi målet Många av utmaningarna med oljetoppen skär tvärs igenom alla de punkter som tas upp i denna skrift. Detta ställer stora krav på samarbete över gränser politiskt och kunskapsmässigt. Det handlar om att ta ansvar för samhällsutvecklingen och motstå frestelsen med att ta snabba politiska poänger. I arbetet har tjänstemännen en viktig roll i att förse politiken med rätt information. I en situation som oljetoppen där spelreglerna riskerar att ändras drastiskt har vi inte råd att förlora idéer. Tjänstemännen har därför ett ansvar att förmedla den kunskap de sitter på. Inte minst kommunens ekonomer har en stor uppgift att hantera en förändring som oljetoppen. Inom alla områden måste mål och ansvarig part definieras för att arbetet skall fortskrida. Positiv vision Inom bland annat miljöområdet talar man om backcasting för att definiera vad som måste göras. En vision för ett önskvärt framtida tillstånd projiceras bakåt och skapar då en handlingsplan för hur målet skall nås. Hur ser samhället ut om 20 år när vi har löst energiproblemet? 22

76 Allt detta kräver insikt och acceptans om oljans betydelse för samhället och att vi i närtid riskerar att uppleva en minskad tillgång. En ökad diskussion om ämnet inom hela kommunen är därför av nödvändighet. Knivsta kommuns energistrategi är ett gott exempel på medvetenhet om oljetoppen och en plan att förbereda sig för denna 27. Detta kan vara en inspirationskälla för Alingsås arbete med energiplan och vision. 27 Energistrategi för Knivsta kommun samt handlingsplan för (2010) 23

77 Ordlista Peak oil Se avsnitt oljetoppen. Energi Det finns ingen entydig definition av energi utan den definieras på olika sätt för olika energiformer. Förenklat är energi något som får något att hända, förändras, röra sig etc., den kan vara lagrad eller något som överförs. Enligt den s.k. Energiprincipen kan energi inte förstöras (eller förbrukas) utan bara ändra form. Energislag har med andra ord olika kvalitet. Ett energislag med god kvalitet kan omvandlas till ett annat utan stora förluster. Elektricitet kan med små förluster omvandlas till rörelseenergi, ljus, värme etc. medan värme endast kan användas till att värma. Slutstationen för all energiomvandling är värme som därför kan sägas ha den lägsta kvaliteten, att omvandla den till andra energiformer innebär förluster. Energiproduktion Att omvandla primära energikällor till en energibärare som är användbar benämns här som energiproduktion 28. Först måste vi slå fast att all energiproduktion innebär att energi måste investeras för att göra den tillgänglig. På samma sätt som veden måste huggas, torkas och läggas i brasan måste vattenkraftdammen byggas, uranet brytas, upparbetas och transporteras, vindkraftverket och solcellerna kräver även de energi för tillverkning. Eroei Ett mått på detta är Energy Return On Energy Investment (EROEI) = energi in i förhållande till energi ut 29. I de gamla oljefälten i Texas borrade man en bit och olja sprutade upp ur marken, energiutbytet var 1:100. Idag ligger oljeplattformarna långt ute till havs och borrar på stort djup och utbytet är nere i 1:15 eller till och med lägre. Enligt vissa teorier 30 går gränsen för när en civilisation går att upprätthålla, när vi har tid över att utföra annat än det rent livsnödvändiga, vid en EROEI på 1:5 i medel. Vi måste helt enkelt ha en bra energimässig verkningsgrad för att upprätthålla samhällets komplexitet. Resiliens Ursprungligen en term från biologin som avser hur ett ekosystem klarar yttre påfrestning. Överfört till ett samhälle handlar det om hur motståndskraftigt lokalsamhället är i tider av förändring eller yttre hot. 28 Ur vetenskaplig synpunkt är begreppet omöjligt med tanke på energiprincipen men i dagligt tal har det en annan betydelse varför det ändå används här. 29 Begreppet är dock inte entydigt. Som alla analyser av en produkts livscykel beror resultatet mycket på vart systemgränsen sätts. Är energi för tillverkning av betong till kraftverksdammen eller stålet till vindkraftverket medräknat eller ej

78 Bilaga 3 (Energiplanen ) Miljöbedömning av Alingsås energiplan Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning till användning och resthantering. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs kol som varit bundet i jordskorpan under lång tid. Därmed stiger koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Förbränning av fossila bränslen ger även upphov till utsläpp av svavel- och kväveoxider som försurar mark och vatten samt är en hälsofara för människor och djur. Utsläpp till luften från transporter är förutom koldioxid även kväveutsläpp (NOx), flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar samt i viss mån svaveldioxid. Kväveoxider och VOC kan i solljus tillsammans omvandlas till marknära ozon en gas som är skadlig för både människor, djur och växter och kan leda till andningssvårigheter hos människor och minskade skördar och tillväxt för jord- och skogsbruk. Utsläpp av kväveoxider leder också till övergödning av både mark- och vattenekosystem. Alla mål i energiplanen syftar till att minska miljö- och klimatpåverkan genom att dels minska energianvändningen och dels öka andelen förnybar energi. Den bästa kwh är den som inte förbrukas. Den energi som inte används bidrar direkt till en minskad miljöpåverkan. Genom att dessutom byta till förnybara energikällor kan både klimatpåverkan och oljeberoende minska. Utsläppen av växthusgaser från energianläggningar kommer att minska dels genom minskad energianvändning och dels genom en allt större övergång till biobränslen. Utsläpp av koldioxid från vägtrafiken kommer att minska genom att allt fler bilresor ersätts med cykel, gång och kollektivtrafik, samt genom att en högre andel förnybara bränslen kommer att användas. Alingsås bidrag till utsläpp och nedfall av försurande ämnen från energianläggningar kommer att minskas genom en ökad användningar av förnyelsebara energislag. Den övervägande delen av försurande ämnen som faller ned i Alingsås kommer dock från andra delar av Sverige och Europa. Minskade utsläpp av kväve (NOx) och flyktiga organiska ämnen (VOC) från transporter och energianläggningar kommer att minska bildningen av marknära ozon. De minskade kväveutsläppen leder också till en minskad övergödning. Åtgärder för att bidra till hållbarare transporter ex. Att förbättra medborgarnas möjligheter att samåka, cykla, gå och välja kollektivtrafik i första hand och bilen när de måste minskar utsläppen från trafiken, folkhälsan förbättras och sjukvårdskostnader minskar. Energieffektiviseringar av befintliga byggnader, verksamheter och industrier har en stor möjlighet att minska energianvändningen i Alingsås, vilket får positiva konsekvenser för miljön i form av minskade utsläpp av växthusgaser. När det gäller uppvärmning får nybyggnad och ombyggnad av energieffektiva byggnader och konvertering av olja till biobränsle på glesbygden och fjärrvärme i tätorter positiva effekter som förbättrad luftkvalitet och minskad energiförbrukning. Investeringar i att minska uppvärmningsbehov och elförbrukning leder dessutom till minskade kostnader, eftersom energipriserna generellt förväntas att stiga i framtiden. En god resurshushållning ökar även möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

79 Satsningar på förnybara energislag är nödvändigt för att minska beroendet av ändliga resurser. Satsningar på solel, solvärme, vindkraftsel, biogasproduktion etc gör Alingsås mindre sårbart för ökade olje- och elpriser kommande år och decennier och minskar utsläpp av växthusgaser och därmed även risker för klimatförändringens konsekvenser. Miljöbedömning av åtgärder i den årliga handlingsplanen: Miljökonsekvensbedömningen ovan utgår från de uppsatta miljömålen och är mer av det övergripande slaget. Vid framtagning av den årliga handlingsplanen ska därför även göras en miljökonsekvensbedömning av de åtgärder som avses att genomföras kommande år. Nedan följer den kompletterande miljöbedömning gjord av konsult (WSP Environmental, Göteborg) hösten 2011 efter synpunkter från remissinstanser (Miljöskyddsnämnden, Länsstyrelsen) som saknade vissa aspekter i den ursprungliga miljöbedömningen (ovan). Alingsås Energiplan Behovsdömning av miljöbedömning samt sociala och ekonomiska konsekvenser Hållbarhetsbedömning av energiplan För att nå en hållbar utveckling behövs de tre dimensionerna, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna tillgodoses. För att se i vilken omfattning energiplanen uppfyller detta har i denna bilaga sociala och ekonomiska aspekter belysts. Både de ekonomiska och sociala konsekvenserna utgår från ett lokalt perspektiv (eventuella regionala och globala effekter är exkluderade) samt inkluderar privata och offentliga aspekter. Externaliteter, det vill säga en ekonomisk handling som påverkar en tredje part har inte beaktats närmare i denna bedömning. Ekonomiska aspekter För att nå en långsiktigt hållbar utveckling måste även ekonomiska aspekter tillgodoses. De långsiktiga målen att minska utsläppen och bryta beroendet av fossil energi kommer att ge ekonomiska konsekvenser på lång och kort sikt jämfört med noll-alternativet. Energiplanen är av huvudsakligen strategisk art och många av åtgärderna är inriktade på beteendeförändring som ska minska energianvändningen. Åtgärder som syftar till energieffektivisering i befintliga anläggningar och system ska utföras. Detta är åtgärder som spänner från små till måttliga kostnadsinsatser i genomförandet. Kommunen ska initiera förändringarna genom bland annat information och detta arbete kräver resurser. För energieffektiviseringsåtgärder kan investeringar komma att behövas av anläggningsägarna. Efter genomförda åtgärder är kostnadsminskningar för driften av anläggningarna att vänta som följd av den minskade energianvändningen. Åtgärder som syftar till en omställning till andra energislag kräver investeringar i ny teknik, nya anläggningar etc. Detta kan innebära högre kostnader eller avgifter på olika varor och tjänster.

80 Transport Transportsektorn står inför den stora utmaningen för att bli hållbarare. I dagsläget är transportsektorn till stor del beroende av fossila bränslen. Åtgärderna i energiplanen kan innebära måttligt kostnadskrävande infrastrukturinvesteringar (upprustning eller nyproduktion av gång- och cykelbanor samt hållplatser) i satsningen på omställning till andra transportalternativ än bil. Kommunala satsningar på information och kampanjer planeras också för ändamålet. Privat- och företagsekonomiskt kräver en omställning till andra transportalternativ inga eller ganska begränsade insatser såsom investeringar i till exempel cykel eller periodkort för kollektivtrafik. Alternativ som innebär ökad fysik aktivitet kan förväntas ge en positiv effekt på folkhälsan och i förlängningen en positiv ekonomisk effekt för enskilda privatpersoner, för arbetsgivare och så även på kommunal nivå. Målet om högre andel miljöfordon inom kommunen förutsätter investeringar i nya miljöfordon och denna ambition omfattar såväl den kommunala verksamheten som övriga näringslivet och privatpersoner inom kommunen. För de som investerar i miljöbilar påverkas driftsekonomin oftast i positiv riktning jämfört med fossilbränsledrivna fordon. Kommunens insats omfattar att tillsätta resurser för informationsinsatser och styrmedel såsom skrotningspremier övervägs, liksom miljökrav vid inköp, justeringar i översiktsplanen m m. Möjligheterna att söka EU-bidrag vid satsningen mot hållbarare transporter kommer att ses över. För att minska behovet av transporter förutsätts kommunala investeringar i teknik som möjliggör effektiva möten på distans och t ex ruttplanering. Initialt ökar kostnaderna med en sådan satsning för att i ett senare skede sparas in i och med minskat behov av transporter. Byggnader, infrastruktur samt energiförsörjning För att sänka energiförbrukningen i kommunägda byggnader måste insatserna ske i det befintliga beståendet, då nya energieffektiva hus hjälper inte till att sänka energiförbrukningen tillräckligt mycket totalt sett. Initialt kommer föreslagna åtgärder att leda till högre kostnader då resurser kommer ett behövas för att konvertera befintliga lösningar och system samt driftoptimera befintliga system. Den ekonomiska modell och de återbetalningstider som kan accepteras vid ny- och reinvesteringar varierar med olika aktörer i fastighetsbranschen. Energiplanens mål om energieffektivisering i befintlig bebyggelse är främst inriktad på det kommunala byggnadsbeståndet vilket ger god möjlighet att prognosticera genomförandet. Målet att bygga energieffektivare och till passivhusnivå leder med all sannolikhet till större investeringskostnader. I takt med att byggindustrin idag alltmer anpassar sig till mer energieffektivt byggande med ett mer välisolerat klimatskal, energieffektiva installationer och med bättre uppföljningsmöjligheter av energianvändningen kommer emellertid dessa merkostnader att minska. Att renovera eller bygga för låg energianvändning kommer att ge lägre energikostnader jämfört med byggnader som uppförs utan ytterligare ambitioner än att klara byggreglernas krav och på längre sikt kan man därför förvänta sig att investeringen tjänas in och att fastighetsvärdet kan påverkas positivt. Man kan räkna med att det kommer att krävas en större informationsinsats för att uppnå de mål som satts upp för energieffektivt byggande. Detta kommer bland annat att ske genom att utöka energioch klimatrådgivningstjänsten. Utöver detta tillkommer kostnaderna för att följa uppställda energikrav vid nybyggnation. Här kommer besparingen att hamna på förvaltningen men ge kommunen en extra kostnad. Vad gäller energieffektiviseringen i infrastrukturen, som byte av vägbelysning, kan man förväntas sig snabb avkastning om den befintliga belysningen är av äldre ålder. Konvertering mot förnyelsebar energi genom att utreda möjligheterna att en biogasanläggning samt en solcellsanläggning kostar mycket initialt men kommer på ett längre perspektiv ge en säker inkomst till låga driftkostnader.

81 En långsiktig aspekt, ifall inte den bebyggda arean i kommunen ökar, är att det kommunala energibolaget kommer att sälja mindre energi till följd av energiplanens mål, vilket minskar de kommunala inkomsterna hos bolaget. Industri Målet för industrin i energiplanen är att andelen förnyelsebar energi inom industrin skall öka. Industrisektorn berörs även i målet om att den totala energianvändningen skall minska med 20 %. Hur det skall uppnås är inte närmare specificerat, men bland annat nämns att den kommunala energi- och klimatrådgivningen skall utökas. Kostnaden och eventuella besparingar är i dagsläget svåra att bedöma då nulägesanalys saknas av industrins möjligheter för att uppnå detta. Är till exempel inte enklare energieffektiviseringsåtgärder redan genomförda hos kommunens industrier kan energieffektiviseringen ske till en låg kostnad. Är däremot sådana åtgärder redan genomförda i stor utsträckning blir kostnaden större för varje kwh som ska sparas. Den förväntade höjningen av energipriset kommer att påverka i vilken utsträckning åtgärder blir tillräckligt kostnadseffektiva för att industrin skall förväntas att genomföra åtgärderna. Sociala aspekter Bedömningen av sociala aspekter av Alingsås kommun Energiplan utgår ifrån de olika bedömningsområdena arbetskraft och arbetsmarknad, social integration, jämlikhet samt folkhälsa och säkerhet. Även ur ett socialt perspektiv karaktäriseras energiplanen av strategiska och generella åtgärder vilket gör att en bedömning av vilka grupper som påverkas svår att avgöra. Arbetskraft och arbetsmarknad Alingsås har en energianvändning som är låg jämfört med både Västra Götalandsregionen och Sverige då industri och jordbruksverksamheter jämfört med övriga verksamheter inom kommunen är låg. Även åtgärdsförslagen i Energiplanen riktar sig främst till kommunal verksamhet och privatpersoner. Detta görs att arbetsmarknaden påverkas relativt lite av energiplanen. Däremot kan jobb skapas genom att grön teknik och nyinvestering behövs, men omfattningen av detta bedöms vara relativt begränsad. Social integration och trygghet Många av målen och åtgärderna i energiplanen berör informationsinsatser, till exempel resvaneomställningar och utbildningar i möjligheten att utnyttja förnyelsebara energikällor. Beroende på hur de berörda instanserna lyckas kommunicera med de olika socioekonomiska grupperna kommer åtgärderna bli mer eller mindre inkluderande ur ett socialt perspektiv. De sociala konsekvenserna kan även få stora spridningar beroende på hur infrastruktursatsningarna och reseomställningarna fördelar sig. Även här måste skillnaderna mellan kvinnors och mäns resande beaktas, då män generellt reser längre samt använder sig av bilen mer än kvinnor gör. Beroende på hur satsningen görs kan det leda till skillnaderna ökar eller minskar. Det är viktigt att förändringar och satsningar på hållbara transporter inte exkluderar grupper som rörelsehindrade och äldre utan regelmässigt utvärderar behov och konsekvenser även hos dessa grupper. En ytterligare social konsekvens är att ökad lokal produktion av energi leder till mindre och kortare strömavbrott vilket kan ger medborgarna större trygghet. Privatekonomiska aspekter Att bygga energieffektivt kan ge initialt större kostnader, då material och arbetskostnaderna förväntas ligga något högre. Det är dock rimligt att förutsätta att energieffektivare bostäder kommer att ge lägre driftkostnader och minska boendekostnaderna på längre sikt. Utredningen samt satsningen på förnyelsebara lokal energiproduktion kommer att minska effekterna av förväntade höjningar av energipriset. Folkhälsa

82 Då många av åtgärderna riktas mot att förändra resvanorna mot alternativ som är mer miljövänliga kan man konstatera att de åtgärder som riktar sig mot att byta ut bilen mot kollektivtrafik och cykling kommer att leda till förbättrad folkhälsa, då dessa transportalternativ leder till mer fysisk rörelse än biltransport. Om miljövänligare transportalternativ väljs så leder det till förbättrad luftkvalitet vilket kommer att ha en positiv effekt på folkhälsan, såväl som på miljön ur buller och emissionssynvinklar. Om produktionen solenergi ökar är det rimligt att biobränsle användning minskar vilket ger färre lokala emissioner, vilket i sin tur leder till bättre luft minskar ohälsa relaterad till dålig luftkvalitet. Behovsbedömning av miljöbedömning I samband med att kommuner och myndigheter tar fram planer och program skall en behovsbedömning av miljökonsekvensbedömning göras enligt ske 6 kap. 11 MB. Avgörande för ifall energiplan kräver en miljöbedömning är om energiplanen antas medföra betydande miljöpåverkan. Energiplanen bedöms inte medföra förutsättningar för kommande tillstånd av åtgärder och verksamheter som anges i bilaga 3 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Generellt kan sägas att energiplanen är av huvudsakligen strategisk art och i ganska liten grad definierar åtgärderna specifikt. Till exempel är målet att skapa förutsättningar för förnyelsesebara energikällor så generellt hållet att det inte går att avgöra om de innebär kommande tillståndspliktiga verksamheter. Ett av åtgärdsförslagen är att utreda förutsättningar för biogasproduktion samt kraftvärmeproduktion i Alingsås, där det i ett eventuellt nästkommande steg kan bli aktuellt med en miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvenserna av att implementera K2020 och Alingsås trafikförsörjningsplan bedöms i arbetet med dessa planer, ej i energiplanen. Dock kan ändringar i, samt handlingsplaner till, Alingsås energiplan innebära att en miljöbedömning skall påbörjas.

83 Bilaga 2 (Energiplanen ) I. Sammanställning av åtgärder under 2012 Bygger på Alingsås energiplan med tillhörande Energieffektiviseringsstrategi för Alingsås kommuns interna verksamhet Denna sammanställning av åtgärder är framtagen efter diskussionsmöten mellan Catharina Norberg (f.d. Miljöstrateg, KLK), Fredrik Bergman (miljöstrateg, KLK), Tomas Nilsson (energi- och klimatrådgivare, SBK) och representanter från Alingsåshem (Ingmarie Odegren, Tore Hallén, samt per mail Johan Fogelquist), Fabs (Peter Jacobson, Lars Friskopp), Alingsås Energi (Fredrik Wizemann), Tekniska kontoret (Tomas Carlsson, Maria Aronsson, Tommy Blom, Anna Hansson), Samhällsbyggnadskontoret (Hans Nerstu), Miljöskyddskontoret (Catharina Pettersson), Barn- och ungdomskontorets kostenhet (Karin Klint, Anni Berglund) samt tjänstemän vid KLK (Marit Minou, Magnus Bernhardsson, Henrik Larsson). Syftet med sammanställningen är att synliggöra de åtgärder som planeras under 2012 som bidrar till att uppnå målen i Alingsås energiplan , samt mål i Alingsås miljömål Åtgärder ska stämmas av med respektive förvaltningsledning/nämnd samt bolagsledning. Förkortningar: AH = Alingsåshem, AE = Alingsås Energi, SBN = Samhällsbyggnadsnämnden, MN = Miljöskyddsnämnden, TN = Tekniska nämnden, BUN = Barn- och ungdomsnämnden, KS = Kommunstyrelsen. Kolumn 3 visar vilka av målen i energiplanen som åtgärden primärt stöttar. Hållbara energisystem Ansvarig nämnd / bolag Mål som stöttas Fortsatt utredning av kraftvärmeproduktion AE 1 Informationsinsatser som vänder sig till kommuninvånarna SBN 1 rörande möjligheter att installera och utnyttja förnyelsebara energikällor, ex. solel, solvärme, vindkraftel Byggnation av skola och idrottshall i Stadsskogen som Fabs 1,2 nollenergihus (inkluderar bl a en stor solcellsanläggning för elproduktion) I översiktsplan och detaljplan ge möjlighet till förnyelsebara SBN 1 energikällor (exempelvis ange områden och beakta solinfall etc) Hållbara transporter Fortsätta att successivt byta ut kommunens och Fabs TN, Fabs 3 fordonsparker mot miljöbilar enligt Trafikverkets definition Se över bolagens fordonsparker för att säkerställa att utsläppen av AE, AH, Fabs 3 CO2 inte ökar (bl a kommer en elbil att köpas in) Genomföra aktiviteter för att förändra resvanor hos kommunens KS, SBN 3 anställda, ex. cykelutmaningen Fortsätta att genomföra åtgärder för att främja gång och cykel KS 4 som påbörjades inom ramen för Cykelprojektet-marknadsföring ( ) Öka användning av telefonmöten och videokonferenser som alternativ till resor, ex genom att göra en pilot inom någon verksamhet KS, SBN 3

84 Se över möjligheterna att ställa högre miljökrav på upphandlade transporter (t.ex. skolskjuts, transporter av mat, m.m.) Utredningsenheten skriver under 2012 avtal om tillköp av trafik som rör lördag och söndag. Utredningsenheten utreder under 2012 en framtida linje 3 i Alingsås tätort. Linjen ska kunna förlängas till nya områden under eller senare. Utredningsenheten undersöker under 2012 möjligheterna att förändra trafiken i Hemsjö/Ingared/Ödenäs, så att samtliga turer trafikerar Västra Bodarna station. Möjlig start dec Utredningsenheten undersöker möjligheten att förbättra turutbudet Långared-Alingsås. Möjlig start dec Utredningsenheten arbetar långsiktigt enligt K2020 om utvecklad kollektivtrafik och ökat turutbud. Utredningsenheten ska delta i planfrågor med SBK och i trafikplanering med TK (enligt beslut om GR:s strukturbild: bostadsbebyggelse ska planeras i kollektivtrafikstråk). Utredningsenheten ska leda kommunens behov av pendel- och cykelparkeringar i Västsvenska Paketet (VP). Utredningsenheten ska fortsatt arbeta med att förbättra hållplatser i tillgänglighetsplaneringen tillsammans med TK. Genomföra minst en utåtriktad aktivitet för att få alingsåsarna att transportera sig på ett miljömässigt bättre sätt Utreda vilka miljökrav som är möjliga att ställa vid upphandling av exploatering (t.ex. att exploatören ska använda miljöklassade fordon) Anordna kurser i sparsam körstil (ecodriving) och erbjuda dessa för kommunal personal som kör mycket i tjänsten Implementera föreslagna åtgärder från kommunens fordonshanteringsprojekt, ex. bokningssystem och utökade biloch cykelpooler Utreda en samordningsresurs för kommunens trafikplanering inkl. cykling och kollektivtrafik Energieffektivisering Fortsätta ombyggnation av flerbostadshus i Brogården i passivhusteknik (fram till 2014) Vid alla omfattande ombyggnationer av kommunens fastigheter ska separat varmvatten- och elmätare installeras. Badrumsprojekt i Stockslycke och Noltorp med installation av individuell varmvattenmätning (fram till 2016) Installation av individuell varmvattenmätare på övriga beståndet (successivt till 2015) Minska förbrukningen av fastighetsel genom löpande utbyte av vitvaror, armaturer och ljuskällor samt att förse dessa med rörelsevakter etc. KS 13 KS 5 KS 5 KS 5 KS 5 KS 5 KS 5 KS 5 KS 5 KS, SBN, TN 4, 5, 6 SBN, TN, KS 13 TN i samarbete 3 med övriga nämnder TN 3 SBN 4,5 AH 9 Fabs, AH 12 AH 12 AH 12 AH, Fabs 8,13 Ställa höga krav på energieffektivitet vid inköp/upphandling. AH, Fabs, KS, TN 8,13 Plocka bort kostnaden för vatten och verksamhetsel ur hyresavtal Fabs 8,13 med kommunala verksamheter. Genomförs Fortsatta utbildningsinsatser inom grundskolan med fokus på Fabs, SBN 8,13 energisparande. Konvertera två oljepanneanläggningar. Fabs 11

85 Konvertera en värmeanläggning med direktverkande el till Fabs 11 vattenburet system (i Sollebrunn) Ny datoriserad SRÖ på minst en större anläggning per år, om Fabs 8,13 möjligt i kombination med ombyggnad av ventilation och värme. Uppkoppling av anläggningar som har DUC till DHC (huvuddator) via kommunens datanät Tilläggsisolera vindar med dålig värmeisolering Fabs 8,13 Ersätta sex ventilationsanläggningar som saknar Fabs 8,13 värmeåtervinning med nya aggregat som har värmeåtervinning Utökning av närvarostyrning av belysning (bl.a. i skolor och på Fabs 8,13 Rådhuset) Införa individuell värmemätning för varje hyresgäst i Bolltorps Fabs, SBN 12 industriområde. Behovsanpassa ventilation och värme i skolor. Fabs 8,13 Genomföra test med att visualisera skolornas energiförbrukning Fabs 8,13 på publika TV-skärmar, i syfte att minska energianvändningen. Genomförs med start på Noltorpskolan Genomföra Earth Week med fokus på lärande KS, SBN, AE 8,13 Ta fram exempel som synliggör hur mycket el som förbrukas när SBN, KS 8,13 kopiatorer, datorer och annan elektronisk utrustning står på. I samband med miljötillsyn uppmuntra att energikartläggning MN 13 genomförs. Påbörja genomförandet av föreslagna åtgärder i TN 8,13 energikartläggningen av VA-verken (görs vintern ) Se över energianvändningen i de egna byggnaderna. AE 8,13 Undersöka möjligheten att i markanvisningsavtal skriva in att SBN 10 byggföretag får betala vite om inte byggnaderna lever upp till energikraven i riktlinjerna för miljöanpassat byggande. (Statlig utredning pågår.) Genomföra energisparåtgärder i exploateringsavdelningens SBN 8,13 byggnader (Nolhaga slott, Vandrarhemmet, Tropikhuset, m.m.) Undersöka möjligheten att minska el som förbrukas av SBN, KS, Fabs 8,13 kopiatorer, datorer m m som står i stand by-läge i Rådhuset och i kommunhuset på Sveagatan 12. Hållbar livsmedelsförsörjning I samarbete med entreprenör (ISS) utreda förutsättningar för att KS, BUN 14 minska klimatpåverkan genom att exempelvis fortsätta öka andelen vegetarisk kost. I samarbete med entreprenör (ISS) utreda hur matens miljö- och KS, BUN 14 klimatpåverkan kan minskas genom att aktivt arbeta för att minska svinnet av mat i t.ex. skolor. Utreda vilken (teoretisk) självförsörjningsgrad det finns potential till inom den geografiska kommunen. KS, SBN 15 II. Förslag till ytterligare åtgärder

86 Dessa åtgärdsförslag, framarbetade av tre arbetsgrupper inom ramen för Energiplaneprojektet, kan utgöra idébank vid framtagande av den årliga handlingsplanen. Syftet med åtgärderna är att bidra till att uppnå målsättningarna i Alingsås energiplan Hållbara energisystem Ansvarig nämnd / bolag Mål som stöttas Utreda förutsättningarna för biogasproduktion i Alingsås Utreda förutsättningar för nettomätning av el. Ta vara på spillvärme ur avloppsvatten Utredning av kraftvärmeproduktion (inkludera solvärme i utredningen) Utbildningsinsatser inom skola/förskola Informationsinsatser till kommuninvånare rörande möjligheter att installera och utnyttja förnybara energikällor, ex. solel, solvärme, vindkraftel Anordna Evenemang i liknande anda som Lights in Alingsås. Hållbara transporter - inåtriktade åtgärder Ruttplanering för avfallshantering Grön IT åtgärder, ex. öka användning av telefonmöten och videokonferenser som alternativ till resor Undersöka möjligheter att söka EUbidrag för att växla upp arbetet mot hållbarare transporter Implementera intentionerna i lokal K2020 samt Alingsås trafikförsörjningsplan för kollektivtrafik Hållbara transporter - utåtriktade åtgärder Utåtriktade aktiviteter för att få alingsåsarna att transportera sig på ett miljömässigt bättre sätt: Transportdag där bjuds in tillverkare av miljöbilar, NTF, Gröna bilister, Biogas Väst, Västtrafik mfl. Cykeltävlingar för skolelever Årlig torgaktivitet kring Nya vägvanor Marknadsföringskampanjer för att få kommuninvånarna att transportera sig på ett miljömässigt och säkrare sätt Genomför åtgärder med syfte att minska biltrafiken i innerstan

87 Undersöka möjligheterna att införa skrotningspremie på gamla bilar. Energieffektivisering inåtriktade åtgärder Genomföra arbetet med energieffektiviseringsstrategin i kommunens egen verksamhet. Energieffektivisering utåtriktade åtgärder Utreda möjligheten att införa timmätning för elförbrukningen. Ger en möjlighet till bättre produktionsanpassning och minskar behovet av smutsig marginalel. Vid alla omfattande ombyggnationer av kommunens fastigheter ska separat varmvatten- och elmätare installeras.

88 Bilaga 1 (Energiplanen ) Nulägesbeskrivning och analys Energi- och växthusgasstatistik för Alingsås 1

89 Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING...5 AVGRÄNSNING OCH METOD...5 BESKRIVNING AV STATISTIK FRÅN SCB...5 BESKRIVNING AV STATISTIK FRÅN RUS ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE...6 INDUSTRISEKTORN...7 HUSHÅLLSSEKTOR...8 OFFENTLIG VERKSAMHET ENERGIÅTGÅNG BRÄNSLEN OCH EL...9 BRÄNSLEN FÖR UPPVÄRMNING OCH EL...9 ELDNINGSOLJA...10 FJÄRRVÄRME OCH TRÄDBRÄNSLEN...10 ELANVÄNDNINGEN...11 SOLENERGI ENERGIANVÄNDNING SEKTORER OCH ENERGIKÄLLOR FOSSILA OCH FÖRNYBARA BRÄNSLEN TRANSPORTER...14 ALINGSÅSBORNAS RESVANOR OCH BILINNEHAV...15 RESVANOR...19 KOLLEKTIVTRAFIKEN I ALINGSÅS...20 RESEAVDRAG KLIMATPÅVERKAN...22 UTSLÄPP AV KLIMATPÅVERKANDE GASER INOM ALINGSÅS KOMMUN ENERGIANVÄNDNING INOM KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET...25 ENERGIANVÄNDNING INOM BYGGNADERNA...25 ÖVRIG ENERGIANVÄNDNING, EL- OCH BIOGASPRODUKTION...28 VATTEN- OCH AVLOPP...28 PARK OCH GATA...31 TRANSPORTER OCH BILINNEHAV UTSLÄPP AV CO2 FRÅN DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN

90 11 ANALYS...36 KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE...36 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET...37

91 1 Sammanfattning Alingsås kommun arbetar med att ta fram en ny Energiplan som även ska innehålla en energi- och klimatstrategi med fokus på Alingsås energirelaterade klimatutsläpp. I detta arbete ingår att göra en nulägesbeskrivning/nulägesanalys innehållande relevant statistik för Alingsås kommun. Arbetet med att ta fram Energiplanen genomförs av en intern projektgrupp. För att ta fram och analysera statistiken har konsulthjälp anlitats, Chris Hellström på KanEnergi Sweden AB. Alingsås kommuns miljömål är övergripande för den energiplan som håller på att tas fram. Miljömålen gäller för åren och gäller för hela den geografiska kommunen: De totala utsläppen av växthusgaser per invånare i Alingsås kommun ska minska med 40% jämfört med Den totala energianvändningen per invånare i Alingsås kommun ska minska med 20% jämfört med Andelen förnybar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka till 50%. Dessutom finns ytterligare ett fjärde mål: Nya byggnader och omfattande ombyggnader ska kännetecknas av mycket hög energieffektivitet (25% lägre än byggnormen). Dessa fyra mål kommer inom energiplansprojektet att brytas ner både till 3-åriga målsättningar ( ) samt till förslag på åtgärder. Nulägesanalysen visar att andelen förnybar energi år 2008 var 43% i den geografiska kommunen. Utgångsläget för målet om minskat energianvändning är är kwh/invånare år Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent, räknat per invånare. Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%). Däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om inte trenden med ökade transporter fortsätter. De totala utsläppen var ton koldioxidekvivalenter eller 3 ton per invånare. Detta skall jämföras med en utsläppsnivå av 6 ton per invånare på nationell nivå. Den kommunala verksamheten har analyserats med avseende på energianvändning för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion i byggnaderna, elanvändning inom park/gata och energianvändningen inom vatten- och avlopp samt transporter med egna fordon. Energianvändning för övriga verksamheter samt för inköpta tjänster har inte beaktats. Inom den kommunala verksamheten och de kommunala bolagen används ca MWh per år eller ca 1900 kwh/invånare av el, bränslen för värme och drivmedel. Koldioxidutsläppen kommer främst från uppvärmningen och är totalt 1500 ton per år eller lite mer än 40 kg per invånare. Andelen för transporter i detta är 30%. Drift och uppvärmning av fastighetsbeståndet samt transporter är dom viktigaste områden att lägga fokus på, men även mindre verksamheter som VA och gatubelysning har förbättringspotential. 4

92 2 Inledning Alingsås kommun arbetar med att ta fram en ny Energiplan som även ska innehålla en energi- och klimatstrategi med fokus på Alingsås energirelaterade klimatutsläpp. I detta arbete ingår att göra en nulägesbeskrivning/nulägesanalys innehållande relevant statistik för Alingsås kommun. Arbetet med att ta fram Energiplanen genomförs av en intern projektgrupp. För att ta fram och analysera statistiken har konsulthjälp anlitats, Chris Hellström på KanEnergi Sweden AB. Avgränsning och metod Statistik från SCB den nationella emissionsdatabasen, RUS, har används för en översiktlig beskrivning av energianvändningen inom kommunens geografiska område. SCB s statistik har delvis kompletterats med egna siffror från kommunens projektgrupp. Med hjälp av uppgifter från kommunens egen verksamhet och andra underlag ges en fördjupad bild av klimatpåverkan av kommunens egna verksamheter, inklusive de kommunägda bolagen Alingsås Energi, Fabs och Alingsåshem. Beskrivning av statistik från SCB Kommunal och Regional Energistatistik baseras på data för årlig el-, gas- och fjärrvärmeförsörjning (AREL), industrins årliga energianvändning (ISEN), oljeleveranser (KomOlj), energistatistik för småhus samt energianvändning inom lantbruket. En balansräkning används för beräkning av Kommunal och Regional Energistatistik. Tillförseln i balansen är beräknad bottom-up. Användningssidan är hämtad genom direktkopiering av de data som ingår i de olika energiundersökningarna och det är användningssidan som är relevant för beräkningarna. Energianvändningen inom transportsektorn baseras på oljeleveransstatistik insamlat av KomOlj. Statistiken bygger på uppgifter från de 13 största oljebolagen om vart de levererat drivmedel och eldningsolja. SCB antar därefter att allt som levererats även används. Uppgiftslämnarna har ofta problem med att fördela leveranser kommunvis. För att läsa mer om statistik från SCB, se bilaga 1, Kommunal och regional energistatistik Anvandarhandledning_Version_1_5. Energistatistiken från SCB som har trots sina brister även flera fördelar. Det finns data från 1990 och framåt, de data som finns har samlats in på likvärdigt sätt vilket gör dem jämförbara och användbara för att se till olika trender i kommunen. Beskrivning av statistik från RUS Uppgifterna i den nationella emissionsdatabasen utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras bland annat till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. Denna utsläppsstatistik finns tillgänglig på läns- och kommunnivå. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät (rutorna motsvarar 1 km2) med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Hur uppgifterna tagits fram beskrivs i rapporten Metod- och kvalitetsbeskrivning - Geografisk fördelning av emissioner till luft år 2008, David Segersson m fl. Uppgifterna som rör transportsektorn håller en bra kvalitet på både läns- och kommunnivå. Övriga sektorer är något mer osäkra, men ger trots detta en relativt bra bild av utsläppsförhållandena. Eftersom utsläppen har tagits fram på samma sätt är det möjligt att 5

93 jämföra utsläppsförhållanden mellan olika län och kommuner med varandra. Enskilda siffror bör dock tas med viss försiktighet. Däremot kan trenderna i materialet ge en relativ tydlig bild av utvecklingen under tiden. Energibalanserna och emissionsdata har en viss eftersläpning, vilket betyder att tillgängliga siffror finns fram till år Energianvändning i kommunens geografiska område Energianvändningen inom kommunen år 2008 var totalt MWh eller kwh per invånare. Alingsåsborna använder därmed något mer än hälften av energimängden jämfört med en genomsnittlig svensk eller boende i Västra Götalands län, se figur 1. Förklaringen är att kommunen saknar eller har få energiintensiva industrier Energianvändning sektorer kwh/invvånare Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks Jordbruk,skogsbruk,fiske Riket VG län Alingsås Figur 1: Jämförelse mellan energianvändningen av olika samhällssektorer i riket, Västra Götalands län och Alingsås kommun år Källa: SCB Sektorn offentlig verksamhet omfattar utbildning, forskning och utveckling, Hälso- och sjukvård samt sociala tjänster, Sport, fritid och kultur, Gatu- och vägbelysning, Vattenverk, Avfallshantering, avloppsrening och renhållning. Sektorn övriga tjänster omfattar elförsörjning av kontor, lager och dylikt, Gasförsörjning, Ång- och hetvattenförsörjning, Parti- och detaljhandel, Hotell- och restaurangverksamhet, Post och telekommunikation, Bank- och försäkringsverksamhet, Fastighetsförvaltning mm. Den energi som används för transporter inom respektive sektor redovisas för sig. Detta innebär att allt transportarbete redovisas i sektorn Transporter. Alingsås kommuns energianvändning är kopplad till sektorn offentlig verksamhet och transporter. Kommunens bolag Alingsåshem och Fabs återfinns i sektorn övriga tjänster. 6

94 Figur 2 tydliggör att transportsektorn dominerar energianvändningen. Nästa stora sektor är hushållen. Kommunens egen verksamhet utgör tillsammans drygt hälften av hushållssektorn. Figur 2: Samhällssektorernas andel av energianvändningen. Källa: SCB Industrisektorn Energianvändningen inom industrin har en svagt nedåtgående trend (figur 3). Utvecklingen skiljer sig starkt från den för Sverige och Västra Götalands län. Figur 3: Energianvändningen inom industrisektorn i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren Källa: SCB 7

95 Hushållssektor Energianvändningen inom hushållssektorn har minskat mellan 1990 och 2008, räknat per invånare. Utvecklingen stämmer överens med utvecklingen i länet och Sverige (figur 4) Figur 4: Energianvändningen inom hushållssektorn i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren Källa: SCB Offentlig verksamhet Energianvändningen inom den offentliga sektorn i kommunen följer utvecklingen i landet och länet. Minskningstakten för Alingsås kommun verkar ha ökat de sista åren, vilket kan vara en effekt av kommunens arbete med att minska energianvändningen i byggnaderna (figur 5). Siffrorna är inte korrigerade för årsvariationer, vilket påverkar värmebehovet enskilda år jämfört med ett så kallad normalår. I bilaga 1 redovisas årsvariationerna i förhållande till ett så kallad normalår. Rent allmänt blir vintrarna allt varmare, vilket betyder att energibehovet för uppvärmning minskar, vilket förklarar den allmänna trenden med minskat värmebehov. Figur 5: Energianvändningen inom den offentliga verksamheten i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren Källa: SCB 8

96 4 Energiåtgång bränslen och el Den totala energianvändningen har minskat med 10 procent år 2008 jämfört med år Den största minskningen skedde för användningen av eldningsolja (figur 6). Elanvändningen har ökat något och användningen av diesel har mer än fördubblats under tiden. Figur 6: Användning av energi, fördelat på olika bränslen och el i kwh per invånare. Källa: SCB, egen bearbetning Miljömålet för Alingsås kommun för energianvändninge n är att den totala energianvändningen per invånare ska minska med 20% jämfört med Utångsläget år 2008 är kwh/invånare. Bränslen för uppvärmning och el Ur figur 7 framgår att användningen av energi för uppvärmning av byggnader verkar ha minskat. Energiåtgången för uppvärmningen är dock inte korrigerad för hur vintrar enskilda år förhåller sig till ett så kallat normalår. I figuren redovisas även hur respektive år har förhållit sig jämfört med ett normalår. Se även beskrivningen i bilaga 1. 9

97 Figur 7: Användning av bränslen för uppvärmning av byggnader och beredning av tappvarmvatten samt el och antal graddagar för respektive år. Observera att skalan för åren är per fem år det första tre redovisade åren och sedan årsvis. Jämförelsen av användningen av bränslen för värme och el med kurvan för hur året förhöll sig jämfört med normalåret visar ett starkt samband sett över hela perioden. Eldningsolja För 20 år sedan var eldningsolja det dominerande energislaget för uppvärmning av byggnader. Användningen av eldningsolja (EO1 (villaolja) och tung eldningsolja) har minskat från dryg kwh per invånare år 1990 till endast 240 kwh/invånare år 2008, dvs en minskning med över 95 procent. Användningen av tung eldningsolja har nästan upphört. Minskningen beror troligen på ökade priser samt det konverteringsstödet som fanns mellan 2006 och 2007, även om minskningen inleddes redan tidigare i samband med utbyggnaden av fjärrvärme. Eftersom konverteringsstödet är borta och de antagligen sämsta pannorna utbytta lär den fortsatta avvecklingstakten för oljan plana ut. Fjärrvärme och trädbränslen Fjärrvärmenätet i kommunen började byggas ut efter år 1996 och har ersatt mycket oljeeldning i enskilda pannor. Utvecklingen av fjärrvärmeproduktionen framgår av figur 8. År 2009 användes 93 procent biobränslen för fjärrvärmeproduktionen. 10

98 Figur 8: Fjärrvärmeproduktion år Källa: Alingsås Energi Användningen av trädbränslen avser ved och pelletseldning i enskilda pannor. Trädbränsleeldningen verkar ha varit relativt konstant under åren. Med stor sannolikhet finns de flesta byggnader med fastbränslepannor utanför fjärrvärmeområdet. Elanvändningen El används av samtliga sektorer till olika ändamål och kan för sektorerna hushåll, offentlig sektor och övriga tjänster inte separeras på el för uppvärmning och annan elanvändning. Elanvändningen var 9050 kwh/invånare år 2008 och är den dominerande energikällan i kommunen. Ökningen de sista åren kan härledas till att konvertering från oljeeldning till värmepump ökar elbehovet. Konvertering från elvärme till värmepump minskar elanvändningen, men antalet hus som konverteras från olja är större än de som konverteras från el. Bytet till värmepumpar kan också vara en förklaring för att energianvändningen för uppvärmningen verkar ha minskat totalt sett. Även användningen av fastighetsel för ventilation mm har ökat de sista åren. Kommunens miljöskyddskontor har sedan år 1999 till slutet av augusti 2010 handlagt 1209 installationer av berg- och/eller jordvärmepumpar. Övriga värmepumpstyper (luft-luft, luftvatten-värmepumpar) är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Solenergi Den enda tillgängliga statistiken över solenergianläggningar i kommunen är den över byggnader där ägaren har sökt statligt bidrag för solvärme eller solceller. Bidraget har funnits sedan år Uppgifterna har lämnats från länsstyrelsen. Inga uppgifter är tillgängliga över entalet solvärmeanläggningar som är byggda före år Sedan år 2000 har 51 st solvärmeanläggningar färdigställts. 16 solvärmeanläggningar har sökts bidrag för, men anläggningarna är inte färdigställda För 6 anläggningar har det sökts bidrag för installation av solceller. Ingen av dessa är färdigställda. Solvärmeanläggningarna uppskattas producera mellan kwh/år per anläggning. Samtliga anläggningar tillsammans kan då innebära en potential på ca kwh/år. Solcellsanläggningarnas produktion kan inte uppskattas, eftersom det saknas uppgifter om yta. 11

99 5 Energianvändning sektorer och energikällor En analys av sambandet energianvändning fördelat på olika bränslen och olika sektorer ger följande bild för år 2008 (figur 9): Figur 9: Energianvändning år 200, fördelat på energikällor och sektor. Källa: SCB Återigen blir tydligt att el är det dominerande energislaget i kommunen totalt sett. För hushållssektorn blir tydligt att en förhållandevis stor andel av hushåll värmer sina hus med trädbränslen. I den offentliga sektorn och övriga tjänster är merparten av byggnaderna ansluten till fjärrvärmenätet. Även för industrin dominerar fjärrvärme. Användningen av eldningsolja inom industrin kan både vara för uppvärmning och som processenergi. Elanvändningen inom transportsektorn utgörs av el för drift av västra stambanan som fördelats på kommunen. 6 Fossila och förnybara bränslen I detta kapitel överger vi uppdelningen i samhällssektorer och lägger istället fokus på energianvändningen i tre områden: transporter, bränslen för värme och el samt industriprocesser. I industriprocesser ingår bränslen och el som kan härledas till just processenergi inom både industrisektorn och jordbruk. Området värme och el omfattar bränslen för hushåll, offentlig verksamhet och övriga tjänster samt fjärrvärme från industri. I denna grupp ingår också all el som inte genom SCB fördelats på transporter och industri, även om en del el även används till annat än uppvärmning. 12

100 I de tre områden har förhållandet mellan fossila och förnybara bränslen samt kärnkraft (el) beräknats (figur 10). Fördelningen av elmixen i fossila och förnybara källor samt kärnkraft har beräknats enligt tabell 1. Eftersom inga uppgifter föreligger om hur många elabbonnenter i kommunen valt el från förnybara källor eller miljömärkt el har all el räknats som nordisk mix. Figur 10: Andel fossila och förnybara bränslen fördelat på olika användningsområden. Andelen av el har beräknats enligt Svenska Energis redovisning av fördelningen av produktionsslag för nordisk elmix. Uppvärmningen domineras av förnybara bränslen, medan transporterna sker mest med fossila bränslen. Inom industriprocesser används övervägande förnybara bränslen (trädbränslen). El utgör 39 procent av den totala energianvändningen i kommunen och drygt 60 procent av denna används inom de redovisade användningsområdena. Enligt Energimyndighetens statistik för småhus, flerbostadshus och lokaler används ca 40 procent av elen i hushållssektorn för uppvärmning av bostäder, men endast 3 respektive 15 procent för uppvärmning av flerbostadshus och lokaler. Tabell 1 Redovisning av nordisk elmix år 2008 Produktionsslag Andel (%) Fossilt inkl. torv 22,6 Förnybart 59,9 Kärnkraft 17,5 Tabell 1: Ursprungsmix för elleveranser utan känt ursprung år Källa: Svensk Energi, Vägledning angående ursprungsmärkning av el,

101 Ser man enbart på förhållandet mellan fossilt och förnybart får man dock inte glömma bort storleksordningen mellan dom olika områdena, vilket illustreras i figur 11: Figur 11: Användning av energi från fossila och förnybara källor fördelat på olika användningsområden. Elanvändningen har beräknats enligt redovisning ovan. Miljömålet för kommunen för användnignen av förnybar energi är att andelen förnybar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka till 50%. År 2008 är fördelningen 50% fossila bränslen, 43% förnybart och 7% kärnkaft. 7 Transporter SCB redovisar drivmedel som levererats till tankställen i kommunen. Statistik för E85 redovisas endast från år Statistiken säger ingenting över om drivmedlen använts i kommunen eller tankats av fordon på genomfart. Delvis har bränsleleverantörerna också svårt för att redovisa exakt kommuntillhörighet i redovisningen. Elanvändningen för västra stambanan fördelas också ut på kommunerna och ligger för Alingsås kommun på cirka 1400 kwh/invånare (figur 12). Figur 12: Drivmedel sålda vid kommunens tankställen Källa: SCB, SPI 14

102 Användningen av bensin har minskat något. Dieselanvändningen har under åren ökat kraftigt för Sverige som helhet. I Alingsås har det skett en ökning under åren , medan användningen verkar minska igen åren efter. Detta kan bero på att mycket diesel tankades av passerande lastbilar och att tankningsmönstret har ändrats eller kan också bara vara en tillfällig förändring. Alingsåsbornas resvanor och bilinnehav Bilinnehavet i kommunen ligger något högre än genomsnittet för Sverige (figur 13). Antalet bilar är dock ganska stabilt efter år 2000 och är vid årsskiftet 2009/ stycken. Figur 13: Bilinnehav per 1000 invånare år i Riket, Länet, Alingsås och grannkommuner. Källa: SCB Figur 14: Körsträckor per bil registrerad i Riket, Länet, Alingsås och grannkommuner år Källa: SCB 15

103 Körsträckorna för bilarna i kommunen motsvarar genomsnittet för landet och är något lägre jämfört med grannkommunerna (figur 14 och 15). Figur 15: Körsträckor per bil och invånare i Riket, Länet, Alingsås och grannkommunerna år Källa: SCB. Fördelas körsträckorna på invånarantalet ligger även där bilarna i Alingsås i paritet med Sverige och länet, men bilarna körs mindre än i grannkommunerna. En tolkning av detta är att Alingsåsborna använder sig i högre utsträckning av kollektivtrafiken än boende i grannkommunerna. Figur 16:Bensinförbrukning i Riket, Länet och Alingsås kommun år Källa: SCB Uppgifter för drivmedelsförbrukningen baseras på antal och typ av fordon som finns registreade i kommunen, med hänsyn taget till tjänstevikt och motoreffekt samt körsträckor. Den minskade bensinförbrukningen speglar dels att körsträckorna minskat, men även att bilarna har blivt mer bräsnlesnåla och att antalet dieselbilar ökat (figurerna 16

104 16 och 17). Jämför med diagrammet tidigare, som visat mängden sålt bensin verkar inte diagrammen stämma överens, men detta är en effekt att det är många bilar som inte är registrerade i kommunen som tankar vid kommunens tankställen. Figur 17:Dieselförbrukning Riket, Länet och Alingsås kommun, år Källa: SCB Vid en jämförelse av personbilar i trafik vid årsskiftet 2009/2010 och nyregistrerade personbilar bekräftas bilden (figur 18 och 19). Den största andeln befintliga bilar utgörs av bensinbilar, medan nya bilar går lika mycket på bensin som på diesel, vilket gör att andelen dieselbilar ökar. Gashybrider är ännu relativt ovanliga, medan antalet etanol/elhybrider börjar bli vanligare vid nyinköp av bilar. Figur 18:Personbilar i trafik i Alingsås kommun år 2009, fördelat på drivmedel, antal och procentandel. Källa: SCB 17

105 Figur 19:Antal och andel nyregistrerade personbilar i Alingsås kommun år Källa: SCB Totalt ökar antalet miljöbilar i kommunen, men inte i samma utsträckning som i övriga landet (figur 20), dessutom har utvecklingen planat ut (figur 21) för både landet som helhet och kommunen. Figur 20:Andel miljöbilar i trafik vid respektive årsskifte i Alingsås kommun år Källa: SCB 18

106 Figur 21:Andel nyregistrerade miljöbilar i Alingsås kommun år Källa: SCB Antal miljöbilar i trafik Antal nyregistrerad e miljöbilar Tabell 2: Antal miljöbilar i trafik och antal nyregistrerade miljöbilar i Alingsås kommun år Källa: SCB Resvanor År 2003 genomförde kommunen en resvaneundersökning bland dryg 2000 slumpmässigt utvalda kommuninvånare. Fler än hälften använder bil (egen eller samåkning) för att ta sig till och från jobbet/skola, men så många som en fjärdedel tar cykel. Av dom som cyklar använder fler än hälften även cykel vintertid. (figur 22) Av de som bodde och arbetade i Alingsås tätort (max 6 km resväg) använde 40procent bil och 40 procent cykel. 19

107 Figur 22: Fördelning av färdsätt att ta sig från och till jobbet. Resultat av en enkät bland ca 1000 slumpvis utvalda kommuninvånare år 2003.Källa: Alingsås kommun, resvaneundersökning I kommunen finns år ,3 km gång- och cykelvägar, vilket utgör 35 procent av den totala trafikvägsträckan i kommunen. Kollektivtrafiken i Alingsås Uppgifter om kollektivtrafiken finns i kommunens miljö- och folkhälsoredovisning från 2009, som texten i detta kapitel är hämtat ifrån. Enligt redovisningen ökade kollektivtrafiken totalt med 2 procent mellan åren 2008 och Den största ökningen har skett för resor inom kommunen, vilka ökade med 40 procent. Mellan åren har antalet resor ökat med 89 % (figur 23). Den största procentuella ökningen har skett i tätortstrafiken, som ökade med 156 % (figur 24). Pendeltåget har den största faktiska ökningen, med drygt 2 miljoner fler resor år 2009 än år Enligt Västtrafiks sista resvägsundersökning utgör pendeltågets marknadsandel 22 % av arbetspendlare. Antal resor på pendeltåget Antal resor Figur 23: Antal resor med pendeltåg år Källa: Alingsås kommun, miljö- och folkhälsoredovisning från

108 Antal resor med kollektivtrafik i Alingsås tätort Antal resor År Figur 24: Antal resor med kollektivtrafik inom Alingsås tätort år Källa: Alingsås kommun, miljöoch folkhälsoredovisning från 2009 Ökningarna i tätorten beror mycket på tätare turer, senare turer på kvällen och att vissa linjer trafikerar i stort sett hela Alingsås tätort. Det totala resandet i tätorten var resor. Fler pendlare kan åka kollektivt från dörr till dörr, vilket också ökar antalet resor på pendeltåget. Även de ökade bränslepriserna och långa bilköer mot Göteborg påverkar kollektivtrafiken positivt. Antal resor med kollektivtrafik på landsbygden Antal resor År Figur 25: Antal resor med kollektivtrafik på landsbygden år Källa: Alingsås kommun, miljö- och folkhälsoredovisning från 2009 Antalet resor på landsbygden med kollektivtrafik ökade kraftigt år 2007, men har därefter minskat något igen (figur 25). Orsakerna till detta verkar inte klarlagda. Reseavdrag Alingås har en hög arbetspendling till främst Göteborgsområdet, vilket naturligtvis påverkar resmönstret i kommunen. Göteborg är också ett regionalt centrum för handel, kultur- och nöjesaktiviteter, som även det leder till ett ökat resebehov. År 2008 gjorde 16 procent av skattebetalarna i kommunen avdrag för resor till och från jobbet (figur 26). Det går inte att få statistik över hur många avdrag som görs för respektive bil eller kollektivtrafik, däremot vet vi sen tidigare att cirka 13 procent av invånarna använde kollektivtrafik år 2003 och att det totala antalet resor med 21

109 kollektivtrafiken (pendeltåget) sedan dess nästan har fördubblats. Dessutom har skattereglerna skärpts för att få avdrag resor med bil godkända av skatteverket. Ett rimligt antagande är att en större del av reseavdragen faktiskt görs för resor med kollektivtrafik. Figur 26: Andel av skattebetalare i Riket, Länet och Alingsås kommun som gjort avdrag för resor till och från jobbet i sin deklaration för inkomståret Källa: SCB 8 Klimatpåverkan Utsläpp av klimatpåverkande gaser inom Alingsås kommun Utsläppen av klimatpåverkande gaser redovisas genom den nationella emissionsdatabasen, RUS. Koldioxid är den dominerande växthusgasen med en andel på 84 procent och uppstår vid förbränning av fossila bränslen (eldningsolja, bensin, diesel, gasol och naturgas), tabell 3. RUS data är mycket exakta när det gäller utsläpp från transporter och övriga växthusgaser, medan övriga sektorer endast beräknas schablonmässig på kommunnivå. Därför har utsläpp av CO2 från hushålls-, tjänste- offentliga och industrisektorn beräknats utifrån SCB s siffror för tillförda bränslen för värme samt el. ton/år CO2- % ekvivalent CO2 Transporter ,2 CO2 El&Värme ,9 N2O (lustgas) ,6 CH4 (metan) ,3 PFC (Polyflourcarboner) 5 0,0 SF6 (Svavelhexaflourid) 38 0,0 Summa Tabell 3: Totala mängder av utsläpp av klimatpåverkande gaser samt deras andel. Källa: RUS, SCB, egen beräkning. Utsläppen av lustgas kan härledas till jordbruket. Även metan kommer till största del därifrån, men kan även läcka ut från deponier. Deponigas tas omhand i kommunen i viss omfattning och ingår i fjärrvärmemixen och belastar därför inte utsläppskontot. 22

110 Mängderna PFC och SF6 har av RUS fördelats på kommunen och utsläpp har inte nödvändigtvis skett. SF6 är ett ämne som bl a används som isolering i elektrisk utrustning. Tabell 3 redovisar de totala mängderna som koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenterna beskriver vad varje gas motsvarar omräknat till koldioxid, eftersom samtliga nämnda gaser (förutom CO2) har kraftigare klimatpåverkan än koldioxid 1. Utsläppen av både metangas och koldioxid har minskat stadigt under tiden 1990 till 2008 (figur 27). Detta kan förklaras med avvecklingen av oljeeldning i kommunen (koldioxid) och att man tar hand om en del deponigas (metangas) från avfallsdeponin. Minskningen av koldioxidutsläppen motverkas dock av att användningen av drivmedel (bensin och diesel) ökat. Med tanke på att nästan all eldningsolja numera är avvecklat kan man förvänta sig att utvecklingen nu planar ut eller till och med kommer att öka igen. Figur 27: Utsläpp av de tre viktigaste klimatpåverkande gaser i kg CO2-ekvivalenter per invånare.co2 redovisas för transporter och bränslen för värme samt el. Källa: RUS. SCB, egen beräkning. Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent (figur 27). Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%) (se även figur 28), däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Utsläppen av metan har minskat med 42% och utsläppen av lustgas har minskat med 25%. Utsläpp från metan och lustgas sker mestadels från jordbrukssektorn. Miljömålet för Alingsås kommun när det gäller minskningen av koldioxid är att minskningen skall vara 40% mellan 1990 och Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om trenden fortsätter. 1 Förhållandet anges som GWP, Global warming potential. Metan är 21 gånger starkare än koldioxid och lustgas 310 gånger starkare. 23

111 Figur 28: Utsläpp av CO2 från värme och el. Källa: SCB, egen bearbetning. En fördjupad analys av transportsektorns utsläpp ger följande bild (figur 29): Figur 29: Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transportsektorn fördelat på fordonstyp. Källa: RUS Personbilarna står för merparten av utsläppen. Nivån är konstant under tidsperioden 1990 till Tunga lastbilar och inte minst lätta lastbilar visar en ökande trend. En ökad användning av E85 och biogas har ännu inte blivit märkbart, lika lite som trenden att bilarna blir alltmer bränslesnåla. 9 Energianvändning inom kommunens egen verksamhet 24

112 Kommunens egen verksamhet omfattar förutom de kommunala förvaltningarna 2 även de kommunala bolagen Alingsåshem, Fabs och Alingsås Energi. Redovisat statistik baseras på uppgifter verksamheterna själva har tagit fram. Kommunens verksamheter använder dryg MWh energi för drift och uppvärmning av byggnader, MWh för transporter, MWh för VA-verksamheten och 3090 MWh för gatubelysning och övrig verksamhet ca MWh. Total energianvändning är ca MWh, motsvarande 1900 kwh per invånare. Samtidigt produceras ca 16 MWh energi vid vatten- och avloppsverken (VA). Detta motsvarar 8% av den geografiska kommunens totala energianvändning. Till detta kommer energi för övriga verksamheter (t ex drift av kontor, kök, boenden mm) och köpta tjänster, som inte kommer att behandlas i denna nulägesanalys. Energianvändning inom byggnaderna För byggnaderna redovisas användningen av energi för att värma dessa, beredning av tappvarmvatten samt användning av el för drift av byggnaderna, dvs allmän belysning, drift av fläktar och pumpar mm (fastighetsel). Däremot redovisas inte el som används för verksamheten i byggnaderna (verksamhetsel). De kommunala byggnaderna förvaltas av två bolag, Alingsåshem och Fabs. I denna nulägesbeskrivning har inte tagits med det mindre antal byggnader som ingår i samhällsbyggnadskontorets förvaltning. För statistik rörande dessa byggnader hänvisas till Alingsås energieffektiviseringsstrategi. Alingsåshems fastighetsbestånd och dess användning redovisas i tabell 4. Alingsåshem äger totalt över m 2, varav ca m 2 används för kommunal verksamhet. Drygt 97 procent av fastighetsbeståndet värms för närvarande med fjärrvärme. antal fastigheter kwh/m 2 lägenhetsyta, år Energi för Fastighetsel Uppvärmning och varmvatten ,1 14, ,5 14, ,2 14,1 71 Tabell 4: Användning av energi för uppvärmning och tappvarmvatten samt fastighetsel i Alingsåshems fastigheter. Källa: Alingsåshem miljörapport 2009 Antal lägenheter m 2 2 Kommunledningskontoret, miljöskyddskontoret, tekniska kontoret, plan- och byggkontoret, socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, vård- och äldreomsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen 25

113 Antal bostadslägenheter Bostäder äldreboendet Omsorgsbostäder Lokaler för kommunal verksamhet Lokaler i vanliga bostadshus Uthyrningsbar yta totalt Tabell 5: Fastighetsinnehav Alingsåshem efter användning. Källa: Alingsåshem miljörapport 2009 Alingåshem redovisar att dom använt MWh fjärrvärme och MWh fastighetsel under år Fabs äger dryg m 2 byggnader av många olika typer och för olika användningsområden (tabell 6). Detta medför en stor spridning av energianvändningen i kwh/m 2. Några byggnader används inte alls och inte alla har behov av uppvärmning. Samtliga byggnader är energideklarerade. m 2 Allm byggnad 9577 Industribyggnad Kontor 8425 Kulturbyggnad 670 Skola Småhus Sportanläggning Vårdbyggnad 5961 Summa Tabell 6: Fastighetsinnehav Fabs efter användning. Källa: Fabs Vid energideklarationen av byggnader jämförs de befintliga byggnaderna med ett s k referensvärde, som är ett genomsnitt av andra byggnader med jämförbar konstruktion, ålder, läge i landet och användning. Referensvärden ges ut av Boverket. Figur 30 visar att byggnaderna inom Fabs bestånd till stor del ligger under referensvärden, dvs är bättre än genomsnittliga jämförbara byggnader, men att det även finns några objekt som ligger betydlig över referensobjektens energianvändning. 26

114 Figur 30: Jämförelse av energianvändningen för värme, beredning av tappvarmvatten och fastighetsel i kwh/m2 jämfört med Boverkets referensvärden för den genomsnittliga energianvändningen för liknande byggnader.siffrorna på x-axeln betecknar enskilda objekt/byggnader. Källa: Fabs Fabs byggnader värms främst med fjärrvärme eller med någon kombination av fjärrvärme med el eller olja som spets vid kalla perioder. Övriga byggnader har oljeeldning eller värms med el/värmepump (figur 31). Figur 31: Andel uppvärmningssätt inom Fabs fastighetsbestånd år Källa: Fabs Vid jämförelse över uppvärmningssätten bör man även ta hänsyn inte enbart till energianvändningen eller bränslemixen, utan även till byggnadens användningssätt och dess storlek i fastighetsbeståndet. T ex har vårdbyggnaderna en relativ stor andel oljeeldning kvar, dessa utgör dock bara en mindre del i det totala beståndet. Bland skolorna är det bara en liten andel som värms med olja, men det är mer än fyra gånger så många m 2 som vårdbyggnaderna som har oljeeldning (tabell 7)! 27