En lokal uppföljning av insatsen ART
|
|
- Elias Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En lokal uppföljning av insatsen ART Staffan Wallier, Botkyrka kommun FoU Södertörns skriftserie nr 126/14 1
2 Förord Denna rapport har författats av Staffan Wallier inom ramen för hans tjänst som utvecklingsledare i Botkyrka kommun. Syftet har varit att dels lokalt följa upp hur ART fallit ut bland ungdomar som beviljats insatsen, dels diskutera om denna modell kan fungera för lokal uppföljning i Botkyrka. Dessutom redogörs för annan aktuell forskning inom området. Vi är glada för möjligheten att presentera texten i vår rapportserie så att fler kan ta del av diskussionen och resultaten. FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin). Mer information på Tumba den 1 april 2014 Kristina Engwall Chef FoU Södertörn 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syfte och frågeställning... 6 Metod... 7 Undersökningsdeltagare... 7 Mätinstrument... 7 Procedur... 8 Design... 8 Resultat... 8 Diskussion... 9 Referenser Bilaga
4 Sammanfattning ART (Aggression Replacement Training) utvecklades under 1980-talet av Arthur Goldstein, Barry Glick och John C. Gibbs för att i grupp arbeta med utagerande ungdomar (11-21 år) med aggressionsproblematik. Det övergripande syftet med denna undersökning var att undersöka, på individnivå, om de ungdomar som beviljades insatsen ART inom Botkyrka kommuns socialförvaltning förbättrade sina sociala färdigheter, sitt moraliska tänkande och sin förmåga till ilskekontroll. Syftet var även att undersöka huruvida minimikriterierna för ART uppfylldes (dvs. programintegriteten). Ett annat syfte var även att undersöka huruvida använd metod skulle kunna stå som modell för framtida lokala uppföljningar inom Botkyrka kommuns socialförvaltning. Utifrån syftena ställdes följande tre frågor: 1. Efter avslutad ART-insats - har ungdomarnas sociala färdigheter, moraliska tänkande och förmågan till ilskekontroll förbättrats? 2. För de ungdomar som avslutade sin ART-insats - uppfyllde insatsen minimikriterierna för ART? 3. Utifrån denna lokala uppföljning av ART - vilka erfarenheter går att dra och kan metoden stå som modell för framtida lokala uppföljningar i Botkyrka kommuns socialförvaltning? Totalt 10 ungdomar från Botkyrka deltog i undersökningen (medelålder 15 år), 5 var flickor och 5 var pojkar. Alla hade, efter utredning enligt socialtjänstlagen kap 11 1 blivit erbjudna ART som insats vid socialförvaltningens resursenhet. Utifrån resultaten kan man argumentera för att ungdomarna förbättrade sina förmågor och att ART som intervention uppvisar positiva effekter. Man kan även argumentera för att minimikriterierna för ART uppfylldes. Utifrån undersökningens design är det egentligen svårt att uttala sig om effekterna av själva insatsen ART på gruppnivå. På individnivå ger dock en sådan här typ av uppföljning goda förutsättningar till ett förbättrat beslutsunderlag för behandlare och/eller socialsekreterare eftersom man i en behandlingssituation kan diskutera resultaten med ungdomen och hans/hennes vårdnadshavare. Vilket i sin tur kan leda behandlingen framåt och öka kvaliteten och träffsäkerheten i interventionen. Utifrån de erfarenheter som denna uppföljning gett upphov till, borde ett arbete påbörjas för att utveckla en allmän modell/metod för lokal uppföljning i Botkyrka kommuns socialförvaltning. I första hand skulle nog de insatser som berörs av socialförvaltningens öppenvård involveras och följas upp för att, inför de klienter som berörs, säkerställa kvaliteten och effektiviteten i dessa insatser. 4
5 Inledning ART (Aggression Replacement Training) utvecklades under 1980-talet av Arthur Goldstein, Barry Glick och John C. Gibbs för att i grupp arbeta med utagerande ungdomar (11-21 år) med aggressionsproblematik. ART-metoden är ett multimodalt (det vill säga en behandling som består av flera olika metoder som stärker varandra) och manualbaserat behandlingsprogram som bygger på antagandet att aggression är ett beteendemässigt, kognitivt och emotionellt fenomen. En behandling, såsom ART, med målsättningen att minska aggressivitet bör därför, enligt Goldstein med kollegor, omfatta alla dessa tre aspekter (Goldstein et al., 2000). ART-metoden består därför i sin helhet av tre behandlingskomponenter vilka är: 1. Social färdighetsträning (beteende) 2. Moraliskt tänkande (kognition) och 3. Träning i ilskekontroll (emotion) ART har sin grund i principerna om beteendemodifiering och kognitiv beteendeterapi (Martin & Pears, 1999). Enligt manualen (Goldstein et al., 2000) ska ART genomföras som en gruppverksamhet under 10 veckor och varje vecka ska bestå av tre lektioner (en i sociala färdigheter, en i moraliskt tänkande och en i ilskekontroll). Lektionerna ska vara i minuter och ledas av utbildade ART-behandlare. Vad gäller social färdighetsträning (eller interpersonell färdighetsträning som det ibland kallas för) så bygger denna behandlingskomponent främst på Albert Bandura (1977) och social inlärningsteori. Kortfattat består den sociala färdighetsträningen av rollspel, modellering och överföringsträning vilket går ut på att den unge ska förbättra sin förmåga att hantera olika typer av sociala situationer. Den unge får först se lyckade exempel på beteenden (modellering) där ART-behandlaren demonstrerar färdigheten genom att rollspela en relevant situation. Ungdomen får sedan under vägledning öva och repetera situationen (rollspel). Efter detta följer uppmuntran och återkoppling på rollspelet samt slutligen hemuppgifter för att överföra färdigheten till verkliga sociala situationer (överföringsträning) (se Goldstein et al., 2000). Vad gäller moraliskt tänkande så bygger denna behandlingskomponent primärt på John C. Gibbs arbete som i sin tur utgår från Kohlbergs (1973) teorier om moralisk utveckling och mognad och Piagets (1965) teorier om kognitiv utveckling. Målsättningen är att den unge ska öka sin moraliska förmåga (exempelvis hålla löften, tala sanning och att hjälpa andra) med hjälp av att moraliska dilemman presenteras och diskuteras. När den unge blir exponerad för moraliska dilemman i grupp höjs även deras individuella moraliska nivå (Kohlberg, 1981). De lär sig, så att säga, att andra kan ha olika uppfattningar vilket ger upphov till en inre konflikt som blir en drivkraft för utveckling. Goldstein et al. (2000) menar att ett moraliskt tänkande är viktigt för att resultaten från en ART behandling ska bli varaktiga. Träning i ilskekontroll är den emotionella behandlingskomponenten i ART med målsättningen att lära den unge självkontroll och kunna hantera sin ilska och aggression. I ilskekontrollen lär sig den unge att bl.a. identifiera de situationer som vanligtvis leder till aggressiva utbrott. Även i denna behandlingskomponent används rollspel som ett verktyg att nå den unge. Träning i ilskekontroll utvecklades från början av Feindler och Ecton (1986) som i sin tur baserade metoden på forskning om ilskekontroll och förebyggande av stress (se Meichenbaum, 1977; Novaco, 1975). De första utvärderingsstudierna av ART som behandling utfördes av utvecklarna själva i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Två av dessa utvärderingar redovisas i 5
6 originalmanualen, en utförd på en öppen institution för kriminella pojkar (14-17 år) och en i slutenvård. Resultatet från den första studien påvisade skillnader mellan ART-deltagare och kontroller i sociala färdigheter och utagerande beteende men inte i moraliskt tänkande, i den andra studien fann man att ART påverkade kompetensen i sociala färdigheter och moraliskt tänkande men inte påverkade beteendet (se Kriminalvården, 2011). I en kunskapsöversikt om ART (Kaunitz & Strandberg, 2009) menar författarna att forskningsstödet för ART som behandling är svårtolkat och motsägelsefullt. Vissa studier visar på positiva effekter och andra inte, några studier har även klara metodologiska brister vilket gör de svåra att bedöma. Författarna menar vidare att ART utifrån kunskapsöversikten inte bör kallas en evidensbaserad metod och att fler effektstudier utförda av oberoende forskargrupper krävs. I en svensk studie, genomförd på SiS (Statens institutionsstyrelse), jämförde man ungdomar från två av SiS behandlingsavdelningar som arbetade med ART-programmet kombinerat med teckenekonomi med ungdomar från två avdelningar där ART inte var en del i behandlingen. Man fann inga skillnader i antal nya domar eller misstankar om nya brott efter utskrivning (Holmqvist et al, 2005). I en annan svensk studie, genomförd på äldre intagna på Kriminalvården, visade resultaten att ART inte gav någon effekt vad gäller minskat återfall i våldsbrott för dem som fullföljt programmet samt en ökad risk för återfall för de som påbörjat programmet. Orsakerna till att ART inte uppvisar några positiva resultat inom Kriminalvården kan enligt författarna vara flera. Bl.a. riktar sig ART egentligen endast till unga och sannolikt är den moraliska behandlingskomponenten i ART inte lika relevant för en vuxenpopulation som en äldre klientgrupp i kriminalvården (Kriminalvården, 2011). En förklaring till de uteblivna effekterna av insatsen ART kan, enligt bl.a. Kaunitz och Strandberg (2009), vara ART-behandlarnas skilda förmågor att följa manualen (dvs programintegriteten). Ett av de minimikriterierna för att ett program ska kunna sägas vara ART är att alla tre behandlingsmodulerna (social färdighetsträning, moralträning och ilskekontroll) bör ingå och insatsen bör även bestå av minst 20 sessioner. Rollspel är en viktig komponent i ART och ett program utan rollspel är därför inte ART; det måste även finnas metoder för generalisering och vidmakthållande i den unges naturliga miljö, exempelvis via hemuppgifter (se Kaunitz & Strandberg, 2009). Syfte och frågeställning I skenet av de studier som gjorts och den osäkerhet som finns gällande ART:s behandlingseffekter var det övergripande syftet med denna undersökning att undersöka, på individnivå, om de ungdomar som beviljades insatsen ART inom Botkyrka kommuns socialförvaltning förbättrade sina sociala färdigheter, sitt moraliska tänkande och sin förmåga till ilskekontroll. Syftet var även att undersöka huruvida minimikriterierna för ART uppfylldes för det ungdomar som beviljades insatsen (dvs. programintegriteten). Ett annat syfte var även att undersöka huruvida använd metod skulle kunna stå som modell för framtida lokala uppföljningar inom Botkyrka kommuns socialförvaltning. Utifrån syftena ställdes följande tre frågor: 1. Efter avslutad ART-insats - har ungdomarnas sociala färdigheter, moraliska tänkande och förmågan till ilskekontroll förbättrats? 2. För de ungdomar som avslutade sin ART-insats - uppfyllde insatsen minimikriterierna för ART (programintegriteten)? 6
7 3. Utifrån denna lokala uppföljning av ART - vilka erfarenheter går att dra och kan metoden stå som modell för framtida lokala uppföljningar i Botkyrka kommuns socialförvaltning? Metod Undersökningsdeltagare Det var totalt 10 ungdomar från Botkyrka som deltog i undersökningen (medelålder 15 år), 5 var flickor och 5 var pojkar (se tabell 1). Alla hade, efter utredning enligt socialtjänstlagen kap 11 1 blivit erbjudna ART som insats vid socialförvaltningens resursenhet. Ungdomarna och deras vårdnadshavare tillfrågades om tillstånd att delta i undersökningen innan ART påbörjades. Under perioden som undersökningen pågick var det totalt 19 ungdomar som tillfrågades att delta, 9 avböjde eller kunde inte delta av andra skäl. 2 av de 10 deltagande ungdomar avslutade även sin ART-behandling i förtid, detta framgår i följande tabeller i resultatdelen. Tabell 1. Ålder och könsfördelning på undersökningsdeltagarna Flicka Pojke Totalt Antal Medelålder 14,5 15,5 15 ART behandlarna var två män anställda på heltid i Botkyrka kommuns socialförvaltning som båda hade mer än 10 års erfarenhet att arbeta med ART. Utbildningsmässigt var båda socionomer med vidareutbildning till psykoterapeuter (familjeterapi samt kognitiv beteendeterapi) och utbildade ART-behandlare vid Ungdomsalternativet i Malmö. Mätinstrument The Social Skills Rating System (SSRS: Gresham & Elliot, 1990) student form, secondary level bestående av 39 frågor användes för att mäta ungdomarnas sociala förmågor. Frågorna i SSRS kan grupperas in i fyra olika delskalor vilka är samarbetsförmåga, självhävdelse, självkontroll och empati. Skattningsskalan för varje fråga var i sin ursprungsform 3-gradig, Ogden (2003) utökade emellertid skalan till 4 (1=aldrig, 2=ibland, 3=ofta, 4=mycket ofta); föreliggande undersökning använde sig av Ogdens skala. SSRS har visat sig ha hög reliabilitet (se exempelvis Askelang, 2010) och god inre konsistens (Ogden & Hagen, 2008). Moraliskt tänkande undersöktes med hjälp av How I Think questionnaire (HIT: Barriga, et al., 2001). HIT är ett självskattningsinstrument som består av 54 frågor som skattas på en 6- gradig skala som sträcker sig mellan instämmer helt till tar helt avstånd. HIT kan administreras i grupp som individuellt och tar mellan 5 15 minuter att fylla i. HIT uppvisar god validitet (Barriga, et al., 2001), hög test- retest reliabilitet, inre konsistens och god konstrukt-validitet (Barriga & Gibbs, 1996). Aggressivt beteende och förmågan till ilskekontroll undersöktes med Aggression Questionnaire - Revised Swedish Version (AQ-RSV: Prochazka, 2003). AQ-RSV består av 29 frågor med en 4-gradig skattningsskala som kan sorteras in i fyra olika delskalor vilka är fysisk aggression, verbal aggression, ilska och fientlighet. AQ-RSV är en vidareutveckling av 7
8 Aggression Questionnaire (AQ: Buss & Perry, 1992) och har visat sig ha hög jämförbarhet med den engelska versionen och god intern konsistens (se Prochazka & Ågren, 2001). För att undersöka huruvida insatsen uppfyllde minimikriterierna för ART (programintegriteten) användes en egenutvecklad checklista där ART-behandlaren, för varje enskild ungdom, skulle fylla i datum, typ av session (moral/social/ilske), om sessionen skedde i grupp och om det skedde rollspel (se checklistan i sin helhet i bilaga 1). Procedur Vid det första ART-behandlingsmötet fick den unge information om undersökningen, han/hon och dennes vårdnadshavare fick sen besluta om att delta eller inte. Vid nästkommande ARTbehandlingsmöte fyllde den unge i SSRS, HIT och AQ-RSV enskilt och i enrum. Vid det sista ART-behandlingsmötet fick den unge repetera förfarandet. Design Undersökningen var en så kallad one-group pretest- posttest design där ungdomarna undersöktes före ART-behandlingen och efter ART-behandlingen. Resultat Det var det endast en ungdom, individ C, som inte uppvisade positiva skillnader i sociala förmågor efter avslutad behandling (skattat med SSRS). Alla ungdomar förbättrade dock sitt moraliska tänkande och sin ilskekontroll (skattat med HIT respektive AQ-RSV) (se tabell 2). Tabell 2. Total poäng på individnivå för pre- och post undersökningarna gällande SSRS, HIT och AQ-RSV SSRS HIT AQ-RSV Individ Pre Post Pre Post Pre Post A ,02 2, B ,86 2, C ,48 2, D ,68 2, E * 2, F ,25 3, G ,18 2,59 81 * H ,05 2, I 103 ** 3,35 ** 78 ** J 109 ** 3,22 ** 79 ** *data fattas för fullständig poängberäkning **ej ifylld post undersökning (insatsen avslutades i förtid) Tabell 3, 4 och 5 visar undersökningens medelvärden och standarsavvikelser jämfört med normdata på mätinstrumenten SSRS, HIT och AQ-RSV för ungdomarna vid PRE mätningen. Resultaten visar att de studerade ungdomarna som grupp, före ART interventionen, uppvisade signifikanta skillnader jämfört med en normalpopulation på HIT och AQ-RSV men inte på SSRS. 8
9 Tabell 3. SSRS normdata från en norsk studie jämfört med ungdomar i ART behandling (PRE-test) Norwegian youth N=18 (Means±SD) ART i Botkyrka PRE N=10 (Means±SD) One-sample T-test SSRS totalt 103,4±5,22 97,3±10,6.101ᵠ Gundersen & Svartdal, 2006 ᵠ ingen signifikant skillnad (vid en.05 signifikansnivå) Tabell 4. HIT normdata jämfört med ungdomar i ART behandling (PRE-test) American youth N=412 (Means±SD) ART i Botkyrka PRE N=9 (Means±SD) Onesample T-test HIT totalt 2,39±0,69 3,67±0,79.001* Barriga, Gibbs, Potter & Liau, 2001 * signifikant skillnad (vid en.05 signifikansnivå) Tabell 5. AQ-RSV normdata jämfört med ungdomar i ART behandling (PRE-test) General Swedish ART i Botkyrka Population N=497 PRE (Means±SD) N=10 (Means±SD) One-sample T-test AQ-RSV totalt 53,5±11,6 84,7±7,1.000* Prochazka & Ågren, 2003 * signifikant skillnad (vid en.05 signifikansnivå) I syfte att undersöka programintegriteten fyllde ART-behandlarna i en checklista för varje ungdom (se bilaga 1). 7 av 8 checklistor fylldes i och resultaten visar att alla tre behandlingsmodulerna (social färdighetsträning, moralträning och ilskekontroll) ingick för alla. I medel bestod också ART-behandlingen av 22,5 sessioner per ungdom (fem ungdomar hade 19 eller flera sessioner, två hade 16 sessioner) och alla fick vid minst ett tillfälle göra ett rollspel (tabell 6). Tabell 6. Sammanställning av uppgifterna från checklistan på individnivå Antal tillfällen där någon av behandlingsmodulerna diskuterats Totalt antal sessioner Antal rollspel Individ Moral Social Ilske A * B * C D E F G *osäkra uppgifter, troligen fler rollspel Diskussion Syftet med denna undersökning var att undersöka om de ungdomar som beviljades insatsen ART inom Botkyrka kommuns socialförvaltning förbättrade sina sociala färdigheter, sitt moraliska tänkande och sin förmåga till ilskekontroll. Samt huruvida minimikriterierna för ART uppfylldes (dvs. programintegriteten) och om metoden som sådan skulle kunna stå som modell för framtida lokala uppföljningar. Utifrån resultaten kan man argumentera för att 9
10 ungdomarna på individnivå förbättrade sina förmågor och att ART som intervention uppvisar positiva effekter för dessa ungdomar. Man kan även argumentera för att minimikriterierna för ART uppfylldes. Att denna undersökning främst koncentrerat sig på individdata och inte gruppdata beror på ett flertal saker men ytterst på undersökningens design. Att jämföra en grupp före och efter en intervention utan att innefatta en kontrollgrupp, medför en rad olika validitetsproblem. Det ligger, så att säga, i sakens natur att det blir svårt att syna konsekvenserna av en intervention på gruppnivå då det inte finns någon kontrollgrupp att jämföra med. För att förstå orsakerna till de resultat man kan urskilja i denna undersökning på gruppnivå krävs även långtidsuppföljning med individdata och med möjlighet att kontrollera för många olika bakgrundsfaktorer. Vilket inte var möjligt i denna undersökning. På individnivå ger dock en sådan här typ av uppföljning goda förutsättningar till ett förbättrat beslutsunderlag för behandlare och/eller socialsekreterare eftersom man i en behandlingssituation kan diskutera resultaten med ungdomen och hans/hennes vårdnadshavare. Vilket i sin tur kan leda behandlingen framåt och öka kvaliteten och träffsäkerheten i interventionen. Behandlaren/socialsekreteraren får, utifrån resultaten, så att säga möjlighet att ställa sig frågan om ungdomen erhållit rätt insats och om behandlingens innehåll kan anses tillräcklig för att möta ungdomens behov och problembild. Man bör dock vara tydlig mot ungdomen och/eller dennes vårdnadshavare att den kunskap som uppnås genom en PRE- och POST mätning, utan kontrollgrupp, medför att man egentligen inte kan uttala sig om effekterna av själva insatsen. Man kan däremot mäta förändringar och behandlingsutfall hos den enskilda individen, vilket i sin tur kan vara nog så viktigt (om inte viktigare) inom socialtjänstens öppenvård (se bl.a Hjelte, Brännström och Engström, 2010). Genom att jämföra den undersökta gruppen ungdomar med normdata får man i bästa fall en beskrivning av de eventuella skillnader och/eller likheter grupperna kan tänkas ha. Utifrån detta skulle man kunna på ett mer trovärdigt och bättre sätt beskriva och analysera vilka förändringar som inträffat mellan de två undersökningstillfällena. Tolkningen av resultaten från jämförelsen mellan de studerade ungdomarna och normdata är att när ungdomarna i Botkyrka gick in i ART behandlingen så var det ingen skillnad i deras sociala förmågor jämfört med ungdomar från en Norsk studie (som dock var väldigt få till antalet). Däremot var det skillnader i deras moraliska tänkande och ilskekontroll (aggression) jämfört med en normalpopulation. Att resultaten för de studerade ungdomarna, före ART interventionen, uppvisade signifikanta skillnader jämfört med en normalpopulation på HIT och AQ-RSV indikerar att ART interventionen gavs till rätt målgrupp i alla fall vad gäller moral och ilskekontroll (aggression). Att SSRS inte uppvisade signifikanta skillnader kan bero på ett flertal saker, exempelvis på jämförelsegruppens storlek i den Norska studien och/eller att ungdomarna i denna undersökning faktiskt inte hade några problem med sina sociala färdigheter; där det senare troligen är det mest sanna. Fler undersökningar behöver dock göras för att klargöra detta förhållande helt. Detta eftersom det inte är helt oproblematiskt att erbjuda och genomföra en intervention för att förbättra sociala färdigheter till en grupp ungdomar, som i själva verket redan ligger inom normalintervallet. Viktigt att ha med sig dock är att de studerade ungdomarna blivit bättre, och inte sämre. Kopplat till detta krävs ett resonemang gällande betydelsen av statistisk signifikans ur ett kliniskt perspektiv. Trots att en skillnad är statistiskt signifikant kan det hända att förändringen inte upplevs som meningsfull ur klientens perspektiv, därav begreppet klinisk signifikans (se Jacobson & Truax, 1991). Tanken är att en kliniskt signifikant förändring ska 10
11 vara förankrad i vardagliga upplevelser och stå för en betydelsefull förändring. En vanlig definition av klinisk signifikans är att mätvärdet förändras från ett dysfunktionellt område till ett funktionellt område. Detta brukar definieras så att ett mätvärde från början ska ligga utanför konfidensintervallet för en normalgrupp men vid eftermätningen ska det finnas innanför normalgruppens konfidensintervall (se Armelius et al, 2009). Tabell 7 visar undersökningens medelvärden jämfört med normdata på mätinstrumenten SSRS, HIT och AQ-RSV för ungdomarna vid POST mätningen. Tabell 7. Normdata jämfört med ungdomar i ART behandling (POST-test) SSRS HIT AQ-RSV Ungdomar (POST) 112,1 2,65 68,7 Normdata 103,4 2,39 53,5 One-sample T-test:.007*.045*.000* * signifikant skillnad (vid en.05 signifikansnivå) Resultaten tyder på att de studerade ungdomarnas mätvärden som grupp betraktat fortfarande ligger inom de dysfunktionella områdena vad gäller moraliskt tänkande och förmågan till ilskekontroll (se HIT och AQ-RSV); på sociala färdigheter ligger emellertid ungdomarna en bra bit över jämförelsegruppen (SSRS). Slutsatsen man kan dra av detta är att ungdomarna helt klart förbättrade sina förmågor, och att ART som intervention ger någon form av positiv verkan. Men att behandlingen inte riktigt nådde upp till det som benämns och definieras som klinisk signifikans, i alla fall inte på gruppnivå. Men återigen behöver man vara försiktig vid tolkningen av dessa resultat, då undersökningens design medför att man egentligen inte kan uttala sig om effekterna av själva insatsen. Det vore ändå intressant att studera detta närmare, eventuellt genom att jämföra dessa resultat med andra kommuners resultat. Vad gäller undersökningen av programtroheten så kan man argumentera för att minimikriterierna för ART uppfylldes; vilket var målet med undersökningen. Med viss bearbetning av checklistan så skulle denna även kunna användas i andra program. Att använda sig av checklistor, standardiserade bedömningsinstrument och upprepade mätningar under en behandling/interventions gång är en metod som borde användas mer frekvent. Utifrån de erfarenheter som denna uppföljning gett upphov till, borde ett arbete påbörjas ganska snart för att utveckla en allmän modell/metod för lokal uppföljning i Botkyrka kommuns socialförvaltning. I första hand skulle nog de insatser som berörs av socialförvaltningens öppenvård involveras och följas upp för att, inför de klienter som berörs, säkerställa kvaliteten och effektiviteten i dessa insatser. Vad gäller lokal uppföljning så är det gott nog att det handlar om en uppföljningsmodell som utgår från den specifika verksamhetens förutsättningar och innefattar klienternas självrapporterade skattningar och uppfattningar om sig själva, behandlingen och dess effekter. Det är dock viktigt att resultaten från den lokala uppföljningen kan användas direkt i behandlingen, men också för den mer långsiktiga uppföljningen (se Socialstyrelsen, 2011). Därför är det viktigt att man vid utformningen av en sådan allmän modell/metod i Botkyrka tar fasta vid att väljer bedömningsinstrument som är standardiserade, validerade och som klarar upprepade mätningar. De ska utöver detta även vara enkla att använda och administrera, helst kostnadsfria och såklart säga något om det problemområde som insatsen/ behandlingen/ interventionen har till uppgift att behandla och/eller förändra. Dvs. ett ändamålsenligt utfallsmått som är mätbart och som kan följa förändrings- och behandlingsarbetet i de enskilda fallen (på individnivå), men som även kan aggregeras och användas på gruppnivå. 11
12 Referenser Armelius, Nyström, Engström & Brännström (2009). Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun: Slutrapport. IMS: Socialstyrelsen. Askelang, R.B. (2010). Föräldrars upplevda tillfredställelse av PMTO - har den någon betydelse? Luleå tekniska universitet. Institutionen för arbetsvetenskap, avdelning för teknisk psykologi. Bandura, A. (1977). Social Learning Theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. Barriga, A.Q., & Gibbs, J.C. (1996). Measuring cognitive distortion in antisocial youth: Development and preliminary validation of the How I Think questionnaire. Aggressive Behaviour, 22, Barriga, A.Q., Gibbs, J.C., Potter, G.B., & Liau, A.K. (2001). How I Think (HIT) questionnaire manual. Champaign, IL: Research Press. Buss, A.H., & Perry, M. (1992). The Aggression Questionnaire. Journal of Personality and Social Psychology, 63, Feindler, E.L., & Ecton, R.B. (1986). Adolescent anger control: Cognitivebehavioral techniques. New York: Pergamon. Goldstein, A.P., Glick, B., & Gibbs, J.C. (2000). ART. Aggression replacement training. En multimodal metod för att ge aggressive barn och ungdomar sociala liv. Aneby: K M Förlaget AB. Gresham, F.M., & Elliot, S.N. (1990). Social skills rating system manual. Circle Pines, MN: American Guidance Service. Hjelte, Brännström & Engström (2010). Lokal Evidens (Loke), Umeå: UFFE. Holmqvist, R., Hill, T., & Lang, A. (2005). Ger ART bättre behandlingseffekter? Utvärdering av metoder på tre ungdomshem. Statens institutions styrelse. Forskningsrapport nr 1. Jacobson, N. S. & Truax, P. (1991). Clinical significance: A statistical approach to defining meaningful change in psychotherapy research. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 59, Kaunitz, C., & Strandberg, A. (2009) Aggression Replacement Training (ART) i Sverige - evidensbaserad socialtjänst i praktiken. Socionomen 6 (26), Kohlberg, L. (ed) (1973). Collected papers on moral development and moral education. Cambridge. MA: Harvard University, Center for Moral Education. Kohlberg, L. (1981). Essays on Moral Development; Vol 1: The philosophy of Moral Development. San-Francisco: Harper and Row. 12
13 Kriminalvården. (2011). Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare : Kriminalvårdens Utvecklingsenhet. Martin, G., & Pear, J. (1999). Behavior modification: What it is and how to do it (6th ed.). Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall. Meichenbaum, D.H. (1977). Cognitive behaviour modification: An integrative approach. New York: Plenum. Novaco, R.W. (1975). Anger control: The development and evaluation of an experimental treatment. Lexington, MA: D.C.Heath. Ogden, T. (2003). The validity of teacher ratings of adolescents`social skills. Scandinavian Journal of Educational Research, 47, Ogden, T., & Hagen, K. A. (2008). Treatment effectiveness of parent management in Norway. Journal of consulting and clinical psychology, 76, Piaget, J. (1965). The Moral Judgement of the Child. The Free Press, New York. Prochazka, H. (2003). Self-rated Aggression. Psychobiological aspects and gender issues in medical-psychiatric practice. Doktorsavhandling - Institute of Clinical Neuroscience, Section of Psychiatry, Göteborg University, Sweden. Prochazka H, Ågren H (2001). Aggression in the general Swedish population, measured with a new self-rating inventory: the Aggression Questionnaire Revised Swedish Version (AQ- RSV). Nordic Journal of Psychiatry 55: Prochazka H, Ågren H (2003). Self-rated aggression and cerebral monoaminergic turnover. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 253: Socialstyrelsen. (2006). Öppenvårdens former. En nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barn- och Ungdomsvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2011). På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. Stockholm: Socialstyrelsen. 13
14 Bilaga 1 ART / checklista Klientens namn:. Klientens personnr: Datum Session (moral/social/ilske) Grupp (ja/nej) Rollspel (ja/nej) Kommentar 14 Kristina Engwall FoU Södertörns skriftserie nr 115/13
ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland
ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella
Läs merBehöver vi checklistor och instrument?
Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,
Läs merFamiljehemsplacerade barns röster
Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,
Läs merSKILLSS. LSS verksamheter
SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård, rapport 252 (2016) Bilaga 4 GRADE A-CRA + ACC Återfall i marijuana: 9, 12 mån. A-CRA (ACC) vs Standardvård:
Läs merAggression Replacement Training (ART) i Sverige evidensbaserad socialtjänst i praktiken?
Aggression Replacement Training (ART) i Sverige evidensbaserad socialtjänst i praktiken? Aggression Replacement Training (ART) är ett manualbaserat preventionsprogram för ungdomar med beteendeproblem.
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merAGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART
Hälsa och samhälle AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART HUR FÅR MAN EN HÅLLBAR FÖRÄNDRING? LOTTA HOLMSTRÖM THERES KARLSSON Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet
Läs merMultifunC. Strukturerad vård i tre delar
MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem
Läs merRapport 2008:1. Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004. En kartläggning
Rapport 2008:1 Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004 En kartläggning Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004 En kartläggning Rapport 2008:1 Brå centrum för kunskap om
Läs merBehandlingsprogrammet ART i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2003-2006. Utvecklingsenheten
Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2003-2006 Utvecklingsenheten Layout: Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2011 Tryckning: Kriminalvårdens Reprocentral,
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Läs merAnpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Läs merFFT Funktionell familjeterapi
Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende
Läs merAggression Replacement Training
Aggression Replacement Training En multimodal behandlingsmetod för att ge ungdomar och vuxna med utåtagerande beteende sociala alternativ. Programmet är sammanställt av Professor Arnold P. Goldstein http://www.smartutbildning.se
Läs merAggression Replacement Training
Aggression Replacement Training En multimodal behandlingsmetod för att ge ungdomar och vuxna med utåtagerande beteende sociala alternativ. Programmet är sammanställt av Professor Arnold P. Goldstein http://www.smartutbildning.se
Läs merHur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?
Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merSMART Utbildningscentrum
Psykodynamiskt Medfödd drift Ackumuleras måste få utlopp Behavioristiskt Inlärning Belöning och bestraffning Modellinlärning Kognitivt Medvetna mentala processer Tankar tolkning Emotioner Personlighet
Läs merStepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB
Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna
Läs merDrömmen om det goda är en ideell förening.
Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
Läs merADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS
Läs merKriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merART som insats en utvärdering av Aggression Replacement Training inom socialtjänsten i Katrineholm
Örebro Universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, 21-40 poäng C-uppsats, 15 poäng Ht 2009 ART som insats en utvärdering av Aggression Replacement
Läs merTidigare kurser. Lärandemål
Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merSpecialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019
Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Interpersonell Psykoterapi (IPT) är en relationsfokuserad psykologisk behandling som är specifikt framtagen för att behandla depression.
Läs merFöräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merRisk för framtida kriminalitet
Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska
Läs merPC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children
Läs merEffektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Läs merEffekten av familjerådgivning
Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt
Läs merImplementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merGRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete
1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merART Aggression Replacement Training
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp. 2011vt4858 ART Aggression Replacement Training
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 181204 Total Exam Points: 15.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel - Brunet et al. Reduction of PTSD Symptoms With Pre- Reactivation Propranolol
Läs merEffekten av familjerådgivning
Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner
Läs merGRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter GRADE-tabell över nytta och risker
Läs merVikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Läs merTräning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne
Läs merEn studie om ungdomars upplevelse av behandlingsmetoden Aggression Replacement Training
Åsa Danielsson och Farida Olsson Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning 240 hp, Institutionen för socialt arbete, Ersta Sköndal högskola Vetenskapsteori och metod, grundläggande nivå,
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merAtt följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016
Att följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016 Sammanfattning från workshop-serien Ett utvecklingsarbete med FoU-Södertörn och utvecklingsledarnätverket IFO Att följa upp insatser på lokal nivå Under
Läs merGMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Läs merDodo-fågelns dom: Alla vinner!
Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merATT KLISTRA FAST HUMÖRET En kvalitativ studie av Aggression Replacement Training och dess upplevda behandlingseffekter
ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, 61-90 hp C-uppsats, 15 hp Ht 2009 ATT KLISTRA FAST HUMÖRET En kvalitativ studie av Aggression Replacement
Läs merVetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Läs merMotverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.
Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet
Läs merUppbyggnaden av ett lokalt uppföljningssystem i socialtjänsten Umeå
Uppbyggnaden av ett lokalt uppföljningssystem i socialtjänsten Umeå 2008-2010 UFFE Umeå och SKL Jan Brännström Christer Engström Jan Hjelte christer.engstrom@psy.umu.se (Nelson & Steele 2006) Hur skapar
Läs merRiskfaktorer för studieavbrott och exempel på verksamma modeller. en vetenskaplig rapport
Riskfaktorer för studieavbrott och exempel på verksamma modeller en vetenskaplig rapport Forskning om studieavbrott 2014:4 Svensk titel: Riskfaktorer för studieavbrott och exempel på verksamma modeller-
Läs merSMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten
Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll Den emotionella komponenten smartutbildning.se 1 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika
Läs merVISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merHur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?
1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merUtbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori
Användningen av Aggression Replacement Training är mycket utbredd inom olika barn- och ungdomsverksamheter i Sverige. Eftersom metoden är lätt att använda så har den spridit sig snabbt på gräsrotsnivå.
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merFrom the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
Läs merMST Vetenskapsteori och etik
MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets
Läs merEtt psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se
Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merUTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts
UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik
Läs merEvidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Läs merUtvecklingen av ett lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem
Utvecklingen av ett lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem i Umeå kommuns öppen- och heldygnsvård inom individ- och familjeomsorgen (Verksamhetsbanken) Jan Brännström Christer Engström Jan Hjelte
Läs merSKILLSS. Av Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s tillsynsrapporter från 2013 och 2014 framgår brister i
SKILLSS - En evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS har som syfte att utveckla god kvalitet och salutogen omvårdnad inom LSS-stöd och service och fokuserar på brukarens självbestämmanderätt,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merINFORMATION OCH KURSPLAN
INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning
Läs merRelationsvåldscentru m
Relationsvåldscentru m December 2014 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport för Relationsvåldscentrum November 2014 Dnr:3.2-96/2014 Utgivare: Socialförvaltningen
Läs merPC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30 higher
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merInformation om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den
Läs merGENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD
Wise Mind AB Specialistkurser för psykologer www.wisemind.se GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD Diagnostik och evidensbaserad psykologisk behandling Stockholm 2-4/9, 30/9-1/10 och 28/10 2019 Kursens syfte
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Läs merPC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30
Läs merFTF Fem till Femton (5-15)
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde FTF [1] syftar till att kartlägga utvecklingsrelaterade svårigheter och beteendeproblem hos barn och unga. Instrumentet har utvecklats genom ett tvärvetenskapligt
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs mer